Värdegrundsforum 1 juni 2015

Värdegrundsforum
1 juni 2015
Jämställdhet och gemensam
värdegrund – vad betyder det för
introduktionen av nyanställda?
Finansdepartementet
Lena Marcusson
ordförande
Värdegrundsdelegationen
Finansdepartementet
Den gemensamma värdegrunden för
de statsanställda – de rättsliga
grunderna:
•
•
•
•
•
Demokrati
Legalitet
Objektivitet
Fri åsiktsbildning
Respekt för lika
värde, frihet och
värdighet
• Effektivitet och
service
Finansdepartementet
Värdegrundsdelegationen
Uppdraget
• Genom aktiviteter, skrifter och andra utåtriktade
insatser - verka för att respekten och
förståelsen för den statliga värdegrunden
upprätthålls på alla nivåer i statsförvaltningen
• Målgruppen är myndighetschefer, fackliga
företrädare och anställda vid statliga
myndigheter
Finansdepartementet
Värdegrundsdelegationen
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Lena Marcusson, professor, förvaltningsrätt, Uppsala
Universitet, ordförande
Erik Amnå, professor, statskunskap, Örebro Universitet
Tomas Brytting, professor, organisationsetik, Ersta
Sköndal Högskola
Lars Bäckström, landshövding, Västra Götaland
Anders Danielsson, generaldirektör, Migrationsverket
Mats Ericson, förbundsordförande, Sulf
Christina Gellerbrant Hagberg, CSN
Lennart Koskinen, biskop
Britta Lejon, förbundsordförande, ST
Anne Ramberg, generalsekreterare, Advokatsamfundet
Finansdepartementet
Värdegrundsdelegationen
Sekretariat:
Robert Cloarec, Huvudsekreterare
Ingela Thorsson, Ämnessakkunnig,
Utbildningsansvarig
Tommi Riihonen, Departementsråd
Eva Gustafsson, Ämnesråd
Finansdepartementet
Jämställdhetsintegrering och
värdegrundsarbete
Åsa Regnér
jämställdhetsminister
Finansdepartementet
Jämställdhetsintegrering – en strategi
för att förverkliga den statliga
värdegrunden
Mikael Almén
projektsamordnare
Nationella sekretariatet för
genusforskning
Göteborgs universitet
Finansdepartementet
Jämställdhetsintegrering –
en strategi för att förverkliga
den statliga värdegrunden
MIKAEL ALMÉN, PROJEKTSAMORDNARE
genussystemet:
- särhållande
- hierarki
[Kopiera sidan för denna mall]
Kön
Könsidentitet eller könsuttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionalitet
Sexualitet
Ålder
Samt: socioekonomi, utbildningsnivå,
geografi, utseende, politisk åskådning
Skolforskaren Maria Hedlin:
- Varför jobbar ni inte med
jämställdhet?
Gymnasieläraren:
Det måste börja tidigare,
- Det måste finnas tidigare,
redan i grundskolan.
redan i grundskolan.
Grundskolläraren:
Det måste börja tidigare,
- Det måste börja tidigare, redan
redan i förskolan.
i förskolan.
Förskoläraren:
Vi försöker så gott vi kan,
- Vi försöker så gott vi kan, men
men de har redan tagit så
demycket
har redan
tagit
så
mycket
intryck av
intryck
från föräldrarna.
föräldrarna.
Föräldrarna:
Vi försöker kämpa emot men
- Vi försöker kämpa emot men
de tar så mycket intryck av
demedia.
tar så mycket intryck från
media.
Media:
Vår uppgift är bara att spegla
- Vår uppgift är att bara spegla
samhället så som det ser ut.
samhället så som det ser ut.
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv
1
En jämn fördelning av makt och inflytande
Kvinnor och män ska ha samma rätt och möjlighet att vara
aktiva medborgare och att forma villkoren för beslutsfattandet
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv
2
Ekonomisk jämställdhet
Kvinnor och män ska ha samma möjligheter och villkor i
fråga om utbildning och betalt arbete som ger ekonomisk
självständighet livet ut
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv
3
Jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet
Kvinnor och män ska ta samma ansvar för hemarbetet och ha
möjligheter att ge och få omsorg på lika villkor
Jämställdhetspolitiskt mål
Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina
egna liv
4
Mäns våld mot kvinnor ska upphöra
Kvinnor och män, flickor och pojkar, ska ha samma rätt och
möjlighet till kroppslig integritet
Jämställdhetsintegrering
”innebär (om)organisering, förbättring, utveckling
och utvärdering av beslutsprocesser, så att ett
jämställdhetsperspektiv införlivas i allt beslutsfattande, på alla nivåer och i alla steg av
processen, av de aktörer som normalt sett deltar i
beslutsfattandet.”
Europarådet
Kartläggning och analys
• Resurser (tid, pengar, personal)
• Kvalitet (snabbhet, träffsäkerhet, resultat)
• Bemötande (nöjdhet, förklaringsnivå, uppmärksamhet)
• Beslut (konsekvenser för kvinnor och män)
• Informationsmaterial (representation i text och bild)
• Styrdokument (grad av jämställdhetsintegrering)
Kunskapstrappan
Omedvetet kompetent
Medvetet kompetent
Medvetet inkompetent
Omedvetet inkompetent
Könsneutralitet - könsmedvetenhet
Arena
Utmaning
Akademin
Meritokrati
Kultursektorn
Kvalitet
Rättsväsendet
Objektivitet
Skolväsendet
Alla bemöts lika
Den gemensamma värdegrunden
för statsanställda
• Demokrati
• Legalitet
• Objektivitet
• Fri åsiktsbildning
• Respekt
• Effektivitet och service
www.jamstall.nu/jim
Kontakt
Mikael Almén
Projektsamordnare vid satsningen Jämställdhetsintegrering i
myndigheter
Nationella sekretariatet för genusforskning
Telefon: 070-876 94 21
Mail: [email protected]
Värdegrundsforum 1 juni 2015
Kaffe
Finansdepartementet
Hur ser jämställdhetsarbete och
värdegrundsarbete ut i en mindre
myndighet?
Stina Westerberg
generaldirektör
Musikverket
Finansdepartementet
ATT RUBBA
OBALANS
15-06-01
KULTUR FÖR ALLA
POSITION
Center för kulturarv och kulturliv inom musik, teater och dans
MISSION
En öppen mötesplats för den skapande människan
33
Musikverkets uppdrag
• Främjar ett varierat musikliv med konstnärlig förnyelse och hög kvalitet
• Fördelar ekonomiskt stöd till samarbets-/utvecklingsprojekt i musiklivet.
Konstnärligt råd beslutar om stödet.
• Bevarar och levandegör kulturarv inom teater, dans
och musik.
Dokumentnamn
15-06-01
34
Myndighetens organisation
• Musikplattformen
• Arkiv och bibliotek
– Svenskt visarkiv
– Musik- och teaterbiblioteket
– Caprice records
• EMS Elektronmusikstudion
• Scenkonstmuseet
• Administration och kommunikation
Dokumentnamn
15-06-01
35
EMS
Elektronmusikstudion
Dokumentnamn
15-06-01
36
Access till resurser och teknik
• Fler kvinnliga pedagoger – tonsättare och ljudkonstnärer
agerar förebilder
• Fördelning av antalet studiotimmar:
– För fem år sedan 12%, förra året 34% - i år 43%!
Dokumentnamn
15-06-01
37
Scenkonstmuseet och
samlingarna
Målbild
Besökare ska oavsett kön, ha lika goda
förutsättningar att identifiera sig i
utställningsmaterialet på det nya
museet
Samlingarna ska också representera
kvinnliga upphovspersoner
Dokumentnamn
15-06-01
38
Scenkonstmuseet och
samlingarna
Genuspedagog
• Inventering av samlingar för att lyfta upp kvinnliga
upphovspersoner
• Utbildade personalen
Resultat:
• Nya rutiner registrering av föremål
• Normkritiska checklistor för utställningsproduktion
• Kunskap!
Dokumentnamn
15-06-01
39
Jämställt musikliv –
vem får pengarna?
Dokumentnamn
15-06-01
40
Musikplattformen
Delar ut 25 miljoner per år till musiklivet för samverkan och
utveckling
• Under 2014 gjort en genomlysning av hur medel fördelas och
sett att stödet fördelas jämt mellan kvinnor och män
• Uppdaterat ansökningsförfarandet
• Infört en tredje könskategori
• Fortsatt att ta fram könsuppdelad statistik
Dokumentnamn
15-06-01
41
Vad har vi uppnått på Musikverket?
Alla har varit med.
Arbetet har resulterat i ökad kompetens, förändrade attityder,
rutiner och arbetssätt på Musikverket.
Utbildning för nyanställda.
Stor vikt har lagts vid att undersöka vilken statistik som tas fram
på myndigheten och metoder för att ta fram könsuppdelad
statistik.
Bland annat har en matris för könsuppdelad statistik av
myndighetens kulturarvsmaterial (främst vid nyanskaffningar)
tagits fram och tillämpats under årets sista kvartal.
Tydligt uttalad vilja att inkludera intersektionella perspektiv i
arbetet.
Dokumentnamn
15-06-01
42
Utmaningar
Att gå från projekt till ordinarie verksamhet
• Styrdokument - förankring
• In i VP!
• Könskonsekvensanalys – hela vägen med skriftlig
argumentation (fritextfält i beslutsmall)
• Statistik
– Fördjupa arbetet med att räkna så att vi kan göra relevanta analyser
och successivt höja kvalitén
Dokumentnamn
15-06-01
43
Tillgänglighet och mångfald
Vem får vara med?
• Gemensam verktygslåda för alla
medarbetare för att kunna jobba
intersektionellt
• Utbildning i samarbete med Mångkulturellt
centrum och Share Music
• Goda exempel från verksamheten:
– Världens drag! Danskonserter särskilt för
gruppen vuxna med funktionsnedsättning.
– På dessa konserterna kommer det övervägande
kvinnor, 62% kvinnor på de konserter vi hittills
har samlat könsuppdelad statistik från.
Fakta:
När det gäller kvinnor och män med kognitiva
funktionsnedsättningar och deras fritid, så är kvinnors
deltagande i aktiviteter mycket lägre och problem som övervikt
och passivitet är vanligare bland dessa.
Dokumentnamn
15-06-01
44
Men hur ser det ut i verkliga livet?
Exempel:
FST Föreningens svenska tonsättare, och KVAST, Kvinnlig
anhopning av svenska tonsättare presenterade igår statistik för
säsongen 2014/2015
Sammanställning av arton orkestrar visar:
3,8% musik komponerad av kvinnor
10,2% musik komponerad av tonsättare från Sverige
11,5% musik komponerad efter 1984
Dokumentnamn
15-06-01
45
Att hålla balansen
- hur går vi vidare?
Dokumentnamn
15-06-01
46
Är förutsättningarna annorlunda i en
stor myndighet?
Ann Persson Grivas
tf generaldirektör
Försäkringskassan
Finansdepartementet
Ann Persson Grivas
Försäkringskassan
Nationella mål för jämställdhet
Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är
att kvinnor och män ska ha samma makt att forma
samhället och sina egna liv.
Delmålen är:
• En jämn fördelning av makt och inflytande i samhället.
• Ekonomisk jämställdhet.
• En jämn fördelning av det obetalda hem- och
omsorgsarbetet.
• Mäns våld mot kvinnor ska upphöra.
Jämställdhetsintegrering i
kärnverksamheten 2014
Tydlig styrning mot
det
jämställdhetspolitiska
uppdraget
Inkludera ett
jämställdhetsperspektiv i
styrning och
verksamhetsplanering.
Utbildning för
controllers och
chefer.
Verksamhetsstyrning
Osakliga
könsskillnader ska
inte förekomma i
handläggning och
beslut
Kompetensutvecklingsprogram
Utveckling av
handläggarstöd,
genomlysning av
utbildningar, nya
utbildningar, 1
webb + 3
lärarledda
Kompetensutveckling
Arbeta för ett
jämställt nyttjande
av
socialförsäkringens
förmåner
Fördjupning
av studier för
att identifiera
osakliga
könsskillnader
Bl.a. en
rapport
kommer i juni
Fördjupade
studier
Arbeta
systematiskt och
hållbart med
jämställdhetsinteg
rering
Kunskapsspridande insatser
till kunder, intern
information,
interna nätverk,
Almedalen och
Nordiskt Forum,
egna seminarier
Kommunikation
Rutiner för
användning av
könsuppdelad
statistik och göra
analyser. Jämställdhetsintegrering av
upphandling.proces
ser. Riktlinjer för att
identifera och
åtgärda osakliga
könsskillnader
Hållbarhet
Mäns våld mot
kvinnor
Genomföra en
pilot om mäns
våld mot
kvinnor och
utarbeta
metodstöd för
att fråga om
våld
Mäns våld mot
kvinnor
Framgångsfaktorer:
• Hög ambitionsnivå
• Hela organisationen ska jämställdhetsintegreras – inte bara enskilda verksamhetsområden
• Tydligt ägarskap i Försäkringskassans ledningen för jämställdhetsfrågorna
• Ledningen ”utbildningsprogram” - tex normkritik, mäns våld mot kvinnor
• Inom vissa områden bra grundförutsättningar
• Könsuppdelad statistik
• Ambition att skapa konkreta åtgärder i verksamheten som kan skapa förändring och utgöra
exempel – inte bara på policy/riktlinjenivå
• Ett normkritiskt arbetssätt
• Projektorganisation
• Styrgrupp bestående av ledningspersoner
• Projektledare med stor erfarenhet av jämställdhetsintegrering,
• Ordinarie personal drivet projekten, viss konsulthjälp
• Många medarbetare med stort intresse för frågorna
• Finansiering från regeringen
• ”Tajming”
• Väl i linje med Försäkringskassans övriga utvecklingsarbete
• Jämställdhetsfrågan kom inför valet 2014 i extra fokus
Utmaningar:
• Utmaningen ligger framför oss!
• Genomförande av alla de ambitiösa planerna
• Finansiering upphör
• ”Tajming” - ett bland många prioriterade områden, tids- och resurskonflikter
• Utveckla rutiner för verksamhetsstyrning och verksamhetsutveckling
som är hållbara
• Utmana bilden av att vi redan är jämställda
Värdegrundsforum 1 juni 2015
Reflektioner och erfarenhetsutbyte
• Reflektioner kring dagens
presentationer
• Hur ser sambandet ut mellan
jämställdhet och den statliga
värdegrunden?
• Hur uppmärksammas sambandet i
den egna myndigheten?
Finansdepartementet
Värdegrundsforum 1 juni 2015
Lunch
Finansdepartementet
Betydelsen för och av introduktion av
nyanställda
Inledning
Lena Marcusson
ordförande
Lennart Koskinen
ledamot
Värdegrundsdelegationen
Finansdepartementet
Betydelsen för och av introduktion av
nyanställda
Nyanställda - från utbildning eller från andra
sektorer och från andra myndigheter behöver
introduktion i
- gemensamma statliga rättsprinciper och i
myndighetspecifika lagar och regler
samt prioriteringar och metoder
- dagens tema jämställdhet och gemensam
värdegrund är ett exempel på vikten av både det
gemensamma och det specifika
> Den professionella statstjänstemannen – ett
förhållningssätt
Finansdepartementet
Betydelsen för och av introduktion av
nyanställda
Hur?
- Gemensam utveckling av ett innehåll i den
delen som rör alla statsanställda
- Myndigheten använder och/eller inarbetar
det gemensamma i sin introduktion
- Återkommande repetition för att säkra
kunskapen och för utveckling
Vem?
- Delvis Värdegrundsdelegationen
Finansdepartementet
Jämställdhet och gemensam värdegrund
Lennart Koskinen
seniorbiskop, etikdoktor
Värdegrundsdelegationen
Kärnvärden i statlig verksamhet
• Demokrati
• Legalitet, Rättssäkerhet
• Objektivitet
Mutor
Jäv
Bisysslor
• Fri åsiktsbildning
Allmänna handlingar
Yttrandefrihet
Meddelarfrihet
• Rätten att påtala missförhållanden
Kärnvärden forts.
• Människovärdesprincipen, bl a:
Jämställdhet
Fri- och rättigheter
Icke-diskriminering
Integritet
• Effektivitet och service
Lättillgänglighet
• Bemötande
• Arbetsmiljö
• Samarbete mellan myndigheter
Värdegrundens flöde
Personliga
värden
Yrkesetik
Myndighetskultur
Arbetsmiljö
Uppdragsspecifika
värden
Statstj.mannarollen
Rättsliga principer
Människosyn - Jämställdhet
Jämställdhet handlar om mer än hur vi bemöter personer av olika
kön. Grunden för verklig jämställdhet bygger på principen om alla
människors lika värde.
Därför är det vår samlade människosyn, som medvetet eller
omedvetet påverkar alla våra möten och därmed vårt bemötande,
internt, externt och privat.
Den styr också vår självbild, som ju alltid utgör den ena parten i
varje möte. Vem är jag och hur värderar jag mig själv i relation till
den Andre?
Jämställdhet i vid mening
Studier har visat att åtminstone 12 (eller ett urval av dem) variabler styr våra
bedömningar och förhållningssätt:
Kön
Ålder
Utseende
Klädsel
Etnicitet. härkomst, kulturell bakgrund
Status i samhället
Utbildningsnivå
Social förmåga
Språklig kompetens och nivå
Sexuell läggning
Religion (särskilt om den markeras med religiösa symboler eller
klädsel)
Funktionshinder
Ethos – Pathos – Logos vid introduktion
LOGOS
ETHOS
PATHOS
Statstjänstemannarollen då-nu-sedan
Axel Oxenstierna
Rikskansler 1612
Egenskaper
Oväld
Nit, skicklighet, driftighet, ärlighet, omutlighet, ojäv, opartiskhet
objektivitet, rättvisa.
Jämför det grekiska ”dikaiosyne” rättrådighet
Från lag 1734: ”Oväldigt hielpa var man til sin rätt”
Myndigheters arbete
Ingvar Mattson
generaldirektör
Statskontoret
Finansdepartementet
Introduktion för nyanställda på
Statskontoret
Hur kommer värdegrunden in?
Statskontoret – myndigheten för
en effektiv statsförvaltning
• Vi är experter på ledning, styrning och
organisering samt bidrar till att effektivisera och
utveckla statliga verksamheter genom analys
och utvärdering.
• Vi gör utredningar och utvärderingar inom alla
sektorer och på uppdrag av regeringen.
Rapporterna används för effektivisering och
omprövning av statlig verksamhet.
• Cirka 75 anställda
Moment i introduktionsprogrammet
• Genomgång av relevanta lagar och förordningar med
start i regeringsformen
• Genomgång av den statliga värdegrunden
• Genomgång av statstjänstemannarollen vid
Statskontoret: förhållningssätt
• Genomgång av risker för förtroendeskada
• Genomgång av meddelarfrihet och visselblåsarrutin
Interna bestämmelser och
policies, exempel
Policy för att förhindra förtroendeskada
Riskanalys
Arbetsordning med medarbetar- och
chefspolicy
Rutiner för hantering av misstankar om
korruption och andra brott
Förkovran
• De flesta på Statskontoret har gedigen erfarenhet av
arbete i staten…
• Men det hindrar inte att kompetens om värdegrunden
behöver fyllas på och knytas till verksamheten!
– Seminarier
– Myndighetsdag
– Samverkan om ändringar i interna styrdokument
Insocialisering
• Viktigt hur medarbetare förmedlar kärnvärden mellan
varandra i den dagliga verksamheten
• Och viktigt att socialiseringen leder i rätt riktning!
Statskontoret utreder arbetet mot
korruption i staten
• Rapporterat om korruption i kommunerna
• Utreder just nu myndigheternas arbete med att
förhindra korruption
• Deltar i internationellt korruptionsförebyggande
arbete i OECD
Slutreflektioner
• Viktigt att levandegöra värdegrunden:
Introduktion och insocialisering
• Formella regler och bra styrdokument
• Floskelvarning!
Myndigheters arbete
Christina Gellerbrant Hagberg
generaldirektör
Centrala studiestödsnämnden
Finansdepartementet
Introducera nya
medarbetare i den
statliga värdegrunden
och jämställdhet
Christina Gellerbrant Hagberg
Generaldirektör,
CSN
Vad är Myndighetsnätverket?
Myndighetsnätverket är ett nätverk för samverkan
mellan myndigheterna i Sundsvallsregionen.
•
Vår samverkan
– ger en kostnadseffektivitet
– skapar utveckling inom respektive myndighet
– stärker den regionala konkurrenskraften
– gör myndigheterna i regionen till attraktivare arbetsgivare
– förbättrar kompetensförsörjningen.
En viktig gemensam grund
– Att arbeta i staten Gemensam introduktionsutbildning första gången 2009
•
•
•
•
få förståelse för statstjänstemannarollen
insyn i hur myndigheterna styrs och finansieras
få veta mer om andra myndigheter
knyta kontakter och samverka
Sedan dess har vi fortsatt…
• Att arbeta i staten - två gånger per år
• Ca 80-100 deltagare per år
• Fortfarande fokus på bland annat den
gemensamma värdegrunden för oss
statstjänstemän, samverkan och dialog
Hur gör vi?
•
•
1 ½ dag – fysisk träff i Sundsvall
•
•
•
•
Interna lärare på alla pass
Inleder med den webbaserade utbildningen ”Introduktion till
statstjänstemannarollen” – KRUS-utbildning
Mycket grupparbeten, verklighetsnära övningar, samverkan och dialog
Ö-sittning med bordsplacering – samverkan
Fyra myndigheteter deltar alltid
–
•
•
•
Övriga myndigheter i nätverket deltar vid behov
Varje myndighet fortsätter intro i sin egen verksamhet
Kontinuerlig utvärdering och vidareutveckling
Materialet publiceras på www.myndighetsnatverket.se
Innehåll
•
•
•
•
Statlig styrning
Arbetsmiljö, ansvar och roller
Klarspråk
Statlig förvaltning och statstjänstemannarollen
•
•
•
•
Förvaltningsrätt
Offentlighet och sekretess
Lika villkor och mänskliga rättigheter
Trender inom statsförvaltningen
Exempel från CSN
•
Att arbeta i staten ingår i vårt introduktionsprogram för
nyanställda
– Har ersatt den tidigare CSN-gemensamma introduktionen
– Möjlighet att samverka och mötas över myndighetsgränserna
•
CSN fortsätter dag 2 med egen träff och dialog med GD
och ytterligare chefer
– Grupparbeten och dialog
– Fokus på tiden som nyanställd
•
Övrig introduktion sker via webben och arbetsplatsförlagt
på kontoren
Kontinuerlig vidareutveckling av
utbildningen
•
•
Utvärdering och kvalitetssäkring
Nytt från 2015
– Jämställhet och lika villkor
– Systematiskt arbetsmiljöarbete
– Trender i statsförvaltningen
Samverkan och samarbete över
gränserna
Deltagarna får:
•
•
•
Kontaktnät med andra inom statsförvaltningen
Brett perspektiv på sin roll
Mycket kompetenta lärare
Lärarna får :
•
•
•
•
En gemensam syn på statstjänstemannarollen
Kompetensutveckling mellan myndigheterna
Hur gör ni?!
Kontaktnät och erfarenhetsutbyte
Ytterligare fördelar
•
•
•
•
Genomföra utbildning två gånger per år
Kostnadseffektivt
Hög kvalitet med erfarna resurser
Skapar en bred förståelse för statlig verksamhet
Tack!
Christina Gellerbrant Hagberg
Generaldirektör,
CSN
Exempel på stöd för din
myndighet
Ingela Thorsson
utbildningsansvarig
Värdegrundsdelegationen
Finansdepartementet
Stöd till introduktionen
• Fråge- och uppläggsstöd i handledning
skickas ut som pdf
• Om det statliga arbetet och om
värdegrunden i nätutbildning: www.krus.nu
[email protected]
• Utbildning om statlig värdegrund och
värdegrundsarbete
Finansdepartementet
Övrigt stöd i värdegrundsarbetet
• Fördjupningsutbildning i att skriva
värdegrundscase
• Föreläsare och diskussionsledare:
Robert Cloarec
Ingela Thorsson
Louise Bodegård
Staffan Johansson, FM
Örjan Gruvberger, SCB
Kontakta [email protected]
Finansdepartementet
Värdegrundsforum 1 juni 2015
Panel:
Lena Marcusson
Mikael Almén
Christina Gellerbrant Hagberg
Ingvar Mattson
Stina Westerberg
Finansdepartementet
Värdegrundsforum 1 juni 2015
Slutsatser och summering
Avslutning
www.värdegrundsdelegationen.se
Finansdepartementet