Bedömning och lärande
Christian Lundahl
Professor i pedagogik Örebro
universitet
15
T
H
t
u
o
d
Han
Föreläsningens
argument
Pedagogiska processer är svåra att förutsäga
All bedömning handlar om att synliggöra lärandet
Bedömning behöver integreras i undervisningen bedömning som lärande. Tydlig, lyhörd och återkopplande
undervisning
Elever behöver själva lära sig att se och bedöma kvalitet i
kunnande
En god bedömningskultur är en förutsättning i det
systematiska kvalitetsutvecklingsarbetet. Det handlar om att
identifiera, analysera och utveckla skolans resultat
Vad är bedömning?
Bedömningens betydelse för
lärarens undervisning och
elevens lärande
Hattie 2009 har analyserat resultaten av 50000
effektstudier:
”[T]he biggest effects on students learning occur
when teachers become learners of their own
teaching, and when students become their own
teachers” (2009:23)
Bedömning för lärande hjälper lärare att se hur
de kan förändra sin undervisning och det
hjälper eleverna att se vad de kan, vad de
förväntas kunna och hur de ska lära sig det.
FORMATIV
BEDÖMNING formande
användning av
en genomförd
bedömning
SUMMATIV
BEDÖMNING uppsummerande
användning av
en genomförd
bedömning
Syftet avgör
metoden
Exempel dans
http://www.youtube.com/watch?v=o6OlUxYj0oE
Ett förhållningssätt
snarare än en metod
I en studie av David Paunesku fick 285.000 studenter
två olika typer av meddelande på sina skärmar när
de genomförde olika uppgifter kring matematiska
begrepp. På den ena stod det: ”Några av dessa
uppgifter är svåra så gör ditt bästa!”. På den andra
stod det: ”Kom ihåg, att ju mer du övar desto bättre
kommer du att bli!”
Gruppen som fick det senare meddelandet presterade
som helhet 3 procent bättre, vilket är en ganska stor
skillnad på en så här stor grupp med en så pass
enkel förändring i feedback!
Bedömning som
undervisning
Rättandet av skripta - ’De Emendatione Scriptorum’
[d]et oriktiga skall han icke alldeles utplåna utan endast stryka
under. Denna aktsamhet om det skrivna medför bland annat den
fördelen att lärjungarna under följande månader närsomhelst kunna
återgå till vad de skrivit under de föregående och genom jämförelser
själva förvissa sig om sina framsteg, undvika de en gång rättade felen
och fortfara på den väg, som de finna vara den rätta. (1649, s. 80)
och vidare:
välbetänkt att genomgå rättelserna icke tyst eller mumlande utan med
hög röst, så att alla få del av vars och ens såväl fel som förtjänster,
varigenom de lära sig att under ädel tävlan [’honesta aemulatione’]
för framtiden undvika de förra och efterlikna de senare (1649, s. 80)
Många lärare saknar
utbildning i bedömning och
betygssättning
2004 hade 50% ingen utbildning
alls, 50% ca 5poäng (7,5hp)
(Lundgren & Nihlfors 2005, se även
Lärarförbundet 2006)
Källa:
Lärarförbundet 2006
Forskning om
lärares bedömningar
Hur pålitliga är lärares bedömningar
egentligen?
Brimi (2011): Lät 90 lärare (som var speciellt utbildade i
att bedöma ”Writing”) bedöma samma essä.
Resultat (spridning i poäng, 0-100): 50-93
Eells (1930):
Lät 61 lärare rätta om fem uppgifter i historia
och geografi 11 veckor efter första rättningen.
Resultat (andelen lärare som gjorde samma
bedömning andra gången, %):
Uppgift 1. 16
Uppgift 2. 90
Uppgift 3. 23
Uppgift 4. 34
Uppgift 5. 28
Ingen av lärarna gjorde samma bedömning på
alla fem uppgifterna!
Varför är det svårt?
Först ska kursplanernas formuleringar tolkas
och omsättas till undervisning och
bedömningssituationer.
När eleverna sedan genomfört de uppgifter som
prövar deras kunskaper, måste deras
prestationer tolkas och värderas.
Därefter ska flera olika prestationer vägas
samman till ett omdöme eller betyg (Allal
2013)
Från C till A
De texter eleven skriver är tydliga och i hög grad nyanserade och detaljerade. De innehåller utveckladevälutvecklade gestaltande beskrivningar, god språklig och stilistisk variation samt berättargrepp och textbindning av utveckladvälutvecklad och nyanserad karaktär. I sina texter använder eleven med mycket god säkerhet språkets normer och anpassar på ett utvecklatvälutvecklat och nyanserat sätt innehåll, struktur, ord och begrepp till olika texttyper och genrer. Eleven använder också med god säkerhet olika hjälpmedel för skrivande och gör utveckladevälutvecklade bearbetningar av sina texter mot ökad uttrycksfullhet, tydlighet och kvalitet. Utifrån egna och givna och egna kriterier avger eleven utveckladevälutvecklade konstruktiva konstruktiva omdömen om egna och andras texter
Gör transparens i
kunskapskraven
bedömningen enklare?
Eleven kan samtala om och diskutera varierande ämnen genom att ställa frågor och
framföra åsikter med utvecklade och relativt väl underbyggda argument på ett sätt
som för samtalen och diskussionerna framåt. Dessutom kan eleven förbereda och
genomföra utvecklade muntliga redogörelser med relativt väl fungerande struktur
och innehåll och relativt god anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.
(Sverige 2011)
•
kan lyssna koncentrerat och tar till orda i en problemorienterad diskussion och
visar förmåga till en aktiv och analytisk dialog
•
visar respekt för andra talare, accepterar olika åsikter och kan delta i en
diskussion på ett konstruktivt sätt, t.ex. genom att ställa frågor och komma med
förslag och motiveringar (Finland 2004)
zooma in - zooma
ut
Skolverket vill inte … ge intryck av att säkra
och rättvisa bedömningar är beroende av att
man först har brutit ned kunskapskraven på
samma detaljerade vis som [i våra
kommentarmaterial]. När man som lärare gör
bedömningar av elevers arbete gör man det
ofta både utifrån en medveten analys av vilka
bedömningsaspekter som kan vara relevanta,
och samtidigt utifrån erfarenhetsbaserad
kunskap om samma aspekter.
(Skolveket 2012, 4. Kommentarer till kunskapskraven i Samhällskunskp)
Rektors ansvar för
skolans bedömningar
Rektor tar ansvar för att tillsammans med lärarna utveckla gemensamma
rutiner och former för att planera undervisningen och för att bedöma och
dokumentera elevernas kunskaper utifrån kursplanernas kunskapskrav (2
kap. 9 § och 4 kap. 4-6 §§ skollagen, Lgr 11, 2.8, AR IUP, AR Planering).
Rektorn skapar förutsättningar för att lärarna använder ett gemensamt och
sakligt språk i dokumentationen (AR IUP).
Rektorn skapar förutsättningar för en likvärdig bedömning inom
skolenheten (1 kap. 9 § skollagen, Lgr 11, 1 Skolans värdegrund och
uppdrag, Lgr 11, 2.8, AR Planering).
Rektorn använder skolans kunskapsresultat i kvalitetsarbetet genom att
skapa förutsättningar för att lärarna tillsammans jämföra och analyserar
skolans kunskapsresultat (AR Planering).
Rektorn följer tillsammans med lärarna upp och utvärderar de rutiner och
former för bedömning och dokumentation (4 kap. 4- 6 §§ skollagen, AR
Planering).
Att utveckla skolans
bedömningsrutiner
Långsiktighet (3-5 år)
Prioritering (få utvecklingsprojekt och dessutom i
samma riktning)
Få lärare att experimentera och utforska
bedömningspraktiker
Skapa en öppna dörren kultur
Samarbete byggt på förtroende
Plats för kritiska frågor
Utrymme för att få misslyckas
Stöd för kompetensutveckling och att ge råd
Motivera lärare att fortsätta trots motgångar
Den formativa
bedömningens grundvillkor
Hur vet jag att det blev som jag tänkte mig och att eleverna
lärde sig det som var avsett? hur förstår/förklarar jag hur det
blev? Hur går jag vidare och?
Förutsättningar:
Att veta var man ska med sin undervisning
Att veta hur kunnandet och kunskaperna syns i elevernas
handlingar
Att ha en idé om progression i elevernas lärande
Svårigheter med formativ bedömning:
Att fokusera på rätt saker i bedömningen
Att veta vad man ska göra med resultaten, dvs. vilket görande
ska bedömningen leda fram till.
Fem strategier för formativa
bedömningar i undervisningen
1. Tydliggöra målen och få
eleverna att dela skolans
kriterier för framgång
"I ämnet musik saknar jag en tydlig
förankring av målen och
en diskussion kring varför vi ska
lära oss en viss sak" (elev i åk 4 till
sin rektor på en bfl skola)
Koppla syfte till
undervisning till
bedömning = Alignment
Baklängesplanering - Konsten
att planera med bedömning
Designa
undervisningen
Identifiera
önskade resultat
Bestäm hur du
ska bedöma att
ni når
resultaten
Planera
undervisningen
Gör eleverna
delaktiga kring målen
”Målcollage” el. Fanzine (M.
Widmarks: detektiv, reporter,
cowboy, spågumma, konstnär) [
]
www.enlasandeklass.se/
http://
Skapa väggmatris
tillsammans med eleverna
Tommy Lucassi. http://pedagogstockholmblogg.se/provfrimatematik/
2012/10/03/bygg-en-levande-vaggmatris-med-elevexempel/
Paus
För mer kunskap om
bedömning följ min
blogg:
www.skoloverstyrelsen.se
och webbsida:
www.bedomningforlarande.se
Eller Twitter: @DrLundahl
2. Skapa klassrumsaktiviteter
som ger bevis/tecken på
elevernas lärande
Får eleverna visa vad de kan?
- Välj redovisningsmetod som passa ämnet och
eleverna
- Ställ ”rika frågor”
Är du säker på att du vet vad eleverna kan?
- Diagnostiska frågor
Direktuppföljning
3 -2 -1 metoden - Skriv ner 3 saker du lärt, 2 frågor du
fortfarande har, och 1 koppling/association du vill dela
med dig
10 ord - Skriv ner 10 ord för vad du lärt dig under
lektionen
One Minute Response - viktigaste du lärt idag - obesvarad
fråga du lämnar klassen med idag - Muddiest point
(mest förvirrad om)
Viktigaste frågan – (exempel biologi) När slutar lungans
arbete och när börjar hjärtats? Eller är det så att hjärtat
behöver påbörja processen?
Det var dags för ett Exit pass. Ämnet var matte och dagens
lektion hade handlat om multiplikation med decimaltal. Jag
samlade glatt in passen och såg elev efter elev försvinna ut
på lunch. Så slog jag mig nöjt ner i stolen för att skörda
frukterna av min magnifika undervisning. 8 av 25 hade
förstått. I några sekunder försökte jag kasta skulden åt alla
håll: Eleverna var okoncentrerade och lata, deras förra
mattelärare hade inte byggt upp grunderna ordentligt,
eleverna var trötta och hungriga, allt var Dylan Williams fel.
Vad skulle det här med Exit pass vara bra för? När dessa
smärtsamma sekunder hade tickat bort och jag hade skakat
av mig skammen över vilken liten barnrumpa det bor inom
mig, stod svaret fullkomligt klart för mig: Det är det här Exit
pass är bra för! Något i min lektion hade inte fungerat som
jag tänkt och nu fick jag tänka annorlunda inför nästa. Ett
steg bak. Dags att ladda för två ordentliga skutt fram.
(Joakim Nilsson)
#smartvarjedag - vad kan
du idag som du inte kunde
igår?
IT kan göra
skolkunskaper verkliga
Ställ frågor som
skapar tänkande
Studier visar att majoriteten av klassrumsfrågorna handlar
om ordning: har alla slagit upp böckerna etc. Därefter
kommer frågor om elevers minneskunskaper, t.ex:
Hur många ben har en spindel?
Mindre än 10 procent av frågorna leder till ökat tänkande,
t.ex:
Varför är fågeln inte en insekt? Vad är en sann vän? Är
allt kvantifierbart? Måste en berättelse ha en början mitten
och ett slut? Vad är skillnaden mellan fakta, teori och stark
uppfattning? Vad bör vi vara rädda för?
(ref Brown & Wragg 1993)
Frågornas betydelse för
lärande och bedömning
Det finns ett starkt samband mellan kvaliteten på
lärarnas frågor och elevernas kunskaper. Lärare
ställer ca 18000 frågor per år (100/dag)
25% av dessa är produktiva och får elever att tänka
efter, resten är reproduktiva (och mindre effektivt
för lärande) Tienken, Goldberg & Dirocco 2009
Black och Wiliam mfl skiver "More efforts has to be
spent in framing questions that are worth
asking" (2003)
Att med frågor söka
tecken på lärande – få
eleverna att tala/tänka
ExempliBiera/precisera (begreppslig förmåga)
Komplettera, ta bort, ändra Jämföra, sortera, organisera (metakognitiv förmåga)
(analytisk förmåga)
Ge mig ett eller fler Vad måste läggas
Vad är likheter och
exempel på …?
till/tas bort/ändras skillnader mellan…?
Beskriv, demonstrera, för
Vad att
kantillåta/
läggas till/ Sortera eller
berätta, visa, välj,
tas bort/ändras utan organisera följande
rita, hitta, placera
att
…påverkas?
utifrån
….! är det
Berätta
vad som är
Är det eller
Är … ett exempel på?
fel med …!
inte ...?
Vad gör …. till ett
exempel på …?
Nämn ett motexempel
till …?
Finns det några
Vad behöver ändras
för att …?
Följ upp med Sokratiska
frågor som får elever att
tänka till
Frågor för klargörande:
• Varför säger du det? • Hur relaterar detta till vår diskussion? Frågor som testar antaganden:
• Vad kan vi anta istället? • Hur kan du kontrollera eller ifrågasätta detta antagande? Frågor som testar orsaker och bevis:
• Vad skulle vara ett exempel på X? • Vad tror du får X att hända? Varför? Frågor om synpunkter och perspektiv:
• Vad skulle vara ett rimligt alternativ här? • Vad är ett annat sätt att se på det? • Hur skulle du förklara varför det är nödvändigt eller fördelaktigt, och
vem får fördelar? • Varför är X bäst? Frågor kring
aspekter av förståelse
Förklaring
Vem ____? Vad ____? När ___? Hur___? Varför___?
Vad är den centrala idén/begreppet inom X?
Vad är exempel på X?
Vad är karakteristiskt för/aspekter av X? och varför?
Hur kan vi bevisa/bekräfta/rättfärdiga X?
Hur hör X ihop med Y?
Vad skulle hända om… ?
Vad är vanliga missuppfattningar kring… ?
Tolkning
Vad är innebörden av X?
Vad berättar/avslöjar X om Y?
Hur liknar X Y (metafor/analogi)
Hur får X betydelse för mig? Spelar det någon roll? Varför spelar det roll?
Från Wiggins & McTighe 2005, 120
Tillämpning
Hur och när kan vi använda denna kunskap/process?
Hur används X i världen utanför skolan?
Hur kan vi använda X för att komma runt problemet Y?
Perspektiv
Vilka olika synpunkter finns det kring X?
Hur skulle vi kunna förstå detta utifrån NN:s perspektiv?
Hur liknar eller skiljer sig detta från… ?
Vad finns det för andra tänkbara reaktioner på/konsekvenser av… ?
Vad finns det för styrkor/svagheter med… ?
Vilka är begränsningarna för… ?
Är dessa belägg tillförlitliga/tillräckliga?
Empati
Hur skulle det vara att gå i NN:s skor?
Hur kan X tänkas känna inför Y?
Hur kan vi komma överens om?
Vad försökte NN få oss att se/känna?
Självinsikt
Hur vet jag att… ?
Vilka är mina gränser för kunskaper om… +
Vilka är mina blinda fläckar när det kommer till… ?
Hur kan jag bäst visa… ?
Hur har mina uppfattningar om … präglats av mina erfarenheter/vanor/
fördomar/smak?
Poängen är att
frågor synliggör
Plickers - https://www.youtube.com/watch?
v=mI-eBHhEqzs
Uppföljning med
Plikters
Diskutera variationen i
svaren
Voto.se
Socrative.
com
Copyright Christian Lundahl
Menti
meter
.com
Hur tänker du nu?
En förutsättning för att kunna ge
elever god återkoppling är att man
förstår hur de kommit fram till sin
svar, eller hur de arbetat med
uppgifterna. Frågor av slaget hur
tänker du nu ger ledtrådar.
3. Ge feedback som för
lärandet framåt
Feedback is information about the gap between
the actual level and the reference level of a
system parameter which is used to alter the gap
in some way. (Ramaprasad 1983:4 i Wiliam
2009:19)
Återkoppling i processen. GPS-modellen
Mål
Position
Strategi
Feedback i processen handlar om att ge råd:
”Ett råd är ju inte så mycket ett svar på en fråga som
ett förslag som har att göra med fortsättningen av en
historia, som i alla fall går sin gång” (W. Benjamin)
Systematisera
feedback
Bra återkoppling tar tid - använd
mallar, ge typ exempel på det
generellt sett viktigaste att tänka på
Bekräfta det som är
bra och tala om varför
Detta är ett bra exempel på hur man kan
skriva en argumentation. Du ställer en fråga,
och besvarar den med en påstående/referens.
Här ställer du en fråga utifrån vad någon
annan har sagt och svarar med egen
reflektion. Det är också typisk för en
argumentation.
Vad behöver förbättras
och varför
Du skriver med ett gott flyt och
använder litteraturen på ett
resonerande och frågande vis som blir
intressant. Tänk på att om du börjar
med en frågeställning så bör den
fångas upp och diskuteras i slutet. Det
ser jag inte riktigt att du gör, utan där
kommer en ny fråga utan koppling till
din första fråga.
När orden inte
räcker till
Anna Öhman 2014
Ros på slutet
På uppgift 1 visar du att du har solida
detaljkunskaper i ämnet, särskilt som du…
På uppgift 2 visar du att du med dina egna ord kan
förklara ett händelseförlopp, och särskilt
imponerade blev jag över hur du…
På uppgift 3 visar du att du kan finna sammanhang
mellan olika historiska perioder, bland annat…
Presentationen innehöll flera visuella effekter utan
att ta för mycket uppmärksamhet från innehållet.
Särskilt uppskattade jag bilden…
(fritt från Hartberg, Dobson & Gran 2012, s 106f)
Tid för revidering avgörande
för värdet av feedback
Resultat - högpresterande
eller högkompenserande?
Totalt kunde man alltså få 20 poäng om man hade alla rätt vid båda
tillfällena. För att bedömas som godkänd skulle man dessutom kunna ge en
godtagbar motivering på den fråga som jag valt ut. Som väntat var resultaten
bättre vi det andra tillfället. I en av klasserna där 30 elever skrev provet
ökade den korrekta svarsfrekvensen från 77% till 98% (antal rätta svar totalt
delat med 30*10). Dessutom kunde alla ge godtagbara motiveringar till frågan
om flygplanet. Några av förklaringarna var förstklassiga. Men det intressanta
var kanske inte själva provresultatet utan elevernas reaktioner på upplägget:
"Provet var jättebra då man fick lära av sina egna misstag."
"Jag tycker provet var lärorikt."
"Jag märkte att jag lärde mig mest när jag fick förklara för de andra hur jag
tänkte."
"Det var första gången som jag inte var stressad när jag skrev prov." http://
barkersthlm.blogspot.se/
Formativ feedback
”Formative feedback is not complete
until the students have produced an
equivalent piece of work where the
issues have been adressed and
remedied, that is to say, until true
learning has taken place and has been
shown to have taken place” (Taras 2002,
s. 506 min kurs.)
4. Aktivera eleverna som
resurser för varandra
Math has become more difficult and more fun. It’s
more difficult because I’m not used to this way of
teaching. But I learn a lot more. And when I
understand something it becomes more
fun. If I just sit there and don’t understand anything
it gets boring. It’s been more difficult, but it gets
easier and therefore more fun.
Elev i Andreia Balans avhandling (2012)
Kamratbedömning
är svårt
BEDÖMNING PÅ UPPGIFTSNIVÅ DOMINERAR (THERESE GRANEKULL
2015):
Bella: Nu ska vi diskutera det.
Thomas: Jaha, kul.
Tystnad
Thomas: Mm. Ja.
Ida: Du använde inga sådana där typ sådana ord.
Thomas: Va?!
Ida: Sådana naturvetenskapliga ord.
Thomas: Ja, okej. Var inte smälta och typ allt det där?
Ingrid: Smälta var.
Thomas: Och några till. Och stelnar, ja ja skit i det. Nästa.
Ingrid: Ja, nej, vi ska säga.
Ida: Ja vi ska säga var han är.
Kamratbedömning blir lätt
summativ och fokuserar
det enkelt mätbara
Johan: Jag tror att stearinet har smält och sedan förångas ja så sedan har det avdunstat som i
en gas av koldioxid och vatten.
Mira: Mm. Ska vi?
Lude: Nu ska vi betygsätta det.
Siri: Hur betygsätter vi den då?
Ludde: Ja det är iallafall inte ettan för du har sådan där ...
Siri: Nej du hade ju sådana
Mira: Du har ju sådana där vad heter det, bra begrepp alltså ord.
Johan: Mm och natur ja
Mira: Mm
[Någon läser ur matrisen.]
Johan: Mellan två och tre eller?
Mira: Nej jag tycker det mer är en tvåa.
Johan: Tvåa
Siri: Ja
Ludde: Tvåa
Johan: Ska jag skriva tvåa?
Siri: Jag vet inte.
Johan: Jag skriver en tvåa.
(Granekull 2015)
5. Aktivera eleverna som ägare
av sitt eget lärande
Skolan blir lätt en plats dit eleverna går för
att se lärare arbeta. Bara den som är aktiv i
sitt lärande lär sig. En viktig förutsättning
är att lära eleverna att smart är inget du är
utan något du kan bli.
Det gäller att skapa ett utgångsläge där
elever känner att den kan bli i princip vad
som helst om man anstränger sig och lär sig
att arbeta på rätt sätt.
Smart eller
studiesmart?
Smart eller
studiesmart?
Statiskt tankesätt: Dynamiskt tankesätt
Intelligens och förmågor är
medfödda och oföränderliga
Intelligens och förmågor kan
utvecklas
Prioritet:
Prioritet:
Att visa att jag kan.
Att utveckla mig själv och bli
Misslyckande är tecken på låg bättre.
begåvning.
Misslyckande betyder att jag
Lyckas utan ansträngning och måste anpassa mina strategier.
undvika utmaningar.
Utmaningar hjälper mig att lära.
Misslyckande skylls på andra Misslyckande skylls inte på
eller på otur.
någon - jag vill bara veta hur jag
ska lyckas bättre nästa gång.
Syftet med
kunskaperna
Omvärldsorienterade motiv:
- Jag vill lära mig saker som hjälper mig ha en positiv inverkan på världen
- Jag vill få kunskaper som jag kan använda i ett jobb som hjälper andra
- Jag vill bli en utbildad medborgare som kan bidra till samhället
Personorienterade (inre) motiv:
- Jag vill vidga min kunskap om världen
- Jag vill bli en självständig tänkare
- Jag vill lära mig mer om mina intressen
Yttre motiv:
- Jag vill få ett bra jobb
- Jag vill flytta hemifrån
- Jag vill tjäna mer pengar
- Jag vill ha att ha roligt och få nya vänner (översatt från Yeager et al.
2014, s. 562).
Elever med
omvärldsorienterade mål för
sitt lärande anstränger sig mer
Elever med ett omvärldsorienterat studiemotiv var
beredda att lägga ner mer än dubbelt så mycket tid på att
repetera matematikuppgifter och löste 35 procent fler
”tråkiga” matematikproblem jämfört med en kontrollgrupp
– även när de erbjöds möjligheten att titta på en rolig
video istället (Yeager et al. 2014, s. 574).
Betyg och
bedömning Lgr2011
Mål
Skolans mål är att varje elev
• utvecklar ett allt större ansvar för sina
studier, och
• utvecklar förmågan att själv bedöma sina
resultat och ställa egen och andras bedömning
i relation till de egna arbetsprestationerna och
förutsättningarna.
Självbedömning
Vad tycker du att du fick till bra?
Vad tycker du blev mindre bra?
Är det något du är osäker på om det är bra eller
mindre bra? (rätt/fel, tillräckligt/otillräckligt)
Hur många timmar har du lagt ned på detta arbete (i
skolan/hemma)
Hur har processen gått till, hur har du jobbat?
Kunde du arbetat på ett annat sätt?
Lärarkommentarer
till självbedömning
Jag är helt enig med dig att du lyckades bra med…
Du skriver att du inte kan… men i tredje avsnittet visar du
faktiskt att du behärskar detta!
Jag håller med om att du ännu inte har kontroll på… ännu.
Detta ska vi jobba vidare med.
Du är osäker på om du förstått… Är detta något du vill ha
hjälp med eller räcker det om du jobbar vidare själv?
Du säger att du arbetat 10 timmar med… Det kan jag inte
riktigt se. Hur arbetade du mer i detalj? (fritt från Hartberg,
Dobson & Gran 2012, s. 117)
Självbedömning matematik
Färdighet:
Lyckas
Lyckas
ibland
Lyckas
för det
mesta
Lyckas
alltid
Komma ihåg
formeln
😀
Namnge
triangelns sidor
😀
Hitta
hypotenusan
😕
😀
Avrunda
Uträkningens
kvalitet
😦
Fritt från Nottingham 2013, 36
Självbedömning av essä i
historia
Inte
Nästa
lyckats klar
Inledning:
4+ meningar
Tes
Disposition
avgränsningar
Huvuddel:
3+ stycken
6+ fakta per stycke
inbördes samband
Argumentet är relevant
Angivna källor
Slutsats:
3+ meningar
Sammanfattning
Bevis för påståendet
Fritt från Nottingham 2013, 37
Kritiskt
Färdig granskad
Pre-flight checklist
Har du gjort klart för dig vem du skriver texten för och
varför?
Skriver du det viktigast först?
Innehåller din text bara den information läsaren behöver?
Har du formulerat rubrikerna som påståenden, uppmaningar
eller frågor?
Använder du nyckelord och verb i rubriker?
Använder du samma ord varje gång du nämnde en
företeelse?
Har du skrivit ut alla förkortningar?
Använder du många engelska ord?
Har du slagit upp alla ord du är osäker på?
Har du gjort en stavningskontroll?
Har du korrekturläst med papper och penna?
Har du låtit någon annan läsa din text?
Forsberg (2008):
Tydliga texter
Förenklad
checklista
Vässad penna
ja
Rubrik
ja
Stora bokstäver
ja
Punkter
nej
Beskriv karaktären
ja
Beskriv platsen
nej
Först, nästa, sedan, slutligen
ja
Och, men, så, medan, därför att nej
Nottingham 2013, 39
Tack för er
uppmärksamhet!
Lästips
Följ även min blogg: www.skoloverstyrelsen.se
Copyright Christian Lundahl