Tentamen i nationalekonomi, tillämpad mikroekonomi A, 3 hp 2011-04-26 Ansvarig lärare: Viktor Mejman Kristin Ekblad Nabil Mouchi Emelie Värja Hjälpmedel: Skrivdon och räknare. Kurslitteratur. Maximal poängsumma: 16 För betyget G krävs: 8 För VG: 12 Antal frågor: 12 Skriv KOD på samtliga inlämnade blad och glöm inte att lämna in svar på flervalsfrågorna! Frågorna 1-10 är flervalsfrågor, där du inte behöver redogöra för dina lösningar, utan endast ange rätt alternativ. Använd svarsformuläret längst bak i ”tentan”! På fråga 11-14 måste du redogöra för dina beräkningar och motivera dina svar. Fråga 1 (1 poäng) Ove och Yngve är involverade i en spelsituation av icke-kooperativ karaktär där de ställs inför valet mellan två strategier, strategi A och strategi B. Nyttan vid de olika kombinationerna av strategier ges i spelmatrisen nedan. Den första siffran i respektive ruta är Oves nytta, den andra siffran är Yngves nytta. Analysera spelet med hjälp av den spelteori du lärt dig under kursen. Finns det några dominanta strategier? A) Ja, det finns två dominanta strategier. Yngves dominanta strategi är att spela strategi A och Oves dominanta strategi är att spela strategi B. B) Ja. Ove har dominant strategi i att spela strategi A. C) Ja. Yngve har dominant strategi i att spela strategi A. D) Nej. Fråga 2 (1 poäng) Utgå från den spelteori du lärt dig under kursen. Vilket av följande påståenden är sant? a) En nashjämvikt karaktäriseras av att ingen av spelarna i efterhand ensam vill ändra sitt beslut. b) En dominant strategi är en strategi som alltid är sämst, oavsett hur motspelaren agerar. c) Ett spel kan endast ha en nashjämvikt. d) Ett spel har vanligtvis två eller fler jämvikter i dominanta strategier. Fråga 3 (1 poäng) Nedan ser vi en graf över en marknad där produktionen ger upphov till en positiv extern effekt. D= Efterfrågan, S = utbud och MEB = Marginell positiv extern effekt. Vilken kvantitet är företagsekonomiskt optimal (Q1) samt samhällsekonomisk optimal (Q2)? Utgå från att marknaden karakteriseras av perfekt konkurrens. a) b) c) d) Fråga 4 (1 poäng) Vi analyserar utvinnandet av och priset på den knappa och ändliga naturresursen olja med två perioder kvar till jordens undergång. Vi antar att det finns en begränsad mängd av naturresursen kvar och att äganderätterna är säkra. Ett oljeföretag producerar och säljer olja så att skillnaden mellan pris och marginalkostnad i period 2 är 50 och skillnaden mellan pris och marginalkostnad i period 1 är 40. Givet en ränta på r=5 %, vilket av följande påståenden är sant? a) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mer i period 1 b) Företaget kan öka sin totala vinst genom att utvinna mindre i period 1. c) Företaget kan inte förändra sin vinst genom att förändra hur mycket som utvinns i respektive period. d) Knapphetsräntan är negativ. Fråga 5 (1 poäng) Vilket av följande alternativ förklarar bäst problemet med utfiskning av haven? a) Fisket har beskattats för hårt, vilket drivit upp priset på fisk och gjort det mer attraktivt att fiska mycket. b) Fisken i havet är att betrakta som en gemensam resurs som det är svårt att exkludera människor från att använda. c) Fisken i havet är att betrakta som en kollektiv vara för vilken icke-rivalitet och ickeexkluderbarhet råder. d) Klara äganderätter som efterlevs har gett enskilda fiskare incitament att fiska mer. Fråga 6 (1 poäng) Med utgångspunkt i de modeller vi diskuterat under kursen: Vilket av följande påståenden är korrekt? a) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av inombranschhandel. b) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar kan förklara förekomsten av mellanbranschhandel. c) I Ricardomodellen kan förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar förklara att länder specialiserar sig på produktion av enbart en vara. d) Förekomsten av heterogena varor och stordriftsfördelar gör det ogynnsamt med internationell handel. Fråga 7 (1 poäng) Vilket av följande påståenden är felaktigt? a) Komparativa fördelar kan förklara internationella handelsmönster. b) Skillnader i den relativa produktiviteten (mellan två varor) kan förklara internationella handelsmönster. c) Om relativpriserna i två länder är olika finns incitament för handel. d) För att handel ska uppstå måste det land som exporterar en viss vara ha absolut fördel i produktionen av denna vara. Fråga 8 (1 poäng) Antag att två länder, Land A och Land B, båda producerar två varor, X och Y. Antag vidare att produktionen av X är kapitalintensiv och Y är arbetskraftsintensiv. Land A har mycket kapital i förhållande till arbetskraft medan Land B tvärtom har mycket arbetskraft i förhållande till kapital. Vilket av följande påståenden stämmer inte? a) De komparativa fördelarna kan förklaras med hjälp av skillnader i relativa tillgångar på de två produktionsfaktorerna. b) Vid handel kommer Land A exportera vara X. c) Vid handel kommer Land A specialisera sig på vara Y och Land B kommer specialisera sig på vara X. d) Ett lands produktionsmöjlighetskurva representerar olika kombinationer av vara X och Y som kan produceras inom landet då allt tillgängligt kapital och all tillgänglig arbetskraft används. Fråga 9 (1 poäng) Antag att vi har två länder som båda producerar en vara. Antag vidare att vi har en situation där det inte förekommer någon internationell handel men där arbetskraften kan röra sig fritt över nationsgränserna. Marknaderna karakteriseras av perfekt konkurrens. Vilket av följande påståenden är korrekt? a) Skillnader i marginalproduktivitet gör att det finns incitament till arbetskraftsmigration. b) Antag att vi har vetskap om arbetskraftens marginalproduktivitet i de båda länderna. För att bestämma migrationens riktning behöver vi även känna till respektive lands löner. c) Migration leder till att den sammanlagda produktionen i världen minskar. d) Migrationen kan förklaras av att produktionen karakteriseras av tilltagande marginalproduktivitet. Fråga 10 (1 poäng) Utgå från ett litet öppet land. Vilket av följande påståenden är felaktigt. a) Införandet av en importtull innebär att inhemska producenter gynnas på bekostnad av inhemska konsumenter. b) Om en tull införs i ett importland ökar konsumentöverskottet. c) Om syftet är att korrigera för en positiv extern effekt som uppstår i produktionen är det samhällsekonomiskt mer effektivt att använda en produktionssubvention än en tull. d) En importkvot och en importtull med samma effekt på importerad kvantitet ger, allt annat lika, i teorin lika stora välfärdsförluster. Fråga 11 (3 poäng) Två företag, A och B, är verksamma vid samma flod. Företag A:s produktion leder till utsläpp i floden som drabbar företag B:s verksamhet negativt. Den marginella externa skadekostnaden som en funktion av kvantiteten utsläpp kan för företag B uttryckas som MEC=4Q. Företag A kan rena sina utsläpp till den marginella reningskostnaden MCA=455Q. a) Antag att företag B har rätt till en ren flod. Företagen har ingen möjlighet att förhandla med varandra, men företag B har mandat att bestämma hur många enheter utsläpp företag A ska släppa ut. Hur många enheter utsläpp kommer företag B bestämma att företag A får göra, om företag B enbart ser till sitt eget bästa? Motivera ditt svar. (1p) b) Antag att företag B fortfarande har rätt till en ren flod, men att företagen nu kan förhandla med varandra till obefintliga transaktionskostnader. Hur många enheter utsläpp kommer företag A att släppa ut när företagen har förhandlat klart? Motivera ditt svar. (1p) c) Antag istället att äganderätten för floden inte är fastställd och att företagen inte kan lösa problemet utan att staten blandar sig i. Staten planerar då att lägga på en styckskatt på företag A:s produktion. Men hur stor skall styckskatten vara för att samhällsekonomiskt optimal utsläppsmängd ska nås? Motivera ditt svar. (1p) Fråga 12 (3 poäng) Antag att åtgången av arbetskraft per producerad vara i Colombia och Etiopien är enligt följande: Colombia Etiopien Kakao 2 4 Kaffe 2 5 Antag dessutom att tillgången på arbetskraft i Colombia är 160 enheter och i Etiopien 400 enheter. Vi förutsätter vidare att båda länderna är marknadsekonomier med fullständig konkurrens på respektive marknad. Varorna antas vara homogena. a) Illustrera grafiskt de båda ländernas produktionsmöjlighetskurvor. (En figur för varje land.) b) Antag att länderna handlar med varandra och att inga handelshinder förekommer. Antag vidare att transportkostnaderna är försumbara. Vilken vara kommer Etiopien att exportera respektive importera? Motivera ditt svar. c) Redogör för hur arbetskraften i respektive land kommer att fördelas mellan varorna samt hur stor produktionen förväntas bli i respektive land. Extra frågor för studenter som skriver tentamen omfattande 7,5 hp (ni som läser kursen för första gången under HT 2010 eller VT 2011 ska inte besvara dessa frågor) Totalt antal frågor: 14 Maximal poängsumma: 24 För betyget G krävs: 12 p För betyget VG krävs: 18 p Fråga 13 (4 poäng) Vi observerar marknaden för en vara i ett litet land, kallat Blåland, som i utgångsläget inte bedriver någon handel med omvärlden. Att landet är litet innebär att det inte har något inflytande över världsmarknadspriset. Efterfrågan på varan i landet kan uttryckas som P=350-2Q. Utbudet kan uttryckas som P=50+Q. Förknippat med produktionen är en konstant negativ extern effekt om 60 kr per enhet. Landet har för närvarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd (som skatt eller liknande) för att ta hänsyn till den negativa externa effekten. a) Beräkna jämviktspris och jämviktskvantitet vid autarki (alltså när landet är slutet från omvärlden). (1p) b) Hur stor är den samhällsekonomiskt optimala kvantiteten? (Antag fortfarande att landet är slutet från omvärlden.) (1p) c) Antag nu att landet öppnar upp för handel. Världsmarknadspriset på varan är 70 kr. Hur förändras Blålands produktion av varan när landet öppnat upp för handel? (Landet har fortfarande inte infört någon miljöpolitisk åtgärd.) (1p) d) Hur förändras Blålands totala kostnad för den negativa externa effekten när landet öppnas upp för handel? (1p) Fråga 14 (4 poäng) I tabellerna nedan ser du de inhemska producenternas utbudsfunktion och de inhemska konsumenternas efterfrågefunktion för en viss vara. Landet är ett litet land som ej kan påverka världsmarknadspriset. Utbud Pris 50 100 Kvantitet 20 120 Efterfrågan Pris Kvantitet 100 0 40 240 a) Härled ekvationerna för utbud och efterfrågan. b) Antag att landet handlar med andra länder och att världsmarknadspriset för varan är 50 kr. Hur mycket kommer landet importera? (Bortse från eventuella handelshinder och transportkostnader.) Motivera ditt svar. c) Visa grafiskt hur en tull påverkar ett importland (utan påverkan på världsmarknadspriser). Redogör för förändringar (ökning/sänkning) i produktion, konsumtion och import. d) Antag nu att det införs en tull på 10 kr per enhet. Beräkna de samhällsekonomiska effekterna i termer av producentöverskott, konsumentöverskott, tullintäkt och DWL (allokeringsförlust). SVARSFORMULÄR KOD:_____ Fråga 1 Fråga 2 Fråga 3 Fråga 4 Fråga 5 Fråga 6 Fråga 7 Fråga 8 Fråga 9 Fråga 10 a b c d