Värdegrundsforum 1 juni 2015
Värdegrundsforum 1 juni 2015 Jämställdhet och gemensam värdegrund – vad betyder det för introduktionen av nyanställda? Finansdepartementet Lena Marcusson ordförande Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet Den gemensamma värdegrunden för de statsanställda – de rättsliga grunderna: • • • • • Demokrati Legalitet Objektivitet Fri åsiktsbildning Respekt för lika värde, frihet och värdighet • Effektivitet och service Finansdepartementet Värdegrundsdelegationen Uppdraget • Genom aktiviteter, skrifter och andra utåtriktade insatser - verka för att respekten och förståelsen för den statliga värdegrunden upprätthålls på alla nivåer i statsförvaltningen • Målgruppen är myndighetschefer, fackliga företrädare och anställda vid statliga myndigheter Finansdepartementet Värdegrundsdelegationen • • • • • • • • • • Lena Marcusson, professor, förvaltningsrätt, Uppsala Universitet, ordförande Erik Amnå, professor, statskunskap, Örebro Universitet Tomas Brytting, professor, organisationsetik, Ersta Sköndal Högskola Lars Bäckström, landshövding, Västra Götaland Anders Danielsson, generaldirektör, Migrationsverket Mats Ericson, förbundsordförande, Sulf Christina Gellerbrant Hagberg, CSN Lennart Koskinen, biskop Britta Lejon, förbundsordförande, ST Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet Finansdepartementet Värdegrundsdelegationen Sekretariat: Robert Cloarec, Huvudsekreterare Ingela Thorsson, Ämnessakkunnig, Utbildningsansvarig Tommi Riihonen, Departementsråd Eva Gustafsson, Ämnesråd Finansdepartementet Jämställdhetsintegrering och värdegrundsarbete Åsa Regnér jämställdhetsminister Finansdepartementet Jämställdhetsintegrering – en strategi för att förverkliga den statliga värdegrunden Mikael Almén projektsamordnare Nationella sekretariatet för genusforskning Göteborgs universitet Finansdepartementet Jämställdhetsintegrering – en strategi för att förverkliga den statliga värdegrunden MIKAEL ALMÉN, PROJEKTSAMORDNARE genussystemet: - särhållande - hierarki [Kopiera sidan för denna mall] Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionalitet Sexualitet Ålder Samt: socioekonomi, utbildningsnivå, geografi, utseende, politisk åskådning Skolforskaren Maria Hedlin: - Varför jobbar ni inte med jämställdhet? Gymnasieläraren: Det måste börja tidigare, - Det måste finnas tidigare, redan i grundskolan. redan i grundskolan. Grundskolläraren: Det måste börja tidigare, - Det måste börja tidigare, redan redan i förskolan. i förskolan. Förskoläraren: Vi försöker så gott vi kan, - Vi försöker så gott vi kan, men men de har redan tagit så demycket har redan tagit så mycket intryck av intryck från föräldrarna. föräldrarna. Föräldrarna: Vi försöker kämpa emot men - Vi försöker kämpa emot men de tar så mycket intryck av demedia. tar så mycket intryck från media. Media: Vår uppgift är bara att spegla - Vår uppgift är att bara spegla samhället så som det ser ut. samhället så som det ser ut. Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 1 En jämn fördelning av makt och inflytande Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 2 Ekonomisk jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk självständighet livet ut Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 3 Jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor Jämställdhetspolitiskt mål Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv 4 Mäns våld mot kvinnor ska upphöra Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och möjlighet till kroppslig integritet Jämställdhetsintegrering ”innebär (om)organisering, förbättring, utveckling och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av processen, av de aktörer som normalt sett deltar i beslutsfattandet.” Europarådet Kartläggning och analys • Resurser (tid, pengar, personal) • Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, resultat) • Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå, uppmärksamhet) • Beslut (konsekvenser för kvinnor och män) • Informationsmaterial (representation i text och bild) • Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering) Kunskapstrappan Omedvetet kompetent Medvetet kompetent Medvetet inkompetent Omedvetet inkompetent Könsneutralitet - könsmedvetenhet Arena Utmaning Akademin Meritokrati Kultursektorn Kvalitet Rättsväsendet Objektivitet Skolväsendet Alla bemöts lika Den gemensamma värdegrunden för statsanställda • Demokrati • Legalitet • Objektivitet • Fri åsiktsbildning • Respekt • Effektivitet och service www.jamstall.nu/jim Kontakt Mikael Almén Projektsamordnare vid satsningen Jämställdhetsintegrering i myndigheter Nationella sekretariatet för genusforskning Telefon: 070-876 94 21 Mail: [email protected] Värdegrundsforum 1 juni 2015 Kaffe Finansdepartementet Hur ser jämställdhetsarbete och värdegrundsarbete ut i en mindre myndighet? Stina Westerberg generaldirektör Musikverket Finansdepartementet ATT RUBBA OBALANS 15-06-01 KULTUR FÖR ALLA POSITION Center för kulturarv och kulturliv inom musik, teater och dans MISSION En öppen mötesplats för den skapande människan 33 Musikverkets uppdrag • Främjar ett varierat musikliv med konstnärlig förnyelse och hög kvalitet • Fördelar ekonomiskt stöd till samarbets-/utvecklingsprojekt i musiklivet. Konstnärligt råd beslutar om stödet. • Bevarar och levandegör kulturarv inom teater, dans och musik. Dokumentnamn 15-06-01 34 Myndighetens organisation • Musikplattformen • Arkiv och bibliotek – Svenskt visarkiv – Musik- och teaterbiblioteket – Caprice records • EMS Elektronmusikstudion • Scenkonstmuseet • Administration och kommunikation Dokumentnamn 15-06-01 35 EMS Elektronmusikstudion Dokumentnamn 15-06-01 36 Access till resurser och teknik • Fler kvinnliga pedagoger – tonsättare och ljudkonstnärer agerar förebilder • Fördelning av antalet studiotimmar: – För fem år sedan 12%, förra året 34% - i år 43%! Dokumentnamn 15-06-01 37 Scenkonstmuseet och samlingarna Målbild Besökare ska oavsett kön, ha lika goda förutsättningar att identifiera sig i utställningsmaterialet på det nya museet Samlingarna ska också representera kvinnliga upphovspersoner Dokumentnamn 15-06-01 38 Scenkonstmuseet och samlingarna Genuspedagog • Inventering av samlingar för att lyfta upp kvinnliga upphovspersoner • Utbildade personalen Resultat: • Nya rutiner registrering av föremål • Normkritiska checklistor för utställningsproduktion • Kunskap! Dokumentnamn 15-06-01 39 Jämställt musikliv – vem får pengarna? Dokumentnamn 15-06-01 40 Musikplattformen Delar ut 25 miljoner per år till musiklivet för samverkan och utveckling • Under 2014 gjort en genomlysning av hur medel fördelas och sett att stödet fördelas jämt mellan kvinnor och män • Uppdaterat ansökningsförfarandet • Infört en tredje könskategori • Fortsatt att ta fram könsuppdelad statistik Dokumentnamn 15-06-01 41 Vad har vi uppnått på Musikverket? Alla har varit med. Arbetet har resulterat i ökad kompetens, förändrade attityder, rutiner och arbetssätt på Musikverket. Utbildning för nyanställda. Stor vikt har lagts vid att undersöka vilken statistik som tas fram på myndigheten och metoder för att ta fram könsuppdelad statistik. Bland annat har en matris för könsuppdelad statistik av myndighetens kulturarvsmaterial (främst vid nyanskaffningar) tagits fram och tillämpats under årets sista kvartal. Tydligt uttalad vilja att inkludera intersektionella perspektiv i arbetet. Dokumentnamn 15-06-01 42 Utmaningar Att gå från projekt till ordinarie verksamhet • Styrdokument - förankring • In i VP! • Könskonsekvensanalys – hela vägen med skriftlig argumentation (fritextfält i beslutsmall) • Statistik – Fördjupa arbetet med att räkna så att vi kan göra relevanta analyser och successivt höja kvalitén Dokumentnamn 15-06-01 43 Tillgänglighet och mångfald Vem får vara med? • Gemensam verktygslåda för alla medarbetare för att kunna jobba intersektionellt • Utbildning i samarbete med Mångkulturellt centrum och Share Music • Goda exempel från verksamheten: – Världens drag! Danskonserter särskilt för gruppen vuxna med funktionsnedsättning. – På dessa konserterna kommer det övervägande kvinnor, 62% kvinnor på de konserter vi hittills har samlat könsuppdelad statistik från. Fakta: När det gäller kvinnor och män med kognitiva funktionsnedsättningar och deras fritid, så är kvinnors deltagande i aktiviteter mycket lägre och problem som övervikt och passivitet är vanligare bland dessa. Dokumentnamn 15-06-01 44 Men hur ser det ut i verkliga livet? Exempel: FST Föreningens svenska tonsättare, och KVAST, Kvinnlig anhopning av svenska tonsättare presenterade igår statistik för säsongen 2014/2015 Sammanställning av arton orkestrar visar: 3,8% musik komponerad av kvinnor 10,2% musik komponerad av tonsättare från Sverige 11,5% musik komponerad efter 1984 Dokumentnamn 15-06-01 45 Att hålla balansen - hur går vi vidare? Dokumentnamn 15-06-01 46 Är förutsättningarna annorlunda i en stor myndighet? Ann Persson Grivas tf generaldirektör Försäkringskassan Finansdepartementet Ann Persson Grivas Försäkringskassan Nationella mål för jämställdhet Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Delmålen är: • En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället. • Ekonomisk jämställdhet. • En jämn fördelning av det obetalda hem- och omsorgsarbetet. • Mäns våld mot kvinnor ska upphöra. Jämställdhetsintegrering i kärnverksamheten 2014 Tydlig styrning mot det jämställdhetspolitiska uppdraget Inkludera ett jämställdhetsperspektiv i styrning och verksamhetsplanering. Utbildning för controllers och chefer. Verksamhetsstyrning Osakliga könsskillnader ska inte förekomma i handläggning och beslut Kompetensutvecklingsprogram Utveckling av handläggarstöd, genomlysning av utbildningar, nya utbildningar, 1 webb + 3 lärarledda Kompetensutveckling Arbeta för ett jämställt nyttjande av socialförsäkringens förmåner Fördjupning av studier för att identifiera osakliga könsskillnader Bl.a. en rapport kommer i juni Fördjupade studier Arbeta systematiskt och hållbart med jämställdhetsinteg rering Kunskapsspridande insatser till kunder, intern information, interna nätverk, Almedalen och Nordiskt Forum, egna seminarier Kommunikation Rutiner för användning av könsuppdelad statistik och göra analyser. Jämställdhetsintegrering av upphandling.proces ser. Riktlinjer för att identifera och åtgärda osakliga könsskillnader Hållbarhet Mäns våld mot kvinnor Genomföra en pilot om mäns våld mot kvinnor och utarbeta metodstöd för att fråga om våld Mäns våld mot kvinnor Framgångsfaktorer: • Hög ambitionsnivå • Hela organisationen ska jämställdhetsintegreras – inte bara enskilda verksamhetsområden • Tydligt ägarskap i Försäkringskassans ledningen för jämställdhetsfrågorna • Ledningen ”utbildningsprogram” - tex normkritik, mäns våld mot kvinnor • Inom vissa områden bra grundförutsättningar • Könsuppdelad statistik • Ambition att skapa konkreta åtgärder i verksamheten som kan skapa förändring och utgöra exempel – inte bara på policy/riktlinjenivå • Ett normkritiskt arbetssätt • Projektorganisation • Styrgrupp bestående av ledningspersoner • Projektledare med stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering, • Ordinarie personal drivet projekten, viss konsulthjälp • Många medarbetare med stort intresse för frågorna • Finansiering från regeringen • ”Tajming” • Väl i linje med Försäkringskassans övriga utvecklingsarbete • Jämställdhetsfrågan kom inför valet 2014 i extra fokus Utmaningar: • Utmaningen ligger framför oss! • Genomförande av alla de ambitiösa planerna • Finansiering upphör • ”Tajming” - ett bland många prioriterade områden, tids- och resurskonflikter • Utveckla rutiner för verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling som är hållbara • Utmana bilden av att vi redan är jämställda Värdegrundsforum 1 juni 2015 Reflektioner och erfarenhetsutbyte • Reflektioner kring dagens presentationer • Hur ser sambandet ut mellan jämställdhet och den statliga värdegrunden? • Hur uppmärksammas sambandet i den egna myndigheten? Finansdepartementet Värdegrundsforum 1 juni 2015 Lunch Finansdepartementet Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Inledning Lena Marcusson ordförande Lennart Koskinen ledamot Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Nyanställda - från utbildning eller från andra sektorer och från andra myndigheter behöver introduktion i - gemensamma statliga rättsprinciper och i myndighetspecifika lagar och regler samt prioriteringar och metoder - dagens tema jämställdhet och gemensam värdegrund är ett exempel på vikten av både det gemensamma och det specifika > Den professionella statstjänstemannen – ett förhållningssätt Finansdepartementet Betydelsen för och av introduktion av nyanställda Hur? - Gemensam utveckling av ett innehåll i den delen som rör alla statsanställda - Myndigheten använder och/eller inarbetar det gemensamma i sin introduktion - Återkommande repetition för att säkra kunskapen och för utveckling Vem? - Delvis Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet Jämställdhet och gemensam värdegrund Lennart Koskinen seniorbiskop, etikdoktor Värdegrundsdelegationen Kärnvärden i statlig verksamhet • Demokrati • Legalitet, Rättssäkerhet • Objektivitet Mutor Jäv Bisysslor • Fri åsiktsbildning Allmänna handlingar Yttrandefrihet Meddelarfrihet • Rätten att påtala missförhållanden Kärnvärden forts. • Människovärdesprincipen, bl a: Jämställdhet Fri- och rättigheter Icke-diskriminering Integritet • Effektivitet och service Lättillgänglighet • Bemötande • Arbetsmiljö • Samarbete mellan myndigheter Värdegrundens flöde Personliga värden Yrkesetik Myndighetskultur Arbetsmiljö Uppdragsspecifika värden Statstj.mannarollen Rättsliga principer Människosyn - Jämställdhet Jämställdhet handlar om mer än hur vi bemöter personer av olika kön. Grunden för verklig jämställdhet bygger på principen om alla människors lika värde. Därför är det vår samlade människosyn, som medvetet eller omedvetet påverkar alla våra möten och därmed vårt bemötande, internt, externt och privat. Den styr också vår självbild, som ju alltid utgör den ena parten i varje möte. Vem är jag och hur värderar jag mig själv i relation till den Andre? Jämställdhet i vid mening Studier har visat att åtminstone 12 (eller ett urval av dem) variabler styr våra bedömningar och förhållningssätt: Kön Ålder Utseende Klädsel Etnicitet. härkomst, kulturell bakgrund Status i samhället Utbildningsnivå Social förmåga Språklig kompetens och nivå Sexuell läggning Religion (särskilt om den markeras med religiösa symboler eller klädsel) Funktionshinder Ethos – Pathos – Logos vid introduktion LOGOS ETHOS PATHOS Statstjänstemannarollen då-nu-sedan Axel Oxenstierna Rikskansler 1612 Egenskaper Oväld Nit, skicklighet, driftighet, ärlighet, omutlighet, ojäv, opartiskhet objektivitet, rättvisa. Jämför det grekiska ”dikaiosyne” rättrådighet Från lag 1734: ”Oväldigt hielpa var man til sin rätt” Myndigheters arbete Ingvar Mattson generaldirektör Statskontoret Finansdepartementet Introduktion för nyanställda på Statskontoret Hur kommer värdegrunden in? Statskontoret – myndigheten för en effektiv statsförvaltning • Vi är experter på ledning, styrning och organisering samt bidrar till att effektivisera och utveckla statliga verksamheter genom analys och utvärdering. • Vi gör utredningar och utvärderingar inom alla sektorer och på uppdrag av regeringen. Rapporterna används för effektivisering och omprövning av statlig verksamhet. • Cirka 75 anställda Moment i introduktionsprogrammet • Genomgång av relevanta lagar och förordningar med start i regeringsformen • Genomgång av den statliga värdegrunden • Genomgång av statstjänstemannarollen vid Statskontoret: förhållningssätt • Genomgång av risker för förtroendeskada • Genomgång av meddelarfrihet och visselblåsarrutin Interna bestämmelser och policies, exempel Policy för att förhindra förtroendeskada Riskanalys Arbetsordning med medarbetar- och chefspolicy Rutiner för hantering av misstankar om korruption och andra brott Förkovran • De flesta på Statskontoret har gedigen erfarenhet av arbete i staten… • Men det hindrar inte att kompetens om värdegrunden behöver fyllas på och knytas till verksamheten! – Seminarier – Myndighetsdag – Samverkan om ändringar i interna styrdokument Insocialisering • Viktigt hur medarbetare förmedlar kärnvärden mellan varandra i den dagliga verksamheten • Och viktigt att socialiseringen leder i rätt riktning! Statskontoret utreder arbetet mot korruption i staten • Rapporterat om korruption i kommunerna • Utreder just nu myndigheternas arbete med att förhindra korruption • Deltar i internationellt korruptionsförebyggande arbete i OECD Slutreflektioner • Viktigt att levandegöra värdegrunden: Introduktion och insocialisering • Formella regler och bra styrdokument • Floskelvarning! Myndigheters arbete Christina Gellerbrant Hagberg generaldirektör Centrala studiestödsnämnden Finansdepartementet Introducera nya medarbetare i den statliga värdegrunden och jämställdhet Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör, CSN Vad är Myndighetsnätverket? Myndighetsnätverket är ett nätverk för samverkan mellan myndigheterna i Sundsvallsregionen. • Vår samverkan – ger en kostnadseffektivitet – skapar utveckling inom respektive myndighet – stärker den regionala konkurrenskraften – gör myndigheterna i regionen till attraktivare arbetsgivare – förbättrar kompetensförsörjningen. En viktig gemensam grund – Att arbeta i staten Gemensam introduktionsutbildning första gången 2009 • • • • få förståelse för statstjänstemannarollen insyn i hur myndigheterna styrs och finansieras få veta mer om andra myndigheter knyta kontakter och samverka Sedan dess har vi fortsatt… • Att arbeta i staten - två gånger per år • Ca 80-100 deltagare per år • Fortfarande fokus på bland annat den gemensamma värdegrunden för oss statstjänstemän, samverkan och dialog Hur gör vi? • • 1 ½ dag – fysisk träff i Sundsvall • • • • Interna lärare på alla pass Inleder med den webbaserade utbildningen ”Introduktion till statstjänstemannarollen” – KRUS-utbildning Mycket grupparbeten, verklighetsnära övningar, samverkan och dialog Ö-sittning med bordsplacering – samverkan Fyra myndigheteter deltar alltid – • • • Övriga myndigheter i nätverket deltar vid behov Varje myndighet fortsätter intro i sin egen verksamhet Kontinuerlig utvärdering och vidareutveckling Materialet publiceras på www.myndighetsnatverket.se Innehåll • • • • Statlig styrning Arbetsmiljö, ansvar och roller Klarspråk Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen • • • • Förvaltningsrätt Offentlighet och sekretess Lika villkor och mänskliga rättigheter Trender inom statsförvaltningen Exempel från CSN • Att arbeta i staten ingår i vårt introduktionsprogram för nyanställda – Har ersatt den tidigare CSN-gemensamma introduktionen – Möjlighet att samverka och mötas över myndighetsgränserna • CSN fortsätter dag 2 med egen träff och dialog med GD och ytterligare chefer – Grupparbeten och dialog – Fokus på tiden som nyanställd • Övrig introduktion sker via webben och arbetsplatsförlagt på kontoren Kontinuerlig vidareutveckling av utbildningen • • Utvärdering och kvalitetssäkring Nytt från 2015 – Jämställhet och lika villkor – Systematiskt arbetsmiljöarbete – Trender i statsförvaltningen Samverkan och samarbete över gränserna Deltagarna får: • • • Kontaktnät med andra inom statsförvaltningen Brett perspektiv på sin roll Mycket kompetenta lärare Lärarna får : • • • • En gemensam syn på statstjänstemannarollen Kompetensutveckling mellan myndigheterna Hur gör ni?! Kontaktnät och erfarenhetsutbyte Ytterligare fördelar • • • • Genomföra utbildning två gånger per år Kostnadseffektivt Hög kvalitet med erfarna resurser Skapar en bred förståelse för statlig verksamhet Tack! Christina Gellerbrant Hagberg Generaldirektör, CSN Exempel på stöd för din myndighet Ingela Thorsson utbildningsansvarig Värdegrundsdelegationen Finansdepartementet Stöd till introduktionen • Fråge- och uppläggsstöd i handledning skickas ut som pdf • Om det statliga arbetet och om värdegrunden i nätutbildning: www.krus.nu [email protected] • Utbildning om statlig värdegrund och värdegrundsarbete Finansdepartementet Övrigt stöd i värdegrundsarbetet • Fördjupningsutbildning i att skriva värdegrundscase • Föreläsare och diskussionsledare: Robert Cloarec Ingela Thorsson Louise Bodegård Staffan Johansson, FM Örjan Gruvberger, SCB Kontakta [email protected] Finansdepartementet Värdegrundsforum 1 juni 2015 Panel: Lena Marcusson Mikael Almén Christina Gellerbrant Hagberg Ingvar Mattson Stina Westerberg Finansdepartementet Värdegrundsforum 1 juni 2015 Slutsatser och summering Avslutning www.värdegrundsdelegationen.se Finansdepartementet
© Copyright 2024