Bättre möten! En guide i hur elevrådet håller bättre och mer effektiva möten INLEDNING Läs det här dokumentet för att få tips om hur ni kan förbättra elevrådsmöten och andra möten. Ibland fastnar vi i att ha möten på samma gamla vanliga sätt och klimatet riskerar att då bli stelt, icke-kreativt eller så blir resultatet av mötet helt enkelt inte bra. Detta dokument är därför fullt med smarta och roliga tips på hur ni kan göra era möten mer effektiva och roliga med bättre resultat! Sammanfattning av kapitel MÖTET I kapitlet som heter ”mötet” hittar du vad som är bra att tänka på innan ett möte, vilka platser som är bra att vara på, vilka roller som kan finnas under ett möte, olika sätt att ta beslut på, hur ni avslutar och rundar av mötet på ett snyggt sätt. METODER I detta kapitel hittar du olika tips och tricks på olika tillvägagångssätt ni kan ha för att till exempel: ta fram en idé, sätta ramar för ert möte, hur ni kan utvärdera och mycket mer! INKLUDERANDE MÖTEN I kapitlet om ”inkluderande möten” finns information om saker ni kan göra för att vara mer inkluderande i allt från vad ni skriver i era inbjudningar till möten till vilken mat eller fika som serveras. Allt för att ni ska kunna nå ut till fler och se till att alla verkligen känner sig välkomna på era möten och i er verksamhet. MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER Detta kapitel handlar om maktstrukturer och på vilket sätt maktstrukturer kan yttra sig under möten. Är det någon som är superbossig? Här får du tips om hur du kan bemöta detta! KONFLIKTHANTERING När vi håller möten tillsammans finns det en risk för att det uppstår konflikter mellan oss. I kapitlet om ”konflikthantering” finns information och metoder för att göra det bästa av konflikter och omvända dem till någonting positivt och utvecklande för gruppen. FEEDBACK I kapitlet om ”feedback” läser du mer om hur du ska ge feedback på ett bra sätt. Det är viktigt att vi kan hjälpas åt att utveckla varandra i gruppen som vi arbetar i och har möten med. Men vi vill ju gärna göra det på ett snyggt sätt där mottagaren som du vill hjälpa tar det du säger på ett bra sätt. ÖVRIGA TIPS Under denna rubrik finns massa länkar med ännu fler grymma tips för att skapa ännu bättre och mer effektiva möten! INNEHÅLL MÖTET Innan mötet Platsen Mötets inledning Mötesfunktioner Beslutsfattande Gör mötet roligt! Mötets avslutning Efter mötet METODER Inledande övningar Talartid och få folk att snacka! Ta fram idéer och brainstorma Planera Ta beslut Utvärdera INKLUDERANDE MÖTEN Inbjudningar Lokalen Förtäringen Övningarna Språket Materialet Dagordningen/innehållet Dokumentation Ceremonier/traditioner MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH BEKRÄFTARTEKNIKER Härskarteknikerna Bekräftartekniker - som motverkar härskartekniker Diskrimineringsgrunderna KONFLIKTHANTERING Konfliktdjuren FEEDBACK Trestegsmetoden Feedbacktrappan ÖVRIGA TIPS MÖTET Innan mötet För att få ett riktigt bra möte är det viktigt att förbereda sig. Här följer tips på vad som kan vara viktigt att tänka på: • Planera mötet ordentligt, tänk in delaktighet så det inte bara är en person som står och rapar ut information. Ha ett tydligt syfte med mötet, ska ni ta beslut? Visionera? Teamworka? Informera? Göra dekorationer till matsalen? Om mötet har flera olika syften, gör då en tydlig planering. • En tydlig tidsram är också bra, det är viktigt att hålla den så alla känner att de fått möjlighet att delta under hela mötet. Informera deltagarna innan mötet vad målet med mötet är så de kan förbereda sig. • Tänk även igenom så ni har allt praktiskt fungerande innan, exempelvis pennor till whiteboarden eller en laddare till datorn. Om ni har fika eller mat, tål alla att äta av den? • Är platsen ni valt att vara på tillgänglig för alla? Kan alla ta sig in, se, höra? Platsen Platsen ni har mötet på kan variera tills fantasin sätter gränsen. Här kommer några förslag: • Fråga om ni får ha årsmöte i kommunfullmäktigesalen. • Ha picknick samtidigt på en filt i en park. • Sitt på en takås. • Åk hem till någon i elevrådet och hälsa på (obs! enbart om elevrådet betalar resan!) • Håll möte på internet via till exempel skype! Kom ihåg att tänka igenom möbleringen: En talarstol kan verka skrämmande och leda till att bara några vågar prata. Om folk kan ha ögonkontakt skapas mer kreativitet. Att sitta i cirkel ger bättre möjlighet för dialog; alla kan se varandra, ingen kan gömma sig, eller glömmas bort. Aulasittning och traditionellt långbord bör undvikas. Mötets inledning Ett bra möte föregås av en bra inledning. Här kommer några bra saker att tänka på: • Få alla att känna sig välkomna. • Berätta för deltagarna de gör där och vad mötet ska handla om. • Låt alla presentera sig. • Gör en lägesrunda där alla deltagarna får berätta hur läget är. • Stäm av vad deltagarnas förväntningar på mötet är. • Få alla känna sig peppade inför vad som kommer. Hur mycket tid som läggs på presentation av deltagarna beror på hur länge gruppen kommer att arbeta ihop. Är det bara ett enda möte så kör en kort namnrunda. Om det är en grupp som ska arbeta under en längre tid ihop är det viktigt att lära känna varandra. Det kan vara väldigt bra att starta mötet med en lägesrunda där deltagarna har chans att säga vad de vill. Om en av deltagarna till exempel har pluggat till prov hela natten och sovit enbart 2 timmar under natten kan det vara bra för de andra att veta detta, då slipper de lägga onödig fokus och energi på att fundera på varför denna person känns frånvarande idag. Mötesfunktioner Att alla deltagare har tydliga roller under mötet kan hjälpa mötet att rulla på bättre och säkerställa att det hålls på ett demokratiskt vis. Rollfördelning görs enklast genom att ni helt enkelt bestämmer tillsammans vem som ansvarar för vad. De olika rollerna som finns under ett möte kan sammanfattas i ordet ”mötesfunktioner”. Följande mötesfunktioner är bra att ha under ett möte: • Moderator Moderatorns uppgift är att alla känner sig delaktiga, alla känner sig accepterade, att mötet känns meningsfullt och att alla känner sig behövda. När dessa saker uppfylls blir deltagarna mer engagerade. Som moderator ska du sammanfatta diskussioner, förtydliga saker, inte värdera vad deltagarna säger utan istället ställa frågor, uppmärksamma de olika åsikterna som finns och få deltagarna att riktas mot det gemensamma målet, leda tillbaka deltagare då diskussionen hamnat på sidospår, fånga upp vad ni behöver göra och se till så att mötet är trevligt! Moderatorns ansvar kan sammanfattas i att: • Inleda (skapa god stämning, presentera program, talare och deltagare) • Skapa röd tråd & sammanhang • Hålla tempo & passa tiden • Vårda processen (fråga, uppmärksamma alla, vägleda, summera, precisera, se till att alla respekteras) • Avsluta (sammanfatta, visa på nästa steg, skapa ett bra slut) • Tidshållare Tidshållarens uppgift är att påminna om tiden så ni hinner genom allt ni skall göra på mötet och inte lägger ”onödig tid” eller fastnar på någon specifik fråga. För att tidshållaren ska kunna göra sitt jobb är det viktigt att sätta upp ett schema för mötet, bestämma hur länge ni ska diskutera varje punkt, prioritera vad som är viktigast och vad som är minst viktigt. Tidshållaren kan även ta ansvar för att se till att ni tar pauser i mötet och inte sitter för länge. • Sekreterare Sekreteraren är den som dokumenterar diskussioner, bra saker att tänka på till framtiden, vad som ska följas upp och eventuella beslut som tas på mötet. Att dokumentera vad som sägs under mötet är viktigt för att ni själva skall komma ihåg vad ni gjort tills nästa möte och för att det inte ska uppstå några konflikter i efterhand om vilka beslut som togs eller vad som sades. • Demokratiobservatör Demokratiobservatören observerar deltagarna och mötet under själva mötets gång. Det den ska analysera är hur demokratiskt mötet faktiskt är. Demokratiobservatören kan till exempel uppmärksamma hur mycket talartid olika personer får, vilka som får mest utrymme att uttrycka sig samt om mötet är tydligt och inkluderande mot alla. • Maktkompis Maktkompisar är till för att deltagarna i par ska tänka på och utmana sitt beteende under mötet. Denna mötesfunktion är till för att ni ska utvecklas och utmanas inte för att ni ska hitta fel hos er maktkompis. Såhär går det till: 1. Dela upp er i par, eller tretal om ni är ojämna antal. Varje par är nu maktkompisar och ni har i uppgift att medvetandegöra varandra om hur ni befäster normer eller använder er av maktstrategier (läs mer om maktstrategier och härskartekniker längre fram i detta dokument). 2. Peta din maktkompis på axeln varje gång hen under mötet befäster en norm eller använder en maktstrategi. 3. Efter mötet, gör listor på vad er maktkompis gjort bra och mindre bra när det gäller att utmana makt och normer på mötet. Skriv vad din maktkompis gjort bra under plus (+), det mindre bra under minus (-) och det som är svårt att placera som bra eller mindre bra som intressant (i). 4. Diskutera därefter listorna tillsammans och fokusera på utvecklande lösningar. (Tips! Läs gärna mer om att lägga fram positiv och negativ kritik under kapitlet feedback) Beslutsfattande Det finns en mängd olika sätt att ta beslut på, olika sätt är bra att använda vid olika tillfällen. Här nedan följer en rad olika alternativ ni kan variera mellan: • Majoritetsbeslut Flest röster vinner. Alltså: det beslut som fått majoriteten av röster vinner. • Sluten omröstning Ge alltid mötesdeltagarna alternativet att genomföra en sluten omröstning om de vill. Vissa frågor kan vara känsliga att rösta om medan andra kanske inte är så värdeladdade. Ett enkelt sätt att genomföra en sluten omröstning är att antingen rösta på lappar som sedan räknas, eller att alla blundar och räcker upp handen för det alternativ de röstar för. Den som räknar rösterna får självklart titta. • Öppen omröstning En öppen omröstning motsatsen till en sluten omröstning – alla deltagare röstar öppet inför varandra, med till exempel handuppräckning. • Konsensus Konsensus betyder att alla är helt överrens. Det kan ta lång tid att komma fram till konsensusbeslut då det kräver att det diskuteras tills alla tycker likadant, men fördelen är att alla står bakom beslutet som tas. Det kan vara bra att jobba i smågrupper med representanter för olika åsikter för att nå konsensus. • ”Vinna-vinna”-lösningar Detta betyder lösningar där ”båda sidorna” vinner på beslutet på något sätt. Här behöver ni vara nytänkande, ha en bra dialog och nyfikenhet för att tillsammans komma på olika sätt att hitta positiva lösningar. Viktigt att tänka på är att det ofta är olika saker som ”vinns”. En grupp kanske får igenom sitt namn på ett projekt, medan den andra gruppens syftesförklaring på projektet går igenom. Tänk på att bådas ”vinst” skall väga någorlunda lika så vinna-vinna-lösningen inte blir orättvis. • Reservation Reservation betyder att du reserverar dig och avstår från ett beslut efter att det tagits. Detta är ett sätt att markera att du tar avstånd från beslutet för att det är viktigt för dig att poängtera att du inte står bakom det. Detta skall skrivas in i mötesprotokollet. Gör mötet roligt! Det ska vara roligt att vara engagerad, se till att underhålla er så att ni har roligt ihop! Här följer tips på vad ni skulle kunna göra för att krydda era möten: • Be en elev från musiklinjen att komma och uppträda för er. • Fika. • Beställ hem pizza, skär upp och bjud på. • Måla er drömskola på papper över hela väggen. • Gå på studiebesök någonstans. • Ät på en god restaurang ihop (obs! enbart om elevrådets pengar täcker kostnaden, tänk på att alla inte har råd). • Låt alla skriva ett brev till sig själva om hur det känns idag och hur de själva vill utvecklas. Efter ett halvår eller ett år kan en person se till att posta dem så att alla får sina brev. • Ha en bingobricka med ”vanliga” ord som brukar komma upp under ett möte, försten med 3 i rad ropar BINGO och vinner en klubba. • Direktsänd mötet på internet med bambuser, http://bambuser.com/ Mötets avslutning Lika viktigt som det är att inleda möten på ett bra sätt är det att ha förberett hur det ska avslutas. Det är viktigt att få ett bra avslut, sammanfatta vad som hänt och skapa pepp inför besluten som tagits. Här följer tips på vad som är bra att tänka på: • Avsluta alltid mötet i en positiv stämning. • Beröm folk för att de deltagit och gjort/bestämt viktiga saker. • Sammanfatta det som gjorts/bestämts. • Bestäm när nästa möte ska vara. • Se till att ha en tydlig ansvarsfördelning, så ni inte tar beslut som inte blir genomförda. • Utvärdera mötet. Hur kändes det? Vad gick bra? Vad gick mindre bra? Efter mötet Kom ihåg att bestämma hur ni följer upp det som händer på mötet! Är det via mail, på nästa möte, på anslagstavla, på facebook? Hur ska de som inte var med få information om vad som hände under mötet? Finns det dokumentation som ska skickas ut? Är det någon som fått ett ansvar att göra något kan det vara bra att följa upp hur det går och om de behöver stöd eller pepp, Behöver personen hjälp? Har det dykt upp oväntade hinder? METODER Ibland kan det vara svårt att till exempel bestämma vad temat på en temadag ska vara – ta då hjälp av en metod för att underlätta och få igång era tankar! Det finns massvis med bra metoder som kan göra era möten lättare, här följer en rad med toppentips som är uppdelade i olika kategorier: Inledande övningar • ”M.A.R.S” - Mål, Agenda, Roller, Spelregler. Ett sätt att gemensamt starta upp mötet med att bestämma lite ramar. • Farhågor och förväntningar Bestäm två farhågor och två förväntningar med mötet. Presentera dem för varandra eller skriv upp på post-it´s och sätt upp på väggen så alla kan arbeta gemensamt med att se till att farhågorna inte sker och att vi uppnår förväntningarna. • Nytt & Bra Gör en runda i gruppen, där var och en får säga något positivt som har hänt under dagen, eller sedan senaste mötet. Syftar mer till att få en positiv start på mötet. • ”LEGO” - Läget, Eftertanke, Glädjeämne, Orosmoln ”LEGO” går till på så sätt att alla skriver ner bokstäverna (L, E, G, O) och sedan skriver varje deltagare något under varje rubrik. Gör sedan en ”LEGO-runda” där var och en berättar vad den skrivit under alla bokstäverna. Passar bra i mindre grupper (eftersom det kan ta lite tid). Läget är den enda bokstaven som kan kopplas till privatliv (helt enkelt svaret på ”Hur är läget?”) resten skall kopplas till möten/sitt uppdrag. • Gemensamma spelregler För att alla ska känna sig delaktiga är det bra att tillsammans komma fram till de regler som ska gälla dagen. Bra regler att komma fram till är; ”Förbjud det automatiska Nejet”, ”Låt alla komma till tals”, ”Alla idéer är värda att tänkas på” och så vidare… • Tysta applåder Vifta med händerna i luften utan att göra ljud så ser de andra deltagarna om ett förslag är uppskattat. Kan användas för att applåder inte ska sno tid av mötet. Talartid och att få deltagarna att snacka! • Runda Alla pratar en och en efter hur de sitter. Ingen får avbryta. Bra metod eftersom att alla får säga sitt och det är demokratiskt, kan däremot ta lång tid. • Buzzgroups Dela upp i par, diskutera enskilt, redovisa inför gruppen • Byt platser Om deltagarna tar för vana att byta plats efter varje paus ni har kommer det bli enklare för dem att ha en bra dialog. Ni kan också säga till alla att diskutera med den som sitter bredvid just då för att också hjälpa gruppdynamiken lite på traven. • Talarlista För att underlätta när många vill prata kan ni föra talarlista, alltså får den som vill säga något anmäla sig till talarlistan, istället för att till exempel sitta och räcka upp handen. Den person som ansvarar för talarlistan får gärna vara någon annan än mötesordförande. Ta fram idéer och brainstorma • Opera Omedelbara egna tankar (vad tänker du på just nu?) Parets tankar (Sätt er i par och diskutera) Exponera (Låt alla grupper dela med sig) Rangordna (Vilka tankar vill vi ta med oss? Vilka idéer är grymma?) Analysera (Prata, diskutera och kom fram till ett beslut) • Roterande Brainstorm Låt gruppen tillsammans brainstorma på ett och samma papper. Rotera sedan på pappret cirka en gång i minuten. Då kan ni se vad de andra skrivit och komplettera med fler idéer själv. • Stafettbrainstorm Dela upp deltagarna i två lag. Ha ett block, blädderblock, en whiteboard redo för varje lag. Låt lagen stå på en linje och byta av varandra när en deltagare har skrivit upp en idé. Säg att laget som kommit på flest idéer vinner (fast egentligen är den här övningen inte en tävling utan ett sätt att få alla deltagare att tänka ordentligt, så klart!). • Tvärtommetoden Ett bra sätt att komma fram till lösningar på tämligen olösliga problem är att vända på det. Det är oftast lättare att klaga. ”Hur får vi mötet så dåligt som möjligt?” Efteråt så är det bara att vända på det, så har ni hur mötet blir bra! • Vision->verklighet Tänk ut en vision om den ultimata temadagen (som ett exempel) och kom på 5 konkreta sätt hur ni kan uppnå detta. Använd gärna post-it’s! • Friendlies I större grupper, där många är osäkra eller där många olika åsikter florerar kan det vara bra att köra en Friendlies. Det innebär att deltagarna går två och två under några minuter och pratar om förutbestämda ämnen. Detta hjälper till att få fler att berätta om sin syn på en fråga och för att få höra andras argument. Ofta kommer paren in på andra ämnen, lär känna varandra bättre och får fler perspektiv. • Alfabetet Metod för att hitta på idéer. Spåna fram idéer på ert ämne utifrån bokstäverna i alfabetet, en för varje bokstav. • Byt perspektiv Sätt in dig i någon annans situation. Hur skulle en utomstående tänka? Eller en ny medlem? Rektorn? • Fråga publiken Gå ut och fråga fem personer utanför möteslokalen vad de skulle gjort. • Lappar på väggarna Att använda sig av lappar på väggarna är bra för att öka delaktigheten och för att göra alla idéer synliga. Det kan lösa problem av olika slag och ger en översikt. Det ger också möjlighet för andra än de som använder hörsel och tal i första hand vid inlärning. 1. Ta upp frågan ni vill lösa eller det ni vill ha fler idéer om. Dela ut post-it-lappar eller liknande till alla deltagare. 2. Skriv en idé på varje lapp, gärna med tjocka tuschpennor så att det är lätt att läsa från övriga lokalen, försök beskriva idén med så få ord som möjligt. 3. Samla in alla lappar och sortera in liknande idéer i kategorier. - Den som skrivit lappen har tolkningsföreträde om det finns flera olika förslag på vilken kategori lappen ska ingå i. - En del lappar kommer troligen hänga för sig själva, men det gör ingenting. 4. Sätt upp lapparna på väggen utifrån kategorierna. 5. Använd sedan dessa lappar för att få inspiration, lösa ett problem eller som diskussionsunderlag. - Om det är problem som ni vill lösa med hjälp av övningen är ett förslag att dela upp er i grupper och diskutera olika lösningar utifrån de olika kategorierna. OBS! Tänk på att stoppa förlöjligande av idéer och se till att alla förstår vad som menas med det som står på lapparna. Planera • Projektplan Skriv ner och bestäm kring följande rubriker: Vision, mål, delmål, metoder, deadlines, ansvarig. • SMART:a mål När det ska sättas mål är det viktigt att de inte är för stora, för små eller luddiga. Då kan det hjälpa att tänka utefter följande bokstäver och helt enkelt skapa SMART:a mål: Specifika Mätbara Attraktiva/accepterade Realistiska Tidsbestämda Ta beslut • Dutta Ge alla deltagare varsin penna och låt alla gå fram till tavlan och sätt tre duttar (prickar) på de förslag eller citat som de tycker är viktigast. Syfte: En slags omröstning, deltagarna får röra på sig lite och trängas med andra (att trängas gör att de känner sig mer hemma i gruppen). • Metaplan Metaplan är en visuell metod för ökad delaktighet. Den är bra att använda för att hitta många lösningar på en och samma fråga men också för att komma vidare till vad som ska göras. Metoden gynnar också dem som inte brukar prata mest. Låt säga att organisationen har ett problem som ska lösas. Vad är då hindret för att göra något åt det? I förväg har ledaren formulerat en fråga utifrån problemet. Det är viktigt att frågan är bra. Testa den gärna på några personer innan ni sätter igång. Fortsätt med frågan om vilka hinder som finns och vilka behov som finns kring detta i organisationen. Sedan får alla deltagare skriva ner förslag på lappar, ett på varje lapp. När ingen kommer på något mer samlas alla lappar in: Två personer hjälps åt vid en vägg eller tavla och tejpar upp lapparna i kategorier, utifrån deltagarnas förslag om vilka som hör ihop. Tveksamheter får förklaras. Om oenighet råder i gruppen om var en lapp hör till, har den person som skrev den tolkningsföreträde. Hittills liknar detta metoden med lappar på väggarna. Men här finns det även en fortsättning: deltagarna har lappar i olika färger och breda tuschpennor. Det är bra om ni försöker formulera sig med så få ord som möjligt på varje lapp, så att det blir enkelt att läsa. Ett svar på varje lapp. Jobba enligt följande mall: 1. Varför finns detta problem? Svaren skrivs på röda lappar 2. Vilka möjligheter finns det att lösa problemet? Svaren skrivs på gröna lappar. 3. Vad kan vi göra inom två månader? Svaren skrivs på blå lappar 4. Vad kan vi göra inom vår mandatperiod? Svaren skrivs på lila lappar Se till att allt blir så konkret som möjligt och att fördela ansvar. Följande uppdelning kan vara till hjälp: - Åtagande - Vad ska göras? - Hur ska det göras? - Vem ansvarar? - Tillsammans med vem? - Resurser? - När ska det vara klart? - Hur vet vi att det är klart? • Fyrfältare Den här övningen går ut på att ni skapar fyra alternativ. Går att använda hur ni vill, Utvärdera • SWOT Styrkor, Svagheter, Möjligheter och Hot (Strengths, Weaknesses, Opportunities, Threats) Rita upp fyra fält på tavlan eller blädderblocket. I den ena rutan skriver ni elevrådets styrkor. I den andra, elevrådets svagheter. I det tredje fältet skriver ni elevrådets möjligheter och i det fjärde och sista fältet skriver ni ner alla hot som finns • Vykort/fotografier Lägg ut dem på ett bord eller på golvet, deltagarna får välja ett kort som till exempel beskriver deras sinnesstämning just nu. Eller ett som de tycker sammanfattar dagen. • PMI Plus, Minus och Intressant. Kan användas som utvärderingsmetod eller analysmetod. Efter en brainstorm kan det vara aktuellt att sortera upp alla förslag i olika kategorier. Plus = bra saker, minus = mindre bra saker, Intressant = förslag som kanske inte är relevanta just nu men värda att tänka på. Eller kanske varken är plus eller minus. • PKÅ Utförs på samma sätt som PMI men med orden Problem, Konsekvens och Åtgärd. • Ja, nej, kanske Förklara för deltagarna att ena sidan av rummet är “ja” och andra sidan är “nej”. Om du vill kan du ha “kanske” i mitten av rummet. Ställ frågor till deltagarna och be dem förflytta sig i rummet. Du kan ställa frågor om allt från vad de lärt sig och hur de har känt, till hur utbildningen genomfördes och vad som var bra och vad som skulle kunna utvecklas till nästa gång. Om du vill kan du låta några berätta om vad de tänker på och varför de har ställt sig där de står. På så sätt kan deltagarna få ta de av varandras tankar. • Piltavlan Måla upp en rund piltavla. Dela upp den i tårtbitar. I varje tårtbit står en sak ni vill utvärdera. Till exempel antalet raster, nivån, metoder, ledare, relevans. Deltagarna duttar i varje ruta. Ju längre in mot mitten dutten sitter desto mer nöjd är deltagaren med det den tårtbiten symboliserar. • 7+7+7 Skriv upp 7 idéer, sen 7 till, sen 7 till! Nu har ni en massa idéer av varierande slag som ni kan välja mellan eller utveckla vidare. Kom ihåg att förbjuda det automatiska nejet, alla idéer kan antingen utveckla nya tankebanor och inspirera till nytänkande eller utvecklas och bli bra även om de vid första anblicken verkar sådär. • HKDN Hur känns det nu? Deltagarna pratar antingen öppet i grupp eller så skriver de ner svaret på en lapp. Be dem gärna beskriva med flera ord. Samla in dem och läs upp. Bra sätt för dig som ledare att få koll på stämningen i rummet. • Jag och gruppen Skriva ner eller diskutera dessa frågor - Jag idag - Jag själv som person - Jag och mitt ledarskap - Jag och den här gruppen • Börja sluta fortsätt - Vad ska jag göra mer av? - Vad ska jag göra mindre av? - Vad ska jag börja göra? • Backspegel Denna metod går att använda när ett beslut är fattat, i slutet av dagen, eller dag två på utbildning. Gå en runda där deltagarna berättar hur de upplevt det tidigare, om de har några funderingar som de vill ta upp. Om det är en utbildning kan frågorna vara, vad har vi gjort? Vad var mest intressant? Vad tar jag med mig? INKLUDERANDE MÖTEN När människor känner sig delaktiga och inkluderas så mår de bra, detta skapar bättre resultat oavsett vad ni ska göra och är en viktig del i att hålla bra möten. Här kommer tips, trix och utmanande frågor på hur ni kan tänka på för att inkludera mera! Inbjudningen Vem skickas den till? Hur? Vilka kan läsa den? Personer med lässvårigheter eller nedsatt syn – hur får jag då del av inbjudan? Om jag talar ett annat språk? Finns det möjlighet att anmäla särskilda behov? Görs jag till ett problem om jag skulle göra det? Kostar det något för mig att delta? Lokalen Går det att ta sig dit? Känner deltagarna sig trygga där? Går det att komma in i lokalen med rullstol? Kan jag vistas där även om jag har allergi? Hur fungerar det att gå på toaletten? Om jag definierar mig som varken tjej eller kille, finns det en toalett för mig? Finns det möjlighet att i anslutning till lokalen finna en plats om jag vill be? Förresten – finns det utrymme i schemat att gå iväg och be? Om jag är kort – går det att använda talarstolen utan att försvinna bakom? Förresten – talarstol – vågar alla gå fram och prata i den? Ska ni tänka på alternativa mötesformer? Förtäringen Finns det olika varianter? För allergiker av olika slag? För veganer och vegetarianer? För köttätare? Finns det alternativ även vid snacks och fika? Finns det möjlighet att anmäla allergier i förväg? Går det att utesluta det som personen/personerna är allergiska/inte äter i all mat så ingen behöver vara ”undantaget”? Övningarna Om jag är en person med en hörselnedsättning - finns det då möjlighet att använda mikrofoner och hörselslinga? Har vi snabbutbildat de som ska prata i mikrofonen så vi slipper en massa oljud? Om det används musik, går det att markera med till exempel lampan under tiden musiken spelas? Går det att skriva upp instruktioner inför övningarna? Kan vi använda svart penna på whiteboarden istället för röd? Finns papperskopior av presentationer? Är övningarna anpassade så att alla kan delta – om inte går det att byta ut några av övningarna? Hur gör vi gruppindelningen så inga behöver känna sig exkluderade eller utsättas för val de inte önskar? Får de välja grupp själva? Fungerar alla fysiska övningar för alla? Språket Hur kan vi använda språket för att inkludera? Vad säger vi? ”Vi svenskar” eller ”Vi i Sverige”? Eller är det inte självklart att en tjej blir kär i en kille och tvärtom – hur kan du uttrycka dig normbrytande? Också i innehållet finns det med fler perspektiv. Finns tolkar bokade i de fall som det behövs? Lämnas det utrymme för att tolken ska hinna tolka? Är metoderna förklarade så alla har möjlighet att hänga med? Om jag är en person med synnedsättning, är det någon som förklarar bilder och filmer? Materialet Vilka normer och värderingar finns i materialet som ni använder under era möten? Vem passar det? Vem är det skrivet av och för? Vilka teorier och tankar utgår de ifrån? Vilka alternativa material finns? Dagordningen/innehållet Vem har fått möjlighet att bestämma innehållet för mötet? Vilka har fått chansen att påverka och vilka har inte fått det? I vilken ordning kommer alla punkter? Vem har bestämt det? Om vi inte hinner med allt – vad försvinner då? Varför just det? Dokumentation Dokumentation är helt enkelt vad som skrivs ner under mötena. Vem skriver? Skriver den så att alla kan förstå? Vem får tillgång till dokumentationen? Görs den på ett sätt så att alla kan ta del av den? Ceremonier och traditioner Har vi några ceremonier och traditioner som är exkluderande? Eller som bygger på gamla föreställningar? Känner sig nya elever välkomna in i elevrådet och känner de sig bekväma för att de förstår vad som händer? Drar ni en massa skämt som bygger på saker som hände för ett tag sedan som nya inte förstår? MAKT, HÄRSKARTEKNIKER OCH FRÄMJARTEKNIKER Det är viktigt att planera in metoder som tillåter alla att prata. Vissa människor är vana vid att prata och att folk lyssnar på dem, det kan hända att människor som är vana vid att prata mycket lätt kör över andra (ofta omedvetet) som inte pratar så ofta. Diskutera maktordningar och härskartekniker i elevrådet, det kan ge era möten helt nya häftiga dimensioner. För viss blir det coolare idéer om ni blandar era erfarenheter och alla får komma till tals! Härskartekniker används medvetet eller omedvetet för att förstärka maktstrukturer som finns i samhället i stort. Dessa tekniker begränsar och försvårar för den som inte har makten/följer normen. Det är alltså mönster som går igenom där personer som tillhör en grupp som har mer makt i samhället lätt sätter sig över en person från en underordnad grupp. Förtrycket förstärks av normer och föreställningar kring hur saker ”ska” vara. Ett exempel är att det är naturligt att kvinnan tar hand om barnen för så har det ju alltid varit, varför bryta en sådant invant beteende då det fungerar jättebra att mannen försörjer familjen… Eller? Härskartekniksteorin generaliserar gruppen män och kvinnor, men det betyder inte att alla inom den gruppen är lika, inte heller att det bara finns män och kvinnor som könsidentitet, vi tillhör alla en massa olika grupper som samverkar med varandra, det är detta som kallas intersektionalitet. En människa kan till exempel vara kvinna, religiös och homosexuell - samtidigt. Beroende på vilka som finns i rummet kan det vara olika personer som använder härskartekniker för att hävda sin egen maktposition. Härskarteknikerna Nedan beskrivs olika typer av härskartekniker. Att känna till de olika härskarteknikerna hjälper oss att bli medvetna om dem och kunna bemöta dem. Enklaste sättet är att reagera tydligt på dem och på så sätt synliggöra dem. Ni kan även använda bekräftarteknikerna som beskrivs efter de olika härskarteknikerna. Osynliggörande Ett effektivt sätt att tysta människor. Låtsas att personen inte finns. Ignorera eller marginalisera. Det kan göras till exempel genom att deltagarna bläddrar i papper när personen talar, eller inte erkänner att ett förslag kommer från en viss person. Förlöjligande Att förminska någon och göra sig rolig på dennes bekostnad. Att använda skämt och humor för att skapa en ojämlik relation. Kommentarer såsom ”Har du ingen humor?” eller ”Det var ju bara ett skämt!” är ett sätt att förminska en person ytterligare. Förlöjligande är ett effektivt sätt att befästa normer i en grupp för att skapa en ”vi och dom”-känsla, och en ojämn maktrelation. Undanhållande av information Skapar en känsla av att ett beslut är uppgjorda någon annanstans, eller att du känner att du inte har fått ta del av all information. Det är ett effektivt sätt att stänga ute personer. Finns arenor där information sprids och beslut fattas informellt? Dubbel bestraffning Hur du är gör blir det galet. Är du bestämd tycker andra att du är för bitchig, om du lyssnar och tar in andras idéer är du svag. Denna härskarteknik skapar en känsla av att aldrig vara tillräcklig. Påförande av skuld och skam Ett sätt att lägga ansvaret på någon för fel sak och skapa dåliga samveten, genom kommentarer som ”skulle du inte ha gjort si eller så”, ”vi andra kan ju inte göra så mycket om inte du…”. Att inte duga, att känna sig skyldig trots att en inte gjort något fel, men inte hållit sig till det som ”anses” vara det rätta. Objektifiering Att göras till ett objekt, till exempel genom uttryck som ”Du som ser så smaskig ut i kort kjol kan ju kanske stå och dela ut lappar”. Som objekt är det svårt att göra sin röst hörd. På mötet kan det komma kommentarer om utseende istället för sakfrågan. Våld och hot om våld Detta är starkt knutet till jargongen i en grupp och mellan personer. Är mötesmiljön fri från sexuella trakasserier? Utnyttjar någon ett fysiskt övertag som ett hot om våld och ett sätt att skaffa sig makt? Är mötet lagt på en plats där alla kan känna sig trygga på vägen dit/hem? Bekräftartekniker som motverkar härskartekniker Det här är alltså motsatsen till härskarteknikerna och helt enkelt tips på hur ni kan agera för att undvika maktordningar! Synliggöra Vi lyssnar på varandra. Synliggör och bekräftar andra personer som annars ges en undervärderad maktställning Respektera En teknik där vi seriöst bemöter och stöttar varandra. Skapa en inbjudande atmosfär för deltagarna genom att ställa frågor om vad de tycker och tänker. Stötta varandra på mötena. Informera Bli delaktig i att sprida information och se till att alla berörda får del av informationen. Redovisa diskussioner. Skjut upp beslut om inte alla fått ta del av informationen. Skapa informella nätverk och bjud in personer som kanske annars utesluts. Dubbelbelöning Utgå från värderingen ”Vad jag än gör, så gör jag rätt”. Utgå från att alla människor gör det bästa de kan utifrån sina förutsättningar. Uppmuntra och påminn varandra om att ni gör så gott ni kan. Bekräfta sig själv och andra Öka kunskapen om att strukturella och kulturella föreställningar kan ställa orimliga krav på dig och ger dig skuld. Lär dig se dessa mönster. Bekräfta dig själv och bekräfta andra. Subjektifiera Gör dig själv och andra till subjekt och aktörer med ansvar, makt och röst. Ta utrymme, ge utrymme. Namnge varandra och varandras idéer. Uppskatta människor, dig själv och andra, för den de är och inte bara för ytan. Respekt och icke-våld Skapa en miljö fri från trakasserier och våld. Skapa en miljö som präglas av respekt och icke-våld genom att samtala om frågan och att anta en policy. Utbilda och samtala om förtryckande normer, om hur till exempel könsideal, dominans och våld skapar starka negativa effekter på jämställda och jämlika relationer. Diskrimineringsgrunderna (Text; O/lika) Diskriminering kommer från latinets diskrimen som betyder skiljelinje. Diskriminering handlar just om det; om att göra skillnad och dra gränser mellan den som får vara med och den som inte får det, den som är konstig och den som är normal och den som har och den som inte har. Genom att dra gränser mellan människor skapas de grupper som är grunden för diskriminering. Det finns lagar som förbjuder diskriminering i skolan och arbetslivet. Diskrimineringsgrunderna är: 1. Etnisk tillhörighet 2. Funktionshinder 3. Kön 4. Könsöverskridande identitet eller uttryck 5. Religion eller annan trosuppfattning 6. Sexuell läggning 7. Ålder Att bli retad och orättvist behandlad för att man är kort, har stora fötter eller läspar handlar alltså inte om diskriminering enligt lagens mening, även om det inte är kul och inte borde hända. Sedan 2006 finns Barn- och elevskyddslagen. Enligt denna ska alla skolor ha en likabehandlingsplan där de tar upp hur de arbetar förebyggande och akut mot diskriminering och annan kränkande behandling såsom mobbing. Skolorna måste alltså arbeta förebyggande med detta. Lagen säger också att diskriminering inte kan ske direkt mellan elever. Det klassificeras istället som trakasserier. Diskriminering kan bara ske genom beslut eller bestämmelser som myndigheter eller skolor utfärdar. KONFLIKTHANTERING Det finns mycket att säga om konflikter och konflikthantering. När vi arbetar flera människor tillsammans är konflikter näst intill omöjligt att undvika. Viktigt att poängtera är att konflikter inte enbart är negativa, utan kan leda till en betydelsefull utveckling för inblandade och andra samt att det går att lära sig massor av konflikter. Det viktiga är att ta tag i det som sker, prata med varandra och hitta en lösning så att ni kan ta er framåt – ännu starkare än förut! Konfliktdjuren Här nedan följer exempel på olika ”konfliktdjur”. De beskriver stereotypa sätt vi människor ofta hamnar i när vi blandas in i en konflikt. Det kan vara bra att tänka på att ibland kanske du (som är ett lejon) behöver tänka lite annorlunda när du ska förklara varför du blev upprörd (för du kanske pratar med en sköldpadda). Modellerna är hämtade från Fred i våra händers utbildningsmaterial “Ickevåld & konflikthanering - ett förkortat utbildningsmaterial med lättare övningar”. FEEDBACK Att förklara för någon annan hur du tycker och tänker kan ibland vara svårt. Det är lätt att det kan misstas som att du kanske är elak eller säger saker ”bara för att”. Det är dock väldigt viktigt att vi uttrycker vad vi tycker om varandras tankar, idéer och sätt att vara så att vi kan bli ännu bättre tillsammans! Fråga först! Det allra första steget i att ge någon feedback är att börja med att fråga ifall personen VILL ha feedback. Det är onödigt att ge feedback till en person som inte är mottaglig eller som inte vill ha feedback just då. Personen kanske känner sig stressad eller pressad och kanske hellre pratar någon annan tid eller dag. Trestegsmetoden 1. ”Jag såg att det här hände …” Det här handlar om att du i steg 1 pratar om dig själv och någonting du sett/hört/känt. Inte något som någon annan har hört – utan det är just DU som ska ha varit med om det. 2. ”…då kände jag så här…” Sen är det dags att beskriva hur du kände då. Blev du ledsen? Imponerad? 3. ”…hur kan vi ta detta vidare?” Sista steget handlar dels om att fråga den du pratar med vad den tänker att ni kan göra åt saken men även om att ge tips på vad du har tänkt på! - Ovanstående tre steg är otroligt viktiga när det kommer till feedback. Feedbackstrappan En annan metod att ta hjälp av är feedbacktrappan nedanför. Ju villigare någon är att ta emot feedback, ju högre upp på trappan befinner den sig. Det kan därför vara viktigt klura lite på vilket steg i trappan du tror att personen du tänkt ge feedback befinner sig innan du sätter igång och sedan helt enkelt anpassa din feedback efter detta! ÖVRIGA TIPS Ordförandehandboken Ladda ner LSU, Sveriges Ungdomsorganisatoiners ordförandehandbok på http://www.rfsl.se/public/bil4_ordforandehandboken_lsu.pdf Material från Barnombudsmannen http://www.barnombudsmannen.se/publikationer/bestall-och-ladda-ner/ Scouternas kunskapsbank http://www.aktivitetsbanken.se/wiki/Aktivitetsbanken:Hem KFUK/KFUM kunskapsbank om jämställdhet, genus, mångfald, makt och normer http://www.kfukkfum.se/kunskapsbank Powerpointprogram på internet http://prezi.com Youtube Changing educations paradigms - http://www.youtube.com/watch?v=zDZFcDGpL4U Filmer om diskrimineringsgrunderna UMO se (ungdomsmottagning på nätet) - http://www.umo.se/Vald--krankningar/Duhar-ratt-attbehandlas-rattvist-3/ Källor och inspiration LSUs kunskapsbank på internet, http://kunskapsbanken.lsu.se/ Det goda mötet, författare: Emmanuel Ezra, utgiven av: Norstedts, www.ordrum.se Kreativa möten, författare: Ulrika Eklund & Brit Stakston, utgiven av: LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer, http://kunskapsbanken.lsu.se/organisation/moten/kreativa_moten/kreativa_moten_b.h tml Mer kreativa möten, författare: Ulrika Eklund, utgiven av: LSU – Sveriges Ungdomsorganisationer Ageraguiden, projektledare: Frida Mörtlund, utgiven av: Vi Unga, http://viunga.se/modattmata/ ageraguiden-1/ageraguiden-web3.pdf/view Detta dokument är skapat av Charlotta Öberg, Sveriges elevråd – SVEA, juni 2011. Reviderat av Ulrika Dane, Sveriges elevråd – SVEA, augusti 2013. Reviderat av Julia Ohlin, Sveriges elevråd – SVEA, oktober 2014.