Året med polisen i Västerbotten 2016
1 (5) Datum 2017-02-24 Diarienr (åberopas) Polismyndigheten Polisregion Nord Polisområde Västerbotten Året med polisen i Västerbotten 2016 Inledningen av året 2016 kom att bli ett unikt år för polisen i Västerbotten. Det första halvåret präglades till stor del av internt arbete med fokus på att få alla bitar i den nya organisationen på plats. I slutet av maj gick vi in i den nya organisationen fullt ut då regionledningscentralen togs i drift och verksamheten organiserades efter den nya strukturen. Vid den tiden var också de allra flesta cheferna äntligen på plats. Årets början präglades också av effekter av flyktingsströmmarna till Sverige som tilltog under hösten 2015. Exakt hur mycket den ökade strömmen migranter påverkat polisen är svårt att säga, mer än att det påverkat oss mer än marginellt. Förutom den ökade belastningen med ordningsstörningar på asylboenden runt om i hela länet, skickade vi också poliser till Skåne varje vecka för att hjälpa till med vårt uppdrag med gränskontroller. Denna förstärkning pågick nästan hela våren ut. Under året stabiliserades situationen kring flyktingboendena. En viktig framgångsfaktor här var samarbetet med bland annat Länsstyrelsen, kommunerna och Migrationsverket. Under en period hade vi stora problem att snabbt kunna anlita språktolkar, vilket försvårade utredningsarbetet. Det är något som under året blivit bättre, nu finns fler tolkar tillgängliga och det initiala trycket har lättat. Vi arbetar fortfarande med att utreda brottsanmälningar kopplade till migrantströmmen. 2 Omorganisationen Omorganisationen har präglat oss starkt under 2016. Det har varit en rejäl utmaning att bedriva polisverksamhet samtidigt som hela polisorganisationen ska göras om. Den nya organisationen har också påverkat personalresursen i lokalpolisområdena negativt, i synnerhet lokalpolisområde Umeå. Det var något som blev tydligt under året, men det var inte oväntat eftersom bland annat en regional nivå som inte tidigare funnits skulle byggas upp. Till detta skulle också nationella stödavdelningar skapas och i vissa fall utvecklas. 2013 fattade genomförandekommittén under ledning av den särskilde utreda-ren Thomas Rolén beslut om polismyndighetens övergripande organisation. I maj 2014 kom beslut med ytterligare precisering kring den nya organisationen. Det är det beslutet som polismyndigheten har att förhålla sig till. Grunden var att den nya polismyndigheten skulle bestå av sju regioner samt sju nationella avdelningar (ekonomi-, HR-, it-, kommunikations- och rättsavdelningen samt NFC, Nationellt forensiskt centrum, och Noa, Nationella operativa avdelningen). En annan viktig grundpelare i polisreformen handlar om att stärka det lokala polisarbetet, vilket har varit svårt att genomföra så här långt. Antalet poliser består av en given numerär och matematiken har inte gått ihop. Genomförandekommittén verkar i vissa delar ha överskattat den resurs som fanns tillgänglig i polisorganisationen när man ritade upp den nya organisationen. Målsättningen är att bygga robusta lokalpolisområden med god operativ förmåga. I Västerbotten är det ännu bara lokalpolisområde Skellefteå som har haft en positiv utveckling när det gäller den personella resursen under året. Det märks bland annat i den operativa förmågan i Malå och Norsjö. Umeå är huvudort i regionen och där är konkurrensen störst när det gäller poliser. Det innebär bland annat att många chefer och medarbetare rekryterats från lokalpolisområde Umeå till regionala och nationella enheter. Det har påverkat verksamheten och arbetssituationen. Det är dock inte bara regionala och nationella enheter inom Polismyndigheten som konkurrerar om polisresurserna. I Umeå finns även Säkerhetspolisen, Polisutbildningen, Ekobrottsmyndigheten, Tullen med flera. Att polisanställda rör sig mellan dessa arbetsgivare är inget nytt men det blir extra kännbart när det är ett ansträngt läge. I sammanhanget kan även nämnas att endast ett fåtal poliser har sagt upp sig eller slutat av annan orsak än pension. I media har det stundtals rapporterats om polisbrist i lokalpolisområde södra Lappland. Över tid har antalet anställda varit relativt konstant inom området, men beroende på frånvaro så som föräldraledigheter, sjukdom, semester kan siffran variera. En annan sak som skiljer södra Lappland från övriga områden är att poliserna är utspridda över en stor yta, vilket medför att resursen också blir mer sårbar. Om en polis på en mindre ort slutar blir det i klartext mer kännbart. Likväl som att nyanställning av en till två poliser kan innebära en fördubbling av personalstyrkan i 3 Sorsele, så kan den halveras på samma sätt. En annan sak som har påverkat bemanningen på dagar och kvällar är att lokalpolisområdet istället för att ha beredskap i viss utsträckning nattetid, numera arbetar hela nätter. Tidigare fanns det inte poliser i tjänst på vardagsnätterna mer än i beredskap. Nya poliser från polisutbildningen kommer ett par gånger per år. Under året har södra Lappland fått huvuddelen av dessa. Det är dock en utmaning att få dem att stanna. De flesta vill till orter vid kusten. Från och med i höst kommer det vara möjligt att studera på distans vid polisutbildningen i Umeå. Vi hoppas det ska gynna rekryteringen till glesbygd. Omorganisationen har inte lett till några nedlagda polisstationer och det finns fortfarande minst en polisstation i varje kommun i Västerbotten. Inom Storumans kommun finns det till exempel två. En omorganisation tar tid att genomföra. Det visar forskning och det är också en av slutsatserna i Statskontorets rapport ”När flera blir en – om nyttan med enmyndigheter” (2010). I den konstateras att större organisationsförändringar tar lång tid, och bör få ta lång tid, att genomföra. Det tar även tid innan konkreta resultat föreligger. Slutsatsen bekräftas av forskningen om reformer i offentlig förvaltning. Statskontoret menar att en förutsättning för att enmyndighetsreformerna ska kunna leda till de resultat som regeringen önskar är att det finns en uthållighet i myndighetens förändringsarbete. Vi delar den bilden. Vi är bara i början av omorganisationen av svensk polis. För oss har det varit förväntat att resultatet för polisen skulle försämras under den här tiden. Att skapa en ny organisationsmodell är en sak. Att förändra en kultur, att skapa nya förhållningssätt, att utveckla det medarbetardrivna arbetet och att leda genom förståelse med förtroende och tillit som fundament, är en annan sak. Organisationsmodellen bedriver inte själv en verksamhet, det gör medar-betarna som finns i den. Det är i den terrängen som vi kommer att skapa den förändring av verksamheten som reformen syftar till. Vid en så omfattande omorganisation är det helt ofrånkomligt med en viss rörighet och olika typer av spänningar och friktioner. Detta har i media förenklat fått något av en ”polis i kris-stämpel” över sig. Polisverksamheten fungerar i stora delar bra, vilket ofta hamnar i skymundan i den offentliga debatten. Vi ser dock att det finns behov av justeringar i reformen. Inom några områden såg vi tidigt vissa vinster. Operativa ärenden kunde exempelvis mycket lättare samordnas. När brottsligor rör sig över hela Sverige kan vi på ett helt annat sätt systematiskt arbeta mot dem. Andra fördelar är att det har blivit enklare att flytta polisresurser vid större händelser och att vi har fått nationella system för exempelvis polisanmälningar. Det har ökat polisens operativa förmåga. En annan sak som har blivit mycket bättre är samverkan mellan olika polisområden. Det upplever vi i varje fall i vår polisregion. Förutom hjälp med enskilda ärenden utbyts kunskaper och erfarenheter på ett helt annat sätt. Det bidrar positivt till verksamheten. Något som vi däremot upplever har blivit sämre i den nya organisationen är administrationen. En av ansatserna i reformen var att mer tid skulle frigöras från chefer och att administrationen skulle minska. Det upplevs dock ha blivit tvärtom, något 4 som har skapat en oönskad tröghet i organisationen exempelvis vid bemanning av personal och inköp. I samtal med chefer framkommer också att de i vissa fall inte får det stöd som de önskar från stödavdelningarna. Här uppfattar vi att det finns saker att justera i reformen eftersom vi ser problemen som systemfel och inte inkörningsproblem. Dessa synpunkter är något som vi har framfört i det åtgärdsarbete som rikspolischefen initierat. Förhoppningen är att justeringar görs under 2017 och att vi får ägna mer tid och fokus på verksamheten och inte på själva omorganisationen. Brottsutvecklingen Sommaren kom att gå till historien som en av de lugnare händelsemässigt. I mitten av sommaren såg vi dock en våg av inbrott och stölder från bostäder som drabbade flera medborgare i Umeå. Sedan flera år tillbaka har vi systematiskt arbetat mot individer som begår inbrottsstölder och efter ett tag kunde vi gripa de misstänkta i dessa ärenden. Även om vi har haft några fler inbrottstoppar under året så är trenden att inbrott i bostad och fritidshus minskar i Västerbot-ten. Vi kan också konstatera att vi hade få grova våldsbrott och att våldsbrottsligheten låg kvar på samma relativt sett låga nivå som tidigare år. En brottslighet som däremot har ökat mycket under året är brott mot barn. Anmälda narkotikabrott och trafikbrott har också ökat under 2016. Det svarar dock inte på om brottsligheten faktiskt har ökat utan bara på att de polisiära insatserna har varit fler inom dessa områden. Under året omkom fem personer i trafiken och ett drygt åttiotal skadades svårt i Västerbotten. I den nationella trygghetsundersökningen (NTU) kunde vi läsa att utsattheten för brott mot enskild (misshandel, hot, sexualbrott, personrån, bedrägerier och trakasserier) hade ökat mycket i Västerbotten. Den siffran stämmer inte överens med den bild som vi presenterat ovan. I sammanhanget får man komma ihåg att den nationella trygghetsundersökningen bara har drygt 300 respondenter i Västerbotten, vilket gör att man inte kan dra allt för stora slutsatser av undersökningen. I den nationella trygghetsundersökningen framkom också att länets medborgare har ett fortsatt högt förtroende för rättsväsendet och att tryggheten är hög. Verksamheten Polisverksamhet innefattar många områden och här har vi valt att redovisa några av de saker som vi har gjort under 2016. Under hösten var de tre kommunpoliserna, en i varje lokalpolisområde, på plats och arbetade för fullt med samverkansavtal med kommunerna och med medborgarlöften. Ett stort antal medborgardialoger har genomförts. Vid årsskiftet fanns det samverkansavtal i alla 15 kommuner samt medborgarlöften där vi tillsammans med kommunerna lovar medborgarna att utföra ett antal konkreta aktiviteter för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Både dialogen med kommunerna och medborgarna har uppskattats och varit värdefulla. Vill man göra skillnad i lokalsamhället är samverkan med kommunerna helt nödvändig. 5 Några områden som vi inte har kunnat lägga lika mycket fokus på som vi velat är trafik, brottsförebyggande arbete och riktade insatser. Vi har inte heller kunnat utreda ärenden i den omfattning som vi önskat. Under året har vi exempelvis haft bekymmer med att hinna med och utreda brott i nära relationer och barnärenden. Det är en resurs- och kompetensfråga i kombination med att antalet ärendet har ökat kraftigt under året. Ett annat område som tyvärr fått stå tillbaka är mängdbrott, där har vi inte heller hunnit med att utreda ärenden i önskad takt. Utifrån förutsättningarna har dock medarbetarna gjort ett utomordentligt arbete och deras förmåga att arbeta över områdesgränser är en bidragande orsak till att årets resultat likafullt ser så bra ut som det gör. Alla utmaningar och svårigheter till trots var andelen redovisade ärenden till åklagare 2016 högre än de två åren dessförinnan. Det är helt och hållet medarbetarnas förtjänst. Hög ambition och arbetsmoral har vägt upp den minskade resursen. Vi har även märkt ett annat förhållningssätt hos våra medarbetare där medborgaren sätts i centrum på ett annat sätt än tidigare. Förutom det som nämnts ovan har också polisen i Västerbotten under 2016 utfärdat cirka 37 000 pass och id-kort. Med start i november förkortades också svarstiderna rejält via polisens kontaktcenter (114 14), när regionala köer infördes i polisregion Nord. Det innebär att de som ringer till polisen i vår region hamnar hos regionens egna kontaktcenter som ligger i Boden och Luleå. Framtiden Under slutet av året har civila utredare anställts och en rekryteringsprocess av poliser har inletts i lokalpolisområde Umeå. Det kommer inte att täcka alla behov som vi har, men det är en bra början. Förutsättningarna för 2017 innebär inte några dramatiska förändringar när det gäller tillskott av resurser men vi hoppas dock på att det under året sker en viss stabilisering jämfört med 2016. Vår målsättning är att öka våra aktiviteter och vår närvaro och tillgänglighet i lokalsamhället. Vi vill också förbättra dialogen med våra medborgare. Det kan exempelvis handla om att man som målsägare får en bättre återkoppling i en utredning eller att polisen ägnar mer tid att samtala med medborgare kring lokala problembilder på en ort. Avslutningsvis så har vi har ett bra utgångsläge i Västerbotten, med trygga medborgare och Sveriges lägsta brottslighet. Förtroendet för rättsväsendet i allmänhet, och för polisen i synnerhet, är stort. Vi vill att det ska fortsätta vara så och vi försöker använda våra resurser så klokt och effektivt som möjligt, varje dag, för att bidra till medborgarnas trygghet. Lars Wahlberg Polisområdeschef Västerbotten P.S. På följande sidor bifogas viss verksamhetsstatistik och en förteckning över antalet akuta utryckningar och brådskande ärenden under förra året. D.S. Polisområde Västerbotten Verksamhetsstatistik 2016 Polisområde Västerbotten Verksamhetsstatistik 2016 Antal inkomna ärenden Antal inkomna/upprättade handlingar/anmälningar som registrerats, diarieförts och godkänts (granskningsdatum finns) i polisens diarium (trafikärenden som resulterat i en på plats godkänd ordningsbot ingår inte i detta mått). Ett ärende kan omfatta flera brott. åklagare och därmed avslutats i Polismyndighetens diarium. Innehåller ärenden som redovisats till åklagare med: ¿¿ FU-protokoll ¿¿ FU-anteckning ¿¿ RB 23:22 Antal ärenden redovisade till åklagare Redovisningsandel (andel ärenden redovisade till åklagare av avslutade ärenden) Antal ärenden som redovisats till åklagare avser de brottsärenden som i polisens register redovisats till Antal ärenden som redovisats till åklagare dividerat med antal avslutade ärenden. Antal inkomna ärenden Antal Brottskategorier Förändring, antal Förändring, % 2014 2015 2016 2015-2016 2015-2016 Brottsområde 1 Våldsbrott 2 745 2 640 2 781 141 5,3 - varav våld i offentlig miljö 562 525 546 21 4,0 - varav våld mot kvinnor 900 856 890 34 4,0 - varav våld mot barn 448 397 562 165 41,6 Övriga brott mot person 1 688 1 748 1 729 -19 -1,1 Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 6 682 6 299 6 134 -165 -2,6 430 398 352 -46 -11,6 - varav inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) Skadegörelsebrott 1 373 1 329 1 513 184 13,8 12 488 12 016 12 157 141 1,2 Narkotikabrott 1 811 1 673 1 991 318 19,0 Trafikbrott 2 023 1 604 2 123 519 32,4 Summa 3 834 3 277 4 114 837 25,5 Summa Brottsområde 2 Brottsområde 3 Ekonomiska brott 2 7 6 -1 -14,3 2 495 2 564 1 577 -987 -38,5 Tillgrepp i butik 812 1 089 1 139 50 4,6 Övriga brott mot brottsbalken 991 845 848 3 0,4 Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 1 082 602 610 8 1,3 Summa 5 382 5 107 4 180 -927 -18,2 21 704 20 400 20 451 51 0,3 Bedrägeribrott Totalt Polisområde Västerbotten Verksamhetsstatistik 2016 Antal ärenden redovisade till åklagare Antal Brottskategorier Förändring, antal Förändring, % 2014 2015 2016 2015-2016 2015-2016 -6,7 Brottsområde 1 Våldsbrott 532 520 485 -35 - varav våld i offentlig miljö 120 102 101 -1 -1,0 - varav våld mot kvinnor 159 147 132 -15 -10,2 19,4 70 72 86 14 Övriga brott mot person - varav våld mot barn 124 124 134 10 8,1 Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 281 293 225 -68 -23,2 - varav inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) 29 50 20 -30 -60,0 122 148 113 -35 -23,6 1 059 1 085 957 -128 -11,8 Narkotikabrott 765 798 780 -18 -2,3 Trafikbrott 763 472 661 189 40,0 1 528 1 270 1 441 171 13,5 Skadegörelsebrott Summa Brottsområde 2 Summa Brottsområde 3 Ekonomiska brott 0 0 0 0 0,0 Bedrägeribrott 106 117 247 130 111,1 Tillgrepp i butik 363 504 466 -38 -7,5 Övriga brott mot brottsbalken 183 164 135 -29 -17,7 Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 282 151 192 41 27,2 Summa 934 936 1 040 104 11,1 3 521 3 291 3 438 147 4,5 Totalt Redovisningsandel, % Andel Brottskategorier Förändring, andel 2014 2015 2016 2015-2016 Brottsområde 1 Våldsbrott 19,4 19,7 17,4 -2,3 - varav våld i offentlig miljö 21,4 19,4 18,5 -0,9 - varav våld mot kvinnor 17,7 17,2 14,8 -2,3 - varav våld mot barn 15,6 18,1 15,3 -2,8 Övriga brott mot person 7,3 7,1 7,8 0,7 Tillgreppsbrott exkl. butikstillgrepp 4,2 4,7 3,7 -1,0 6,7 12,6 5,7 -6,9 Skadegörelsebrott - varav inbrottsstöld i bostad (inkl. fritidshus) 8,9 11,1 7,5 -3,7 Summa 8,5 9,0 7,9 -1,2 Narkotikabrott 42,2 47,7 39,2 -8,5 Trafikbrott 37,7 29,4 31,1 1,7 Summa 39,9 38,8 35,0 -3,7 Ekonomiska brott 0,0 0,0 0,0 0,0 Bedrägeribrott 4,2 4,6 15,7 11,1 Tillgrepp i butik 44,7 46,3 40,9 -5,4 Övriga brott mot brottsbalken 18,5 19,4 15,9 -3,5 Övriga brott mot specialstraffrättsliga lagar 26,1 25,1 31,5 6,4 Summa 17,4 18,3 24,9 6,6 Totalt 16,2 16,1 16,8 0,7 Brottsområde 2 Brottsområde 3 Polisområde Västerbotten Akuta utryckningar och brådskande ärenden juni-december 2016 Polisområde Västerbotten Akuta utryckningar och brådskande ärenden juni-december 2016 Prio 1-ärende Prio 2-ärende Polis omedelbart till plats. Polis skyndsamt till plats. Antalet prio 1 -och 2-ärenden, 1 juni-31 december 2016 (RLC infördes i slutet av maj) Antal Kommun Bjurholm Prio 1 och 2 41 Dorotea 22 Lycksele 309 Malå Nordmaling Norsjö Robertsfors Skellefteå Sorsele Storuman Vindeln Vilhelmina Vännäs 40 123 63 96 1 789 34 108 75 139 112 Umeå 3 029 Åsele 77 Totalt 6 057 - varav prio 1 911 - varav prio 2 5 146
© Copyright 2024