1. No category

Kemi
Arbetslag: Gamma
Klass: 8S
Veckor: 35-42
Organisk kemi, Livets kemi, Syror och baser.
Förmågorna i kemi:
 använda kunskaper i kemi för att granska information, kommunicera och ta ställning
i frågor som rör energi, miljö, hälsa och samhälle,

genomföra systematiska undersökningar i kemi

använda kemins begrepp, modeller och teorier för att beskriva och förklara kemiska
samband i samhället, naturen och inuti människan.
Centralt innehåll för kursen:
När du arbetat klart med detta arbetsområde skall du ha kunskaper om:
 Olika kolföreningar, hur de är uppbyggda och reagerar.
 Kolatomens egenskaper och funktion som byggsten i alla levande organismer.
Kolatomens kretslopp.






Kol som bränsle och hur det påverkar omgivningen.
Innehållet i mat och dryck och dess betydelse för hälsan. Kemiska processer i
människokroppen, t.ex. matspjälkningen.
Analyser av organiska föreningar
Systematiska undersökningar. Formulering av enkla frågeställningar, planering,
utförande och utvärdering.
Sambandet mellan kemiska undersökningar och utvecklingen av begrepp, modeller
och teorier.
Dokumentation av undersökningar med tabeller, diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Studiematerial:


Laborationshäfte
Spektrum Kemi - Syror och baser s. 104-118, Organisk kemi s. 156-183, Livets kemi
s. 186-216, Kol och förbränning s. 244-275
Arbetssätt:



Du skall kunna redogöra för de kunskapskrav som finns i den pedagogiska
planeringen.
Du skall vara närvarande och anteckna vid genomgångar.
Du skall aktivt delta i praktiskt och laborativt arbete utifrån de regler som gäller på
skolan och i laborationssalen. Du använder utrustning på ett säkert och fungerande
sätt.
Examination:


Laborationer.
Läxförhör, Skriftligt och laborativt prov
Kunskapskrav:
använda
kunskaper i kemi
för att granska
information,
kommunicera och
ta ställning i
frågor som rör
energi, miljö,
hälsa och
samhälle,
Genomföra
systematiska
undersökningar i
kemi
använda kemins
begrepp, modeller
och teorier för att
beskriva och
förklara kemiska
samband i
samhället, naturen
och inuti
människan.
E
C
A
Eleven kan samtala om och
diskutera frågor som rör energi,
hälsa, miljö och samhälle och
skiljer då fakta från värderingar
och formulerar ställningstaganden
med enkla motiveringar samt
beskriver några tänkbara
konsekvenser. I diskussionerna
ställer eleven frågor och framför
och bemöter åsikter och argument
på ett sätt som till viss del för
diskussionen framåt. Eleven kan
söka naturvetenskaplig
information och använder då
olika källor och för enkla och till
viss del underbyggda resonemang
om informationens och källornas
trovärdighet och relevans. Eleven
kan använda informationen på ett
i huvudsak fungerande sätt i
diskussioner och för att skapa
enkla texter och
andraframställningar med viss
anpassning till syfte och
målgrupp.
Eleven kan genomföra
undersökningar utifrån givna
planeringar och även bidra till
att formulera enkla
frågeställningar och planeringar
som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I
undersökningarna använder
eleven utrustning på ett säkert och
i huvudsak fungerande sätt.
Eleven kan jämföra resultaten
med frågeställningarna och drar
då enkla slutsatser med viss
koppling till kemiska modeller
och teorier. Eleven för enkla
resonemang kring resultatens
rimlighet och bidrar till att ge
förslag på hur undersökningarna
kan förbättras. Dessutom gör
eleven enkla dokumentationer av
undersökningarna med tabeller,
diagram, bilder och skriftliga
rapporter.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör energi, miljö, hälsa och
samhälle och skiljer då fakta från
värderingar och formulerar
ställningstaganden med utvecklade
motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser. I diskussionerna
ställer eleven frågor och framför och
bemöter åsikter och argument på ett sätt
som för diskussionerna framåt. Eleven
kan söka naturvetenskaplig information
och använder då olika källor och för
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på ett
relativt väl fungerande sätt i diskussioner
och för att skapa utvecklade texter och
andra framställningar med relativt god
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan samtala om och diskutera
frågor som rör energi, miljö, hälsa och
samhälle och skiljer då fakta från
värderingar och formulerar
ställningstaganden med välutvecklade
motiveringar samt beskriver några
tänkbara konsekvenser. I
diskussionerna ställer eleven frågor och
framför och bemöter åsikter och
argument på ett sätt som för
diskussionerna framåt och fördjupar
eller breddar dem. Eleven kan söka
naturvetenskaplig information och
använder då olika källor och för
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om informationens och
källornas trovärdighet och relevans.
Eleven kan använda informationen på
ett väl fungerande sätt i diskussioner
och för att skapa välutvecklade texter
och andra framställningar med god
anpassning till syfte och målgrupp.
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det efter någon
bearbetning går att arbeta systematiskt
utifrån. I undersökningarna använder
eleven utrustning på ett säkert och
ändamålsenligt sätt. Eleven kan jämföra
resultaten med frågeställningarna och drar
då utvecklade slutsatser med relativt god
koppling till kemiska modeller och
teorier. Eleven för utvecklade
resonemang kring resultatens rimlighet
och ger förslag på hur undersökningarna
kan förbättras. Dessutom gör eleven
utvecklade dokumentationer av
undersökningarna med tabeller, diagram,
bilder och skriftliga rapporter.
Eleven kan genomföra undersökningar
utifrån givna planeringar och även
formulera enkla frågeställningar och
planeringar som det går att arbeta
systematiskt utifrån. I undersökningarna
använder eleven utrustning på ett
säkert, ändamålsenligt och effektivt
sätt. Eleven kan jämföra resultaten med
frågeställningar na och drar då
välutvecklade slutsatser med god
koppling till kemiska modeller och
teorier. Eleven för välutvecklade
resonemang kring resultatens rimlighet
i relation till möjliga felkällor och ger
förslag på hur undersökningarna kan
förbättras och visar på nya tänkbara
frågeställningar att undersöka.
Dessutom gör eleven välutvecklade
dokumentationer av undersökningarna
med tabeller, diagram, bilder och
skriftliga rapporter.
Eleven har grundläggande
kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och
omvandlingar och andra kemiska
sammanhang och visar det genom
att ge exempel på och beskriva
dessa med viss användning av
kemins begrepp, modeller och
teorier. Eleven kan föra enkla till
viss del underbyggda resonemang
om kemiska processer i levande
organismer, mark, luft och vatten
och visar då på enkelt
identifierbara kemiska samband
i naturen. Eleven undersöker hur
några kemikalier och kemiska
Eleven har goda kunskaper om materiens
uppbyggnad, oförstörbarhet och omvandlingar och andra kemiska sammanhang
och visar det genom att förklara och visa
på samband inom dessa med relativt
god användning av kemins begrepp,
modeller och teorier. Eleven kan föra
utvecklade och relativt väl underbyggda
resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och vatten
och visar då på förhållandevis komplexa
kemiska samband i naturen. Eleven
undersöker hur några kemikalier och
kemiska processer används i vardagen
och samhället och beskriver då
Eleven har mycket goda kunskaper
om materiens uppbyggnad,
oförstörbarhet och omvandlingar och
andra kemiska sammanhang och
visar det genom att förklara och
visa på samband inom dessa och
något generellt drag med god
användning av kemins begrepp,
modeller och teorier. Eleven kan föra
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang om kemiska processer i
levande organismer, mark, luft och
vatten och visar då på komplexa
kemiska samband i naturen. Eleven
undersöker hur några kemikalier och
kemiska processer används i
processer används i vardagen och
samhället och beskriver då enkelt
identifierbara kemiska samband
och ger exempel på
energiomvandlingar och
materiens kretslopp. Dessutom
för eleven enkla och till viss del
underbyggda resonemang kring
hur människans användning av
energi och naturresurser påverkar
miljön och visar på några
åtgärder som kan bidra till en
hållbar utveckling. Eleven kan
beskriva och ge exempel på
några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
förhållandevis komplexa kemiska
samband och förklarar och visar på
samband mellan energiomvandlingar
och materiens kretslopp. Dessutom för
eleven utvecklade och relativt väl
underbyggda resonemang kring hur
människans användning av energi och
naturresurser påverkar miljön och visar
på fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till en
hållbar utveckling. Eleven kan förklara
och visa på samband mellan några
centrala naturvetenskapliga upptäckter
och deras betydelse för människors
levnadsvillkor.
vardagen och samhället och
beskriver då komplexa kemiska
samband och förklarar och
generaliserar kring
energiomvandlingar och materiens
kretslopp. Dessutom för eleven
välutvecklade och väl underbyggda
resonemang kring hur människans
användning av energi och
naturresurser påverkar miljön och
visar ur olika perspektiv på
fördelar och begränsningar hos
några åtgärder som kan bidra till en
hållbar utveckling. Eleven kan
förklara och generalisera kring
några centrala naturvetenskapliga
upptäckter och deras betydelse för
människors levnadsvillkor.
Lektionsplanering kemi 15/16
Vecka Innehåll
v. 33
v. 34
v. 35
Skriva elevkommentar på
matriser
Genomgång av
kemikursen. Rep av
syror
Syror (rep) kap 4
Baser (rep) +
kemihistoria kap 4
Organisk kemi:
kolatomen, kolväten
Att göra
Laborationer och
Uppgifter
Examination
Läsa sid 104-111
TDS sid 107 + 111
samt undersöka
syror
Läsa sid 104-111
TDS sid 107 + 111
samt undersöka
syror
Läsa sid 112-118
TDS sid116 + 118
samt undersöka
baser
”Finaluppgifter” s.
120 – 121
Läsa sid 158-165
TDS sid 160 + 165
samt struktur och
molekylformler
1. Gruppera
vätskor
22. Undersöka tre
baser
4. Surt, neutralt
eller basiskt?
5. Kan man blåsa
bort fläckar?
8. Bestäm pH-värdet
10. Undersök
saltsyra
11. Undersök
Svavelsyra
12. Undersök
salpetersyra
19. Är inte sött
motsatsen till salt?
24. Tandkräm är bra.
23. Hur ändras pH
när syror och baser
späds med vatten?
Korsord
Bild 1 kolets olika
former
2.Kul med
kulmodeller –
alkanserien
Bild 2. Molekylerna
på olika sätt
Pass 2
Läxförhör
syror och
baser
v. 36
Organisk kemi:
omättade kolväten
Organisk kemi:
alkoholer
v. 37
Organisk kemi:
Organiska syror
Organisk kemi:
Estrar
v. 38
Repetition av kap 7
Kol och förbränning
v. 39
Kol och förbränning
Läsa sid 166-167
TDS sid 168 samt
molekylbyggen
Läsa sid 169-172
TDS sid 172 samt
undersöka alkoholer
4. Kulmodeller av
alkener och alkyner
3. Framställning av
acetylen
5. undersök
alkoholer
8. Kulmodeller av
alkoholer
Läsa sid 173-176
10. Undersök
TDS 176 samt
organiska syror
undersöka organiska Bild 4. Kolväte,
syror
alkohol och syra
Läsa sid 177-179
11. Framställ en
TDS sid 179 samt ev ester
tillverka någon ester 12. Vi gör en ester
till
”Finaluppgifter”
13. organiska
från sid 183-185
föreningar – en
översikt
Korsord
Läsa sid 246-256
4.Vad händer i en
TDS sid 250 + 256
kolmila?
Bild 2. Destillation
av råolja.
Bild 5 Kolets
Läsa sid 257-271
TDS sid 260 + 265 + kretslopp
9. Vad bildas när mat
271
Pass 1
Läxförhör
organisk
kemi
förbränns?
Bild 7 Brandtriangeln
13. Vilka vätskor
brinner?
16. Hur släcker du en
eld?
Korsord
v. 40
v. 41
Provförberedelse
Prov kap 4 och 7
Livets Kemi
Finalen s. 275
Kap 4 och 7
Pass 1 Prov
Läsa om kolhydrater
sid 188-196 TDS sid
190 + 196
Läsa om fetter sid
197- 203 TDS sid
200 + 203
Läsa om proteiner
sid 204-211 TDS sid
207+209 + 211
4.Trommers prov
5. Trommers prov på
rörsocker
7. Socker i läsk
9. Hur känner man
igen stärkelse?
Extra. Vilken nytta
gör saliven?
15.Hur kan man
påvisa fett?
20. Mättade och
omättade fetter
21. Hur känner
man igen
proteiner?
v. 42
Examination
kol/förbränning och
livets kemi
Praktiskt prov med
rapportskrivning
samt redovisning av
någon större
komplex fråga
Praktiskt
prov
Redovisning
av komplex
fråga
Ord och begrepp som du bör kunna förklara efter denna kurs:
Syra / bas:
Syra, bas, pH, neutralt, stark/svag (syra/bas), indikator, vätejon, hydroxidjon, minst 3 starka
syror och två svaga syror, minst två starka baser och två svaga baser, Arhenius/Brönstedts
definitioner av syra/bas.
Organisk kemi:
Organiska ämnen, kolväte, bindning, molekylformel, strukturformel, molekylmodeller,
alkaner, alkanserien, isomerer, alkener, alkyner, mättade/omättade kolväten, alkoholer,
organiska syror samt estrar
Kol och förbränning:
Kolets former, fossila bränslen, raffinaderi, fraktionering, kolets kretslopp, växthuseffekt,
katalysator, biobränslen, brandtriangeln, flampunkt
Livets kemi:
Fettsyror, olika typer av fett, proteiner, aminosyror, enzymer, koagulation, DNA, nukleotid,
gen, vitaminer, hormon, radikaler, antioxidant samt några viktiga mineraler