Vad kan evidensbaserad praktik göra
för företagshälsa
Irene Jensen, professor i företagshälsa
Enheten för interventions- och implementeringsforskning
2014-11-24
Irene Jensen
1
Svenska staten satsning på forskning inom
företagshälsovård – på väg mot en evidensbaserad
praktik 2011-2016
 En professur
 Två program anslag för forskning om metoder för
företagshälsa
 Två nätverksbidrag
 Totalt ca 60 miljoner för uppbyggnad mellan 2011-2016
24 november 2014
2
Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad
praktik i hälsofrämjande insatser på arbetsplatser
genom att:
 utveckla och utvärdera metoder för att
främja arbetsförmåga, arbetshälsa och
produktivitet.
 testa metoder utifrån dess effekter på
arbetsförmåga, prestationsförmåga och
sjukfrånvaro.
 utvärdera metoders kostnadseffektivitet
 Utarbeta implementeringsstöd
24 november 2014
3
Vision
En företagshälsovård som :
 arbetar på vetenskaplig grund enligt
evidensbaserad praktik
 konkurrerar genom kvalitet i utförandet
och som har:
 skapat en efterfrågan hos kunder på
evidensbaserade kostnadseffektiva insatser
 kvalitetskontroll likartad övrig hälso- och
sjukvård
 tydligare roll och uppdrag från staten
FHV branschen
 Ca 65% av alla anställda har tillgång till företagshälsovård
 Majoriteten av de som ej har tillgång är små/medelstora företag
 Cirka 160 olika företagshälsovårder av olika organisationsform
 ca 4000 anställda samt ett okänt antal sysselsatta som
underleverantörer
 Omsatte 2013 ca 4 miljarder

 Majoriteten av FHV ledning tror på FHV som framtidsbransch men
en majoritet anser också att FHV borde få mer statlig styrning (ex
obligatorisk FHV
Bransch statistik, Sveriges företagshälsor 2013, 2014
Vad ska särskilja Företagshälsovården mot sjukvården……
Kunskap om:
 arbetets påverkan på hälsan
 Arbetsplatsen
 effektiva åtgärder på arbetsplatsen
Möjligheterna att arbeta:
 i nära kontakt med/på uppdrag av arbetsgivaren
 med åtgärder direkt på/med arbetsplatsen
24 november 2014
6
Företagshälsovårdens nuvarande roll i Sverige:
Att vara arbetsgivarens expertstöd i att:
 skapa en bra och säker arbetsplats
 att på arbetsgivarens uppdrag stödja anställdas arbetsförmåga
och hälsa.
Branschstatistik, köpta tjänster 2014
2014-11-24
Namn Efternamn
9
Hur ser det ut……
 Individinsatser
 Efterhjälpande
 Egna – ”hemliga” metoder – affärshemligheter
 Konkurrens via prisdumpning
2014-11-24
Namn Efternamn
10
Varför vetenskapligt prövade metoder- evidens?
30
30
25
25
20
Antal dagar (m)
Antal dagar (m)
20
15
10
MMR matchad
MMR matchad
MMR referens
10
5
0
15
5
0
-12 -11 -10
-12 -11 -10 -9 -8
-9
-7
-8
-6
-7
-5
-6
-4
-5
-3
-4 -3 -2 -1
1
2
3
4
5
6
7
8
9 10 11
-2 -1
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12
Månad
24 november 2014
Månad
11
12
Evidensbaserad praktik (EBP) - mötet
mellan vetenskap och praktik
 Kontrollerade förhållanden
 Styrd insats
 Speciellt tränade specialister
genomför interventionen
 Selektion av deltagare/patienter
 Kunskapsinhämtning före
studiestart
 Utvärderas i enlighet med en i
förväg planerad rutin
 Föras in i en redan existerande
rutin parallellt med daglig klinisk
verksamhet
 Kompetenser och preferenser
utifrån redan anställda
 Kompetensutveckling parallellt
med daglig klinisk verksamhet
 Patienter som söker sig till kliniken
alt blir remitterade
 Resurser för att genomföra
förändring – tid, ekonomi etc
 Utvärderas oftast inte
Kompetenscenter för företagshälsa
www.fhvforskning.se
Nätverk
Magisterutbildningar
Företagshälsans
riktlinjegrupp
samverkan FHV,
parterna och akademin
Program KTH
Professur i FHV
forskning
Program KI
Akademisk
företagshälsa
Partnerskap
Nära samverkan mellan akademi och praktik ger:
 Ökad användning av evidensbaserade metoder i verksamheten
 Förbättrade effekter när evidensbaserade metoder används
 Ökat nyttiggörande forskningsresultat
Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012
Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012
24 november 2014
14
Praktiskt partnerskap
Arbetsgivare, arbetstagare och företagshälsovård aktiva partners i
utvecklingen och genomförandet av forskningsprojekt
 problemformulering och utformning av insatser
 Implementering av resultaten
Partnerna ingår t ex i projektgrupper för metod- och
implementeringsstudier, prioriteringsgrupper samt årliga
diskussionsgrupper
2014-11-24
Namn Efternamn
15
Kriterier för Akademisk företagshälsa
Ansöka om medlemskap:
Använda forskningsbaserade metoder när sådana finns
 Att använda sig av tillgängliga evidensbaserade metoder
Att prioritera och använda sig av de riktlinjer som producerats
av Företagshälsans riktlinjegrupp
 Systematisk dokumenterad uppföljning av de förväntade
effekterna av insatser som genomförs.
 Medverka aktivt i forskningssamarbeten med akademin och
andra aktörer
24 november 2014
16
Evidensbaserade riktlinjer för
företagshälsa
Varför evidensbaserade riktlinjer för FHV?
•
Ger FHV ett forskningsbaserat underlag för åtgärder
•
Syftar till att skapa en standardisering och struktur för
kvalitetssäkrade arbetssätt inom företagshälsa.
•
Riktlinjerna ska säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av
den senaste vetenskapen
•
Riktlinjerna ger anställda inom företagshälsovården en bra
möjlighet att effektivt stödja arbetsgivare och anställda i
arbetsplatsnära hälsoarbete
•
Riktlinjerna ger arbetsgivare stöd i upphandling och utformning av
arbetsmiljöarbetet
Företagshälsans riktlinjegrupp
Sammanställning av
Prioriterings
kunskapsläget
kommitté
24 november 2014
Företagshälsans
riktlinjegrupp
20
Ekonomisk
analysgrupp
Innehåll riktlinjer
 Flödesschema utredning och insats för aktuellt område
 Detaljer kring vad och hur man utreder och vilka insatser:
 Arbetsplatsen, Självhjälp, Läkare, sjukgymnast,
Ergonom/arbetsterapeut, ingenjör, beteendevetare, hälsovetare

Vad behövs för att få detta att fungera på FHVimplementeringsunderlag (organisatoriska förutsättningar, kompetens
mm mm)

Uppskattad tidsåtgång

Ekonomisk kalkyl; Kostnader, vinster, ROI

Referensunderlag som använts i arbetet
Landstingshälsan
Stöds av branschföreningen Sveriges företagshälsor – ingår
som ett av kriterierna i medlemsackrediteringen
Sveriges företagsläkarförening - aktiv medverkan i arbetet
samt en av utgivarna
Arbetsmarknadens parter via ekonomiskt stöd
Kommande riktlinjer
 Hälsoundersökningar
 Insatser för psykisk ohälsa
Släpps augusti 2015
2014-11-24
Namn Efternamn
25
Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar.
Vad säger den vetenskapliga evidensen?
2014-11-24
Namn Efternamn
26
Ekonomiska effekter av allmänna hälsoundersökningar
via arbetsplatsen
Allmänna hälsoundersökningar med uppföljande insatser är
en kostnadseffektivt investering för arbetsgivare
 ger upp till 4 gånger pengarna tillbaka
Effekter av hälso- och levnadsvaneundersökningar. Vad säger den
vetenskapliga evidensen?
Grooten W. Kader M. . Kwak L, Hermanson U. Schäfer Elinder L. Wåhlin C.
Bergström G. Jensen I. Rapport Karolinska Institutet, 2014
2014-11-24
Namn Efternamn
27
Sammanfattande slutsatser om allmänna hälsoundersökningar
via arbetsplatsen
 Hälsoundersökning utan uppföljande insatser bör inte genomföras

 Hälsoundersökningar MED uppföljande insatser (HLU) rekommenderas
för att förbättra levnadsvanor samt minska sjukfrånvaro och sjuknärvaro
 Evidens för- positiv effekt
 HLU kan genomföras via individuella undersökningar eller screening via
frågeformulär på grupper av anställda/arbetsplatser
 Multimodala insatser mest effektivt
 De uppföljande insatserna bör pågå under minst 3-6 månader
 Insatser kan vara både individuell- och på miljö/policynivå
2014-11-24
Namn Efternamn
28
Forts
Förändringar i miljö och på policynivå- exempel:
 Rökfri arbetsplats
 Hälsofrämjande budskap – ex trapp
 Utforma arbetsplatsen för rörelse
 Bra mat i personalrestaurang
2014-11-24
Namn Efternamn
29
Exempel på studier inom forskningsprogrammet
Att förebygga Stressrelaterad psykisk ohälsa Prevention av
 Förebyggande insatser på arbetsplatsen,
Belastningsbesvär
 Kiropraktisk preventiv behandling
Arbetsmiljöekonomi
 Hur mäter vi effekterna?
 Vilka insatser är kostnadseffektiva?
 Hur påverkar investeringar produktiviteten?
 Vad motiverar arbetstagare
 Vad motiverar arbetsgivare
 Ger god arbetsmiljö god produktivitet?
 Prestation, effektivitet, produktivitet
Riskbruk
 Tidiga insatser i arbetslivet mot
alkoholberoende
24 november 2014
 Yoga som tidig insats
 Framgångsrik rehab
 Tidiga insatser för stressrelaterad
psyk ohälsa
 Arbetsmotivation och hälsa
Mobbning inom akademi och industri
 Riskfaktorer för framtida mobbning
på arbetsplatsen,
 Checklista för risk användning i SAM
30
Arbetsmiljö
• Arbetsmiljöproblem kostar mer i produktionsbortfall än
hälsoproblem
• i genomsnitt 38% prestationsnedsättning
• ledarskap och socialt klimat påverkar mest
Lohela Karlsson M., Bergström G. Björklund C., Hagberg J. Jensen I., Measuring Production Loss due to Health
and Work Environment Problems. JOEM, 2013
24 november 2014
31
Arbetsmiljöekonomi; Interventioner på
arbetsplatsen
 I genomsnitt en 10% förbättring av arbetsförmåga
 Ökad effektivitet och produktivitet upp till 5%
 Den ökade produktivitet förklaras av kvalitetshöjning
av human kapitalet
 Ökningen sker över tid så uthållighet i insatsen är
nödvändig för optimal effekt.
 Return of investment ca 8 mån
Bergström G. et al 2004. A comprehensive workplace intervention and its outcome with regard to lifestyle, health
and sick leave: The AHA study. Work 2008.
Ødegaard F., Roos P. A comprehensive workplace intervention and its outcome with regard to lifestyle, health and
sick leave: The AHA study . IFAU 2012
 Prevention på arbetsplatsen ger 2 gånger pengarna tillbaka –
internationella jämförelser
The return on prevention: Calculating the costs and benefits of investments in occupational safety and health in
companies. ISSA . 2011,
Evidensbaserad praktik inom FHV
 Endast omkring hälften av anställda inom företagshälsovården
(FHV) upplever att den egna organisationen ger stöd för att arbete
mot evidensbaserad praktik.
 Inbyggd 64%
 Externa 45%
 Anställda inom FHV uppger i stor utsträckning behov av utbildning
i EBP
Nyman T. Et al. Evidensbaserad praktik inom
företagshälsovården i Sverige. Rapport Karolinska Institutet 2012
24 november 2014
EBPs betydelse för organisationens utveckling
Att arbeta utifrån bästa möjliga evidensbas kommer att bli mer och
mer betydelsefullt inom företagshälsovården
24 november 2014
34
87%
Slutsatser från undersökningen:
 Inom FHV finns både organisatoriskt och individuellt ett intresse för
att utveckla arbetet mot evidensbaserad praktik
 Anställda inom FHV upplever intresse från kunder för
evidensbaserade metoder
 Anställda inom FHV upplever inte att kundernas behov och
önskemål minskar möjligheterna för att arbeta evidensbaserat
 Anställda inom FHV uppger i stor utsträckning behov av utbildning
om EBP och för kompetensutveckling om användandet av internet
för informations- och kunskapssökning
24 november 2014
Vad kommer detta arbete att bidra till….
Ger stöd till företagshälsovården genom :
 att företagshälsovården (FHV) i Sverige blir en aktör med
hög kompetens i framkanten av kunskapsläget inom det
förebyggande arbetsmiljöarbetet
 Att tillsammans utveckla användbara kostnadseffektiva
metoder med hög säkerhet för både arbetsgivare och
anställda.
 Att fokus i arbetet skiftar från återskapande/efterhjälpande
till förebyggande arbetsmiljö- och hälsoarbete.
24 november 2014
36
Vad kommer detta arbete att bidra till….
Ger stöd till arbetsgivare och anställda:
 i det interna strategiarbetet där kostnadseffektivt arbetsmiljö
och hälsoarbete ingår som en integrerad del
 vid upphandling av företagshälsovård och andra
leverantörer av arbetshälsa
2014-11-24
Namn Efternamn
37
Kompetenscentret för företagshälsa
 Nyhetsbrev -
anmäl på www.fhvforskning.se
Blogg: professornharordet
Twitter: @professorns
Hemsida: www.fhvforskning.se
2014-11-24
Namn Efternamn
38
Tack för uppmärksamheten!