Christian Lundahl - Örebro universitet
Bedömning och lärande Christian Lundahl Professor i pedagogik Örebro universitet 15 T H t u o d Han Föreläsningens argument Pedagogiska processer är svåra att förutsäga All bedömning handlar om att synliggöra lärandet Bedömning behöver integreras i undervisningen bedömning som lärande. Tydlig, lyhörd och återkopplande undervisning Elever behöver själva lära sig att se och bedöma kvalitet i kunnande En god bedömningskultur är en förutsättning i det systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet. Det handlar om att identifiera, analysera och utveckla skolans resultat Vad är bedömning? Bedömningens betydelse för lärarens undervisning och elevens lärande Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000 effektstudier: ”[T]he biggest effects on students learning occur when teachers become learners of their own teaching, and when students become their own teachers” (2009:23) Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur de kan förändra sin undervisning och det hjälper eleverna att se vad de kan, vad de förväntas kunna och hur de ska lära sig det. FORMATIV BEDÖMNING formande användning av en genomförd bedömning SUMMATIV BEDÖMNING uppsummerande användning av en genomförd bedömning Syftet avgör metoden Exempel dans http://www.youtube.com/watch?v=o6OlUxYj0oE Ett förhållningssätt snarare än en metod I en studie av David Paunesku fick 285.000 studenter två olika typer av meddelande på sina skärmar när de genomförde olika uppgifter kring matematiska begrepp. På den ena stod det: ”Några av dessa uppgifter är svåra så gör ditt bästa!”. På den andra stod det: ”Kom ihåg, att ju mer du övar desto bättre kommer du att bli!” Gruppen som fick det senare meddelandet presterade som helhet 3 procent bättre, vilket är en ganska stor skillnad på en så här stor grupp med en så pass enkel förändring i feedback! Bedömning som undervisning Rättandet av skripta - ’De Emendatione Scriptorum’ [d]et oriktiga skall han icke alldeles utplåna utan endast stryka under. Denna aktsamhet om det skrivna medför bland annat den fördelen att lärjungarna under följande månader närsomhelst kunna återgå till vad de skrivit under de föregående och genom jämförelser själva förvissa sig om sina framsteg, undvika de en gång rättade felen och fortfara på den väg, som de finna vara den rätta. (1649, s. 80) och vidare: välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster, varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’] för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare (1649, s. 80) Många lärare saknar utbildning i bedömning och betygssättning 2004 hade 50% ingen utbildning alls, 50% ca 5poäng (7,5hp) (Lundgren & Nihlfors 2005, se även Lärarförbundet 2006) Källa: Lärarförbundet 2006 Forskning om lärares bedömningar Hur pålitliga är lärares bedömningar egentligen? Brimi (2011): Lät 90 lärare (som var speciellt utbildade i att bedöma ”Writing”) bedöma samma essä. Resultat (spridning i poäng, 0-100): 50-93 Eells (1930): Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia och geografi 11 veckor efter första rättningen. Resultat (andelen lärare som gjorde samma bedömning andra gången, %): Uppgift 1. 16 Uppgift 2. 90 Uppgift 3. 23 Uppgift 4. 34 Uppgift 5. 28 Ingen av lärarna gjorde samma bedömning på alla fem uppgifterna! Varför är det svårt? Först ska kursplanernas formuleringar tolkas och omsättas till undervisning och bedömningssituationer. När eleverna sedan genomfört de uppgifter som prövar deras kunskaper, måste deras prestationer tolkas och värderas. Därefter ska flera olika prestationer vägas samman till ett omdöme eller betyg (Allal 2013) Från C till A De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter Gör transparens i kunskapskraven bedömningen enklare? Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang. (Sverige 2011) • kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog • visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med förslag och motiveringar (Finland 2004) zooma in - zooma ut Skolverket vill inte … ge intryck av att säkra och rättvisa bedömningar är beroende av att man först har brutit ned kunskapskraven på samma detaljerade vis som [i våra kommentarmaterial]. När man som lärare gör bedömningar av elevers arbete gör man det ofta både utifrån en medveten analys av vilka bedömningsaspekter som kan vara relevanta, och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad kunskap om samma aspekter. (Skolveket 2012, 4. Kommentarer till kunskapskraven i Samhällskunskp) Rektors ansvar för skolans bedömningar Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2 kap. 9 § och 4 kap. 4-6 §§ skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering). Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och sakligt språk i dokumentationen (AR IUP). Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom skolenheten (1 kap. 9 § skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering). Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämföra och analyserar skolans kunskapsresultat (AR Planering). Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och former för bedömning och dokumentation (4 kap. 4- 6 §§ skollagen, AR Planering). Att utveckla skolans bedömningsrutiner Långsiktighet (3-5 år) Prioritering (få utvecklingsprojekt och dessutom i samma riktning) Få lärare att experimentera och utforska bedömningspraktiker Skapa en öppna dörren kultur Samarbete byggt på förtroende Plats för kritiska frågor Utrymme för att få misslyckas Stöd för kompetensutveckling och att ge råd Motivera lärare att fortsätta trots motgångar Den formativa bedömningens grundvillkor Hur vet jag att det blev som jag tänkte mig och att eleverna lärde sig det som var avsett? hur förstår/förklarar jag hur det blev? Hur går jag vidare och? Förutsättningar: Att veta var man ska med sin undervisning Att veta hur kunnandet och kunskaperna syns i elevernas handlingar Att ha en idé om progression i elevernas lärande Svårigheter med formativ bedömning: Att fokusera på rätt saker i bedömningen Att veta vad man ska göra med resultaten, dvs. vilket görande ska bedömningen leda fram till. Fem strategier för formativa bedömningar i undervisningen 1. Tydliggöra målen och få eleverna att dela skolans kriterier för framgång "I ämnet musik saknar jag en tydlig förankring av målen och en diskussion kring varför vi ska lära oss en viss sak" (elev i åk 4 till sin rektor på en bfl skola) Koppla syfte till undervisning till bedömning = Alignment Baklängesplanering - Konsten att planera med bedömning Designa undervisningen Identifiera önskade resultat Bestäm hur du ska bedöma att ni når resultaten Planera undervisningen Gör eleverna delaktiga kring målen ”Målcollage” el. Fanzine (M. Widmarks: detektiv, reporter, cowboy, spågumma, konstnär) [ ] www.enlasandeklass.se/ http:// Skapa väggmatris tillsammans med eleverna Tommy Lucassi. http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/ 2012/10/03/bygg-en-levande-vaggmatris-med-elevexempel/ Paus För mer kunskap om bedömning följ min blogg: www.skoloverstyrelsen.se och webbsida: www.bedomningforlarande.se Eller Twitter: @DrLundahl 2. Skapa klassrumsaktiviteter som ger bevis/tecken på elevernas lärande Får eleverna visa vad de kan? - Välj redovisningsmetod som passa ämnet och eleverna - Ställ ”rika frågor” Är du säker på att du vet vad eleverna kan? - Diagnostiska frågor Direktuppföljning 3 -2 -1 metoden - Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela med dig 10 ord - Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under lektionen One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point (mest förvirrad om) Viktigaste frågan – (exempel biologi) När slutar lungans arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat behöver påbörja processen? Det var dags för ett Exit pass. Ämnet var matte och dagens lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt, eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel. Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram. (Joakim Nilsson) #smartvarjedag - vad kan du idag som du inte kunde igår? IT kan göra skolkunskaper verkliga Ställ frågor som skapar tänkande Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex: Hur många ben har en spindel? Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande, t.ex: Varför är fågeln inte en insekt? Vad är en sann vän? Är allt kvantifierbart? Måste en berättelse ha en början mitten och ett slut? Vad är skillnaden mellan fakta, teori och stark uppfattning? Vad bör vi vara rädda för? (ref Brown & Wragg 1993) Frågornas betydelse för lärande och bedömning Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare ställer ca 18000 frågor per år (100/dag) 25% av dessa är produktiva och får elever att tänka efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco 2009 Black och Wiliam mfl skiver "More efforts has to be spent in framing questions that are worth asking" (2003) Att med frågor söka tecken på lärande – få eleverna att tala/tänka ExempliBiera/precisera (begreppslig förmåga) Komplettera, ta bort, ändra Jämföra, sortera, organisera (metakognitiv förmåga) (analytisk förmåga) Ge mig ett eller fler Vad måste läggas Vad är likheter och exempel på …? till/tas bort/ändras skillnader mellan…? Beskriv, demonstrera, för Vad att kantillåta/ läggas till/ Sortera eller berätta, visa, välj, tas bort/ändras utan organisera följande rita, hitta, placera att …påverkas? utifrån ….! är det Berätta vad som är Är det eller Är … ett exempel på? fel med …! inte ...? Vad gör …. till ett exempel på …? Nämn ett motexempel till …? Finns det några Vad behöver ändras för att …? Följ upp med Sokratiska frågor som får elever att tänka till Frågor för klargörande: • Varför säger du det? • Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden: • Vad kan vi anta istället? • Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis: • Vad skulle vara ett exempel på X? • Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv: • Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? • Vad är ett annat sätt att se på det? • Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och vem får fördelar? • Varför är X bäst? Frågor kring aspekter av förståelse Förklaring Vem ____? Vad ____? När ___? Hur___? Varför___? Vad är den centrala idén/begreppet inom X? Vad är exempel på X? Vad är karakteristiskt för/aspekter av X? och varför? Hur kan vi bevisa/bekräfta/rättfärdiga X? Hur hör X ihop med Y? Vad skulle hända om… ? Vad är vanliga missuppfattningar kring… ? Tolkning Vad är innebörden av X? Vad berättar/avslöjar X om Y? Hur liknar X Y (metafor/analogi) Hur får X betydelse för mig? Spelar det någon roll? Varför spelar det roll? Från Wiggins & McTighe 2005, 120 Tillämpning Hur och när kan vi använda denna kunskap/process? Hur används X i världen utanför skolan? Hur kan vi använda X för att komma runt problemet Y? Perspektiv Vilka olika synpunkter finns det kring X? Hur skulle vi kunna förstå detta utifrån NN:s perspektiv? Hur liknar eller skiljer sig detta från… ? Vad finns det för andra tänkbara reaktioner på/konsekvenser av… ? Vad finns det för styrkor/svagheter med… ? Vilka är begränsningarna för… ? Är dessa belägg tillförlitliga/tillräckliga? Empati Hur skulle det vara att gå i NN:s skor? Hur kan X tänkas känna inför Y? Hur kan vi komma överens om? Vad försökte NN få oss att se/känna? Självinsikt Hur vet jag att… ? Vilka är mina gränser för kunskaper om… + Vilka är mina blinda fläckar när det kommer till… ? Hur kan jag bäst visa… ? Hur har mina uppfattningar om … präglats av mina erfarenheter/vanor/ fördomar/smak? Poängen är att frågor synliggör Plickers - https://www.youtube.com/watch? v=mI-eBHhEqzs Uppföljning med Plikters Diskutera variationen i svaren Voto.se Socrative. com Copyright Christian Lundahl Menti meter .com Hur tänker du nu? En förutsättning för att kunna ge elever god återkoppling är att man förstår hur de kommit fram till sin svar, eller hur de arbetat med uppgifterna. Frågor av slaget hur tänker du nu ger ledtrådar. 3. Ge feedback som för lärandet framåt Feedback is information about the gap between the actual level and the reference level of a system parameter which is used to alter the gap in some way. (Ramaprasad 1983:4 i Wiliam 2009:19) Återkoppling i processen. GPS-modellen Mål Position Strategi Feedback i processen handlar om att ge råd: ”Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som ett förslag som har att göra med fortsättningen av en historia, som i alla fall går sin gång” (W. Benjamin) Systematisera feedback Bra återkoppling tar tid - använd mallar, ge typ exempel på det generellt sett viktigaste att tänka på Bekräfta det som är bra och tala om varför Detta är ett bra exempel på hur man kan skriva en argumentation. Du ställer en fråga, och besvarar den med en påstående/referens. Här ställer du en fråga utifrån vad någon annan har sagt och svarar med egen reflektion. Det är också typisk för en argumentation. Vad behöver förbättras och varför Du skriver med ett gott flyt och använder litteraturen på ett resonerande och frågande vis som blir intressant. Tänk på att om du börjar med en frågeställning så bör den fångas upp och diskuteras i slutet. Det ser jag inte riktigt att du gör, utan där kommer en ny fråga utan koppling till din första fråga. När orden inte räcker till Anna Öhman 2014 Ros på slutet På uppgift 1 visar du att du har solida detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du… På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan förklara ett händelseförlopp, och särskilt imponerade blev jag över hur du… På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang mellan olika historiska perioder, bland annat… Presentationen innehöll flera visuella effekter utan att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet. Särskilt uppskattade jag bilden… (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f) Tid för revidering avgörande för värdet av feedback Resultat - högpresterande eller högkompenserande? Totalt kunde man alltså få 20 poäng om man hade alla rätt vid båda tillfällena. För att bedömas som godkänd skulle man dessutom kunna ge en godtagbar motivering på den fråga som jag valt ut. Som väntat var resultaten bättre vi det andra tillfället. I en av klasserna där 30 elever skrev provet ökade den korrekta svarsfrekvensen från 77% till 98% (antal rätta svar totalt delat med 30*10). Dessutom kunde alla ge godtagbara motiveringar till frågan om flygplanet. Några av förklaringarna var förstklassiga. Men det intressanta var kanske inte själva provresultatet utan elevernas reaktioner på upplägget: "Provet var jättebra då man fick lära av sina egna misstag." "Jag tycker provet var lärorikt." "Jag märkte att jag lärde mig mest när jag fick förklara för de andra hur jag tänkte." "Det var första gången som jag inte var stressad när jag skrev prov." http:// barkersthlm.blogspot.se/ Formativ feedback ”Formative feedback is not complete until the students have produced an equivalent piece of work where the issues have been adressed and remedied, that is to say, until true learning has taken place and has been shown to have taken place” (Taras 2002, s. 506 min kurs.) 4. Aktivera eleverna som resurser för varandra Math has become more difficult and more fun. It’s more difficult because I’m not used to this way of teaching. But I learn a lot more. And when I understand something it becomes more fun. If I just sit there and don’t understand anything it gets boring. It’s been more difficult, but it gets easier and therefore more fun. Elev i Andreia Balans avhandling (2012) Kamratbedömning är svårt BEDÖMNING PÅ UPPGIFTSNIVÅ DOMINERAR (THERESE GRANEKULL 2015): Bella: Nu ska vi diskutera det. Thomas: Jaha, kul. Tystnad Thomas: Mm. Ja. Ida: Du använde inga sådana där typ sådana ord. Thomas: Va?! Ida: Sådana naturvetenskapliga ord. Thomas: Ja, okej. Var inte smälta och typ allt det där? Ingrid: Smälta var. Thomas: Och några till. Och stelnar, ja ja skit i det. Nästa. Ingrid: Ja, nej, vi ska säga. Ida: Ja vi ska säga var han är. Kamratbedömning blir lätt summativ och fokuserar det enkelt mätbara Johan: Jag tror att stearinet har smält och sedan förångas ja så sedan har det avdunstat som i en gas av koldioxid och vatten. Mira: Mm. Ska vi? Lude: Nu ska vi betygsätta det. Siri: Hur betygsätter vi den då? Ludde: Ja det är iallafall inte ettan för du har sådan där ... Siri: Nej du hade ju sådana Mira: Du har ju sådana där vad heter det, bra begrepp alltså ord. Johan: Mm och natur ja Mira: Mm [Någon läser ur matrisen.] Johan: Mellan två och tre eller? Mira: Nej jag tycker det mer är en tvåa. Johan: Tvåa Siri: Ja Ludde: Tvåa Johan: Ska jag skriva tvåa? Siri: Jag vet inte. Johan: Jag skriver en tvåa. (Granekull 2015) 5. Aktivera eleverna som ägare av sitt eget lärande Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning är att lära eleverna att smart är inget du är utan något du kan bli. Det gäller att skapa ett utgångsläge där elever känner att den kan bli i princip vad som helst om man anstränger sig och lär sig att arbeta på rätt sätt. Smart eller studiesmart? Smart eller studiesmart? Statiskt tankesätt: Dynamiskt tankesätt Intelligens och förmågor är medfödda och oföränderliga Intelligens och förmågor kan utvecklas Prioritet: Prioritet: Att visa att jag kan. Att utveckla mig själv och bli Misslyckande är tecken på låg bättre. begåvning. Misslyckande betyder att jag Lyckas utan ansträngning och måste anpassa mina strategier. undvika utmaningar. Utmaningar hjälper mig att lära. Misslyckande skylls på andra Misslyckande skylls inte på eller på otur. någon - jag vill bara veta hur jag ska lyckas bättre nästa gång. Syftet med kunskaperna Omvärldsorienterade motiv: - Jag vill lära mig saker som hjälper mig ha en positiv inverkan på världen - Jag vill få kunskaper som jag kan använda i ett jobb som hjälper andra - Jag vill bli en utbildad medborgare som kan bidra till samhället Personorienterade (inre) motiv: - Jag vill vidga min kunskap om världen - Jag vill bli en självständig tänkare - Jag vill lära mig mer om mina intressen Yttre motiv: - Jag vill få ett bra jobb - Jag vill flytta hemifrån - Jag vill tjäna mer pengar - Jag vill ha att ha roligt och få nya vänner (översatt från Yeager et al. 2014, s. 562). Elever med omvärldsorienterade mål för sitt lärande anstränger sig mer Elever med ett omvärldsorienterat studiemotiv var beredda att lägga ner mer än dubbelt så mycket tid på att repetera matematikuppgifter och löste 35 procent fler ”tråkiga” matematikproblem jämfört med en kontrollgrupp – även när de erbjöds möjligheten att titta på en rolig video istället (Yeager et al. 2014, s. 574). Betyg och bedömning Lgr2011 Mål Skolans mål är att varje elev • utvecklar ett allt större ansvar för sina studier, och • utvecklar förmågan att själv bedöma sina resultat och ställa egen och andras bedömning i relation till de egna arbetsprestationerna och förutsättningarna. Självbedömning Vad tycker du att du fick till bra? Vad tycker du blev mindre bra? Är det något du är osäker på om det är bra eller mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/otillräckligt) Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i skolan/hemma) Hur har processen gått till, hur har du jobbat? Kunde du arbetat på ett annat sätt? Lärarkommentarer till självbedömning Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med… Du skriver att du inte kan… men i tredje avsnittet visar du faktiskt att du behärskar detta! Jag håller med om att du ännu inte har kontroll på… ännu. Detta ska vi jobba vidare med. Du är osäker på om du förstått… Är detta något du vill ha hjälp med eller räcker det om du jobbar vidare själv? Du säger att du arbetat 10 timmar med… Det kan jag inte riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj? (fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s. 117) Självbedömning matematik Färdighet: Lyckas Lyckas ibland Lyckas för det mesta Lyckas alltid Komma ihåg formeln 😀 Namnge triangelns sidor 😀 Hitta hypotenusan 😕 😀 Avrunda Uträkningens kvalitet 😦 Fritt från Nottingham 2013, 36 Självbedömning av essä i historia Inte Nästa lyckats klar Inledning: 4+ meningar Tes Disposition avgränsningar Huvuddel: 3+ stycken 6+ fakta per stycke inbördes samband Argumentet är relevant Angivna källor Slutsats: 3+ meningar Sammanfattning Bevis för påståendet Fritt från Nottingham 2013, 37 Kritiskt Färdig granskad Pre-flight checklist Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och varför? Skriver du det viktigast först? Innehåller din text bara den information läsaren behöver? Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar eller frågor? Använder du nyckelord och verb i rubriker? Använder du samma ord varje gång du nämnde en företeelse? Har du skrivit ut alla förkortningar? Använder du många engelska ord? Har du slagit upp alla ord du är osäker på? Har du gjort en stavningskontroll? Har du korrekturläst med papper och penna? Har du låtit någon annan läsa din text? Forsberg (2008): Tydliga texter Förenklad checklista Vässad penna ja Rubrik ja Stora bokstäver ja Punkter nej Beskriv karaktären ja Beskriv platsen nej Först, nästa, sedan, slutligen ja Och, men, så, medan, därför att nej Nottingham 2013, 39 Tack för er uppmärksamhet! Lästips Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se Copyright Christian Lundahl
© Copyright 2024