1. No category

Storumans kommun
Fritids-, kultur- o utbildnings nämnden
Kvalitetsrapport
15-08-16
Systematiskt kvalitetsarbete
2014/15
Slussfors skola och förskolas kvalitetsrapport
Birke Weidringer Fahlqvist, rektor
1
Innehållsförteckning
BEGREPP .......................................................................................................................................................... 3
INLEDNING ....................................................................................................................................................... 4
2 GRUNDFAKTA- FÖRUTSÄTTNINGAR .............................................................................................................. 5
2.1 STYRNING OCH LEDNING ...................................................................................................................................... 5
2.2 BARN/ELEVER ................................................................................................................................................... 5
2.3 PERSONAL ........................................................................................................................................................ 6
2.4 MODERN TEKNIK................................................................................................................................................ 6
2.5 LOKALER .......................................................................................................................................................... 6
3 KUNSKAPEROCH LÄRANDE ............................................................................................................................ 6
3.1 MÅL ................................................................................................................................................................ 6
3.2 BARNS OCH ELEVERS UTVECKLING MOT MÅLEN ........................................................................................................ 7
4 KUNSKAPSRESULTAT ..................................................................................................................................... 8
4.1 SKOLRESULTAT SLUSSFORSSKOLA 20132014.......................................................................................................... 8
4.2 NATIONELLA PROV I GRUNDSKOLAN ....................................................................................................................... 8
5 NORMER OCH VÄRDEN ................................................................................................................................. 9
5.1 LIKABEHANDLING- DISKRIMINERING, TRAKASSERIER OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ........................................................ 9
5.2 TRYGGHET OCH STUDIERO.................................................................................................................................. 10
5.3 HUVUDMÄNNENS KLAGOMÅLSHANTERING ............................................................................................................ 11
6 ANSVAR OCH INFLYTANDE .......................................................................................................................... 11
6.1 ELEVERNAS ANSVAR OCH INFLYTANDE .................................................................................................................. 11
6.2 SKOLA OCH HEM .............................................................................................................................................. 12
7 ELEVHÄLSA .................................................................................................................................................. 12
8 PEDAGOGISKT LEDARSKAP .......................................................................................................................... 13
9 ARBETSMILJÖ .............................................................................................................................................. 14
10 PLAN FÖR SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE ............................................................................................ 16
2
Begrepp
Barn
De som går i förskola.
Elev
De som går i förskoleklass, fritidshem, grundsärskola och grundskola
Fritidshem
Kompletterar utbildningen i förskoleklass, grundsärskola och grundskola.
Ska stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda dem en
meningsfull fritid och rekreation.
Förskola
Skolform som riktar sig till barn i åldern 0-5 år. Förskolan stimulerar barns
utveckling och lärande samt erbjuder barnen en trygg omsorg.
Förskoleklass
Förskoleklassen är en frivillig skolform för elever som är 6 år. Den ska
stimulera elevernas utveckling och lärande och förbereda dem för fortsatt
utbildning.
Grundskola Obligatorisk utbildning för elever i åldern 7-15 år. Består av
årskurs 1till 9.
Nationella
prov
Genomförs i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan för att stödja en
likvärdig och rättvis bedömning och betygssättning. Ger underlag för
en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven uppfylls på olika nivåer.
Utbildning
Enligt skollagen
bestämda mål”
Undervisning
Sådana målstyrda processer som under ledning av lärare eller
förskollärare syftar till utveckling och lärande genom inhämtande och
utvecklande av kunskaper och värden
”den
verksamhet
inom
vilken
Uppföljning Att fortlöpande samla in saklig information
förutsättningar, genomförande och resultat.
undervisning
om
sker
verksamhetens
Utvärdering Sker vid särskilda tillfällen och utgår från den kontinuerliga uppföljningen
och analysen. Innehåller till skillnad från uppföljningen värderande
moment.
Vetenskap- Kunskap som baseras på vetenskaplig metod. Forskning är ett
lig grund
systematiskt utforskande vars yttersta mål är att ge perspektiv på
världen och tillvaron. Att ifrågasätta och problematisera utgör
vetenskapens motor.
Beprövad
erfarenhet
Beprövad erfarenhet är något mer än erfarenhet. Den är prövad, vilket
innebär att den är dokumenterad och/eller kommunicerad för att delas
med andra. Den ska ske i ett kollegialt sammanhang och vara granskad
utifrån kriterier som är relevanta för erfarenhetens verksamhetsinnehåll.
3
Inledning
Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och
kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de
nationella målen för utbildningen uppfylls.1
På enheten har rektorn eller förskolechefen ansvaret för att detta sker och personalen och
eleverna ska medverka. Även barnen i förskolan, deras vårdnadshavare och elevernas
vårdnadshavare ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet.
Målen för utbildningen finns i skollagen, läroplanerna, ämnes- och kursplaner och andra
författningar som styr verksamheten.
I Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete”, för
Storumans kommuns skolor och förskolor, har huvudmannen gett riktlinjer och mål för hur
det systematiska kvalitetsarbetet ska genomföras för läsåret 2013/14.2
Dessutom har man en plan (tidplan) för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014 3, som anger
vad kommunen/Fritid- kultur och utbildningsnämnden och skolan/enheten förväntas göra
varje månad from augusti 2013 tom juni 2014.
Storumans kommun har även antagit en utbildningsplan för 2013/144, med utgångspunkt i de
nationella styrdokumenten.
Denna kvalitetsrapport är en sammanfattande redogörelse och analys av Slussfors skola och
förskolas verksamhet för läsåret 2013/14. De som önskar ta del av en annan enskild
grundskola eller förskolas kvalitetsredovisning kan gå in på www.storuman.se, utbildning och
barnomsorg, grundskola och skolbarnomsorg, grundskolor/forskolor.
Kvalitetsapporten sammanfattar, beskriver,
förbättringsåtgärder enligt följande struktur:
analyserar,
reflekterar
och
föreslår
*mål
*genomförande
*resultat
*analys
1
Skollag 4 kap 3§
Fritids-, kultur- och utbildningsnämndens ”Plan för systematiskt kvalitetsarbete” för Storumans kommuns
skolor och förskolor 2013/2014
3
Plan för systematiskt kvalitetsarbete 2013/2014
4
Storumans skolor utbildningsplan 2013/2014
2
4
2 Grundfakta- förutsättningar
Slussfors skola och förskola bedriver förskoleverksamhet, fritidshemsverksamhet och
undervisning i förskoleklass samt åk 1-6.
2.1 Styrning och ledning
Förskolans och grundskolans verksamheter styrs av skollag, läroplaner, internationella
konventioner, kommunallag, diskrimineringslag och kommunala riktlinjer. Samtliga
styrdokument ligger som grund för den dagliga verksamheten.
Fritids-, kultur- och utbildningsnämnden har det politiska ansvaret för att bedriva förskola,
pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, särskola och fritidshem i
Storumans kommun. Nämnden beslutar i frågor som rör fritids-, kultur och
utbildningsförvaltningen och frågor som fullmäktige har delegerat till dem.
För att stödja, leda och utveckla omsorgen och lärandet för alla barn och elever i förskolan
och skolan finns en förvaltningsorganisation. Fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens
högste ansvariga tjänsteman är förvaltningschefen. Rektor/förskolechef leder och samordnar
det pedagogiska arbetet samt ansvarar för ekonomi och personal i förskola, förskoleklass,
grundskola, särskola och fritidshem. Rektor/förskolechef i Slussfors har också ansvar för
Centralskolan i Storuman och förskolorna i Tärnafjällen.
För den dagliga verksamheten ansvarar lärare, förskollärare, speciallärare, barnskötare,
resurspersoner m.fl. och de har rektor/förskolechef som sin närmaste ansvarige chef.
Personalen och rektor/förskolechef har möten varje vecka.
2.2 Barn/elever
Läsåret 2014/15 är 21 elever inskrivna på Slussfors skola och (ht 16/vt 21) barn på förskolan
och fritidshem. Antalet barn/elever har under de senaste åren sjunkit och kommer enligt
prognosen marginellt att öka de närmaste åren. Prognos elevantal:
SKOLA/ÅK
Slussfors skola
Slussfors skola
Slussfors skola
Slussfors skola
ÅK
6 år
åk 1
åk 2
åk 3
13/14
0
3
2
8
13
14/15
6
0
4
1
11
15/16
2
6
0
4
12
16/17
Slussfors skola
Slussfors skola
Slussfors skola
åk 4
åk 5
åk 6
0
3
2
5
8
0
2
10
1
8
0
9
4
1
8
13
26
18
21
21
Total
Slussfors
5
5
2
6
0
13
Vid läsårets början 13/14 omorganiserades verksamheten till ett gemensamt arbetslag vilket
innebär att all personal arbetar i förskola, skola såväl som fritidshem.
2.3 Personal
Läsåret 2014/15 är 5,48 personal anställda, varav 2 lärartjänster 3.48 förskolärartjänster och
resurs samt specialpedagog. Av dessa är 4,58 tillsvidare anställda.
Andelen personal som har en pedagogisk högskoleexamen är 83% på skolan. I riket är
andelen 63,6 %. Skolan har legitimerade lärare i alla ämnen utom sltm, hkk och tk. Eleverna
har under läsåret fått undervisning i sltm och hkk på skolan i Tärnaby.
På Slussfors utgör under året specialpedagogens tjänst 30% av den totala tilldelningen. I
riket är det totalt 5,6 %.
2.4 Modern teknik
Alla elever på grundskolan har inte tillgång till egna datorer. På Slussfors finns ett antal
bärbara datorer som klasserna delar på. Elever i behov av särskilt stöd har tillgång till datorer
via skoldatateket. Samtliga lärare har egna arbetsdatorer och ett klassrum är utrustat med
projektor. Datorer används alltmer av pedagogerna i det dagliga arbetet för planering,
genomförande, uppföljning och dokumentation av verksamheten. Den pedagogiska
användningen av modern teknik är ett utvecklingsområde och där är det otillräckliga trådlösa
nätverket ett stort hinder. Dexter används för schemaläggning inom barnomsorgen.
2.5 Lokaler
Samtliga verksamheter bedöms ha ändamålsenliga lokaler. Inför nästa läsår planeras för en
lokalförändring då gruppernas elevantal förändras.
3 Kunskaper5och lärande
3.1 Mål
Alla barn och elever ska ges den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och sin
personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunna utvecklas så långt
som möjligt enligt utbildningens mål. Elever som lätt når de kunskapskrav som minst ska
uppnås ska ges ledning och stimulans för att kunna nå längre i sin kunskapsutveckling.6
Alla elever ska nå minst godkänt i alla ämnen. 7
Nyfikenhet och intresse ska stimuleras. Barnens/elevernas lärande ska ske i varierande
miljöer och med hjälp av varierande arbetsätt.
Elever ska ges förutsättningar för att få förståelse för vilka mål de arbetar mot och vad de ska
lära sig.
Rektor och lärare ska ha höga förväntningar på alla elever.
Pedagogerna ska tillhandahålla lokala pedagogiska planeringar8
5
Rubrik från Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
Skollagen 3 kap 3§
7
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
6
6
3.2 Barns och elevers utveckling mot målen9
Genomförande
I förskolan som utgår från LpFö planeras, genomförs och utvärderas aktiviteter,
förhållningssätt, barngruppen och miljön i den dagliga verksamheten. Förskollärarna har 6h
planeringstid/vecka och barnskötarna 2h. Förskolechefen följer och stödjer verksamhetens
utveckling genom att delta arbetslagets planering vid ett tillfälle varje månad samt lyfta
pedagogiska diskussionsfrågor och utvecklingsområden på APT.
I skolan arbetar lärarna med höga förväntningar på eleverna och målsättningen är en
hundraprocentig måluppfyllelse. För att uppnå detta arbetar man på olika sätt för att bl.a.
stärka elevernas självkänsla, så att de får en tro på sin förmåga och en medvetenhet om vad
de kan klara av. Inför utvecklingssamtalen görs en bedömning av undervisande lärare om
elevens kunskapsnivå. För varje elev upprättas en individuell utvecklingsplan i samband med
utvecklingssamtalet. För elever som riskerar att inte nå målen upprättas åtgärdsprogram och
olika insatser sätts in för att stödja elevens lärande. Åtgärdsprogrammet upprättats i nära
samarbete med hemmen och följs upp kontinuerligt.
Elever som har svårt att nå kunskapsmålen får extra stöd av lärare och specialpedagog. I
svenska genomförs t.ex. intensivläsning – TIL (tidig intensiv läsning) och BRAVKOD (BRA
AVKODning) som är ett träningsmaterial för elever som behöver automatisera sin avkodning
vid läsning. Specialpedagog och kurator handleder personal och stödjer eleverna på olika
sätt. Både elever som riskerar att inte nå målen och elever som inte riskerar att uppfylla
kunskapskraven får stöd vid olika tillfällen.
För att utveckla lärprocesserna har personalen under året diskuterat och reflekterat kring
faktorer för en framgångsrik skolutveckling. Målen i den lokala verksamhetsplanen handlar
om tydliga mål och en gemensam syn på hur samarbetet ska se ut för att nå målen. Målet
och syftet 201415 är att främja en gemensam syn och ett effektivt arbetssätt utifrån ett
helhetsperspektiv på barnens utveckling och lärande. Att utveckla den gemensamma
pedagogiska planeringen genom samplanering och gemensamma teman. Fokusområdet ligger
på språkutveckling och individuell uppföljning i form av formativ bedömning.
Resultat
8
9
Storumans skolor utbildningsplan 20132014
Skollag 3 kap
7
Eftersom antalet elever på skolan är så få blir underlaget för statistik och resultat litet. Jämför
man elevernas resultat detta läsår med hur de låg till förra läsåret så är utvecklingen positiv.
Vid verksamhetsbesöken ses gemensam planerade aktiviteter som syftar mot målen i
läroplanen. Under hösten med fokus på sagor och på våren på temat Afrika. Samplaneringen
kring temat inkluderade hela verksamheten från förskolan till åk 6 och visa på pedagogiskt
planering. Arbetet lyfte relationsskapande och värdegrundsarbete som skapar trygghet i
barn- och elevgruppen. Arbetssätt och metoder i barn/elevgrupperna är individanpassade
och inkluderande. Personalen kommunicerar kring verksamhetsfrågor och rutiner och
bemöter varandra på ett positivt sätt.
Analys
Personalen upplever att den gemensamma verksamhetsplanen har bidragit till att
samplaneringen på enheten har utvecklats vilket kommer barn och elever till gagn. Man
känner sig som en enhet med gemensamt ansvar för alla barn och barnen känner igen
innehållet och fokusområden i olika enheter. Nästa steg är att hitta nya gemensamma teman
för att kunna fördjupa sig i den pedagogiska samplaneringen. Viktigt under nästa tema är att
dela upp ansvarsområden samt att anpassar innehåller tydligare efter olika ämnen och ålder.
4 Kunskapsresultat
4.1 Skolresultat Slussforsskola 20142015
Sammanställningar saknas över skolenhetens resultat från tidigare år. Antal elever på skolan
och i de olika årskurserna är så litet att det är svårt att göra jämförelser över tid och mellan
elevgrupper. Förra läsåret fanns tex inga elever i åk 3 och 6 så årets resultat på de nationella
proven kan ej jämföras med förra årets. Vid årets nationella prov i åk 3 deltog 1 elever och 1
av dem når målen i matematik och svenska. I övriga ämnen bedöms samtliga elever nå
målen. Jämför man de elevernas resultat med hur de låg till i åk 2 ser man tydlig utveckling.
4.2 Nationella prov i grundskolan
De nationella proven är obligatoriska för skolan och genomförs i årskurserna 3,6 och 9.
Proven ska ge läraren stöd vid bedömning av elevernas kunskaper i förhållande till
kunskapskraven. Resultatet från proven används för planering för den fortsatta
undervisningen. Nationella proven ska stödja en likvärdig och rättvis bedömning och
betygssättning och ge underlag för en analys av i vilken utsträckning kunskapskraven
uppfylls på skolnivå, på huvudmannanivå och på nationell nivå. I årskurs 3 ges proven i
svenska och matematik, i åk 6 i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som
andraspråk.
8
Analys
Små undervisningsgrupper ger goda förutsättningar för lärande både kunskapsmässigt och
socialt. Eleverna utvecklas och lär sig nya saker- vi behöver säkra att det är på en relevant
nivå utifrån ålder och förutsättningar samt att undervisningen syftar mot målen i läroplanen.
Att med hjälp av pedagogisk dokumentation tillsammans reflektera kring barn/elevers
utveckling och lärande utifrån hur planering och genomförande av verksamheten sett ut ger
ökad medvetenhet och underlag för nästa steg i verksamhetsutvecklingen.
5 Normer och värden10
Mål
*Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla
kunskaper och värden. Den ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en
livslång lust att lära. Utbildningen ska också förmedla och förankra respekt för de mänskliga
rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar som det svenska samhället
vilar på. 11
*Skolan/ förskolan ska aktivt främja likabehandling och motverka kränkningar.12
*Alla barn och elever har lika rätt till god utbildning i en trygg miljö.13
I Storumans skolors utbildningsplan 2013- 2014 står även att ”människors olikhet ska ses
som en tillgång. Ett sådant förhållningssätt har stor betydelse när det gäller att uppmuntra
medarbetarskap, främja likabehandling och motverka kränkningar.”
Utbildningsplanen uttrycker även att det ska vara ”En skola för alla” och att människors
olikhet ska ses som en tillgång.
5.1 Likabehandling- Diskriminering, trakasserier och kränkande behandling
Både diskrimineringslagen14 och 6 kapitlet i skollagen har till syfte att skydda barn och elever
mot kränkningar av deras värdighet.
Genomförande
Slussfors har en upprättad likabehandlingsplan som utgår från Skolverkets krav och riktlinjer.
Likabehandlingsplanen är ett stöd för arbetet med likabehandling, och mot diskriminering,
trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen innehåller resultat från
10
Rubrik ur Lgr11, 2.1 Normer och värde
Skollagen 1 kap 4§
12
Storumans skolors utbildningsplan 2013 2014
13
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
14
Diskrimineringslagen 2008:567
11
9
kartläggningar, förebyggande arbete, åtgärder under året samt en uppföljning av tidigare års
plan.
Personalen arbetar kontinuerligt med att främja likabehandling och att förebygga
diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Likabehandlingsplanen utvärderas en
gång per år av rektor och arbetslag. Även vårdnadshavare och elever ges möjlighet att delge
synpunkter och nödvändiga justeringar görs utifrån uppkomna behov.
Enheten har årligt återkommande aktiviteter vars syfte är att eleverna ska lära känna
varandra, lära sig samarbeta och skapa en god gemenskap.
Personalens ansvar och uppdrag innebär att hålla en god och förtroendefull relation till sina
barn/elever. Vid behov kontaktas föräldrarna och tillsammans med vårdnadshavare arbetar
pedagogen mestadels förebyggande. Arbete med att förebygga mobbing och trakasserier
sker kontinuerligt i varje klass/grupp.
Resultat
Under läsåret har skolan arbetat med följande områden
Område
Samarbete: Utrymmer
för alla grupperingar
inom en enhet
Vara med i större,
okända samanhang
Bemötande – goda
relationer
Aktivitet
Gemensamma projekt
över klass-, förskola-,
förskoleklass- och
fritidsgränser
Hälsa på i andra skolor,
samarbeta med klasser
utanför skolan
Att lyssna på varandra i
vardagliga aktiviter samt
samlingar och i klassrum
Ansvar
Samtliga
Uppföljning
Varje månad
Rektor, arbetslaget
Vt 15
Samtliga
Kontinuerligt under bl.a.
klassråd och vid speciella
händelse.
5.2 Trygghet och studiero15
Mål
*Utbildningen ska utformas på ett sådant sätt att alla elever tillförsäkras en skolmiljö som
präglas av trygghet och studiero.16
*Alla barn/elever har rätt till en skolmiljö som präglas av trygghet och studiero.17
Genomförande
Under läsåret har ett medvetet arbete pågått med att förbättra klimatet och relationerna på
enheten. Genom samtal, möten och överenskommelser har personal, föräldrar och barn
gemensamt hittat vägar till ett positivt klimat och
Resultat
15
Rubrik ur Skollagen, Kap 5
Skollagen 5 kap. 3 §
17
Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU
16
10
Relationerna på enheten är mycket goda. Det fungerar bättre mellan elever, även om
konflikter fortfarande förekommer.
5.3 Huvudmännens klagomålshantering
Enligt skollagens 4 kapitel 8 § ska alla huvudmän ha rutiner för att ta emot klagomål och
utreda klagomål mot utbildningen. Syftet är att den som driver verksamheten, huvudmannen,
ska få reda på eventuella brister och kunna rätta till dem snabbt.
På fritids-, kultur och utbildningsförvaltningens hemsida, under rubriken Synpunkter och
klagomål finns de rutiner som gäller om man har synpunkter eller klagomål att framföra. Man
betonar att det är viktigt att synpunkter och klagomål framförs och att detta även är en del av
förvaltningens kvalitetsarbete.
Resultat
Under läsåret har skolan inte hanterat några klagomål eller anmälningar till Skolinspektionen.
Analys 5:1, 5:2 och 5:3
Skolan har en utarbetad likabehandlingsplan som beskriver hur man arbetar kontinuerligt
med att främja likabehandling och att förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande
behandling. Detta arbete kan vidareutvecklas. De områden som kommer upp vid utvärdering
är värdegrunden- lyssna på varandra, mångfald- handikapp. Inför nästa läsår planeras ett
tidigt föräldramöte tillsammans med eleverna i nya klasserna: Åk F-1 och åk 3-5.
6 Ansvar och inflytande
Mål
Barn ska utveckla sin förmåga att uttrycka tankar och åsikter och därmed få möjlighet att
påverka sin situation.18
Föräldrar och elever ska vara insatta i skolans mål och mål för lärandet. Föräldrar och elever
ska också kunna utöva relevant inflytande i skolans verksamhet.19
6.1 Elevernas ansvar och inflytande20
Genomförande
Förskolan: pedagogernas planering av verksamheten utgår från barnens intressen och
verklighet. Genom att erbjuda olika valmöjligheter ges de minsta barnen möjlighet att få
påverka sin situation. De äldre barnen tankar och åsikter lyssnas in i olika situationer och
forum. Tillsammans planeras och diskuteras olika aktiviteter, samarbeten och beslut. De
barn som vill fortsätta att fördjupa sig eller utforska ett område vidare ges möjlighet till detta.
Grundskolan: Det formella inflytandet sker via klassernas klassråd under lärares ledning.
Klassrådens ärenden mynnar vid behov ut i stormöten där samtliga elever deltar. Klassråden
ser över ordningsregler och uppdaterar dem utifrån behov. På Slussfors är eleverna
18
LpFö
Storumans plan för systematiskt kvalitetsarbete
20
Läroplanen 2 kap, 2.3 Elevernas ansvar och inflytande
19
11
delaktiga i planerandet och genomförandet av många av de gemensamma aktiviteterna. I
undervisningen deltar eleverna i den pedagogiska planeringen av arbetsområden.
6.2 Skola och hem21
Skolan/förskolan ska aktivt agera för att ge föräldrar delaktighet i verksamheterna genom att
erbjuda samverkansformer.22
Genomförande
Förskolan: den största och viktigaste delen av samverkan med hemmen sker i den dagliga
kontakten med vårdnadshavare. Där sker utbyte av information och kommunikation kring
barnets behov och upplevelser av förskolan. Under verksamhetsåret genomförs
föräldramöten och gemensamma aktiviter för att visa på förskolans verksamhet och ge
föräldrarna inblick i det pedagogiska arbetet mot uppställda mål.
Grundskolan: vårdnadshavare och personal håller kontakt via mail och telefon. Månadsbrev
är ett forum där information kring verksamheten fortlöpande ges. Övergripande information
och dialog kring organisation sker i rektorsbrev. Dokumentation för att synliggöra elevens
utveckling sker fortlöpande och delges föräldrar. Mål och utvecklingsplan skrivs vid
utvecklingssamtal som genomförs varje termin. Under läsåret har flera föräldramöten och
öppet hus genomförts.
Resultat
Vid verksamhetsbesök syns barn/elevers delaktighet i verksamheten. Personalen följer till
viss del barn/elevers initiativ och erbjuder alternativ. I den dagliga kontakten med
vårdnadhavare samverkas kring det enskilda barnet/elevens bästa och vid föräldramöten är
gruppen i fokus. Överlag är relationerna mellan verksamhet och hem nu positiva och vid
Analys
De små grupperna ger stor möjlighet till delaktighet och inflytande vilket till stor del sker kring
gemensamma aktiviteter i utbildningen. Utvecklingsområde är det pedagogiska innehållet där
eleverna i skolan kan ta större ansvar i vad undervisningen ska innehålla och hur arbetet ska
ske. Sker nu till viss del vid EPA-veckor (eget planerat arbete) och mindre beting under
dagens sista lektion. För att fortsätta utveckla samverkan med hemmen bör information och
kommunikation ske kontinuerligt (veckobrev, föräldramöten, rektorsbrev).
7 Elevhälsa
Mål
Elevhälsan ska främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot
målen ska stödjas.23
Elevhälsans uppdrag är att främja hälsa och bidra till att skapa lärandemiljöer som främjar
barns och elevers förutsättningar till en positiv kunskapsutveckling.24
21
Läroplanen 2 kap, 2.4 Skola och hem
Storumans skolor utbildningsplan 20132014
23
Skollagen2010:800 kap2, 25§
22
12
Fungerande elevhälsoteam.25
Genomförande
Elevhälsan arbetar förebyggande på organisations-, grupp- och individnivå. Elevhälsan
omfattar medicinska, psykologiska, psykosociala och specialpedagogiska insatser. Skolans
lokala elevhälsoteam består rektor, kurator, skolsköterska och specialpedagog. Psykologstöd
köps in vid behov. Elevhälsoteamet sammanträder ett par gånger per termin. Aktuella
ärenden lyfts i gruppen för beslut om vidare åtgärder. Lärare deltar vid behov.
Elevhälsoteamen arbetar direkt med elever med pedagogiska och sociala insatser, med
föräldrar, andra myndigheter och med handledning gentemot personal. Vid behov remitteras
ärenden till kommunens centrala elevhälsa för vidare utredning t.ex. läs-och skrivutredningar,
skoldatateksbehov eller medicinska åtgärder.
Resultat
Under läsåret har elevhälsoteamet arbetat med ärenden både på grupp- och individnivå. Av
de ärenden som behandlats har de flesta handlat om individuellt stödbehov. Ett fåtal om
konflikter/kränkningar i grupp. I kurators och skolsköterskas verksamhetsberättelse framgår
att stor del av deras arbete handlar om relationer mellan elever samt elever och vuxna. Vid
uppföljning efter intensivperiod med speciallärarstöd har positiv utveckling kunnat
konstaterats. Inga särskilda undervisningsgrupper eller anpassad studiegång finns. SPSM
har besökt verksamheten 2 gånger under vt 15 för att stödja lärare med individanpassat
elevarbete.
Analys
Handledningen till pedagoger från framförallt specialpedagog och kurator ska utökas i form
av att kommunen har anställt en specialpedagog genom bidrag av SPSM för att arbeta med
barn som har svåra språkstörningar. När läraren har verktyg att möta eleven utifrån dess
behov i klassrummet ökar elevens möjlighet att lyckas. Forskningen visar att inkludering är
främjande för elevernas utveckling och lärande. 26
8 Pedagogiskt ledarskap27
Mål/Syfte/Definition
Tydligt pedagogiskt ledarskap.
Att stärka rektor/förskolechefs pedagogiska ledarskap med fokus mot verksamhetens mål.28
Enligt skollagen ska det pedagogiska arbetet vid en skola ledas och samordnas av en rektor.
Rektor ska också särskilt verka för att utbildningen utvecklas. Om rektors ansvar står det i
24
Presentation Storumans kommun, utbildning o barnomsorg, elevhälsa
Plan för systematiskt kvalitetsarbete
26
Bengt Persson, professor i specialpedagogik, Elisabeth Persson, universitetslektor i matematikdidaktik.
”Inkludering och måluppfyllelse”.
25
27
28
Storumans plan för det systematiska arbetet
Ur Plan för systematiskt kvalitetsarbete, FKU
13
läroplanen,29 ”Som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig personal i skolan har
rektorn det övergripande ansvaret för att verksamheten som helhet inriktas mot de nationella
målen. Rektorn ansvarar för att skolans resultat följs upp och utvärderas i förhållande till de
nationella målen och kunskapskraven.”
Genomförande
Rektor/förskolechefs viktigaste uppgift är att leda arbetet med förskolan och skolans
huvuduppdrag, som det formuleras i läroplaner och i skollagen. I början av ett nytt läsår
genomförs kortare s.k. uppdragssamtal med personalen. Meningen med samtalen är att
uppdraget skall specificeras, för att medarbetaren ska veta vad som förväntas av
honom/henne och för att de ska kunna sätta gränser för sitt eget arbete. För att säkerställa
den pedagogiska kvaliteten och att undervisningen genomförs i förhållande till målen
genomförs verksamhetsrumsbesök. Minst en gång per år genomför rektor s.k. Resultat- och
utvecklingssamtal med lärarna. Samtalen omfattar arbetsuppgifter, arbetsklimat, arbetsmiljö,
kompetensutveckling.
Förskolechef/rektor leder och samordnar också utveckling av
verksamheten genom att planera, genomföra och följa upp pedagogiska diskussioner utifrån
utvecklingsområden i den lokala utvecklingsplanen.
Resultat
Vid verksamhetsbesöken syns tecken på planerade aktiviteter som syftar mot målen i
läroplanen. Pedagogiska planeringar finns, men är ej en inarbetad rutin.
Analys
Personalen ser positivt på sitt uppdrag och vill samarbeta för att utveckla verksamheten.
Läsårets arbete har till stor del handlat om att förankra de nya rutiner och strukturen i den
nya organisationen samt att se varje medarbetare och lyfta positiva exempel på det goda
arbete de utför och vad de bidrar med till verksamheten- personligt mästerskap30. Nästa steg
för att utveckla en lärande organisation är att arbeta vidare med de tankemodeller och
gemensamma visioner som finns samt utforma system för kollegialt lärande- teamlärande31
och uppföljning av mål och resultat.
9 Arbetsmiljö
Arbetsmiljöplan
Mål och vision i det systematiska arbetsmiljöarbetet är att utveckla verksamhetens kvalité
och arbetsmiljön för alla barn och vuxna i skola och förskola kommer fokus under året vara
samarbete och relationer i våra olika grupper och på enheten i stort. Vår vision är att
verksamheten ska präglas av en tillåtande och förtroendefull atmosfär där vi pratar med och
lyssnar på varandra samt tillvaratar varandras styrkor och respekterar olikheter. För att bidra
till en god arbetsmiljö och arbetsglädje har vi positiva förväntningar på varandra och ger
positiv feedback och konstruktiv kritik.
29
Lgr 11 , 2 Övergripande mål och riktlinjer, 2.8 Rektorns ansvar
Peter M Senge, ”Den femte disciplinen”
31
Peter M Senge, ”Den femte disciplinen”
30
14
2014/2015 Handlingsplan utarbetades av arbetslaget med samarbete av rektor och följande
områden fokuserades på:
Målsättning
Metod
Ansvarig
Tid för
genomförandet
Uppföljning/Utvärderig
Mål och
uppdragsgemensam
syn på hur vi ska nå
våra mål
Pedagogisk
samplanering med
temat språkutveckling.
Arbetslag
och rektor
Hela året
Utvärdering vt 15
Hösten: tema
sagor
Våren: Afrika
Mötesplatser i
vardagen
Prata med varandra
om planering och
pedagogiska frågor i
skolan och föskolan
Arbetslag
Hela året
Under APT och vt 15
Delaktighet i
Informationsspridning
Att delger information
och att söka upp
information genom
t.ex. synliggöra
scheman och
pedagogiska planringar
Arbetslag
Hela året
Under APT
Analys
I AMP finns en årsplanering som underlättade arbetet med handlingsplanen och under året
påmindes arbetslaget om de gemensamma målen. Verksamhetsplanen som återfinns i
metod för att uppnå målen skapade en naturlig ingång till arbetsmiljöarbete. Nästa steg är att
skapa bättre rutiner kring informationsspridning och dokumentation i det gemensamma
arbetsmiljöarbetet.
Medarbetarenkät
Medarbetarenkäten 2015 är en webbenkät till samtliga anställda i förskolan och grundskolan.
Den mäter medarbetarnas upplevelse av mål, kompetens och utveckling, medarbetarskap,
arbetsmotivation, information, uppdrag och kvalitet, arbetsgemenskap, ledarskap,
utvecklingssamtal, lön och hälsa. Skattningsskalan är 1-6 där 6 står för ”instämmer helt”.
Tyvärr hann bara 50% av personalen svara och med det är en analysen svår att genomföra.
Svaren visar dessutom enbart förskolan. Här är totala svaren jämfört med Storuman.
15
Höga värden: Områdena Ledarskap RUS samt lön har de högsta samlade värdena. Inom
området RUS samt lön har frågan
Låga värden: Mål och uppdrag är fortfarande ett av de områden som får lägst resultat. Även
området hälsa ligger lägre än övriga områden.
Analys: Området Mål och uppdrag ligger fortfarande lågt. I årets handlingsplan planerade vi
för ett fortsatt arbete med vision, strategier och önskvärda beteenden för att skapa en
gemensam syn på hur vi ska nå våra mål. Detta arbete måste fortsätta kring de pedagogiska
frågorna och strukturen hur vi följer upp våra mål och resultat utvecklas.
10 Plan för systematiskt kvalitetsarbete
Enligt skollagen ska huvudmannen och varje förskole- och skolenhet systematiskt och
kontinuerligt följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella
målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen. Inriktningen ska vara att de
nationella målen för utbildningen uppfylls. Det systematiska kvalitetsarbetet ska
dokumenteras. Verksamhetens resultat behöver dessutom följas upp, analyseras och
bedömas i förhållande till vad vetenskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som
betydelsefullt i genomförandet. Även vid planering och prioritering av utvecklingsinsatser är
det viktigt att ta hänsyn till aktuell forskning. Att dokumentera kvalitetsarbetet systematiskt
och kontinuerligt beskrivs i de allmänna råden med nedanstående modell:
16
Vision och
mål
Utvärderingar
Dokumentation
Bemötande
Planer
(PV,LPB,
Samarbete
AMP)
Språkutveckling
,formativ
bedöning
Möten
Undervisning
kollegial
lärande
Aktiviteter
Genomförande
Utifrån förra läsårets resultat och utvärderingar görs en lokal verksamhetsplan för
skolenhetens verksamhet. Under detta läsår har fokus legat på pedagogisk samplanering
och elevernas måluppfyllelse och språkutveckling. Man har arbetat på hösten med temat
sagor över alla åldrar och på våren med temat Afrika som mynnade i var sin musikal där hela
verksamheten från 1 år till 12 år var involverad i.
Resultat
När det gäller trygghet och studiero upplever elever såväl som personal och vårdnadshavare
att klimatet på skolan nu är gott (elevsamtal, föräldramöte). Elevernas måluppfyllelse har
under läsåret blivit högre, men går endast att följa på individnivå utifrån det låga elevantalet.
Personalens arbetssituation har förbättrats vilket ses på samtliga områden i
medarbetarenkäten och framkommer vid arbetslagets utvärdering som skett juni -15.
Analys
Personalen ser ett fortsatt utvecklingsbehov kring planerings- och reflektionstid för att forma
en gemensam syn på vad den pedagogiska verksamheten ska innehålla och hur de
tillsammans ska arbeta.
Förbättring
17
Under hösten kommer man att dela upp mötestid i APT, planeringsmöten och husmöten.
Husmöten kommer vara ett forum för att prata om rutiner och det gemensamma temat.
18