Medtronic DBS*
Medtronic DBS* Mot Parkinsons sjukdom Patientinformation Djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation) * FIRA dagliga segrar. Denna informationsbroschyr om Parkinsons sjukdom har utvecklats under ledning av en europeisk rådgivande nämnd av läkare. Medlemmarna i denna rådgivande nämnd anges nedan • Prof. Volkmann, Neurologiska avdelningen, University Clinic of SchleswigHolstein, Kiel, Tyskland • Prof. Østergaard, Neurologiska avdelningen, Aarhus Universitetssjukhus, Danmark • Prof. Houeto, Neurologiska avdelningen, Hôpital la Miletrie, Service de Neurologie, Poitiers Cedex, Frankrike • Dr. Törnqvist (Parkinson-sköterska), Avdelningen för neurokirurgi, Universitetssjukhuset i Lund, Sverige • Dr. Hoff, Neurologiska avdelningen, St. Antonius Ziekenhuis, Utrech, Nederländerna • Prof. Onofrj, Direktör för Clinica Neurologica, Università G. d’Annunzio, Ospedali Riuniti SS. Annunziata, Chieti, Italien • Dr. Martinez Castrillo, Neurologiska avdelningen, Ramon y Cajal Hospital, Madrid, Spanien • Dr. Müngersdorf, Neurologiska avdelningen, Hackeschen Markt, Berlin, Tyskland • Prof. Leplow, Psykologiska avdelningen, Institute of Psychology, HalleWittenberg Brandbergweg, Tyskland Medtronic vill också tacka European Parkinson’s Disease Association (EPDA) för deras bidrag till utvecklingen av denna broschyr. Innehåll Vad är Parkinsons sjukdom (PS)? Hur kan PS påverka livskvaliteten? 4 Hur kan PS behandlas? 7 Behandling med Medtronic djup hjärnstimulering (DBS) VAD är djup hjärnstimulering (Deep Brain Stimulation, DBS)? VEM är en kandidat? Bör det övervägas? NÄR bör det övervägas? 12 1 VARFÖR DBS? Vilka är fördelarna och riskerna? 16 Vanliga frågor 22 Patientberättelser 26 Frågor att diskutera mellan neurologen och patienten 28 Mer information 30 Denna broschyr ska användas av vårdpersonal för att informera patienter om Medtronic DBS. 2 8 3 Vad är Parkinsons sjukdom? Vid Parkinsons sjukdom (PS) upphör vissa hjärnceller gradvis att fungera ordentligt. Dessa celler svarar för produktionen av en substans som kallas dopamin, som möjliggör kommunikation mellan de hjärnceller som kontrollerar kroppens rörelser och koordination. Förlusten av dopamin innebär att meddelanden från hjärnan till kroppen om hur och när den ska röra sig går långsammare, så att patienten inte kan initiera och kontrollera sina rörelser på normalt sätt. Många av symptomen på PS hänger samman med denna oförmåga att kontrollera muskler och rörelser (kallas för motoriska symptom), men det finns fyra huvudkategorier som är karakteristiska för PS: • Tremor: ofrivilliga, rytmiska skakningar när kroppen är i vila • Rigiditet: stelhet eller bristande rörlighet i extremiteter och leder • Bradykinesi/akinesi: långsamma rörelser/oförmåga till rörelse • Försämrad balans (postural instabilitet) och gång Det kan också förekomma andra motoriska symptom (t.ex. talproblem, svårighet att svälja, förlust av uttrycksförmågan i ansiktet, liten, ansträngd handstil m.fl.), liksom problem som inte gäller rörelseförmågan (kallas för icke-motoriska symptom). De senare kan vara lika besvärande för patienten som de motoriska symptomen på PS: • Smärta • Demens • Förstoppning • Förvirring • Hudproblem • Minnesproblem och • Urineringsproblem långsamt tänkande • Muskelkramper • Brist på energi • Trötthet och värk • Ångest och rädsla • Depression • Sömnproblem 4 5 Med tiden minskar dopaminnivåerna i kroppen gradvis, och nya symptom börjar uppträda. Typen av symptom och deras svårighetsgrad varierar från patient till patient, och en patient kan ha en annan uppsättning symptom än en annan. PS försämras progressivt under ett antal år, och om patienten inte får effektiv behandling kan sjukdomen orsaka funktionsnedsättande symptom som har stor inverkan på patientens livskvalitet. Hur kan PS behandlas? Hur kan PS påverka livskvaliteten? Om en patient inte besväras av sina symptom kan de i samråd med sin neurolog bestämma att de initialt inte behöver någon behandling. I stället kan de fokusera på en hälsosam livsstil med motion, avslappning och rätt kost, som ska bibehållas livet ut. Det är viktigt att komma ihåg att PS utvecklas på olika sätt över tiden, beroende på patienten. Om sjukdomen lämnas obehandlad kan den successivt förvärras och patienten få ökade svårigheter att utföra sina normala aktiviteter, till exempel att äta och klä på sig, resa sig från en stol, röra sig genom ett rum, sköta sin hygien m.m. Till sist kan de bli tvungna att använda rullstol. Sömnstörningar, minnesrubbningar och förvirring kan också orsaka problem. Som ett resultat av detta kan patienterna ha svårt att hantera sin funktionsnedsättning, och det är möjligt att deras sociala aktiviteter blir begränsade eller att de måste minska sin yrkesverksamhet. Depression är också vanligt hos patienter med PS. Samtliga dessa faktorer kan påtagligt påverka patienternas livskvalitet, liksom deras anhörigas. Ändå bör patienterna inte förtvivla. PS påverkar varje patient på olika sätt, och det finns behandlingar som kan lindra vissa av de symptom som är förknippade med PS så att de kan fortsätta att njuta av livets goda. Därför är det viktigt att patienterna talar med sin neurolog så att de kan få så effektiv behandling som möjligt för att kontrollera sina PSsymptom och återfå kontrollen över sina liv. Till sist kanske läkemedlen inte längre kan kontrollera patientens symptom på ett effektivt sätt, eller medföra besvärande biverkningar 6 Det är viktigt att inse att PS idag inte går att bota. Trots detta finns det flera olika behandlingar som effektivt kan hantera symptomen på PS i många år, så att patienterna kan leva ett relativt normalt liv. Med hjälp av en neurolog kan patienterna avgöra vilken behandling som är den rätta för just deras symptom och behov. Oral medicinering När patientens symptom börjar påverka deras liv kan de initialt kontrolleras med små mängder läkemedel mot PS (t.ex. dopaminagonister, levodopa m.fl.), som tas via munnen (oralt). Dessa läkemedel är utformade för att öka mängden dopamin som når hjärnan eller att stimulera de delar av hjärnan där dopamin är verksamt. Då PS är ett mycket individuellt tillstånd och olika personer svarar olika på läkemedlen ordineras och anpassas dessa läkemedel efter varje enskild patients specifika behov. När patientens tillstånd försämras kan de behöva högre doser eller fler än en sorts läkemedel för att kontrollera symptomen. Detta kan emellertid vara förknippat med ökade biverkningar, bland annat illamående, kräkningar, yrsel, psykos, dyskinesi (ofrivilliga rörelser) m.m. Till sist kanske läkemedlen inte längre kan kontrollera patientens symptom på ett effektivt sätt, eller medför besvärande biverkningar. När detta sker finns det flera andra behandlingsformer som man kan pröva, vilket beskrivs på följande sidor. 7 För mer information om Medtronic DBS-terapi, besök www.activadbs.com Behandling med djup hjärnstimulering Medtronic DBS-terapi (Deep Brain Stimulation, DBS) är en reversibel behandling som innebär att man vid en operation placerar en tunn isolerad elektrod i hjärnan (ofast i ett område som kallas nucleus subthalamicus), som därefter ansluts via en förlängningskabel till en liten anordning som kallas neurostimulator (ungefär som en pacemaker), och som oftast implanteras under huden i bröst- eller bukområdet. 1 Hela systemet är implanterbart, och patienten kommer inte att kunna se vare sig elektrod eller neurostimulatorn på utsidan av kroppen. När neurostimulatorn slås på genererar den elektriska impulser som skickas till hjärnan för att stoppa eller minska de elektriska signaler som orsakar symptomen på PS. Dessa impulser kan justeras med hjälp av en patientprogrammerare. Patienterna måste fortfarande ta läkemedel mot PS, men det kan hända att de behöver lägre doser. Medtronic DBS-terapi är mest effektivt på patienter under 70-75 år. Om en patients PS-symptom inte längre går att kontrollera med läkemedel (t.ex. skakningar, som kan svara mycket bra på DBS), eller om han/hon har besvärande biverkningar, så kan han eller hon vara kandidat för detta ingrepp även om sjukdomen befinner sig i ett tidigt skede. 2 Neurostimulator 3 1 Elektrod 4 4 Patientprogrammerare 3 2 FIRA dagliga segrar. Förlängning 8 9 Andra metoder att tillföra läkemedel Andra operativa ingrepp De flesta läkemedel mot PS tas oralt, vilket innebär att de passerar genom magen och snabbt bryts ned, vilket gör läkemedlet mindre effektivt. För att undvika detta finns det två läkemedel som kan ges så att man helt undviker magen. Lesionering är en annan typ av operation som kan göras mot PS. Då förs elektroder in i hjärnan under en operation (och plockas sedan bort efter operationen) för att orsaka selektiv skada på de celler som kontrollerar rörelserna och därmed hjälpa till att förhindra skakningar. Även om lesionering fortfarande används på vissa patienter är det en irreversibel procedur, och används därför på ett fåtal patienter. • Apomorfin, som inte kan tas oralt som en tablett för att det bryts ned och inaktiveras i levern, administreras i fettvävnaden under huden, varifrån det sedan kan nå blodet. Läkemedlet kan antingen injiceras under huden eller tillföras kontinuerligt med hjälp av en pump. Apomorfin kan vara effektivt för vissa patienter och används ofta vid otillräcklig kontroll över PS. Det kan användas ensamt eller vid sidan av orala läkemedel mot PS. • Levodopa/carbidopa-gel administreras via en extern pump som ansluts till en kateter som implanteras på kirurgisk väg i den övre delen av tarmen, varifrån läkemedlet kan absorberas av blodet. Denna metod möjliggör kontinuerlig tillförsel av läkemedlet under dagen. Denna behandlingsform används endast på patienter med framskriden PS. Den har visat sig vara effektiv, men kräver att patienterna har den externa pumpen ansluten hela tiden, vilket kan begränsa vissa dagliga aktiviteter. 10 Framtida behandlingsformer Mycket forskning pågår för att utveckla nya och förbättrade behandlingsformer (bland annat bättre sätt att tillföra läkemedlen) för att hantera symptomen på Parkinsons, bland annat stamcellsterapi, genterapi, neurala implantat eller vävnadstransplantat. Även om det kommer att ta många år innan dessa behandlingar är färdigutvecklade kan de till sist visa sig vara effektiva för behandling av PS-patienter. När de blivit godkända kan de vara ett alternativ även för patienter som bestämmer sig för att börja med DBS innan dess, då DBS är en reversibel procedur. Det är viktigt att patienterna diskuterar samtliga dessa behandlingsalternativ med sin neurolog för att försäkra sig om att de väljer rätt behandling som kommer att minska just deras symptom på ett så effektivt sätt som möjligt. 11 Behandling med Medtronic djup hjärnstimulering (DBS) Medtronic uppfann den första pacemakern för 60 år sedan på 1950-talet. Genom att använda pacemaker-tekniken för neurologiska störningar utvecklade sedan Medtronic tekniken för djup hjärnstimulering i samarbete med ledande läkare och forskare i Frankrike för över 20 år sedan. Sedan dess har operationstekniken förbättrats avsevärt, och över 75’000 patienter har fått behandlingen i hela världen. Vilken information behöver patienterna om de funderar på Medtronic DBS-terapi? Följande information kan hjälpa patienterna att avgöra om Medtronic DBS-terapi är det rätta valet för dem: 2. Besväras du av “off”-perioder (perioder då medicineringen inte hjälper tillräckligt och du upplever symptom)? q Ja q Nej 3. H ar du besvär av dyskinesi (ofrivilliga rörelser)? (Fråga din neurolog om du är osäker på om du har dyskinesi eller inte.) q Ja q Nej • Vem kan vara kandidat för Medtronic DBS-terapi? 4. Tar du ofta dopaminerga läkemedel (Levodopa, Sinemet®, Stalevo®, Parcopa®) under en vanlig dag? • När bör patienterna börja fundera på att starta behandling med Medtronic DBS-terapi? q Ja q Nej • Vilka är fördelarna med Medtronic DBS? • Finns det några risker med Medtronic DBS-terapi? Vem kan vara kandidat för Medtronic DBS-terapi? Vissa patienter är lämpliga kandidater för DBS-terapi. För att ta reda på mer bör patienterna besvara följande frågor. 5. Upplever du någon av följande besvärande biverkningar av din medicinering, trots att du prövat flera olika läkemedelskombinationer: sömnighet, illamående, hallucinationer, förvirring eller andra kognitiva problem, yrsel när du reser dig upp, beteende-/personlighetsförändringar (hypersexualitet, tvångsbeteende m.m.)? q Ja 1. Har du haft PS i minst 5 år? FIRA dagliga segrar. q Ja 12 q Nej Om några av dessa frågor besvarats med ett “Ja”, kan patienten vara en kandidat för denna typ av behandling. 13 q Nej När bör patienterna börja fundera på att starta behandling med Medtronic DBS-terapi? Fördel För optimal behandling är det viktigt att Medtronic DBS-terapi sätts in när: Läkemedel räcker oftast Lämpligt tidsfönster för DBS Färre fördelar, större risker Risk • Patienten har haft PS i minst cirka 5 år, för att utesluta möjligheten att han/ hon har en annan, ovanlig form av Parkinsonism – läkemedel är oftast tillräckligt innan dess • Patientens symptom (t.ex. skakningar) börjar bli besvärande trots optimerad läkemedelsbehandling • Patienten inte längre tolererar biverkningarna av sin medicinering • Innan PS går för långt och påverkar patientens sociala och yrkesmässiga liv < 5 år Fördelarna med DBS-terapi är störst för patienter under 70-75 års ålder, samt för personer som haft PS en kortare tid. När patienten åldras och PS-sjukdomen fortskrider börjar de potentiella fördelarna med DBS-terapi att minska och de risker som är förknippade med behandlingen att öka. Dessutom har patienter vars sociala liv har försämrats för mycket på grund av deras PS-symptom större svårigheter att återuppta livet igen när de upptäcker att DBS-terapin kan göra dem mer rörliga och oberoende. Medtronic DBS-behandling ska därför inte betraktas som en “sista utväg”, eftersom man ser större fördelar hos dem som prövar den tidigare än hos dem som väntar tills det inte finns några andra alternativ. 14 ÅLDER SJUKDOMSTID > 75 år Det är bra om patienterna diskuterar Medtronic DBS-terapi med sin neurolog tidigt i behandlingsplanen, även om symptomen fortfarande går att kontrollera med läkemedel.Då får de tid att överväga de potentiella fördelarna och de eventuella riskerna med behandlingen, så att de kan avgöra om DBS är det rätta för dem när lämpligt tidsfönster för DBS infinner sig. 15 Varför DBS? Vilka är fördelarna med Medtronic DBSterapi? Vad Medtronic DBS-terapi INTE KAN göra för patienterna Vad Medtronic DBS-terapi KAN GÖRA för patienterna 1,2,3 • Det kan hjälpa dem att uppnå längre perioder av lindring av vissa av deras motoriska symptom – Det kan signifikant öka antalet timmar (upp till 5.1 extra timmar “on” per dag jämfört med enbart farmakologisk behandling) 1,2,3 De kan tillbringa varje dag utan den handikappande långsamhet, stelhet och/eller skakningar som är karakteristiska för PS –D et kan signifikant minska antalet och varaktigheten på onormala, ofrivilliga rörelser (dyskinesi) som är en vanlig biverkning av läkemedel mot Parkinsons – Det kan förbättra deras motoriska symptom på PS som svarat på levodopa, men utan de biverkningar som levodopa kan medföra • Det kan upprätthålla dessa långsiktiga förbättringar av de motoriska symptomen även efter 5 år • Det kan hjälpa patienterna att minska den mängd läkemedel mot Parkinson som de behöver (med ungefär hälften, i många fall) • Det kan ge lindring av vissa icke-motoriska symptom som exempelvis sömnstörningar eller smärta på grund av muskelkramper (dystoni) • Det kan förbättra deras rörlighet och förmåga att utföra normala dagliga aktiviteter (som att äta och klä på sig själva, resa sig ur en stol, gå mm.), så att de kan återfå sin självständighet och återuppta sitt sociala liv • Det kan förbättra deras livskvalitet, och även deras anhörigas • Det kan ge ökat självförtroende i vetskapen om att DBS-terapi: • Det kan inte bota deras PS – som alla nuvarande behandlingar av PS hjälper DBSterapi bara till att hantera symptomen • Det kan inte förbättra sådana motoriska symptom som inte går att förbättra med levodopa (utom skakningar och muskelkramper) • Det kan inte lösa alla problem som patienten har utvecklat vid sidan av sina PSsymptom (t.ex. social isolering, stigma, emotionella problem, etc.) – DBS hjälper till att kontrollera deras motoriska symptom och ger ökad rörlighet, men det är upp till dem att utnyttja de möjligheter som DBS kan erbjuda • DBS förändrar inte permanent en persons sätt att tänka eller personlighet. DBS kan emellertid – liksom all medicinering mot Parkinsons sjukdom – ha psykiatriska biverkningar. Det är mer sannolikt att detta händer patienter som tidigare lidit av psykiatriska tillstånd på grund av sin PS eller läkemedelsbehandling. Problem som kan uppstå är emotionella störningar, exempelvis depression eller mani, förvirringstillstånd och apati. De är i allmänhet sällsynta och oftast övergående, om de hanteras på rätt sätt. Det är viktigt att patienterna har realistiska förväntningar på vad Medtronic DBS-terapi kan göra för dem. Medtronic DBS-terapi kan hjälpa till att hantera deras symptom på ett effektivt sätt – men inte bota deras PS. – Kan ge stimulering dygnet runt – Kan programmeras och ställas in efter deras speciella behov – Är helt implanterbart och ej synligt – Är reversibelt, och systemet kan stängas av och tas bort om det behövs 16 17 DBS utvecklades för över 20 år sedan av Medtronic i samarbete med ledande europeiska läkare. Finns det några risker med Medtronic DBSterapi? Medtronic DBS-terapi har visat sig ha en gynnsam säkerhetsprofil på lång sikt, särskilt hos yngre patienter under 70-75 år.1,3,4,5 Som vid all hjärnkirurgi är vissa risker förknippade med ingreppet, men dessa är mycket små när DBS-terapi utförs av ett erfaret team.5 Exempelvis anges i litteraturen att 6 av 1 000 personer (0,6 %) kan drabbas av en tillfällig kirurgisk komplikation (t.ex. ett krampanfall eller skada på hjärnvävnaden), medan hudinfektioner drabbar 4 av 1 000 patienter (0,4 %).5 Som jämförelse är riskerna för allvarliga komplikationer (t.ex. ledinfektion) efter ett höftledsbyte cirka 5 gånger högre (2 %).6 När komplikationer inträffar vid DBS är de i allmänhet lindriga, kortvariga och försvinner oftast cirka 30-90 dagar efter operationen.5 Risken för permanent försämrad hälsa är också liten (1,0 %), och beror oftast på blödning i skallen.5 Som vid alla andra behandlingar kan dödsfall inträffa, men återigen är risken liten (0,4 %),5 lika stor som risken för dödsfall vid exempelvis ett höftledsbyte (0,41 %)7,8. 18 19 Det verkar föreligga en ökad risk för gångstörningar och fall vid DBS-terapi.3 Det är emellertid inte klarlagt om DBS-terapi ökar risken för gångstörningar och fall i sig, eller om patienterna löper högre risk på grund av förbättringen av deras allmänna funktion och ökade aktivitetsnivå. Vad som är klarlagt är att gång, balans och kroppsstabilitet förbättras signifikant 6 till 12 månader efter operationen. Dessutom verkar den ökade risken för gångstörningar och fall inte ha någon negativ inverkan på livskvaliteten. Inte desto mindre är det viktigt att alla patienter erbjuds sjukgymnastik för att hantera eventuella gångstörningar, och att de utvärderas noga av ett team bestående av flera olika specialister både före och efter ingreppet, särskilt under det första året efter operationen.3 Patienterna måste försäkras om att DBS-terapin inte kommer att förändra deras personlighet. Medtronic DBS-terapi har en god säkerhetsprofil vad gäller psykiatriska effekter på väl valda patienter. 8,9,10,11 Inga signifikanta förändringar av den allmänna kognitiva funktionen föreligger på lång sikt, och de eventuella försämringar av talet som kan inträffa vid DBS-terapi har i studier visat sig inte påverka den signifikanta förbättringen av livskvaliteten. Beteendesymptom (t.ex. depression, hypomani/mani, apati m.m.) kan eventuellt förebyggas (t.ex. genom att förändra läkemedelsdosen eller stimuleringen, genom psykiatrisk behandling), och om de inträffar är de i allmänhet kortvariga och lätta att behandla.12 Neurologer med erfarenhet av DBS bör diskutera dessa frågor noga med sina patienter och även de potentiella risker som är förknippade med obehandlad PS, läkemedel mot Parkinsons och andra typer av behandlingar. Sådan information ger patienterna möjlighet att väga de potentiella fördelarna med DBS-terapi mot eventuella risker och säkerställa att de väljer rätt behandlingsform, som hanterar just deras symptom på ett effektivt sätt. FIRA dagliga segrar. 20 Hittills har över 75 000 patienter behandlats med Medtronic DBS runt om i världen, och det finns över 160 specialiserade Medtronic DBS-center 21 Vanliga frågor Är DBS-terapi rätt för alla? Hur framgångsrik är DBS-terapi? Neurologer brukar normalt överväga DBS-terapi för patienter som trots optimerad medicinsk behandling börjar uppleva en avsevärd funktionsnedsättning när symptom som motoriska fluktuationer (s.k. “off”-perioder) och dyskinesier stör normala dagliga aktiviteter, som att hålla i en kopp eller att gå, och även för patienter vars medicinering är förknippad med otolererbara biverkningar. Den genomsnittliga förbättringen av de motoriska symptomen är cirka 50-70%, vilket leder till längre perioder under dagen då patienten är fri från motoriska symptom på PS. Denna förbättring hjälper många patienter att återfå sin förmåga att utföra normala dagliga aktiviteter och förbättrar avsevärt deras livskvalitet. Alla som har PS är inte lämpliga för DBS. Ovanliga former av PS, vissa mentalsjukdomar, brist på respons på levodopa mm. kan vara kontraindicerande för denna behandlingsform. Endast ett team bestående av en neurolog i samarbete med en neurokirurg, en neuropsykolog samt en sköterska kan avgöra om en patient är kandidat för operationen. Terapin är helt implanterbar och osynlig samt ger patienterna större frihet jämfört med läkemedelsbehandling Är detta en ny behandlingsform mot Parkinsons sjukdom? Nej. Medtronic uppfann den första pacemakern för 60 år sedan på 1950-talet. Genom att använda pacemaker-tekniken för neurologiska störningar utvecklade sedan Medtronic tekniken för djup hjärnstimulering i samarbete med ledande läkare och forskare i Frankrike. DBS-terapi användes för första gången för att behandla essentiell tremor i Europa 1987 och godkändes mot framskriden PS år 1998. Sedan dess har operationstekniken förbättrats avsevärt, och en ny och mer avancerad generation av neurostimulatorer har kommit, bland annat en återuppladdningsbar variant (Activa® RC). Globalt har över 75 000 patienter behandlats med Medtronic DBS-terapi mot PS, essentiell tremor och dystoni. 1987 Det första Medtronic DBS-systemet implanteras för att kontrollera handikappande skakningar 1998 1993 Hur kan patienterna ta reda på om de är lämpliga kandidater för DBSterapi? När de funderar på olika behandlingar ska patienterna alltid först prata med sin neurolog för att ta reda på vilka behandlingsalternativ de har, för att kunna vara säkra på att de gör rätt val. När de funderar på DBS-terapi kommer neurologen att gå igenom en enkel checklista som visar om patienten bör remitteras till denna behandling. Patienten kan, i samarbete med neurologen, avgöra om DBSterapi är rätt för dem vid aktuell tidpunkt. 2003 Medtronic DBS-terapi godkänns i Europa mot primär dystoni 2009 Medtronic DBS-terapi godkänns mot motoriska symptom på framskriden Parkonsons sjukdom Medtronic DBS-terapi godkänns för essentiell tremor och skakningar vid Parkinsons sjukdom 22 2010 Medtronic DBS lanserar nästa generation neurostimulatorer. Över 75 000 patienter har behandlats runt om i världen 23 Kan patienterna behandlas med Medtronic DBS om de lider av (svåra) emotionella problem av andra orsaker? Ja, de kan fortfarande vara potentiella kandidater för DBS. Det är emellertid viktigt att de får behandling för sina emotionella problem innan de genomgår DBS, och därför måste de diskutera dessa frågor grundligt med sin neurolog. Gör operationen ont? Hjärnan i sig är inte känslig för smärta, och därför gör operationen inte ont. Operationen består av två delar. Den första delen av ingreppet, när elektroderna placeras i hjärnan, kan göras under narkos eller med lokalbedövning av det område på skallen där elektroderna ska föras in. Denna del av operationen görs med mycket avancerad teknik för att placera elektroderna exakt i den del av hjärnan där de behövs. I det andra steget implanteras neurostimulatorn i bröst- eller bukområdet och ansluts till elektroderna via en förlängningskabel som placeras under huden, så att terapin inte syns. Under detta steg är patienterna sövda. Efteråt behöver de stanna på sjukhuset en kort tid (1-4 dagar) för att återhämta sig efter operationen. Beroende på sjukhusets rutiner programmeras neurostimulatorn omedelbart efteråt, eller efter ett par veckor. I båda fallen anpassas alltid programmeringen efter patientens medicinska behov under några veckor efter operationen. Kan DBS-terapi orsaka skador på hjärnvävnaden? En av de stora fördelarna med DBS-terapi jämfört med tidigare kirurgiska ingrepp är att nervvävnaden i hjärnan inte skadas av den elektriska stimuleringen. Istället stoppar eller minskar stimuleringen de elektriska signaler som hjärnan producerar, och som orsakar symptomen på PS. Dessutom kan terapin avbrytas när som helst. Känner patienterna av stimuleringen? Många personer med ett Medtronic DBS-system känner inte av stimuleringen alls. Vissa personer kan känna en lätt kittlande känsla första gången enheten slås på. Blir patientens symptom bättre direkt efter operationen? DBS-systemet aktiveras normalt inte förrän några veckor efter operationen. Patientens symptom bör minska när detta sker. Optimala resultat uppnås normalt inte förrän den person som programmerar enheten har genomfört flera programmeringssessioner med patienten. Denna process kan ta flera veckor, ibland månader. Hur länge håller neurostimulatorn? Beroende på vilken modell som används och vilken mängd elektrisk stimulering som krävs för att kontrollera en viss patients symptom kan batteriet som neurostimulatorn drivs med räcka mellan 3 och 9 år. När det är dags att byta batteriet öppnas snittet över stimulatorn på nytt under lokalbedövning, och den gamla enheten tas ut. Bara batteriet byts ut, och det nya ansluts till befintliga kablar. Är DBS-terapin permanent? DBS-terapin går att justera, så att stimuleringen kan ändras med tiden för att bibehålla kontrollen över en patients symptom. Systemet kan också inaktiveras eller tas bort om det behövs. 24 25 celebrate Daily Victories. För Ann är förmågan att kunna dricka en kopp kaffe tillsammans med sin man Liam en Daglig seger att fira efter DBS Patientberättelse Ann Keilthy är mamma till två flickor och har varit lärare och sekreterare. Hon fick diagnosen PS när hon var 44 år. Under de första åren var hon mamma på heltid, men när Parkinson-sjukdomen framskred tyckte hon att det var jobbigt att inte längre kunna gå till sin yngsta dotters föräldramöten i skolan. Vid den tiden hade hon synliga skakningar, långsamma rörelser och dystoni i vänster arm, och snubblade ofta när hon var ute och gick. När hon var 51 år erbjöds hon DBS, och operationen genomfördes nio månader senare. “Jag fick DBS litet tidigare än vad som var vanligt på den tiden för att jag inte tålde läkemedelsbehandlingen med L-Dopa” “För att kunna fatta beslut om DBS läste jag allt jag kunde hitta om det på Internet och i medicinska tidskrifter, och bestämde mig för att oddsen var värt det. Min livskvalitet var så dålig att det verkade vara det enda möjliga. För mig består en god livskvalitet av små, betydelselösa saker, som att kunna ta en promenad med min man Liam, handla kläder, dricka té, vanliga små trevliga vardagsvanor som Parkinsons hindrade mig från.” Ann beskriver de effekter Medtronic DBS haft på hennes liv. ”De största segrarna ligger i de små sakerna i livet, som att kunna kliva ur sängen på morgonen, kunna sätta den ena foten framför den andra och gå, att göra så gott jag kan under dagen och slutligen gå och lägga mig själv.” Vissa personer med PS kan ha svårt att tala. Medicinering och andra behandlingar som exempelvis DBS kan också påverka talet. Men flera studier visar att den eventuella nedsättning av det verbala flytet och funktionen som kan inträffa vid DBS-terapi inte påverkar de betydande förbättringarna av livskvaliteten. “Mitt tal är svagare, särskilt när jag är trött, men det är ett litet pris att betala för att få sitt liv tillbaka.” “Jag skulle rekommendera att man pratar tidigt med sin neurolog om DBS, för att ta reda på om man är en lämplig kandidat för denna behandling” Observera att inte alla patienter svarar på samma sätt på Medtronic DBS, och att andra patienter kan ha andra erfarenheter än Ann. FIRA dagliga segrar. 26 27 Frågor patienterna bör ställa till sin neurolog om Medtronic DBS-terapi Referenser Nedan finns en lista med frågor om DBS-terapi som patienterna kan vilja ställa till sin neurolog. Det kan också finnas andra saker som de vill ta upp, och det kan de själva skriva upp nedanför. (2) D euschl G, Schade-Brittinger C, Krack P, Volkmann J, Schafer H, Botzel K et al. A randomized trial of deep brain stimulation for Parkinson’s disease. N Engl J Med 2006; 355:896-908. • Är jag kandidat för DBS-terapi? Varför? Varför inte? • När bör jag fundera på DBS? • Vilka är de möjliga fördelarna? (1) K rack P, Batir A, Van Blercom N, Chabardes S, Fraix V, Ardouin C et al. Five-year follow-up of bilateral stimulation of the subthalamic nucleus in advanced Parkinson’s disease. N Engl J Med 2003; 349:1925-34. (3) W eaver F, Follett K, Stern M, Hur K, Harris C, Marks Jnr W et al. Bilateral deep brain stimulation vs best medical therapy for patients with advanced Parkinson’s disease. JAMA 2009; 301(1):63-73. (4) R odriguez-Oroz M, Zamarbide I, Guridi J, Palmero M, Obeso J. Efficacy of deep brain stimulation of the subthalamic nucleus in Parkinson’s disease 4 years after sugery: double-blind and open label evaluation. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2004; 75:1382-1385. (5) V oges J, Hilker R, Botzel K, Kiening KL, Kloss M, Kupsch A. Thirty days complication rate following surgery performed for deep-brain stimulation. Mov Disord 2007; 22(10):1486-9. • Är det förknippat med några risker? • Vilka risker finns det med operationen? • Gör det ont? • Kommer jag att bli bättre genast, eller tar det litet tid? • Kommer neurostimulatorn att behöva bytas ut, och kommer det då att krävas en ny operation? • Vilka olika typer av Medtronic DBS neurostimulatorer finns det? (6) A merican Academy of Orthopedic Surgeons. Total hip replacement. http://orthoinfo aaos org/topic cfm?topic=A00377 2009. (7) L ie SA, Engesaeter LB, Havelin LI, Furnes O, Vollset SE. Early postoperative mortality after 67,548 total hip replacements:causes of death and thromboprophylaxis in 68 hospitals in Norway from 1987 to 1999. Acta Orthop Scand 2002;73:392–399. (8) B lom A, Pattison G, Whitehouse S, Taylor A, Bannister G. Early death following primary total hip arthroplasty: 1727 procedures with mechanical thrombo-prophylaxis. Acta Orthop. 2006;77:347–350. (9) W itt K, Daniels C, Reiff J, Krack P, Volkmann J, Pinsker M et al. Neuropsychological and psychiatric changes after deep brain stimulation for Parkinson’s disease: a randomised, multicentre study. Lancet Neurol 2008; 7:605-614. (10) P arsons T, Rogers S, Braaten A, Woods S, Troster A. Cognitive sequelae of subthalami nucleus deep brain stimulation in Parkinson’s disease: a meta-analysis. Lancet Neurol 2006; 5:578-588. (11) F unkiewiez A, Ardouin C, Caputo E, Krack P, Fraix V, Klinger H et al. Long term effects of bilateral subthalamic nucleus stimulation on cognitive function, mood, and behaviour in Parkinson’s disease. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2004; 75:834-9. Patientens egna frågor (12) C ontarino M, Daniele A, Sibilia A, et al. Cognitive outcome 5 years after bilateral chronic stimulation of subthalamic nucleus in patients with Parkinson’s disease. J Neurol Neurosurg Psychiatry 2007; 78:248-252. (13) V oon V, Kubu C, Krack P, Houeto JL, Troster AI. Deep brain stimulation: neuropsychological and neuropsychiatric issues. Mov Disord 2006; 21(Suppl 14):S305-27. (14) D ata på fil hos Medtronics. 28 29 Mer information Medtronic DBS-terapi Mer information om Medtronic DBS hittar du på följande platser: 1. European Parkinson’s Disease Association (europeiska föreningen för Parkinsons sjukdom) http://www.epda.eu.com 2. Information från Medtronic http://www.medtronic.eu/our-therapies/neurostimulators-movement-disorders/ index.htm http://www.activadbs.com/ Medtronic uppfann den första pacemakern för 60 år sedan. Genom att använda pacemaker-tekniken för neurologiska störningar utvecklade sedan Medtronic tekniken för djup hjärnstimulering i samarbete med ledande läkare och forskare i Frankrike. Tjugo års erfarenhet har inneburit att över 75 000 patienter runt om i världen med Parkinsons sjukdom, essentiell tremor och dystoni har kunnat behandlas med Medtronic DBS-terapi 3. Rewrite tomorrow, patientberättelser om Medtronic DBS (på engelska) http://www.rewritetomorrow.eu.com/surgery/dbs/patient-testimonials 4. Patientcommunities på nätet www.patientslikeme.com 5. Patientvideor: “Shaken: Journey into the Mind of a Parkinson’s Patient” http://www.youtube.com/watch?v=QFtgV1vqwiE 6. Parkinsons-institutets talterapi (på engelska) http://www.parkinsonsinstitute.org/index.php?src=gendocs&ref=SpeechTherap y&category=becoming_a_patient 7. Patientböcker: “Life with a Battery-Operated Brain: A Patient’s Guide to Deep Brain Stimulation Surgery for Parkinson’s Disease” http://books.google.ch/books?id=WWlcPgAACAAJ&dq=battery+operated +brain&lr=&hl=en Medtronic DBS-terapi – En kombination av livskvalitet, förtroende och erfarenhet i mer än 20 år FIRA dagliga segrar. 30 31 Indikationer: Medtronic DBS-terapi är indikerat för patienter med besvärande skakningar eller symptom på Parkinsons sjukdom. Studier har visat att djup hjärn- stimulering med Medtronic DBS-komponenter är effektivt för att kontrollera essentiella skakningar och symptom på Parkinsons sjukdom som inte går att kontrollera adekvat med läkemedel. Dessutom är djup hjärnstimulering effektivt för att kontrollera dyskinesi och fluktuationer förknippade med läkemedelsbehandling av Parkinsons sjukdom. www.medtronic.eu Europa Medtronic International Trading Sàrl. Route du Molliau 31 Case postale CH-1131 Tolochenaz www.medtronic.eu Tfn: +41 (0)21 802 70 00 Fax: +41 (0)21 802 79 00 Sverige Medtronic AB Isafjordsgatan 1 SE-164 21 Kista www.medtronic.se Tfn: +46 (0)8 56 85 85 00 Fax: +46 (0)8 56 85 85 01 UC201005115SV © 2010 Medtronic. Med ensamrätt. Tryckt i Europa. Medtronic DBS-terapi är också indikerat som ett hjälpmedel för hantering av kronisk, svårbehandlad (läkemedelsrefraktär) primär dystoni, inklusive generaliserad och segmentell dystoni, hemodystoni och cervikal dystoni (torticollis) för personer från 7 års ålder och uppåt. Se lämplig broschyr för ordinerande läkare för information om kontraindikationer, varningar, försiktighet, sammanfattning av biverkningar, patienturval och kassering av komponenterna.
© Copyright 2024