VÄSTNYLANDS • LÄNSI-UUDENMAAN Närmatskatalog Lähiruokaluettelo 2011-2012 M AT M A R K N A D R U O K A M A R K K I N AT 29–30.9.2012 Westerby Gård, Ingå / Inkoo 3 Förord A l k u s a n at Vår första Närmatskatalog 2010-2011 blev väl emottagen och har använts flitigt under hela året. I årets katalog finns 30 fler producenter representerade. Jag är väldigt glad och stolt. Det visar att vårt arbete med att lyfta fram mat från Västnyland har skördat frukt. Vi är måna om att vara öppna, så då vi fick förfrågningar från några producenter, bestämde vi i styrelsen att välkomna Esbo med i vårt Västnyland. I Närmatskatalogen och på närmatsmarknaden, som båda görs inom ramen för projektet ”Smaka på Västnyland”, är vi bestämda med att varorna är producerade och/eller förädlade i Västnyland. I vårt arbete tänker vi gärna globalt och jobbar lokalt. Det är nödvändigt i synnerhet då vi pratar om livsmedelsproduktion. Den styrs i dag tyvärr till stor del globalt av ett fåtal stora aktörer. Det vill vi motverka. Därför jobbar vi i Slow Food Västnyland flitigt med att sätta den lokala maten i fokus. Även alla vi som konsumerar kan påverka med att kritiskt välja vad vi köper och genom att stöda lokal produktion. Det känns bra att veta vem som producerar. Jag vet att denna Närmatskatalog 20112012 är till din hjälp då du söker god, ren och rättvis mat från Västnyland. Jag önskar dig ett smakrikt år! F OR E W ORD Our first Local Food Catalogue last year was warmly welcomed by many customers and has been in efficient use during the year. This year’s catalogue contains even more producers than last year. This makes me extremely proud and happy. It shows that our work in promoting local food from Western Uusimaa indeed has been successful. We are keen to be open and inclusive. Consequently, after requests by producers, we decided to include Espoo in our activities. The Local Diana Nyberg-Lindholm Ordförande i Slow Food Västnyland Slow Food Västnyland rf:n puheenjohtaja Chairwoman, Slow Food Västnyland Food Catalogue and the Food Festival, both results of the project “Smaka på Västnyland” – Tasting Western Nyland - has made us determined to choose products that are produced and/or processed and refined in the Western Nyland region. We prefer to think both locally as well as globally in our efforts to promote local food. This is particularly necessary in the area of food production. On a global level, food production is, unfortunately, managed by a handful of actors. This is something we want to change. This is why Slow Food Västnyland is so keen on focusing upon local food. Consumers can have an impact by being educated, by choosing what to buy and by supporting local production. It feels important to know who the producer is. I know that this Local Food Catalogue 20112012 will be helpful when you are looking for delicious, clean and fair food from Western Uusimaa. I wish you all a year full of tasty food! Vuonna 2010 julkaistu ensimmäinen Lähiruokaluettelomme sai hyvän vastaanoton ja on ollut ahkerassa käytössä läpi koko vuoden. Tämän vuoden luettelossa on edustettuina 30 enemmän tuottajia ja siitä olen iloinen ja ylpeä. Tämä kertoo, että työmme lähiruoan esiin nostamiseksi Länsi-Uudellamaalla on tuottanut hyvää tulosta. Haluamme olla avoimia ja niinpä saatuamme tuottajien taholta tiedusteluja, yhdistyksemme hallitus päätti toivottaa myös Espoon tervetulleeksi mukaan Länsi-Uudenmaan alueeseemme. Lähiruokaluettelomme sekä lähiruokamarkkinamme kuuluvat molemmat projektiin ’Länsi-Uudenmaan Maistiaiset’. Tässä projektissa painotamme selkeästi sitä, että tuotteet on tuotettu tai jalostettu Länsi-Uudellamaalla. Ajattelemme mielellämme globaalisti mutta tärkeintä meille on tehdä työtä paikallisesti. Tämä on välttämätöntä erityisesti kun on kyse elintarviketuotannosta. Valitettavasti elintarviketuotantoa ohjaa nykyään pääosin muutama suuri yleismaailmallinen vaikuttaja. Tätä kehitystä haluamme vastustaa ja siksi työskentelemme ahkerasti saattaaksemme paikallisen ruokatuotannon huomion kohteeksi. Myös me kaikki kuluttajat voimme olla kriittisiä ja vaikuttaa paikallista tuotantoa tukien sillä mitä ja mistä ostamme. On hyvä tietää mistä oma ruoka tulee. Tiedän, että tämä Lähiruokaluettelo 2011-2012 tulee olemaan suureksi avuksi, kun etsit hyvää, puhdasta ja oikeudenmukaisesti tuotettua ruokaa Länsi-Uudeltamaalta. Toivotan sinulle makuelämyksellistä vuotta! N A KE LI ELL KF NN BA KA PÅ KA A TA RT A KA RTT KA 2 Ulrica Cronström 4 5 7 1 BRASSERIE Oy Bouquet garni Ab.........................Köpmansgatan/Kauppiaankatu 3, Karis/Karjaa RESTAURANT, CAFÉ, LUNCH, À LA CARTE, TAKE AWAY, CATERING 019-230290, 040-823 1887, 040-584 1782.......................... [email protected] • www.brasserie.fi 2 DÖNSBY BED AND BREakfast................................................ Dönsbyvägen 3, 10300 Karis b&b på karis landsbygd med närproducerat och ekol. morgonmål 050-537 9584............................................................nora.garusi@donsby.net • www.donsby.net Kiven Säästöpossu..................................................................................... Tilateurastamo LUOMULIHAA SUORAAN MAATILALTA 09-2256 819, 040-506 3012.................................... [email protected] • www.luomupossu.fi 3 Mellangård Honung ......................................Svedjavägen/Svedjantie 65, Tenala/Tenhola Honungsboden öppen må-fr 9-16 / Hunajapuoti avoinna ma-pe 9-16 019-2450 345...................................................... [email protected] • www.mellangard.com 4 nils sjöberg.................................................... Västankärrsvägen 40, Täktom, Hangö / Hanko potatis, ägg, kål m.m. / perunaa, kananmunaa, kaalia y.m. 019-2489 136, 040-585 4153 5 TITTIS KORGAR ....................................................Åsgatan/Harjukatu 15 A, Ekenäs/Tammisaari MARMELADER, målade KORGAR, trävaror / MARMELADEJA, KOREJA JA puutuotteita....................0440-231 047, [email protected] • www.tittiskorgar.fi 6 Bovikin lammasta, Fiskarssin peuraa, paikallisen kalastajan kuhaa, tule maistamaan! Avoinna päivittäin: 08.04.11-01.01.12, klo 11-22. Öppet dagligen: 08.04.11-01.01.12, kl 11-22. Tykkää meistä facebookissa. Gilla oss i facebook. Tervetuloa • Välkommen Itäsatama • Östra hamnen 10900 Hanko • Hangö, 019-2485 023 Joanna & Jan • www.restaurant-origo.com 8 6 7 9 10 13 15 14 11 12 16 17 8 9 18 19 10 11 20 21 22 23 23 24 12 13 25 31 32 33 24 26 27 28 29 En hälsosam lunch, med bl.a. hemodlat! Kungsgatan 11, Ekenäs www.papaya.fi 040-5008475 30 14 15 34 35 36 37 38 16 17 39 42 40 43 Calliolasta lähiruokaa kokouksiin ja perhejuhliin! ~ Huippulaadukkaat kokous- ja juhlapalvelut sekä hyvinvointitapahtumat ~ Saaristolaishenkiset huvilat majoittumiseen isoille ja pienille ryhmille ~ Lähiruokaa ja kauden makuja tarjoava korkeatasoinen tilausravintola ~ Catering-palvelut Raasepori-Inkoo alueella ~ Upea sijainti ja yksilölliset tilat merenäärellä, Snappertunassa Närmat för möten och familjefester hos Calliola! ~ Högklassiga mötes- och festtjänster samt wellnessevenemang ~ Inkvarteringsstugor i skärgårdsstil för stora och små grupper 41 ~ Närmat och säsongsmaker i vår högkvalitativa beställningsrestaurang ~ Cateringtjänster i Raseborg- och Ingåområdet ~ Vi befinner oss avskilt vid havet i det vackra Snappertuna Sommarmöte & Conference & Event Center Vinterdrömmar Rågöntie ( Rågövägen ) 315 10710 Snappertuna w w w. c a l l i o l a . c o m Myynti / SäljtjänSt P uh./t el . 0201 600 888 calliola@calliola .coM 18 19 44 46 45 47 20 21 48 49 22 23 50 51 24 25 52 Mångsidigt tjänsteutbud nära dig Kattava palvelutarjonta lähellä sinua 53 65 ME I K ÄL ÄI NE N MAI J A OK VARUBODEN-OSLA HLG 2195 123456 PARHAITA HERKKUJA! PARHAITA HERKKUJA! PARHAITA HERKKUJA! BÄSTA DELIKATESSER! BÄSTA DELIKATESSER! BÄSTA DELIKATESSER! ! HUOM! • Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat 1.10 • kl./klo 14- 14 OBS OBS ! HUOM! •! HUOM! Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat • lö/la• lö/la 1.10 • kl./klo 10 - 10 14 -10 OBS • Strömmingsmarknad • Silakkamarkkinat • lö/la 1.10 • kl./klo www.varuboden-osla.fi 26 27 SLC 28 29 55 Äkta närmat från Lojo Aitoa lähiruokaa Lohjalta SUPERFRUIT SASKATOON Saskatoonmarja on maultaan uniikki. Saskatoon sisältää merkittäviä määriä kuituja, kivennäisaineita ja vitamiineja ja sen antioksidanttipitoisuus on erittäin korkea. Puhtaasti suomalaista superfoodia. Hälsobäret saskatoon har en unik smak. Superbär, som är oerhört rika på fiber, essentiella mineraler och vitaminer samt har ett högt innehåll av antioxidanter. Ren finsk superfood. Saskatoon berry, a true Finnish superfood with a unique taste. Täysmehu 100% Råsaft 100 % Juice 100 % Siirappi Sirap Syrup Marjajauhe Bärpulver Berry Powder LINNAN MARJATILA Hyytelö Gelé Jelly Kittiskoskentie 129, 08500 Lohja/Lojo, puh./tel. 0500 444 106 [email protected], www.linnansaskatoon.fi 56 30 31 57 58 60 61 59 r o s c hy lturbr ber. u tk a ts m okto naden und e omm er i rk aförb utk atma Mar th råvaror plar på m kars eller a i Fis xem Re n dit t e stnyland atkultur ä /m a upp Plock aka på V mar tha.fi S m m e ra p å läs 32 33 62 63 34 35 www.novia.fi 36 37 SLÄ P ÄRT E R Bjöd i somras gästerna från Slow Food Helsinki på släpärter. Förvånande nog hade ingen av dem ätit släpärter tidigare. Inte ens ”Mr Slow Food Finland”, kocken Jarmo Åke, som desstuom är lektor på restaurangskolan Perho. Han kände inte alls till ”apposet” som de heter på finska. Det hela började med ett besök på Ekenäs torg. Paret Ranta från Bromarf hade också vanliga ärter, men åkerärterna var litet dyrare, för de är ju jobbiga att plocka. Köpte fem liter åkerärter. Kokade ärtskidorna med mycket salt. Vi doppade dem sedan i små bägare med smält, åländskt smör, som sig bör. Och det var success! Själv har jag som barn varje sommar plockat åkerärter ute på fälten i Mjölbolsta. Vi åt släpärter två, tre gånger i juli. Jag har nu kommit fram till att släpärter kanske är en utdöende rätt som Slow Food borde skydda. Såsom Slow Food i Sverige har skyddat efterrätten kalvdans. Började göra research. Frågade Sveriges förre finansminister Kjell-Olof Feldt om han vet vad släpärter är. Nej, sa han. Men frun Birgitta von Otter kom ihåg att hennes mamma brukade laga släpärter, så ordet existerar åtminstone i Sverige. Hon visste att man släpar ärtskidorna mellan tänderna så att fibrerna blir kvar mellan fingertopparna. I Bonniers nya kokbok, nämns släpärter faktiskt , men det verkar som om de menar sockerärter efter- BIT T E W E S T ER L U N D Foto: Lorna Bartram. som de ska kokas bara 5-8 minuter. Och det räcker, enligt mitt förmenande inte. Hur länge ska släpärterna koka? Kenneth Oker-Blom avled ju plötsligt i våras. Så här skrev han i en av sina kokböcker:” Koka ärterna i saltat vatten 2030 minuter så de mognar men inte kokar sönder. Vattnet hälls av och ärterna serveras rykande heta med en kopp klarerat smör till var och en och lite fliksalt på bordet.”(Ät hälsosamt, tänk ekologiskt, 2009). Han talar om åkerärter – och där står en hel mer. Nina Kaukonen har också släpärter som en lunchrätt i sin kokbok Ninas mat. I Finlandssvenska Matboken finns ett gammal recept: Späda, men fullt matade åkerärter sättas i så litet kokande vatten som möjligt och efter ¾ timme profvas, om de går att släpa, då salt tillsättes, och de får härmed koka några minuter. Tages sedan upp med durkslag och serveras ed skirdt smör i såsskål”. Frågade mina Facebook vänner vad de vet om släpärter. Det kom 23 kommentarer! Här några av dem. Magnus: ”Släpärterna hörde till min barndoms somrar, fortsatte med dem en tid som vuxen men blev trött på dem. Vi åt en gång i året. En del bjuder på släpärter åt skaldjurallergiker på kräftskivor, litet simpel ersättning tycker jag.” Kristian visste besked: ”Släpärter är s.k. åkerärter dvs de som inte blir släpärter blir torkade ärter till foder eller ärtsoppa” Yvonne skrev ”Min svåger brukade servera skorpsmulor blandat i det heta smöret – och sen dippade man, mmmm Jag lärde mig att släpärter ska kokas av åkerärter (alltså sådana som blir ärtsoppsärter sen när de är mogna och torra) för att de håller bättre ihop. Kokas i saltat vatten, doppas i smör och dras mellan tänderna. Men det var förstås länge sen. Och åkerärter får man väl inte köpa….” Någon annan skrev att visst få man köpa åkerärter tex på Mörby Gård i Pojo. Både färdigt plockade i gårdsbutiken och som självplock direkt från åkern. Fiskarskonstnären Ron Nordström tar ut svängarna även på Facebook: ”Släpärter är det bästa. Kokas en stund så att ”ryggraden” blir kvar när man drar dem hela mellan tänderna. Som dipp flytande smör i olika milt kryddade dippskålar. Vitlök, basilika, chili, timjam, gräslök, mynta, peppar… Lönar sej att djuprysa släpärter till kalla filmkvällar på vintern. Om man vill ha lite frasigare snacks så kan man även torka dem Mici skrev: Jag föredrar faktiskt att koka vanliga ärter av god kvalitet. Det är mer ”kött på benen” så att säga. Och rikligt med smält smör i snapsglas, den optimala modellen anser jag vara de som är av samma serie som den traditionella Finlandia vodk…a flaskan, Iittalas du vet, minns ej just nu namnet. Koka ärterna i saltat vatten, ev kunde man slänga i lite socker också. Koktiden minns jag inte, 10 min? Ja och duka med tesked för att samla upp det godaste, de förrymda ärterna, från glasets botten. Någon annan menade också att det går bra med sockerärter eller små märgärter. Men det tyckte flera andra släpärtskonnässörer inte om. Tillbehören spelar också en viktig roll: Patrick: Jag har alltid använt åkerärter och skirat smör i snapsglas eller smala koppar. Drickes med en torr Gewürtztraminer eller Riesling från Alsace/Elsass. Johanna: Grannarna dukar med en gammal stor matsked på varje tallrik, att ha smöret i. Fungerar faktiskt bättre än äggkopp. Anna får sista ordet: ”släpisar är det godaste, särskilt de som fallit ur skidorna och som man får sleva i sig till sist med smörslurken. Släpärter hör till mina bästa matminnen, faktiskt!” Boiled peas in the pod Boiled field peas in the pod (”släpärter”) is a traditional Nordic seasonal food. Boil field pea-pods in salted water for 20-30 minutes until they are tender but not falling apart. Drain and serve hot with small bowls of clarified butter and flake salt. Dip a pod in the butter, draw it between your teeth and put aside the unedible part of the pod. 38 39 B r a ma t i V ä s t n y l a n d B r a ma t i V ä s t n y l a n d (Hyvää ruoka Länsi-Uudellamaalla) n ä r ma t e n s k a l l hi t t a f r am t i l l k ö pa r e n l ä hi r u o k a l ä hemm ä s o s t a j aa L ä n s i - U u d e l l amaa l l a ! Bra Mat i Västnyland är ett nystartat EU-projekt i Raseborg, Ingå och Hangö. Projektet jobbar med närmat som produkt i vardagen och som attraktion och regional tillgång för turister. –Vi vill först och främst göra närmaten lättillgänglig, säger projektledare Ann-Louise Erlund vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg. Tanken är att producent och konsument skall hitta varandra med hjälp av väl utvecklad logistik. Projektet verkar också för att fler unga blivande producenter skall bli intresserade av bland annat specialodlingar. Närmat är garanterat färsk, man klarar sig med lägre transportkostnader, med mindre och enklare förpackningar. Närmaten är hälsosam, innehåller färre tillsatsämnen, man känner varans ursprung och sist men inte minst handlar det om att försöka se till att pengarna stannar i den egna regionen och gynnar sysselsättningen. Närmat som tu- Bra mat i Västnyland (Hyvää ruokaa Länsi-Uudellamaalla) – lähiruoka lähemmäs ostajaa Länsi-Uudellamaalla! Bra mat i Västnyland- niminen EUprojekti on uusin yritys saattaa lähiruoka lähemmäs ostajaansa Raaseporissa, Inkoossa ja Hangossa. Projektissa lähiruokaa käsitellään jokapäiväisenä tuotteena sekä turisteja houkuttelevana voimavarana. –Tarkoituksenamme on ennen kaikkea helpottaa lähiruoan saatavuutta, painottaa projektinjohtaja Ann-Louise Erlund Raaseporin Novia ammattikorkeakoulusta. Logistiikkaa parantamalla toivotaan tuottajan ja kuluttajan löytävän toisensa. Projektin tarkoituksena on myös edistää erityisviljelyä alueella yhteistyössä nuorten viljelijöiden kanssa. Lähiruoan etuna on se, että se on taatusti tuoretta ja että kuljetus- sekä pakkauskulut pysyvät kohtuullisina. Lähiruoka on lisäksi terveellistä sillä siinä ei ole lisäaineita samassa määrin. Myös ruoan alkuperä on tiedossa. Rahallinen tuotto jää omalle alueelle ja näin voidaan vaikuttaa alueelliseen työllisyyteen. rismprodukt innebär att lyfta fram Bra mat i Västnyland i samband med den regionala marknadsföringen. –Projektet vill öka möjligheter att produktutveckla råvaror i regionen och förädla lokala livsmedel, understryker Erlund. Vi vill gå i bräschen för ett samarbete och föra olika aktörer närmare varandra. Allt tyder på att direktförsäljning och försäljning via andra kanaler än de traditionella kedjorna nu vinner terräng. Ett produktionskök i Västankvarn för intresserade producenter och företagare ingår i projektplanerna. I samarbete med t.ex. Kocklandslaget tar man sikte på ett center för gastronomi. En forskare är dessutom knuten till det tre år långa projektet, i syfte att följa med hur närmat påverkar miljön. Nätverket Bra mat i Västnyland vill utveckla sätt att minska miljöbelastningen. C a r i ta P e t t e r s s o n 64 Lähiruoka matkailutuotteena tähtää omien ruokatuotteiden esiin nostamiseen LänsiUudenmaan alueellisessa matkailumarkkinoinnissa. –Projekti pyrkii edistämään tuotekehittelyn mahdollisuuksia alueella”, sanoo Erlund. Haluamme johtaa yhteistyötä ja ennen muuta luoda uusia verkostoja, joiden avulla saatamme eri alojen toimijoita lähemmäs toisiaan. Kaikki seikat viittaavat siihen, että suoramyynti ja myynti perinteisten ruokaketjujen ohi on kovassa nousussa. Projektisuunnitelmien mukaan Inkoon Västankvarniin nousee uusimuotoinen tuotantokeittiö tuottajien ja yrittäjien käyttöön. Yhteistyössä Suomen Kokkimaajoukkueen kanssa kehitellään gastronomian keskusta. Projektin puitteissa työskentelevän tutkijan on tarkoitus kolmen vuoden seurata ajan lähiruoan ympäristövaikutuksia. Bra mat i Västnyland- verkosto tähtää haitallisten ympäristövaikutusten vähentämiseen. C a r i ta P e t t e r s s o n 54 40 41 A t t k u n n a l aga ma t R u o a n l ai t t o t ai t o n yc k e l n t i l l h ä l s a , k u lt u r e l l må n gfa l d o ch v ä l f ä r d avai n t e r v ey t ee n , k u lt t u u r i s ee n m o n im u o t o i s u u t ee n j a hy v i n v o i n t ii n Kan man äta hälsosamt utan att kunna laga mat och utan att förstå grunderna i näringslära? Säkert, men svårt är det och dessutom dyrt. Kan man vara rik utan att känna sin bakgrund och historia? Sannolikt, men lyckligare lottad är den som känner sina rötter och är delaktig i den kultur och de traditioner som finns runtomkring. Kulturen, även matkulturen, är ju en viktig del av vår identitet. Traditionell finländsk mat är relativt lik den man finner i andra nordiska länder. Matkulturen varierar dock lokalt och en rysk influens är uppenbar i östra Finland. Många finländare känner tyvärr dåligt till sin lokala matkultur. Det beror delvis på att globala mattrender och snabbmatskulturen vinner allt mera terräng. Det minskade matlagningskunnandet bland en del av befolkningen gör inte saken bättre. Det är synd, för utan baskunskaper i matlagning och näringslära är det svårt att äta hälsosamt och ekonomiskt. Med baskunskaperna i skick är det förvånansvärt lätt att äta tämligen hälsosamt. Då kan man koncentrera sig på helheten och Onko mahdollista syödä terveellisesti jos ruoanlaittotaito ja terveellisen ravitsemuksen perustiedot ovat hukassa? Voi toki, mutta kalliimmaksi se tulee. Voiko ihminen olla rikas, jos hän ei tunne taustaansa ja juuriaan? Kyllä vain, mutta onnekkaampi on hän, joka tuntee historiansa ja on osa sitä kulttuuria ja niitä perinteitä, jotka hänen ympärillään vaikuttavat. Onhan kulttuuri, mukaan lukien ruokakulttuuri, tärkeä osa ihmisen identiteettiä. Perinteisellä suomalaisella ruokakulttuurilla on paljon yhteistä muiden pohjoismaiden ruokakulttuurien kanssa. Paikallinen vaihtelu on kuitenkin merkittävää ja venäläiset vaikutteet selviä varsinkin itärajaa lähestyttäessä. Monet suomalaiset tuntevat tänä päivänä huonosti oman ruokakulttuurinsa. Syynä on ruokatottumusten kansainvälistyminen ja pikaruokakulttuuri. Heikentynyt ruoanlaittotaito väestön keskuudessa ei mitenkään paranna asiaa. Kun ruoanlaittoon ja ravitsemukseen liittyvät perustaidot ovat kunnossa, on hämmästyttävän helppoa syödä terveellisesti. Silloin voi jättää nippelitiedon pohtimisen (kuten kalorien laskemisen ja E-koodien opettelun) vähemmälle ja keskittyä oleelliseen eli maukkaisiin ja terveellisiin aterioihin. Pari nyrkkisääntöä kannattaa kuitenkin muistaa ja soveltaa päivittäin. Sääntö 1: Täytä puolet lautasesta kasviksilla, hedelmillä, marjoilla ja yrteillä. Sääntö 2: Suosi täysjyvätuotteita ja pehmeitä rasvoja. Sääntö 3: Syö usein rasvaista kalaa. Näitä sääntöjä noudattamalla olet jo pitkällä terveellisen ruokavalion palapelissä. Tällaisella ruokavaliolla on myös muita IRIS ERLUND Specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd. Erikoistutkija, Terveyden ja hyvinvoinnin laitos förbise detaljerna. Men ett par tumregler är viktiga att hålla i minnet och enkla att förverkliga dagligen. Regel 1: Fyll halva tallriken med grönsaker, frukt och bär. Regel 2: Föredra spannmålsprodukter av fullkorn och mjuka fetter. Regel 3: Ät fisk flera gånger i veckan. Följer man dessa regler faller saker och ting på sin plats nästan av sig själv – med allt från näringsmässig kvalitet till variation och nyanser i smak och färg, och dessutom långsammare måltider – allt det som gör ätandet till en njutning. Att en sådan kost är hälsosam är inget nytt – den traditionella Medelhavskosten (som ofta kryddas med en stimulerande social samvaro i samband med måltiderna) anses ju höra till de mest hälsosamma i världen. Den första etappen på vägen mot en bättre kost och hälsa är att du gör en konkret och realistisk plan som passar just dig. Studera gärna utbudet på vegetabilier och lär dig hur du kan använda dem i matlagning på ett mångsidigare sätt. Utbudet på grönsaker, frukter, bär, örter, svamp och rotfrukter är ju faktiskt relativt bra. Men många konsumenter önskar sig idag ett bredare lokalt sortiment. Fantasi och nytänkande krävs nu från både producenternas och konsumenternas sida. Närmat ökar ditt kulturella kapital. Föredra alltså lokalt, när det är möjligt. Var stolt över din kulturella bakgrund, men för all del, unna också andra den rätten – det kallas för tolerans. Kom ihåg att det som väntar i andra ändan av regnbågen, det som verkligen gör dig rik, är ju den kulturella mångfalden i världen och det unika i varje kulturbärare (d.v.s. människa) du möter. etuja. Se on iloksi silmille, koska se on ulkonäöltään värikästä ja se maistuu raikkaalta. Sen koostumuskin vaihtelee. Ruokailu on myös hitaampaa, mikä on tärkeää painonhallinnan kannalta. Mainitunlaisen ruokavalion terveellisyys on tiedetty jo kauan. Sellaista noudatettiin aiemmin Välimeren alueella ja monet pitävätkin perinteistä Kreetalaista ruokavaliota maailmaan terveellisimpiin kuuluvana. Ensimmäinen askel kohti terveellisempää ruokavaliota on konkreettisen ja realistisen suunnitelman tekeminen. Sellaisen, joka sopii juuri sinulle ja johon voit myös sitoutua. Kannattaa käydä tutustumassa hedelmä-, vihannes-, ja kalatiskien tarjontaan ja pohtia miten niiden antimia voisi hyödyntää monipuolisemmin. Edellä mainittujen elintarvikkeiden tarjonta on tänä päivänä suhteellisen hyvä. Monet kaipaavat kuitenkin monipuolisempaa paikallista tarjontaa, lähiruokaa ja sesonkien tuomaa vaihtelua. Mielikuvitusta, uusia ratkaisuja ja aktiivisuutta tarvitaan nyt sekä kuluttajien että tuottajien taholta. Lähiruoka lisää kulttuuripääomaasi. Suosi siis lähiruokaa silloin kun se on mahdollista. Ole ylpeä omasta kulttuuritaustastasi, mutta suo se oikeus myös muille – tätä kutsutaan suvaitsevaisuudeksi. Yllätykseksesi saatat oivaltaa mikä oikeasti tekee ihmisestä rikkaan ja hyvinvoivan. Sateenkaaren päästä löytyvä aarre onkin maailmassa vallitseva kulttuurien monimuotoisuus. Löydät sen myös jokaisen kohtaamasi kulttuurikantajan eli ihmisen ainutlaatuisuudesta. 42 Ekologiskt odlad mat och närmat trampar i barnskorna i Finland, av flera olika skäl. För det första håller en amerikansk-inspirerad livsstil snabbt att ta över i Finland, med en matkultur som leder till livsstilssjukdomar i likhet med övervikt och diabetes. Bland EU-länderna toppar vi i det närmaste listan på andelen män med övervikt och finländska kvinnor återfinns på plats sex. Det är en stil som är förknippad med snabbmat och bunkring av effektiva halvfabrikat. Ett snabbt tempo, billiga priser, stora mängder och lätta smaker är de värden som omhuldas. I takt med den stigande levnadsstandarden har det varit modernt att överge allt gammalt och traditionsbundet. Å andra sidan anammas koncept som ekologisk mat och närmat långsamt i Finland för att finländarna helt enkelt automatiskt utgår från att all finländsk mat per definition redan är ren. I Franrike (och Italien) uppskattas mattraditioner och lokala delikatesser alltjämt högt. Det framgår av flera olika faktorer: fransmän är villiga att offra tid och energi för att få råvaror från en lokal producent de känner och litar på. I mataffärerna dignar det av varor i råvaruavdelningen, medan hyllorna för halvfabrikat och färdigmat gapar tomma. I Finland är det just precis tvärtom. Fransmän är redo att fylla på råvarulagren så gott som dagligen. En egen TV-kanal har helt tillägnats maten och via den kan man oavbrutet stifta bekantskap med regionala och traditionella delikatesser av olika slag. Fransmännen tror att jordmånen och mikroklimatet i alla regioner ger maten olika egenskaper och smaksensationer. Man är redo att ägna tid och energi för matlagning och måltiderna. Slow Food 43 rörelsen fick sin början uttryckligen i norra Italien. I Frankrike uppmuntras och lärs barn redan i förskolåldern att uppskatta mat och måltider. De serveras dagligen minst tre maträtter. Lunch- och middagstiderna är heliga för fransmän – hela landet stannar upp mellan klockan 12 och 14 och på motsvarande sätt under middagstiden. I min hemstad Antibes upphör till och med parkeringsautomaterna att kassera in pengar kl 12-14, då parkerar man gratis. Finland skulle ha ypperliga möjligheter att utvecklas till ett producentland som går i bräschen för närmat och ekologisk mat. Detta förutsätter dock att man kulturellt förstår att uppskatta och värna om egna traditioner. Alla som någonsin smakat på jordgubbar i Finland och i Sydeuropa förstår att den finländska jordmånen åstadkommer något närmast magiskt med jordgubbarna och att slutresultaten inte ens kan jämföras. Själv är jag beredd att tro de närmatsexperter som hävdar att skapelsen, människorna inbegripna, automatiskt anpassar sig till jordmånen och klimatet i sin omgivning och att lokal mat följaktligen lämpar sig för invånarna och är hälsosam. to i vo ä i j ö Prof. (ekon) och CEO, Top Trainers Group, Helsingfors och Antibes, Frankrike Luomu- ja lähiruoka ovat Suomessa yhä lasten kengissä monestakin syystä. Ensinnäkin Suomessa ollaan valitettavasti menossa kovaa vauhtia amerikkalaiseen elämäntyylin ja syömiskulttuurin tietä kohti elintasovaivoja (ylipaino, diabetes jne.). EU-alueen miehistä ylipainoisten osuus on yksi korkeimmista ellei korkein ja suomalaiset naisetkin ovat jo sijalla kuusi. Tähän tyyliin kuuluu, että syömisestä on tullut tehokasta ja pikaista valmisruokien tankkausta, jossa nopeus, halpa hinta, suuret määrät ja helpot maut ovat tärkeitä arvoja. Elintason nopean nousun myötä on ollut modernia hylätä kaikki vanha ja perinteinen. Toisaalta luomu- ja lähiruuan hyväksymistä Suomessa hidastaa myös se, että suomalaiset olettavat automaattisesti, että kaikki suomalainen ruoka on jo puhdasta. Ranskassa (ja Italiassa) ovat ruokaperinteet ja paikalliset erikoisuudet yhä korkeasti arvostettuja. Sen näkee monesta asiasta: ranskalaiset ovat valmiita uhraamaan aikaa ja energiaa saadakseen tuntemansa ja luottamansa paikallisen valmistajan ruoka-aineita. Ruokakaupoissa tuoreraaka-ainehyllymetrit ovat runsaat ja puolivalmiste- ja valmisruokahyllyt olemattomat, kun Suomessa on juuri päinvastoin. Tuoretarvikkeita ollaan valmiita ostamaan lähes päivittäin. Ruualle on omistettu oma televisiokanava, joka näyttää taukoamatta erilaisia alueellisia ja perinteisiä herkkuja. Ranskalaiset uskovat, että joka alueen oma maaperä ja mikroilmasto antaa ruualle erilaiset ominaisuudet ja makuvivahteet. Ruuanlaittoon ja ruokailuun ollaan valmiita uhraamaan aikaa ja energiaa. Käsittääkseni slow-food liike alkoi juuri Pohjois-Italiasta. Ranskassa jo esikoululaiset opetetaan arvostamaan ruokaa ja ruokailua: heille tarjotaan joka päivä vähintään 3 ruokalajia. Lou- nas- ja päivällisajat ovat ranskalaisille pyhiä ja koskemattomia – koko maa pysähtyy klo 12 ja 14 väliseksi ajaksi ja taas päivällisen ajaksi. Kotikaupungissani Antibesissa jopa parkkimittareissa kadulla lukee, että parkkeeraus on ilmaista lounasaikana eli klo 12-14. Suomella olisi loistavat mahdollisuudet kehittyä lähi- ja luomuruuan tuottajamaiden eturintamaan, mutta se myös edellyttäisi että kulttuurissa ymmärretään arvostaa ja vaalitaan omia perinteitä. Jokainen, joka on maistanut mansikoita Suomessa ja EteläEuroopassa ymmärtää, että suomalaisessa maaperässä ja yöttömän auringon alla niille tapahtuu jotakin maagista eikä lopputuloksia voi edes verrata toisiinsa. Itse olisin valmis uskomaan niitä lähiruoka-asiantuntijoita, jotka väittävät, että luomakunta, ihmiset mukaan luettuna, sopeutuvat automaattisesti ympäristönsä maaperään ja ilmastoon ja paikallinen ruoka on tästäkin syystä niille sopivaa ja terveellistä. to i vo ä i j ö 44 45 H å l l ba r t fi s k e i V ä s t n y l a n d ? I somras jobbade jag på uppdrag av Raseborgs stad med ett fiskefrämjande utredningsprojekt inom ramen för ESKO-projektet med yrkesfisket och kustnäringarna i fokus. Målet för mitt projekt är att bidra till att 20-talet yrkesfiskare i Raseborg och Hangö får bättre möjligheter att saluföra sin fisk. Parallellt med utredningsprojektet planeras en hel del satsningar på fisk i Västnyland. Här ett plock: EU-projektet Gastro Nostra med Kocklandslaget planerar ett nytt, nationellt evenemang ”Fiskens Fest” inkommande mars, i Norra hamnen i Ekenäs. Skolbarnen är en målgrupp som ska få mer information om den nyttiga, inhemska fisken nu i höst. De kommer att tillreda fiskrätter inom ramen för undervisningen i huslig ekonomi och skådespelaren Anders Slotte turnerar i gymnasierna med ett föredrag om mat där fisken har sin givna plats. Fisk i alla former är både god och hälsosam mat. Och numera vet vi att reduceringsfisket med braxen och mört som fångst är en alldeles utmärkt kostnadseffektiv fosforrenare. Dessutom håller braxen igen på att positionera sig som en läcker matfisk. Medan konsumenterna behöver inspiration för til�lagningen av fisk, gagnas fiskarna av bättre förutsättningar att utöva sitt yrke. Yrkesfiskare Klaus Berglund från Ingå började hösten 2008 utveckla effektiva storryssjor för braxenfiske som fiskarna nu börjat använda. Därtill har han utvecklat en helt ny praktisk logistik-kedja för daglig hantering av stora mängder braxen och en och annan mörtfisk. Genom sitt samarbete med politiker och tjänstemän nationellt och på EU- nivå har nya verksamhetsförutsättningar för kustfisket kunnat skapas. Fisktorghandeln skulle inte löna sig utan tillskottet av importfisk. Fiskaren som satsar på torghandel och som vill göra pengar på sin kommers väljer den lösningen, och konsumenterna frågar sällan om fiskens ursprungsland. Importfisken dominerar också i snabbköpens fiskdiskar. Som konsument är det alltid av intresse att notera fiskens ursprung. Fiskare som inte har tillgång till stora frysar kan inte ta till vara stora fångster och förädla anefter för sin försäljning, utan säljer sin fångst till fiskuppköparen till ett billigt pris. Och fastän handelsmännen i de västnyländska supermarketarna ställer sig välvilliga till att köpa dagsfärsk fisk direkt av våra fiskare, sker sådan rättvis handel sällan, för fiskarna har inte tid eller de transportbilar som behövs för fisktransporten. I en nära framtid kommer livsmedelsförädlingen att ha tillgång till storköket i Västankvarn, där man t. ex. kan steka stora mängder braxenbullar och –biffar. Det får väl ändå inte bli så att nästan all braxen från reduceringsfisket säljs billigt till Estland där den alltid varit en populär matfisk? Förhoppningsvis hittar fiskarna på nya produkter av braxen som gör det lättare att sälja den till de västnyländska konsumenterna. Jag som har diskuterat med yrkesfiskarna vet att flera av dem kombinerar fisket med andra arbetsuppgifter. Bland dem finns både yngre och äldre, män och några kvinnor, många är nära pensionsåldern och medelåldern är hög. Snabbt decimeras yrkeskåren. Kanske trenden vänder i och med satsning- Raseborgsfiskaren Anders Lindqvist säljer fisk på Ekenäs torg, här till Saara Hyytiäinen, ett bevis på att fiskarna i Västnyland inte bara hör till den äldre generationen. en på fiskarna i Hangöby hamn och Hangö Mbi:s nya kurssatsning Yrkesfiskare vill jag bli. Kära fiskkonsumenter, bli medvetna om fiskens ursprungsland, ge handelsman beröm om han annonserar med dagens fisk fångad av den lokala fiskaren! Och var inte rädda för att välja braxen som middagsfisk! S U NNI VA E K BOM 46 47 W e s t e r by G å r d Mitt bland åkrar och krokiga sandvägar hittar Du Westerby Gård, en levande gård med anor från 1600-talet. Idag fungerar gården som en avstickare i vardagen för såväl företag som privatpersoner som vill njuta av en rofylld miljö och äkta mat. Utöver restaurangverksamheten, som i huvudsak fungerar i det gamla karaktärshuset, finns även ett nybyggt hotell och en liten inredningsbutik på gården. Under sommarmånaderna fungerar restaurangen som à la carte restaurang och håller öppet alla dagar. Den resterande delen av året håller restaurangen öppet enligt förhandsbeställningar och därtill ordnas olika evenemang under året. Hotellet är öppet året runt. Westerby Gård har i långa tider varit bebodd av människor som på olika sätt har levt i samverkan med naturen. Huvudnäringarna på Westerby har under årens gång främst varit jord- och skogsbruk, boskapsskötsel och även en del sjöfart. Det kännspaka karaktärshuset, som idag fungerar som restaurang ,stod färdigt år 1857. År 2005, då generationsskifte genomfördes på Westerby Gård, var en klar milstolpe i gården historia. Gården öppnades för allmänheten till morsdagen 2007. Det nybyggda gårdshotellet stod färdigt senhösten 2008 och går i samma stil som karaktärshuset . Förutom den hotell- och restaurangverksamhet som idag fungerar på Westerby Gård idkas även jordoch skogsbruk i liten skala. Ägarna, Gunilla Wikström och Jeanette Bäckström värdesätter att de kan servera lokalproducerad och äkta mat i sin restaurang. De lokala producenterna levererar råvarorna direkt till köket. Vi önskar att alla våra gäster skall känna av vår varma omtanke och att Du åker härifrån inspirerad och utvilad med en längtan tillbaka. Vi ser fram emot att få stå värdar för Smaka på Västnyland matmarknaden 2012! Vi hälsar alla hjärtligt välkomna till Westerby Gård! Ta n k a r o m n ä r ma t Peltojen keskellä mutkittelevat hiekkatiet vievät Westerby Gårdiin, tilalle, jonka juuret ulottuvat 1600-luvulle. Nykyään sinne voivat poiketa niin yksityishenkilöt kuin yritykset halutessaan irrottautua arkipäivästä ja tulla nauttimaan aidosta ruoasta ja rauhallisesta ympäristöstä. Vanhassa v. 1857 valmistuneessa päärakennuksessa tapahtuvan ravintolatoiminnan lisäksi tilalla on myös uudisrakennuksena hotelli sekä pieni sisustusliike. Kesäkuukausina ravintola toimii à la carte-periaatteella ja on auki kaikkina viikonpäivinä. Kesäajan ulkopuolella ravintola on auki ennakkotilauksille ja pitkin vuotta siellä järjestetäänkin erilaisia tapahtumia. Hotelli on auki koko vuoden. Luonto on aina ollut osa Westerby Gårdin asukkaiden elämää. Tilan pääelinkeinoina ovat olleet maa- ja metsätalous, karjanhoito ja osittain myös merenkulku. Vuonna 2005 tapahtunut sukupolvenvaihdos oli merkittävä virstanpylväs tilan historiassa. Yleisölle tila avattiin Äitienpäivänä 2007. Myöhäissyksyllä 2008 uusi Kartanohotelli valmistui. Hotellissa on kymmenen persoonallisesti sisustettua kahden hengen huonetta. Hotelli- ja ravintolatoiminnan lisäksi harjoitetaan edelleen myös pienessä mittakaavassa maa- ja metsätaloutta. Omistajille, Gunilla Wikströmille ja Jeanette Bäckströmille, on tärkeää voida tarjota ravintolassaan paikallisesti tuotettua, aitoa ruokaa. Paikalliset tuottajat toimittavat raakaaineet suoraan ravintolan keittiöön. ”Tilan isäntinä odotamme innokkaina tulevia ruokamarkkinoita ’Länsi-Uudenmaan Maistiaiset’ 2012 ja toivotamme kaikki sydämellisesti tervetulleiksi Westerby Gårdiin! Toivomme, että kaikki vieraamme kokevat lämpimän huolenpitomme ja lähtevät täältä virkistyneinä ja - ja kaipaavat takaisin!” gunilla wikström For me eating local produced food is a question of flavour, nourishment, ecology and sustainability; simply a question of enjoying life to the full! Long transportation distances of fruits and vegetables mean unripe harvesting and thus flavourless and non nourishing foods on our supermarket shelves. Supporting local farmers of your own living quarters and reducing pollution with short transportation ways topped with full flavour and a face to the product is worth a penny more for me! Christine Linder, who runs Svartå Manor together with Filip Linder. Jag ser närmaten som en del i ett stort projekt som gäller både mat, odling, djurhantering, natur och livsmiljö. Närmaten är en pärla i ett halsband, en vision som uppföljd av hela den södra sydvästra regionen kan skapa en unik helhet. Genom att samarbeta kan producenter, näringsliv, utbildning och beslutsfattare på lite längre sikt attrahera inte bara nya invånare till regionen utan också långväga besökare och nya intressegrupper. Att attrahera tillfälliga besökare genom filosofin ”min market är större än din” är småskaligt, kortsiktigt tänkande som jag inte tror på. Marianne Elfving, dipl.ekon, företagare. 48 49 ankis torg- och hemservice, Ann-Christin Hägg.................................................... Karis HEMBAKAT BRÖD 0440-238 260....................................................Alla helgfria onsdagar och lördagar på Karis torg 76 ove och anders lindqvist yrkesfiskare....................... Kimisviksvägen 47, 10600 Ekenäs färsk och förädlad fisk 0400-528 794..........................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar, Karis torg onsdagar 66 HASSE BLOMQVIST...............................................................Padvavägen 842, 10570 Bromarf färsk, gravad och rökt fisk 040-540 8974.........................................................................Ekenäs torg onsdagar och lördagar 77 Mats Nyman............................................................... Ovanmalmsvägen 131, Tenala/Tenhola Ekologiska grönsaker 044-299 4598..................................................................................... [email protected] 67 Eriksgård................................................................................Eriksgårdsvägen 155, Veikkola jordgubbar och ärter. PS. Dom är goda 0400-489 907.......................................................... [email protected] • www.eerikinkartano.fi 78 Pargas Gård ................................................................... Pargasvägen 101 A, 10600 Ekenäs Direktförsäljning av ekol. biffkött/ Luomu pihvilihan suoramyyntiä 040-530 5953, best./ til.: 0400-127 174 [email protected] • www.pargasgard.fi 68 HELENIUS FISKDELIKATESSER...........................................Padvavägen 165, 10570 Bromarf försäljning av fisk på torg och marknader 0400-539 264, 040-538 7181.............................................................gosta.helenius@gmail.com 79 PICKALA GÅRD / PIKKALAN KARTANO.... Pickala gård/Pikkalan kartano 1, Siuntio/Sjundeå SOKERIMAISSI / SOCKERMAJS • SUORAMYYNTI / DIREKTFÖRSÄLJNING Minna och Thure Lindeberg, 0400-700 868............................................................www.maissia.fi 69 Henrik’s Garden ........................................................................Sommarövägen 76, Ekenäs Ekologiska grönsaker, bär och sommarblommor på sommartorg & direktförs. 040-820 6041..... Förfrågn. & beställningar: [email protected] • www.HenriksGarden.com 80 Porkkalan Marja ja Vihannes - Porkala Bär och Grönsaker MANSIKOITA y.m. / JORDGUBBAR m.m. 050-320 9582 Elina Kontti............................................Billskog: Degerbyntie 408 10160, Degerby 70 Holmqvists trädgård ..............................................Koskisvägen 885 B 25560 Koski as. Säsongens grönsaker på Tenala sommartorg lö 8-12 040-510 1441......................................................................................bjorn.holmqvist@pp.inet.fi 81 Porkkalan Marja ja Vihannes - Porkala Bär och Grönsaker MANSIKOITA y.m. / JORDGUBBAR m.m. 050-320 9582 Elina Kontti.................................Porkkala: Porkkalantie 800A 02480 Kirkkonummi 71 JÄNISJÄRVEN TILA Katja ja Niko Tammi.................................................................. Karjalohja karitsanlihaa ja lammastuotteita 050-498 9085...................................................janistorppa@luukku.com • janisjarvi.nettisivu.org 82 SVARTÅ KVARN • MUSTION MYLLY............. Nykärrsvägen/Uudensuontie 34, Svartå/Mustio MALNING OCH EGET MJÖL TILL SALU / JAUHANTA JA OMAT JAUHOT MYYNNISSÄ 019-348 262, 040-555 2087.......................................................... [email protected] 72 henrik kevin.....................................................Lindsbyvägen/Lindsbyntie 17, Tenala/Tenhola nypotatis och vinterpotatis / uudet perunat ja talviperunat 040-511 6975...............................................................................................henrik.kevin@2me.fi 83 ingrid träskman .......................................... Damsvägen/Damsintie 53, Ingå st./Inkoon as. GRÖNSAKER PÅ FRILAND / AVOMAAN VIHANNEKSET 0400-998 682......................................................................................... [email protected] 73 kila gård.............................................................................Kila gårds väg 57, 10820 Lappvik Ekologiskt nötkött, kåseriböcker 019-24 48026.......................................................................................................info@kilabok.fi 84 TYRIS gård......................................................Solbergsvägen/Päivöläntie 633, Solberg/Päivölä JORDGUBBAR, OCKSÅ SJÄLVPLOCK / MANSIKAT, MYÖS ITSEPOIMINTA 0500-850 825 74 MAGNUS LIGNELL .................................................................Pålarvvägen 47, 10570 Bromarv FÄRSK OCH RÖKT FISK, DIREKTFÖRSÄLJNING 040-501 5921 ........................... Pojo torg lördagar 8-11, sommartid Präskulla torg lördagar 9-12 85 Ukkolan vuohitila ........................................................................... Puusentie 71, Karjaa Tilalla valmistettuja säilöntäaineettomia vuohenmaitotuotteita 044-992 1067..................................... [email protected] • www.ukkolanvuohitila.com 75 f:ma stefan lindholm.................................... Smedstået/Sepänraitti 18 B, Tenala/Tenhola jordgubbsförsäljning och självplock 050-524 1385....................................................................................stefan.lindholm2@pp.inet.fi 86 JAN WESTERHOLM....................................Kamparholmsvägen 116 B, Box, Ekenäs/Tammisaari FÖRSÄLJNING AV FÄRSK FISK / TUOREEN KALAN MYYNTI 0400-762 861 50 Slow Food är en ideell, eko-gastronomisk organisation, som upprätthålls av sina medlemmar. Slow Foodrörelsen grundades år 1989 som motvikt till snabbmaten och den snabba livsstilen, förlusten av lokala mattraditioner och mänskors minskande intresse för maten de äter, var den kommer ifrån, hur den smakar och hur våra val av mat påverkar resten av världen. Slow Food kombinerar nöje med ansvar och gör dem oskiljaktiga. Idag har vi mer än 100 000 medlemmar i 132 länder. Vårt uppdrag: Slow Food arbetar för att bevara den biologiska mångfalden i vår matförsörjning, sprida smakfostran och sammanföra producenter av högklassiga matvaror med samproducenter, genom att arrangera evenemang och ta initiativ. Slow Food är god, ren och rättvis mat. Vi vill att maten vi äter skall smaka gott, produceras rent så att miljön, djurens välbefinnande och vår hälsa inte skadas och att matproducenterna skall få en rättvis ersättning för sitt arbete. Vi ser oss själva som medproducenter, inte som konsumenter. Genom att vi har kunskap om hur den mat vi äter produceras och genom att aktivt understöda dem som producerar den, blir vi en del av och en partner i produktionsprocessen. Slow Food on ei-kaupallinen jäseniensä ylläpitämä eko-gastronominen liike. Kansainvälinen Slow Food-liike perustettiin vuonna 1989 vastapainona pikaruoalle, kiireiselle elämäntyylille ja paikallisten ruokatapojen katoamiselle. Lisäksi perustaminen oli vastapainoa ihmisten vähentyneelle kiinnostukselle syömäänsä ruokaa kohtaan ja vähentyneelle kiinnostukselle sitä kohtaan, mistä ruoka on peräisin, miltä ruoka maistuu tai miten ruokavalintamme vaikuttavat muihin maailmassa. Slow Food-liike yhdistää nautinnon ja vastuun ja tekee niistä erottamattomat. Tällä hetkellä jäseniä on yli 100 000 kaikkiaan 132 maassa. Toiminta-ajatuksemme: Slow Food edistää biologisen monimuotoisuuden säilymi- stä ruokahuollossamme, levittää makukasvatusta ja kokoaa yhteen korkealuokkaisten ruokatuotteiden tuottajia sekä yhteistyötahoja järjestämällä tapahtumia ja laatimalla aloitteita. Slow Food tarkoittaa hyvää, puhdasta ja reilua ruokaa. Uskomme, että ruoan, jota syömme, tulee maistua hyvältä, tulee olla tuotettua siten, että ympäristö, eläinten hyvinvointi ja terveytemme ei vahingoitu, ja että ruoantuottajien tulee saada oikeudenmukainen korvaus työstään. Pidämme itseämme yhteistyökumppanina, emmekä kuluttajina. Koska meillä on tietoa siitä, miten syömämme ruoka tuotetaan, ja koska aktiivisesti tuemme ruoantuottajia, olemme yksi lenkki tuotantoketjussa. Slow Food is a non-profit, eco-gastronomic member-supported organization that was founded in 1989 to counteract fast food and fast life, the disappearance of local food traditions and people’s dwindling interest in the food they eat, where it comes from, how it tastes and how our food choices affect the rest of the world.To do that, Slow Food brings together pleasure and responsibility, and makes them inseparable. Today, we have over 100,000 members in 132 countries. Our mission: Slow Food works to defend biodiversity in our food supply, spread taste education and connect producers of excellent foods with co-producers through events and initiatives. Slow Food is good, clean and fair food. We believe that the food we eat should taste good; that it should be produced in a clean way that does not harm the environment, animal welfare or our health; and that food producers should receive fair compensation for their work. We consider ourselves co-producers, not consumers, because by being informed about how our food is produced and actively supporting those who produce it, we become a part of and a partner in the production process.