Övningsprov Origo 2b kap 3 , LONG version Lösningsförslag - one possible solution path Om ej annat anges krävs fullständiga lösningar, endast svar 0 π 1. Bestäm linjernas a) ekvationer b) riktningskoefficient, π (1/0/0) (1/0/0) a) π₯ = β1 π₯ = 0 , y-axeln är också π₯ = 0 π₯=2 π₯ = 3.5 b) Samtliga linjer saknar π-värde, π-värde existerar ej för vertikala linjer. 2. Bestäm linjernas a) ekvationer b) riktningskoefficient, π a) π¦ = β1 π¦ = 0 , x-axeln är också π¦ = 0 π¦=2 π¦ = 3.5 b) Samtliga linjer har riktningskoefficienten, π=0 alla horisontella linjer har lutningen noll. (1/0/0) (1/0/0) 3. Bestäm ekvationen för den räta linje som har riktningskoefficienten β2 och går genom punkten med koordinaterna (β4, 12) π¦ = ππ₯ + π gäller för alla räta linjer, vi vet att π = β2 π₯ = β4 π¦ = 12 ger ekvationen 12 = (β2)(β4) + π 12 = 8 + π π=4 Svar: π¦ = β2π₯ + 4 4. Bestäm ekvationen för den räta linje går genom punkterna med koordinaterna (1, β2) och (3, 4) Ξπ¦ π¦2 β π¦1 4 β (β2) 6 π= = = = =3 Ξπ₯ π₯2 β π₯1 3β1 2 π¦ = ππ₯ + π gäller för alla räta linjer, vi vet att π=3 π₯=1 π¦ = β2 ger ekvationen β2 = 3 β 1 + π β2 β 3 = π π = β5 Svar: π¦ = 3π₯ β 5 5. En rät linje har ekvationen 4π¦ + 2π₯ = 8 , bestäm två punkter på linjen. Om π₯ = 0 fås 4π¦ + 2 β 0 = 8 4π¦ = 8 (2/0/0) (2/0/0) (2/0/0) π¦=2 ger punkten (0, 2) Om π₯ = β5 fås 4π¦ + 2 β (β5) = 8 4π¦ β 10 = 8 4π¦ = 18 π¦ = 4.5 ger punkten (β5, 4.5) Svar: till exempel (0, 2) och (β5, 4.5) Det finns oändligt många punkter som ligger på linjen, sålunda oändligt många rätta svar 6. π¦ = 2π₯ + 3 Ange en lösning till ekvationen. Om till exempel π₯ = 10 blir π¦ = 23 π₯ = 10 Svar: { är en lösning till ekvationen, π¦ = 23 dvs gör att ππΏ = π»πΏ i ekvationen 7. Du har ekvationen π¦ = βπ₯ + 4 a) Ange en lösning till ekvationen b) Hur många lösningar finns till ekvationen? a) Om π₯ = 1 fås π¦ = β1 + 4 π¦=3 ger lösningen π₯=1 { π¦=3 som också kan ses som en punkt (1, 3) på linjen π¦ = βπ₯ + 4 (1/0/0) (1/0/0) (1/0/0) b) Det finns oändligt många lösningar till ekvationen, och det finns oändligt många punkter som ligger på linjen. 8. Bestäm lösningen till ekvationssystemet med hjälp av figuren nedan. π¦ = 2π₯ 2 β 5π₯ + 1 { π¦ = 3π₯ β 5 (2/0/0) Avläsning i figuren av skärningspunkternas koordinater ger två lösningar π₯=1 { π¦ = β2 och π₯=3 { π¦=4 9. Bestäm avståndet mellan punkterna med koordinaterna (2, β1) och (7, 3) Avståndsformeln (2/0/0) π = β(π₯2 β π₯1 )2 + (π¦2 β π¦1 )2 ger 2 π = β(7 β 2)2 + (3 β (β1)) = β52 + 42 = β25 + 16 = β41 Svar: β41 π. π. 10. Bestäm längden av sträckan mellan punkterna (β2, 3) och (5, 1) Avståndsformeln: π = β(π₯2 β π₯1 )2 + (π¦2 β π¦1 )2 ger 2 π = β(5 β (β2)) + (1 β 3)2 = β72 + (β2)2 = β49 + 4 = β53 Svar: β53 β 7.28 π. π. (2/0/0) 11. Var skär grafen till funktionen π¦ = 3π₯ β 7 a) π₯-axeln b) π¦-axeln a) Grafen skär π₯-axeln då π¦ = 0 vilket ger ekvationen 0 = 3π₯ β 7 3π₯ = 7 7 π₯= 3 Svar: i punkten 7 ( , 0) 3 b) Grafen skär π¦-axeln då π₯ = 0 vilket ger ekvationen π¦ =3β 0β7 π¦ = β7 Svar: i punkten (0, β7) 12. Grafen till ett ekvationssystem visas nedan. a) Beräkna dess lösning genom avläsning b) Vilket är ekvationssystemet? a) Det finns bara en punkt som ligger på båda linjerna, skärningspunkten, (1/0/0) (1/0/0) (1/0/0) (0/2/0) denna är lösning till ekvationssystemet π₯=5 Svar: { π¦=3 b) Den röda linjen har π₯π¦ 2 π= = = 0.4 π₯π₯ 5 och π = 1 vilket ger ekvationen π¦ = 0.4π₯ + 1 Den blåa linjen har π₯π¦ 1 π= = =1 π₯π₯ 1 och π = β2 vilket ger ekvationen π¦=π₯β2 π¦ = 0.4π₯ + 1 Svar: { π¦ = π₯β2 13. Ekvationen 4π¦ + 2π₯ = 8 bestämmer en rät linje. a) Bestäm linjens riktningskoefficient b) Ge exempel på en linje som är parallell med linjen ovan. a) Skriv om ekvationen på π-form genom att lösa ut π¦ vilket ger 4π¦ = β2π₯ + 8 β2π₯ + 8 π¦= 4 2π₯ 8 π¦=β + 4 4 1 π¦ =β β π₯+2 2 Avläs π-värdet Svar: linjens riktningskoefficient är 1 π=β 2 b) Om linjen ska vara parallell, med ovan nämda linje, så har den samma k-värde, dvs 1 π=β 2 Vi kan fritt välja m-värde till exempel π = 0 vilket ger den nya linjens ekvation 1 π¦ =β β π₯+0 2 Svar: Ett exempel på parallell linje är 1 π¦=β π₯ 2 14. Bestäm π så att linjen π¦ = ππ₯ β 4 blir vinkelrät mot 3 π¦=β π₯+3 2 För vinkelräta linjer gäller att produkten av riktningskoefficienterna är β1 , dvs (0/1/0) (1/1/0) (0/2/0) π1 β π2 = β1 vilket ger ekvationen 3 π1 β (β ) = β1 2 3 2 2 π1 β (β ) β (β ) = β1 β (β ) 2 3 3 2 π1 = 3 Svar: 2 π= 3 15. Avgör om linjen som bestäms av ekvationen 4π₯ + 2π¦ = 14 är vinkelrät mot π₯+1 π¦= 2 Skriv om ekvationerna på π-form genom att lösa ut π¦ och avläsa π-värdet Första ekvationen 4π₯ + 2π¦ = 14 2π¦ = β4π₯ + 14 4π₯ 14 π¦=β + 2 2 π¦ = β2π₯ + 7 har π1 = β2 Andra ekvationen π₯+1 1 1 π¦= = π₯+ 2 2 2 har 1 π2 = 2 För vinkelräta linjer gäller att π1 β π2 = β1 insättning ger 1 β2 β = β1 2 Svar: Linjerna är vinkelräta (0/2/0) 16. Lös ekvationssystemet med 4π₯ + π¦ = 14 substitutionsmetoden { π₯ + 5π¦ = 13 4π₯ + π¦ = 14 β¦ (1) { π₯ + 5π¦ = 13 β¦ (2) Lös ut π¦ ur (1) ger π¦ = 14 β 4π₯ β¦ (3) (3) i (2) ger π₯ + 5(14 β 4π₯) = 13 π₯ + 70 β 20π₯ = 13 57 = 19π₯ π₯ = 3 β¦ (4) (4) i (3) ger π¦ = 14 β 4 β 3 = 2 π₯=3 Svar: { π¦=2 17. Lös ekvationssystemet med 3π + 2π = 7 additionsmetoden { 2π β 3π = β4 3π + 2π = 7 β¦ (1) { 2π β 3π = β4 β¦ (2) Multiplicera (1) med 3 och (2) med 2 ger 9π + 6π = 21 { 4π β 6π = β8 Addera 9π + 6π = 21 + 4π β 6π = β8 13π = 13 π = 1 β¦ (3) (3) i (1) ger 3 β 1 + 2π = 7 2π = 7 β 3 π=2 π=1 Svar: { π=2 18. Lös ekvationssystemet 3π¦ + 1.5π₯ = 12 grafiskt { 2π¦ β 5π₯ + 2 = 0 Skriv om ekvationerna på π-form, dvs lös ut π¦ Första ekvationen 3π¦ = β1.5π₯ + 12 1.5π₯ 12 π¦=β + 3 3 (1/1/0) (1/1/0) (1/1/0) 1 π¦=β π₯+4 2 Andra ekvationen 2π¦ = 5π₯ β 2 5π₯ 2 π¦= β 2 2 5 π¦ = π₯β1 2 Rita graferna i ett koordinatsystem 1 π¦ =β π₯+4 2 { 5 π¦ = π₯β1 2 Om man ritar för hand fås en approximativ (ungefärlig) lösning. Har man ett tekniskt hjälpmedel så fås lösningen till 5 π₯ = β 1.667 3 { 19 π¦= β 3.167 6 19. Bestäm skärningspunkterna mellan parabeln π¦ = 2π₯ 2 och den räta linjen π¦ = 4π₯ + 6 Lös ekvationssystemet π¦ = 2π₯ 2 { π¦ = 4π₯ + 6 π¦ = π¦ ger 2π₯ 2 = 4π₯ + 6 2π₯ 2 β 4π₯ β 6 = 0 π₯ 2 β 2π₯ β 3 = 0 ππ-formeln ger π₯ = 1 ± β1 + 3 π₯ =1±2 π₯ =3 { 1 π₯2 = β1 insättning i ekvationen π¦ = 2π₯ 2 ger π¦(3) = 2 β 32 = 18 π¦(β1) = 2 β (β1)2 = 2 Svar: (β1, 2) och (3, 18) (0/2/0) 20. Ange en ekvation för den linje som som går genom punkten π och är parallell med linjen i figuren (0/2/0) Grafisk lösning: π-värdet för linjen avläses ur grafen Ξπ¦ 3 π= = Ξπ₯ 4 Eftersom de ska vara parallella är π-värdet för linjen genom punkten också 3 π= 4 Börja nu i punkten och gå i riktning mot skärningen med y-axeln, och avläs π = β4 Svar: 3 π¦ = π₯β4 4 21. Bestäm konstanten π‘ så att ekvationssystemet saknar lösning 6π₯ + 3π¦ = 12 { 4π₯ β π‘π¦ = 26 Grafen till båda ekvationerna utgör en rät linje i ett koordinatsystem. Ekvationssystemet saknar lösning om linjerna är parallella och inte sammanfaller. Skriv om ekvationerna på formen π¦ = ππ₯ + π Lös ut π¦ ur den första ekvationen 6π₯ + 3π¦ = 12 3π¦ = β6π₯ + 12 6π₯ 12 π¦=β + 3 3 π¦ = β2π₯ + 4 riktningskoefficienten är π1 = β2 Lös ut y ur den andra ekvationen 4π₯ β π‘π¦ = 26 4π₯ β 26 = π‘π¦ 4π₯ 26 β =π¦ π‘ π‘ 4 26 π¦= π₯β π‘ π‘ 4 riktningskoefficienten är π2 = π‘ Då linjerna ska vara parallella så är π1 = π2 vilket ger ekvationen 4 β2 = π‘ 4 π‘= β2 π‘ = β2 Med π‘ = β2 fås ekvationssystemet π¦ = β2π₯ + 4 { π¦ = β2π₯ β 13 Vi ser ekvationerna har samma π-värde, (0/2/1) men olika π-värde. Svar: π‘ = β2 22. Ange värden på konstanterna π och π så att ekvationssystemet får oändligt antal lösningar 3π¦ = ππ₯ + 3 β¦ (1) { 2π¦ = 3π₯ + π β¦ (2) Om ekvationerna är ekvivalenta, så beskriver de samma räta linje. π₯-termerna kan justeras till likhet med hjälp av π och konstanttermerna kan justeras till likhet med π Börja därför med att multiplicera ekvationerna med lämpliga tal så att π¦-termerna blir lika. (1) β 2 och (2) β 3 ger ekvationssystemet 6π¦ = 2ππ₯ + 6 { 6π¦ = 9π₯ + 3π Identifiering för att skapa lika termer i ekvationssystemet ovan ger 2π = 9 π = 4.5 och 3π = 6 π=2 Svar: π = 4.5 och π = 2 23. Vilken riktningskoefficient har en linje som är vinkelrät mot linjen π¦ = 2π₯ + 3 För vinkelräta linjer gäller att produkten av riktningskoefficienterna är β1 , dvs π1 β π2 = β1 π¦ = 2π₯ + 3 har riktningskoefficienten π1 = 2 vilket ger ekvationen 2 β π2 = β1 1 π2 = β 2 Vilket är det samma som den negativa inversen. Svar: 1 π=β 2 (0/2/1) (1/1/0) 24. Ange ekvationen för den linje som går genom punkten med koordinaterna (2, 4) och är a) Parallell med π₯-axeln b) Motivera resultatet i a) c) Parallell med π¦-axeln d) Motivera resultatet i c) a) Svar: π¦ = 4 b) En linje parallell med π₯-axeln har π = 0 Då linjen går genom punkten (2, 4) så är π₯ = 2 och π¦ = 4 insättning i π¦ = ππ₯ + π ger 4 = 0 β 2 + π ger π=4 Ekvationen blir π¦ =0β 2+4 π¦=4 En funktion som alltid är parallell med π¦-axeln ändrar aldrig värde och är därmed oberoende av π₯ Svar: π¦ = 4 c) Svar: π₯ = 2 d) En linje parallell med π¦-axeln är lodrät och saknar π-värde Då linjen går genom punkten (2, 4) så är är dess ekvation π₯ = 2 Alla punkter punkter på den lodräta linjen π₯ = 2 har π₯-koordinaten 2 Svar: π₯ = 2 25. Den räta linjen (1/0/0) (0/1/0) (1/0/0) (0/1/0) 3 π¦ = π₯β3 4 är skriven i π-form, skriv den i allmän form ππ₯ + ππ¦ + π = 0 och ange talen π, π och π 3 (π¦ = π₯ β 3) β 4 4 3 4π¦ = 4 β π₯ β 4 β 3 4 4π¦ = 3π₯ β 12 3π₯ β 4π¦ β 12 = 0 Jämför med ππ₯ + ππ¦ + π = 0 Identifiering av koefficienterna ger π = 3 , π = β4 och π = β12 26. Vilket värde ska π‘ ha om punkten med koordinaterna (2, 3) ska ligga på linjen 3π₯ β π‘π¦ + 7 = 0 I punkten (2, 3) är π₯ = 2 och π¦ = 3 som vid insättning i ekvationen ger 3β 2βπ‘β 3+7=0 13 = 3π‘ 13 π‘= 3 27. Bestäm skärningspunkterna mellan parabeln π¦ = 2π₯ 2 och den räta linjen π¦ = 4π₯ + 6 π¦ = ger ekvationen 2π₯ 2 = 4π₯ + 6 2π₯ 2 β 4π₯ β 6 = 0 π₯ 2 β 2π₯ β 3 = 0 ππ-formel ger (0/2/0) (0/2/0) (0/2/0) π₯ = 1 ± β12 + 3 π₯ =1±2 π₯ =3 { 1 π₯2 = β1 π¦(3) = 2 β 32 = 18 π¦(β1) = 2 β (β1)2 = 2 Svar: Punkterna är (3, 18) och (β1, 2) 28. Bestäm talet π så att linjen genom punkterna med koordinaterna (1, π) och (3, 3π) har riktningskoefficienten 5 Ξy π¦2 β π¦1 π= = Ξπ₯ π₯2 β π₯1 ger ekvationen 3π β π 5= 3β1 π=5 Svar: π = 5 (0/2/0) 29. Bestäm ekvationen till linjen som går genom punkterna med koordinaterna (1, 2) och (π, 2π) Ξπ¦ π¦2 β π¦1 2π β 2 2(π β 1) π= = = = =2 Ξπ₯ π₯2 β π₯1 πβ1 πβ1 π¦ = ππ₯ + π där π = 2 , π₯ = 1 och π¦ = 2 ger ekvationen 2=2β 1+π π=0 Svar: π¦ = 2π₯ 30. Bestäm linjens ekvation i π-form π¦β4 β 2(3π₯ + 2) = 2 5 Vi ska helt enkelt lösa ut y π¦β4 β (2 β 3π₯ + 2 β 2) = 2 5 π¦β4 β 6π₯ β 4 = 2 5 π¦β4 ( β 6π₯ β 4 = 2) β 5 5 π¦ β 4 β 30π₯ β 20 = 10 π¦ = 30π₯ + 34 31. Bestäm arean av det område som begränsas av linjerna π¦ =π₯+3 π¦ = β2π₯ + 6 och de båda positiva koordinataxlarna. Börja med att bestämma skärningspunkten mellan linjerna π¦ =π₯+3 { π¦ = β2π₯ + 6 π¦ = π¦ ger ekvationen π₯ + 3 = β2π₯ + 6 3π₯ = 3 π₯ = 1 sättes in i översta ekvationen π¦ =1+3 π¦=4 Höjden i triangeln är 4 Skärningspunkter mellan linjerna och π₯-axeln fås genom att sätta π¦ = 0 0 = π₯ + 3 ger π₯ = β3 0 = β2π₯ + 6 ger π₯ = 3 Avstånd mellan skärningspunkterna 3 β (β3) = 6 ger basen i triangeln 6β 4 π΄βπππ π‘ππππππππ = = 12 2 3β 3 π΄π π‘ππππππ π‘πππππππ = = 4.5 2 π΄π öππ‘ πππåππ = 12 β 4.5 = 7.5 (0/2/0) (0/2/0) (0/1/1) Svar: Sökt area är 7.5 π. π. 32. Bestäm konstanterna π och π så att ekvationssystemet π¦ = ππ₯ + π { ππ¦ = 5 β ππ₯ har lösningen π₯=1 { π¦=3 Sätt in givna värden på π₯ och π¦ i ekvationssystemet ovan 3=πβ 1+π { πβ 3=5βπβ 1 3=π+π { 3π = 5 β π Addera ekvationerna 3 + 3π = π + 5 π = 1 sättes in i lämplig ekvation ovan 3=1+π π=2 π=1 Svar: { π=2 33. Punkten (π, 5) ligger lika långt från punkten (4, 2) som från (2, 3). Bestäm talet π. Avståndsformeln ger π1 = β(π β 2)2 + (5 β 3)2 = β(π β 2)2 + 4 π2 = β(π β 4)2 + (5 β 2)2 = β(π β 4)2 + 9 π1 = π2 β(π β 2)2 + 4 = β(π β 4)2 + 9 (π β 2)2 + 4 = (π β 4)2 + 9 π2 β 4π + 4 + 4 = π2 β 8π + 16 + 9 4π = 17 17 1 π= = 4 = 4.25 4 4 Svar: 17 π= = 4.25 4 (0/1/1) (0/1/1) 34. På linjen π¦ = 2π₯ finns en punkt π vars avstånd till origo är 24 längdenheter. Beräkna punkten π:s π₯-koordinat, π₯ > 0 Antag att punkten P:s horisontella avstånd från origo är π₯ , då blir dess vertikala avstånd 2π₯ eftersom punkten ligger på linjen π¦ = 2π₯ Pythagoras sats ger 242 = π₯ 2 + (2π₯)2 242 = π₯ 2 + 4π₯ 2 242 = 5π₯ 2 242 π₯2 = 5 (0/1/1) 242 24 π₯=β = β 10.73 5 β5 Svar: π:s π₯-koordinat är 24 β 10.73 π. π. β5 35. Bestäm koordinaterna för de punkter på linjen med ekvationen π¦ = π₯ vars avstånd till origo är exakt β32 längdenheter. Antag att punkten P:s horisontella avstånd från origo är π₯ , då blir dess vertikala avstånd π₯ eftersom punkten ligger på linjen π¦ = π₯ Pythagoras sats ger 2 β32 = π₯ 2 + π₯ 2 32 = 2π₯ 2 π₯ 2 = 16 π₯ = ±4 (0/1/1) Svar: π = (4, 4) och πβ² = (β4, β4) 36. Linjerna 2π₯ π¦= π och π₯ = π avgränsar tillsammans med π₯-axeln ett område. Bestäm värdet på konstanten π så att områdets area blir 3 areaenheter. Skärningspunkten har π₯-koordinaten π och y-koordinaten 2π₯ 2 β π π¦(π) = = =2 π π Triangelns bas π = π Triangelns höjd, β = 2 Arean är 3 areaenheter ger ekvationen πβ 2 3= 2 Svar: π = 3 37. En rät linje går genom punkterna med koordinaterna (0, 0) och (π, π) där π β 0 och π β 0. För vilka värden på a och b har linjen genom punkterna ett negativt värde på riktningskoefficienten? (0/1/1) När punkten befinner sig i ππ£ππππππ‘ πΌπΌ eller ππ£ππππππ‘ πΌπ är värdet på riktningskoefficienten negativt. I ππ£ππππππ‘ πΌπΌ är π<0 { π>0 (0/1/1) I ππ£ππππππ‘ πΌπ är π>0 { π<0 π<0 π>0 Svar: { eller { π>0 π<0 38. Ange ekvationen för den linje där koordinaterna för alla punkter på linjen kan uttryckas (π₯, β2π₯) Om π₯ = 0 så är π¦ = β2 β 0 = 0 sålunda är (0, 0) en punkt på linjen Ξπ¦ π¦2 β π¦1 β2π₯ β 0 β2π₯ π= = = = = β2 Ξπ₯ π₯2 β π₯1 π₯β0 π₯ Då linjen går genom origo är π = 0 Svar: π¦ = β2π₯ (0/1/1) 39. Linjerna π₯ = β2 , π¦ = β1 , π₯ = 4 , π¦ = 6 β π₯ och π¦ = π₯ + 4 avgränsar ett område. Beräkna områdets area. (0/1/1) Området utgörs av en triangel och en rektangel Börja med att bestämma hörnpunkterna π΄, π΅, πΆ, πΈ Punkten π΄ fås genom att lösa ekvationssystemet π¦ = βπ₯ + 6 { π¦ =π₯+4 π¦ = π¦ ger ekvationen βπ₯ + 6 = π₯ + 4 ger π₯ = 1 sättes in i någon av linjernas ekvationer ovan, vilket ger π¦=5 π΄ = (1, 5) Punkten π΅ fås genom att lösa ekvationssystemet π¦ = βπ₯ + 6 { π₯=4 π¦ = β4 + 6 = 2 π΅ = (4, 2) Punkten πΆ fås genom att lösa ekvationssystemet π¦ = β1 { π₯=4 πΆ = (4, β1) Punkten πΈ fås genom att lösa ekvationssystemet π¦ =π₯+4 { π₯ = β2 π¦ = β2 + 4 = 2 π΅ = (β2, 2) ππ‘ β βπ‘ 2 där ππ‘ = 4 β (β2) = 6 och βπ‘ = 5 β 2 = 3 vilket ger ππ‘ β βπ‘ 6 β 3 π΄π‘πππππππ = = =9 2 2 π΄π‘πππππππ = π΄ππππ‘πππππ = ππ β βπ ππ = ππ‘ = 6 och βπ = 2 β (β1) = 3 vilket ger π΄ππππ‘πππππ = 6 β 3 = 18 π΄π‘ππ‘ππ = 9 + 18 = 27 π. π. 40. Ange ekvationen för en rät linje som är vinkelrät mot linjen ππ₯ + ππ¦ + π = 0 Lös ut π¦ ππ₯ + ππ¦ + π = 0 βππ₯ β π π¦= π π π π¦=β π₯β π π π π=β π (0/1/1) Då π β πβ₯ = β1 fås π πβ₯ = π Den ββnyaββ linjens ekvation blir π π¦ = π₯+π π Då det finns obegränsat många linjer som är möjliga, kan vi till exempel välja den linjen som har π = 0 , vilket då ger ekvationen π π¦= π₯ π 41. En elev simmar i en älv, mot strömmen, sträckan 100 m på tiden 2 minuter och 5 sekunder och med strömmen samma sträcka på 40 sekunder. Beräkna hur fort eleven kan simma utan hjälp av strömmen. (0/1/1) 100 π π£πππ‘ = = 2 ππππ’π‘ππ ππβ 5 π πππ’ππππ 100 π = 0.8 πβπ 125 π 100 π 100 π π£πππ = = = 2.5 π/π 40 π πππ’ππππ 40 π π£π₯ = elevens hastighet utan strömmen π£ + π£π π‘πöπ = 2.5 { π₯ π£π₯ β π£π π‘πöπ = 0.8 Addera ekvationerna 2π£π₯ = 3.3 π£π₯ = 1.65 π/π π 100 π‘π’π‘ππ π π‘πöπ = = β 61 π π£π₯ 1.65 42. Summan av två tal är två. Summan av det dubbla värdet av det en talet och halva värdet av det andra talet är en fjärdedel. Vilka är talen? Antag att talen är π₯ och π¦ då fås ekvationerna π₯+π¦ =2 π¦ 1 { 2π₯ + = 2 4 Substitutionsmetoden: Lös ut π¦ ur den översta ekvationen π¦ = 2 β π₯ sättes in i den andra ekvaionen 2βπ₯ 1 2π₯ + = 2 4 Multiplicera båda led med 4 8π₯ + 2(2 β π₯) = 1 8π₯ + 4 β 2π₯ = 1 6π₯ = β3 1 π₯=β 2 1 5 π¦ = 2 β (β ) = 2 2 (0/1/1) 1 π₯=β 2 Svar: { 5 π¦=2 Grafisk lösning: Avläs skärningspunkt 1 π₯=β 2 Svar: { 5 π¦=2 43. Bestäm värdet av π så att linjen π¦ = π₯ + π tangerar kurvan π₯2 π¦= 3 i en enda punkt. Ekvationsystemet π¦ =π₯+π π₯2 { π¦= 3 ska ha endast en lösning π¦ = π¦ ger π₯2 π₯+π = 3 3π₯ + 3π = π₯ 2 π₯ 2 β 3π₯ β 3π = 0 π₯= 3 3 2 3 9 ± β( ) + 3π = ± β + 3π 2 2 2 4 Om 9 β + 3π = 0 4 så blir ekvationen ovan 3 π₯ = ±0 2 och då blir π₯1 = π₯2 en så kallad dubbelrot och linjen kommer att tangera kurvan 9 β + 3π = 0 4 (0/0/2) 9 + 3π = 0 4 9 3π = β 4 9 3 π=β =β 12 4 Svar: 3 π=β 4
© Copyright 2024