Bank & Försäkring Årsredovisning 2012 Sparbanken i Enköping – goda möten sedan 1835. Innehållsförteckning VD och ordförande har ordet Förvaltningsberättelse Fem år i sammandrag Resultaträkning Rapport över totalresultat Balansräkning Rapport över förändringar i eget kapital Kassaflödesanalys (indirekt metod) Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Not 2 Redovisningsprinciper Not 3 Finansiella risker Not 4 Räntenetto Not 5 Erhållna utdelningar Not 6 Provisionsintäkter Not 7 Provisionskostnader Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Not 9 Övriga rörelseintäkter Not 10 Allmänna administrationskostnader Not 11 Övriga rörelsekostnader Not 12 Kreditförluster, netto Not 13 Bokslutsdispositioner Not 14 Skatter Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Not 16 Utlåning till kreditinstitut Not 17 Utlåning till allmänheten Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper Not 19 Aktier och andelar Not 20 Immateriella anläggningstillgångar Not 21 Materiella tillgångar Not 22 Övriga tillgångar Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Not 24 Skulder till kreditinstitut Not 25 Inlåning från allmänheten Not 26 Övriga skulder Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Not 28 Obeskattade reserver Not 29 Eget kapital Not 30 Ställda säkerheter Not 31 Ansvarsförbindelser Not 32 Åtaganden Not 33 Närstående Not 34 Intäkternas geografiska fördelning Not 35 Finansiella tillgångar och skulder Not 36 Viktiga uppskattningar och bedömningar Not 37 Kapitaltäckning Not 38 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Revisionsberättelse Företagsstyrning Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. 2 3 6 9 12 12 13 14 15 16 16 16 26 38 38 38 38 39 39 39 42 43 43 43 44 44 44 45 45 46 46 47 47 47 47 48 48 48 48 49 49 49 49 49 50 52 53 55 57 58 60 VD och ordförande har ordet Det återstår dock många utmaningar i den globala ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver. Försämrad omvärldskonjunktur – men stabilisering på finansmarknaderna Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparingar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje största ekonomi, Japan. Kraftig inbromsning i svensk ekonomi Den svenska ekonomins motståndskraft mot en svagare global konjunktur minskade under senare delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets sista kvartal pekade på en krympande BNP och en risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att den svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan försvagas när omvärldskonjunkturen försämras, men starka offentliga finanser, högre reporänta gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen ledde till en ökad aptit efter svenska tillgångar på finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan. En minskad världshandelstillväxt och en svagare konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de få där tillväxten tog fart under 2012, till största delen driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att den nuvarande låga styrränta på 0,25 % kommer att vara bestående så länge arbetslösheten är på dagens höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år 2011. Mer än tre fjärdedelar av tillväxten kom från tillväxtekonomierna. De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig försvagning under slutet av 2012. En kraftig ökning i antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften under innevarande år. Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet länderna i södra Europa. Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden. I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten stärktes men de institutionella bristerna blev allt tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k. budgetstupet. Även om den akuta risken för en omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd, kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande konjunkturåterhämtning till stigande globala börser. Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver. 3 Bankens utveckling Sparbanken i Enköping har i linje med den övriga branschens utveckling haft ett verksamhetsår 2012 som inneburit god tillväxt och ett ekonomiskt resultat som överstiger tidigare år. Trots den oro som präglat samhällsekonomin under året kan banken redovisa stabilitet i resultatet med ökat räntenetto, ökade provisionsintäkter, god kostnadskontroll och låga kreditförluster. Bankens innehav av aktier i Swedbank. Banken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB. Innehavet uppgår vid årets slut till 744 000 A-aktier. Aktieinnehavet har under året inneburit en god avkastning och bidrar också till Sparbankernas strävan att öka det gemensamma innehavet i Swedbank AB. Styrelsens arbete under året. Styrelsens arbete under året har präglats av flera viktiga aktiviteter inom olika områden. Tillväxten i svensk ekonomi har under året varit låg men återigen så har näringslivet i kommunerna inom bankens verksamhetsområde, Enköping, Håbo och Upplands-Bro, visat stark motståndskraft mot den försämrade konjunkturen främst tack vare ett väl diversifierat näringsliv och en stark bostadssektor. Utvecklingen av regulatoriska regelverk för den finansiella sektorn präglas av den oro i finansmarknaderna som rått sedan finanskrisen 2008 och som innebär ökade krav inom områden som kapital och likviditetsstruktur. Styrelsen har lagt ned mycket tid på det viktiga arbetet med att utforma och säkerställa bankens kompatibilitet med kommande regelverk som enligt nuvarande tidplan kommer att implementeras successivt fram till 2017. Som ett led i detta arbete har en översyn av bankens interna policys och instruktioner genomförts under 2012. Bland annat innebär arbetet att styrelsen fastställt tydligare toleransnivåer för bankens risktagande. Arbetet kommer att fortsätta under 2013 när ytterligare krav kommer att ställas på finansiella institut. Bankens nettoresultat innebär att banken kan förstärka sin finansiella bas med ytterligare 50,9 miljoner kronor och kan vid årsskiftet redovisa ett totalt eget kapital på 596,1 miljoner kronor. Banken står därmed väl rustad för att möta både nya legala kapitalkrav, som implementeras under 2013, och framtida risker i stressade scenarier. Offensiva satsningar Under 2012 har banken fortsatt sin satsning på den lanserade konceptstrukturen för privat och företagsmarknad. Samtliga koncept, för privatmarknad Private banking, Premium och Nyckelkund och för företagsmarknad ”Bättre affärer” och Kapitalförvaltning, har uppvisat substantiella ökningar och responsen från bankens kunder angående de mervärden som erbjuds i konceptstrukturen har varit tydlig. Bland annat kommer styrelseledamöterna att genomgå en av Sparbankernas Riksförbund arrangerad utbildning i riskhantering I augusti månad genomförde styrelsen en studieresa till Berlin för erfarenhetsutbyte med den tyska Sparbanksrörelsen. Digitaliseringen av banktjänster skjuter nu fart på allvar. Under året har flera viktiga lanseringar skett av bland annat applikationer för smarta mobiler och läsplattor. Tjänsten ”Swish” som innebär att privatpersoner kan betala till varandra med mobiltelefonen väntas bli en stor tjänst och kraftigt bidra till det så viktiga målet att nedbringa kontantflödet i samhället. Försäkringsaffären Försäkringsaffären utvecklas fortsatt starkt. Antalet medarbetare med försäkringsutbildning på så kallad ”IFU nivå” har ökat med två personer under året. Sparbanken i Enköping är en av de starkaste bankerna i Sparbankskollektivet när det gäller försäkringsaffären som innefattar både sakförsäkring för privatpersoner och företag samt liv och sparaprodukter. 4 Utsikter för 2013 Det rådande konjunkturläget indikerar ett tillväxtmässigt svagt första halvår 2013. I slutet av året finns förhoppningar om en stärkt konjunktur som förstärks ytterligare under 2014. Ljusningen förutsätter dock att den stabiliserade utvecklingen i omvärlden fortsätter, inte minst i eurozonen och USA. Sparbanken i Enköping räknar med en god tillväxt i affärsvolymer under 2013 men också påfrestningar på bankens resultat främst beroende på låga räntor under året Genom ett målmedvetet arbete med bankens kunder, framför allt inom ramen för våra konceptstrukturer, försäkringar och digitala produkter ser vi ändå ljust på 2013. Avslutningsvis vill vi tacka bankens medarbetare för en stark och engagerad insats under det gångna året. Vi vill också rikta ett tack till bankens kunder för en förtroendefull relation under 2012. Vi ser fram mot 2013 och en nära kontakt med våra kunder och samarbetspartner. Välkommen till Sparbanken i Enköping – en, i verklig mening, lokal bank. Göran Olsson Styrelsens ordförande Göran Hedman Verkställande direktör 5 200 (97) Mkr till företag. Resterande utlåningsökning härleds till övriga organisationer. Förvaltningsberättelse Allmänt om verksamheten Sparbanken i Enköping verkar inom Enköping, Håbo och Upplands-Bro kommuner. Bankens vision är att vara den naturliga bankpartnern och den enda bank våra kunder behöver. Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under 2012 med 380 (170) Mkr och uppgick vid årets slut till 7 843 (7 463) Mkr. Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer var vid årsskiftet totalt 12,8 (12,0) Mdr kronor. Sparbankens affärsidé är att vara en sparbank med uppgift att skapa ett uthålligt värde för kunderna och banken. 100 240 220 90 Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat och ställning Allmänt Sparbanken har under 2012, trots rådande konjunktur, uppvisat en kraftig tillväxt i affärsvolym. Vidare blev 2012 resultatmässigt det bästa någonsin i bankens historia. 200 80 180 70 160 140 60 120 50 100 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Antal årsarb Mkr/årsarbetare Balansomslutningen 2012 ökade med 10 % (5 %) jämfört med föregående år och uppgick till 5 675 (5 142) Mkr. Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare Likviditet Sparbanken har under året ökat sitt aktieinnehav i Swedbank AB. Sparbanken innehar per balansdagen 744 000 (711 000) A-aktier i Swedbank AB. Genomsnittligt anskaffningsvärde för aktierna uppgår till knappt 71 kr/styck. Sparbankens likviditet följs och rapporteras på daglig basis i organisationen. Under året har bankens redan starka likviditet förstärkts ytterligare. Likviditet definieras som kassa och kortfristig utlåning till kreditinstitut med avdrag för skulder till kreditinstitut. Likviditeten uppgick per balansdagen till 748 (719) Mkr. I syfte att med låg kreditrisk förbättra bankens avkastning har placeringar gjorts kortfristigt i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Per 2012-12-31 uppgick dessa placeringar till 455 (459) Mkr. Under 2012 har sparbanken beslutat att förvärva bolaget Torgett A-C AB vars tillgångar i allt väsentligt utgörs av den fastighet i Kungsängen där sparbanken sedan 1988 bedriver sin verksamhet. Bolagsförvärvet kommer tidigast att vara slutfört per 2013-02-15. Affärsvolym En utförlig beskrivning av bankens hantering av likviditetsrisk och aktuell likviditetssituation återfinns på Sparbanken i Enköpings hemsida, www.sparbankenenkoping.se. Information på hemsidan uppdateras kvartalsvis gällande likviditetsrisk och aktuell likviditetssituation. Total uppgick sparbankens affärsvolym vid årsskiftet till 21,5 (19,8) Mdr, vilket är en ökning med 8,5 %. Inlåning från allmänheten uppgick till 5 010 (4 576) Mkr vilket är en ökning med 9 % eller 434 (198) Mkr. Kapitaltäckningskvoten för sparbanken blev 1,78 (1,76). Kapitalbasen har ökat till 519 (454) Mkr och minimikapitalkravet har ökat från 258 Mkr till 291 Mkr. Volymerna i Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring uppgick till 2 200 respektive 648 Mkr vilket innebär att volymerna i Robur Fond och Swedbank Försäkring ökat med 148 respektive 127 Mkr under 2012. Sparbankens resultat Under 2012 uppgick räntenettot till 146 (138) Mkr, vilket är en ökning med 6 (25) %. Ökningen förklaras framför allt av ökade in- och utlåningsvolymer. Räntekostnaderna har ökat på grund av hårdare konkurrens avseende inlåningsmedel. Utlåning till allmänheten, brutto, uppgick vid årsskiftet till 4 309 (3 845) Mkr, en ökning med 12 % (7 %) eller 464 (273) Mkr. Av den sammanlagda utlåningsökningen hänförs 239 (132) Mkr till hushåll och 6 Avkastningen på sparbankens överlikviditet, vilken placerats kortfristigt i räntebärande placeringar, har givit en marginellt bättre avkastning jämfört med föregående år. Sparbankens provisionsnetto har ökat under året, utfallet blev slutligen 76 (68) Mkr. Ökningen kan främst härledas till förmedlad utlåning, värdepapperstjänster, försäkringsaffären samt överlag en ökad efterfrågan på bankens olika produkter och tjänster. Från och med 2012-04-01 gäller ett nytt icke tidsbestämt anställningsavtal med VD Göran Hedman. Investeringar Inköp av maskiner och inventarier samt aktiverad del av utförd ombyggnation har under året uppgått till 5,1 (4,1) Mkr. Investeringarna avser främst inköp av tjänstebilar, uttagsautomater, tillbyggnad av värme/ventilationsanläggning samt renovering av personalutrymmen och samlingssal. Under året har sparbanken erhållit utdelning på aktieinnehav från såväl Swedbank AB som Sparbankernas Försäkrings AB. Totalt har erhållna utdelningar uppgått till 3,9 (1,4) Mkr. Finansiella instrument och riskhantering I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker vilka indelas i kredit-, marknads-/likviditetsrisk och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten fastställer sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, policies och instruktioner för kreditgivning, finansverksamhet samt övrig verksamhet. Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av realiserade vinster på 0,4 Mkr och icke realiserade vinster på 5,2 Mkr. Därutöver redovisas valutakursvinster på 0,6 Mkr. Övriga rörelseintäkter uppgår till 1,1 (1,5) Mkr. Intäkterna utgörs främst av hyresintäkter. Personalkostnader, som ingår i allmänna administrationskostnader uppgick till 80 (80) Mkr. Den i stort oförändrade kostnadsmassan förklaras av avtalsenliga löneökningar i förhållande till minskat antal anställda. Medeltalet anställda beräknat på arbetad tid uppgick under året till 98 (100). Den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, finanspolicyn och policyn för operativa risker samt därtill hörande instruktioner revideras årligen. De tre områdena kreditrisk, marknads-/likviditetsrisk och operativ risk är av styrelsen delegerade till kommittéer. Styrelsen erhåller därefter rapportering om utvecklingen. Övriga allmänna administrationskostnader i form av lokal- och IT-kostnader uppgick till 39 (41) Mkr. Minskningen i kostnadsmassan kan främst härledas till IT-kostnader. Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska sparbanken årligen visa att det egna kapitalet är tillräckligt stort för att möta de risker som kan uppkomma i verksamheten. Detta ställer krav på att sparbanken har en väl fungerande riskhantering som kontrollerar och följer upp utvecklingen av kreditrisker, marknads-/likviditetsrisker samt operativa risker. Planenliga avskrivningar samt övriga rörelsekostnader uppgick till 3,7 respektive 12,2 Mkr vilket är en marginell ökning i förhållande till föregående år. Kreditförluster har för 2012 belastat bankens resultat med 6,7 (4,8) Mkr och omfattar såväl konstaterade som befarade förluster, samt återföringar av tidigare befarade förluster. Sparbankens reserveringsgrad är 55 % (50 %) och andelen osäkra fordringar netto i förhållande till nettoutlåningen uppgår till 0,36 % (0,48 %). Sparbankens organisation är anpassad efter dessa krav. Kontroll och uppföljning av risker ligger på avdelningen Risk & Compliance, som är oberoende gentemot sparbankens affärsverksamhet. Denna avdelning har även ansvar för framtagande av styrelseunderlag samt beräkning av sparbankens kapitalbehov i en intern kapitalutvärdering, vilken även tillställs Finansinspektionen för deras bedömning efter förfrågan. Rörelseresultatet före kreditförluster ökade under året till 97 (74) Mkr. Rörelseresultatet efter kreditförluster blev 90 (70) Mkr. Övrigt beträffande riskexponering se not 3. Personal Medelantalet anställda uppgick under året till 98 (100) personer, beräknat efter arbetstidsmåttet 1 730 timmar per år. Sparbanken hade 29 (28) Swed Sec-licensierade medarbetare och 34 (34) certifierade rådgivare vid utgången av 2012. Under 2012 har sparbankens utbildningskostnader uppgått till cirka 1,7 (1,5) Mkr. 7 Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare anställda. Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare fastställs av styrelsen efter förslag från VD. I övrigt beträffande ersättning och förmåner hänvisas till not 10. Sparbankens styrelse har fastställt en ersättningspolicy för sparbanken, vilken fastställdes senast 2012-10-26. Styrelsen har utsett ordföranden som särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättning till Förväntningar avseende den framtida utvecklingen I prognosen för 2013 spås ett något lägre räntenetto än för 2012. Minskningen av räntenettot kan förklaras av ett lägre ränteläge än föregående år, fortsatt hård konkurrens om inlåningsmedel samt en svagare volymutveckling på grund av nuvarande konjunktur. Övriga intäkter förväntas minska i förhållande till 2012. Sparbankens kostnadsmassa spås öka marginellt under 2013. Börs- och ränteutveckling är starkt påverkande parametrar för bankens utveckling under kommande år. Den makroekonomiska utvecklingen är fortsatt osäker vilket påverkar tillförlitligheten i lämnad prognos. Sparbankens provisionsnetto förväntas öka under 2013, orsaken till ökningen bedöms ligga i ökad försäljning av produkter och tjänster. 8 Fem år i sammandrag Nyckeltal År Volym Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, % 2012 2011 21 464 8,5 % 19 778 2,3 % 2010 2009 2008 19 337 8,1 % 17 896 11,5 % 16 048 6,0 % Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer Kapital Soliditet * 10,8 % 10,1 % 9,6 % 9,4 % 8,3 % 1,78 1,76 1,68 1,78 1,68 15,5 % 15,3 % 14,6 % 15,1 % 13,8 % 2,14 % 2,94 % Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/minimikapitalkrav Primärkapitalrelation Primärkapital/riskvägda placeringar exklusive operativ risk Resultat Placeringsmarginal 2,72 % 2,80 % 2,36 % Räntenetto i % av MO Rörelseintäkter/affärsvolym 1,13 % 1,09 % 0,94 % 1,01 % 1,20 % 0,44 % 0,36 % 0,26 % 0,19 % 0,23 % 8,98 % 10,37 % 7,76 % 5,63 % 7,99 % 0,59 0,65 0,71 0,73 0,65 0,61 0,67 0,73 0,79 0,69 55 % 50 % 54 % 72 % 43 % 0,36 % 0,48 % 0,50 % 0,25 % 0,48 % 0,18 % 0,14 % 0,11 % 0,35 % 0,29 % 98 4 100 4 94 4 94 4 94 3 Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym Räntabilitet på eget kapital * Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker) Övriga uppgifter Medelantalet anställda Antal kontor *) 2008-2011 är beräknade utifrån den skattesats som varit gällande för respektive år. 9 2012 Resultat- och balansräkningar, Mkr Resultaträkning Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter Allmänna administrationskostnader 1 Övriga kostnader Kreditförluster Summa kostnader Värdeförändring på finansiella tillgångar Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter Årets resultat 2011 2010 2009 2008 146 76 6 5 233 -121 -15 -7 -143 90 -22 -17 51 138 68 1 3 210 -121 -15 -5 -141 70 0 -18 51 109 65 -1 1 174 -108 -15 -4 -127 47 0 -12 35 96 65 6 4 171 -108 -16 -11 -135 -5 31 0 -8 23 122 56 4 4 186 -105 -15 -8 -128 -23 35 0 -17 18 Balansräkning Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella tillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar 42 708 4 290 455 97 0 44 39 5 675 30 691 3 827 459 66 0 43 26 5 142 29 483 3 556 667 59 1 43 44 4 882 37 567 3 446 389 23 1 44 56 4 563 40 477 3 235 602 30 1 44 58 4 487 Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar för uppskjuten skatt m.m. Summa skulder och avsättningar 2 5010 41 3 5 056 2 4 577 41 3 4 623 3 4 378 27 4 4 412 3 4 088 40 4 4 135 8 3 999 76 10 4 093 Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 23 596 5 675 1 518 5 142 1 469 4 882 1 427 4 563 1 393 4 487 1 inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar 10 Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 519 Mkr (454 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 291 Mkr (258 Mkr). Specifikation av posterna framgår av not 37 om kapitaltäckning. Årets resultat enligt balansräkningen utgör 50 855 kkr. Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - överföring till reservfonden 50 855 kkr Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt. Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknads- och likviditetsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,78 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,76). Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 11 Resultaträkning 1 januari - 31 december Kkr Not Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat Årets resultat 4 5 6 7 8 9 10 20,21 11 12 13 14 2012 212 322 -66 629 145 693 3 906 87 600 -11 282 6 189 1 141 233 247 -120 638 -3 674 -12 201 -136 513 96 734 -6 665 90 069 -21 990 -17 224 50 855 2011 199 093 -61 350 137 743 1 364 79 804 -11 475 1 409 1 548 210 393 -120 744 -3 430 -11 806 -135 980 74 413 -4 846 69 567 100 -18 387 51 280 Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december Kkr Not 2012 2011 Årets resultat 50 855 51 280 Övrigt totalresultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat 27 337 27 337 78 192 -2 213 – 2 213 49 067 12 Balansräkning Per den 31 december Kkr Not Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar 2012 2011 42 078 101 696 708 058 4 289 088 1 041 353 176 96 767 180 29 891 100 215 690 753 3 826 084 1 040 358 479 65 842 450 7 822 36 641 3 626 4 466 30 376 5 675 015 6 871 36 405 1 022 24 770 5 141 822 2 442 5 009 931 21 981 18 283 1 648 4 576 455 4 034 21 497 15 869 14 3 260 5 055 897 3 383 4 622 886 Obeskattade reserver 28 22 984 994 Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 29 503 498 41 781 50 855 596 134 5 675 015 452 218 14 444 51 280 517 942 5 141 822 30 30 Inga Inga Inga Inga 31 31 98 809 26 100 107 019 - 32 999 340 893 575 Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - Uppskjuten skatteskuld Summa skulder och avsättningar 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 Poster inom linjen Ställda säkerheter för egna skulder Övriga ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier - Övriga ansvarsförbindelser Åtaganden - Övriga åtaganden 13 Rapport över förändringar i eget kapital Kkr Ingående eget kapital 2011-01-01 Reservfond Fond för verkligt värde 417 478 16 657 Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets resultat Totalt eget kapital 34 740 468 875 51 280 51 280 -2 213 -2 213 Summa Vinstdisposition 417 478 34 740 14 444 86 020 -34 740 517 942 0 Utgående eget kapital 2011-12-31 452 218 14 444 51 280 517 942 Reservfond Fond för verkligt värde Kkr Ingående eget kapital 2012-01-01 452 218 Årets resultat Årets övrigt totalresultat 14 444 Årets resultat Totalt eget kapital 51 280 517 942 50 855 50 855 27 337 27 337 Summa Vinstdisposition 452 218 51 280 41 781 102 135 -51 280 596 134 0 Utgående eget kapital 2012-12-31 503 498 41 781 50 855 596 134 14 Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari – 31 december kkr 2012 Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital 2011 90 069 69 567 -5 178 3 674 8 491 -24 884 72 172 -464 3 431 2 999 -16 252 59 281 -471 496 9 000 433 476 -9 049 2 775 -35 294 -273 673 208 727 199 843 16 234 13 215 164 346 177 -3 765 492 -5 084 -8 180 7 -9 319 163 -4 088 -13 237 Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut 28 698 718 996 747 694 210 390 508 606 718 996 Kkr 2012-12-31 2011-12-31 750 136 -2 442 747 694 720 644 -1 648 718 996 2012-12-31 2011-12-31 Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Investeringar i finansiella tillgångar (-) Avyttring av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Följande delkomponenter ingår i likvida medel: Kassa och Utlåning till kreditinstitut Skulder till kreditinstitut Summa Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Kkr Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta 15 3 906 212 324 66 631 1 364 199 093 61 350 värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och avser Sparbanken i Enköping som är sparbank med säte i Enköping. Adressen till huvudkontoret är Västra Ringgatan 20, Enköping. (c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. Bankens organisationsnummer är 517000-6505. Not 2 Redovisningsprinciper (a) Överensstämmelse med normgivning och lag (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer samt FFFS 2011:54. Sparbanken tillämpar därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar. Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2013-04-16. De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i notapparat nedan. (b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som 16 frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska värdeförändringen delas upp på förändringar som är hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på förändringar i referensränta. Sparbanken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9 och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9 ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. (e) Ändrade redovisningsprinciper Under 2012 har inte någon ändring av sparbankens redovisningsprinciper genomförts. Övriga ändringar av IFRS med tilämpning från och med 2012 har inte haft någon effekt på sparbankens redovisning. (f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. IFRS 13 Fair Value Measurement, har till uppgift att ge en enhetlig definition och vägledning för värdering till verkligt värde enligt IFRS. Standarden innehåller inte krav avseende vad som ska värderas till verkligt värde utan föreskriver hur verkligt värde ska fastställas. Standarden kräver fler upplysningar om de metoder som använts för att fastställa fair value. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter. Effekterna av IFRS 13 bedöms inte få någon väsentlig påverkan på sparbankens resultat eller finansiella rapporter. (g) Utländsk valuta IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen behandlar klassificering och värdering av finansiella tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt värde ska redovisas i resultatet, med undantag för värdeförändringar på eget kapitalinstrument som inte innehas för handel och för vilka initialt val görs att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat. Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39. Transaktioner i utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. (h) Ränteintäkter och räntekostnader samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall. IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av IFRS 9 som berör klassificering och värdering av finansiella skulder. Merparten överensstämmer med principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som 17 Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen. Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tilllämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan). (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs - - - Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten ”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning fastställts. Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. (i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i) inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii) det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. (j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här. Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: (k) Nettoresultat av finansiella transaktioner (i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av - 18 Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option. - - - - - (l) Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån i förtid) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas. Realiserade och orealiserade värdeförändringar på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument. Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta). Valutakursförändringar Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. (o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat. (m) Bokslutsdispositioner (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. (n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital. En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld. Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. 19 Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker sparbankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. förändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handels2 ändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Sparbanken innehar inga tillgångar som utgör innehav för handelsändamål. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan. Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar. Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen. Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulera- Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värde- 2 Innehav för handelsändamål utgörs av finansiella instrument med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt, eller ingå i en portfölj med identifierade finansiella instrument som förvaltas tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, eller derivat (som ej används i säkringsredovisning). 20 de värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen. lämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. (p) Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper, dels finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid första redovisningstillfället identifierats som tillhörig till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen. (q) Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (iii) Finansiella garantier Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor. Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan. Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i till21 Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: ningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar. 1. ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) (ii) Kassaflödessäkring 2. enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation) För säkringsrelationerna 2 enligt ovan tillämpas kassaflödessäkring eftersom den säkrade risken är osäkerhet i framtida kassaflöden. För säkring används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt (beroende på om den säkrade posten är en skuld eller tillgång) och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i fond för verkligt värde i eget kapital till den del säkringen varit effektiv så länge som kriterierna för säkringsredovisning och effektivitet är uppfyllda. All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen. Sparbanken i Enköping tillämpar för närvarande ej kassaflödessäkring. Den säkrade risken i de ovanstående posterna är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan (1 och 2) (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen. För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräk- (r) Metoder för bestämning av verkligt värde (i) Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. 22 Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad. gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas. Vid bestämmande av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. I de fall det bedöms sannolikt att kreditförluster inträffar i en grupp av lånefordringar, som ska värderas individuellt, men där förlusterna ännu inte kan hänföras till de individuella fordringarna, görs gruppvis reservering för dessa kreditförluster. Utöver den riskbedömning som görs avseende individuella lånefordringar har några sådana gruppvisa reserveringsbehov inte identifierats. (ii)Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar sparbanken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs. Detta avser oreglerade borgens- och blancokrediter till privatpersoner upp till 200 kkr. Beräkningen bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende denna grupp av homogena krediter. Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2 279 tkr (2 456 tkr). En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen. (s) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning. Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Löpande utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra- För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert. 23 Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits, kronofogden underrättar sparbanken om att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar eller fordran eftergivits på annat sätt. Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Genomförda bortskrivningar efterbevakas senare av sparbanken. Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande, och en period om minst 9 månader som utdragen. (t) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen. Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag 24 för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. 20-40 år - Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 20-40 år - Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. 10-20 år’ (ii) Tillkommande utgifter Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsmetoder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning på fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget. Avgörande för bedömningen när en tillkommande utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften avser utbyten av identifierade komponenter, eller delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs löpande. (u) Immateriella anläggningstillgångar (i) Övriga immateriella tillgångar Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas av sparbanken redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se nedan) och nedskrivningar. (iii) Avskrivningsprinciper (ii) Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen. För övriga materiella anläggningstillgångar anser sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder. Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter se nedan - maskiner och inventarier 5 år Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna för övriga immateriella tillgångar är 5 år. (v) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en pensionsplan för ersättningar efter avslutad anställning. Företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare. Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10 – 100 år på dessa komponenter. Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på byggnader - Stomme, 100 år - Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 20-50 år - Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m. 25 Not 3 En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period. Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning, finans- och likviditetshantering samt hantering av operativ risk. Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar. (x) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras. I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer. Avsättningar görs med det belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Finans samt Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. (y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. 26 vas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd. Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Den centrala kreditdelegationen rapporterar regelbundet till styrelsen. Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små. Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet. Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprö- Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk som för sparbankens del främst utgörs av stora exponeringar eller koncentration mot vissa branscher. Koncentrationsrisk hanteras i arbetet med sparbankens interna kapitalutvärdering (IKU) se vidare avsnittet för kapitalplanering i not 37 Kapitaltäckning. Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan. 27 Kreditriskexponering brutto och netto, 2012 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 3 Krediter mot säkerhet av: 4 Statlig och kommunal borgen 5 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 6 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning 7 Övriga varav: kreditinstitut Summa 241 659 1 742 286 156 911 274 331 820 383 347 426 1 433 014 708 058 5 016 010 241 659 1 738 007 156 911 274 331 820 383 335 693 1 430 162 708 058 4 997 146 241 659 1 598 786 151 358 271 418 704 261 329 177 7 245 3 303 904 139 221 5 553 2 913 116 122 6 516 1 422 917 708 058 1 693 242 101 696 101 696 101 696 - 301 512 51 664 454 872 301 152 51 664 454 872 300 000 401 696 1 512 51 664 53 176 603 603 520 145 479 195 98 809 1 098 149 6 569 634 603 603 520 145 479 195 98 809 1 098 149 6 550 770 4 279 11 733 2 852 18 864 8 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ AA+ Andra emittenter AAA A -1 Summa Derivat A–1 Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 18 864 3 - 25 828 25 828 3 731 428 603 603 520 145 479 195 72 981 1 072 321 2 819 342 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 4 inklusive krediter till stat och kommun 5 inklusive bostadsrätter 6 inklusive bostadsrättsföreningar 7 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 8 klassade enligt rating, Standard and Poor´s 28 Kreditriskexponering brutto och netto, 2011 Total kreditriskexponering (före nedskrivning) Nedskrivning/ Avsättning Redovisat värde Värde av säkerheter Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter 9 Krediter mot säkerhet av: 10 Statlig och kommunal borgen 11 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 12 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning 13 Övriga varav: kreditinstitut Summa 245 222 1 546 532 101 095 268 738 642 262 325 410 1 405 821 690 753 4 535 080 245 222 1 539 936 101 095 268 738 642 262 317 314 1 402 270 690 753 4 516 837 245 222 1 413 885 101 095 258 420 572 785 310 326 2 803 2 904 536 126 051 10 318 69 477 6 988 1 399 467 690 753 1 612 301 100 215 100 215 100 215 - 299 199 59 280 458 694 299 199 59 280 458 694 299 199 399 414 59 280 59 280 645 645 515 488 378 087 107 019 1 000 594 5 995 013 645 645 515 488 378 087 107 019 1 000 594 5 976 770 28 448 28 448 3 332 398 645 645 515 488 378 087 78 571 972 146 2 644 372 6 597 8 096 3 551 18 242 14 Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ AA+ Andra emittenter AAA A -1 Summa Derivat A–1 Summa Åtaganden Utställda lånelöften Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering 18 242 Åldersanalys Åldersanalys osäkra lånefordringar 2012 2011 Kkr Tid som fordran varit osäker Fordringar förfallna 6 månader eller mindre Fordringar förfallna > 6 månader – 1 år Fordringar förfallna > 1 år – 2 år Fordringar förfallna > 2 år 14 096 4 975 8 060 7 427 34 558 Summa 9 14 459 1 986 9 007 11 373 36 825 Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering. 10 inklusive krediter till stat och kommun 11 inklusive bostadsrätter 12 inklusive bostadsrättsföreningar 13 inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning 14 klassade enligt rating, Standard and Poor´s 29 Kreditkvalitet Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är sparbankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringsystem anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Riskmätningssystemet för både privat- och företagskunder används även av Swedbank AB samt andra sparbanker. En betydande majoritet av sparbankens företagsoch privatexponeringar befinner sig på den bättre halvan i dessa riskmätningssystem. kkr Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa 30 2012 2011 203 402 1 592 225 2 510 975 688 932 1 349 205 065 1 391 821 2 247 041 626 523 1 439 4 307 951 3 845 366 15 010 19 239 15 145 16 803 0 0 0 0 15 010 19 548 20 022 16 803 11 735 5 433 10 344 5 877 1 696 2 020 203 402 1 580 490 2 503 847 687 234 1 349 4 289 088 205 065 1 381 475 2 239 145 624 503 1 439 3 827 124 Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betaningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider. Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation. Styrelsen har under året omdragit policy för likviditet och finansiering samt beredskapsplan för hantering av likviditetsrisker. I dessa styrdokument finns den kvalitativa och kvantitativa risktoleransen angiven, vilken överensstämmer med den lågriskprofil som finns uttryckt i sparbankens övergripande riskpolicy. Likviditetsriskkontrollen utförs av sparbankens oberoende riskkontrollenhet. Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Sparbankens likviditetsberedskap får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten. Vidare ska kvoten utlåning i förhållande till inlåning inte överstiga 95 %. 2012-12-31 Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Oredovisade lånelöften Totalt Odiskonterade kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid På anfordran 1 4 412 4 413 4 413 < än 3 mån 1 591 20 18 630 479 1 109 > än 3 mån < än 1 år > än 1 år < än 5 år 13 > än 5 år Utan löptid 2 2 620 13 4 620 13 4 620 31 Summa nominella kassaflöden 2 5 018 642 18 5 680 479 6 159 2011-12-31 Likviditetsexponering Kontraktuellt återstående löptid Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa skulder Oredovisade lånelöften Totalt Odiskonterade kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid På anfordran 2 4 083 4 085 4 085 2012 Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier Total skillnad < än 3 mån 477 22 16 515 474 989 > än 3 mån < än 1 år > än 1 år < än 5 år > än 5 år Summa nominella kassaflöden Utan löptid 24 4 4 28 4 518 28 4 518 2 4 588 544 16 5 150 474 5 624 518 Diskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid På anfordran < än 3 mån > än 3 mån < än 1 år > än 1 år < än 5 år > än 5 år Varav för- Summa redovisat värde Utan löptid väntad tidpunkt för återvinning > 12 månader 42 102 268 389 440 97 260 944 2600 353 0 3 1 568 264 1 400 1 4 408 1 588 20 12 2 2 35 -573 3 544 353 353 0 44 100 44 105 2 600 1 187 5 675 4 000 620 2 5 010 642 2 2 18 3 5 675 3 7 18 -3 752 708 4 290 30 657 627 479 102 0 30 4 409 42 102 12 4 3 3 620 252 1 396 2 597 -433 32 Diskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid 2011 Löptidsinformation Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Immateriella anläggningstillgångar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Derivat Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar Summa skulder Oredovisade lånelöften Utfärdade finansiella garantier Total skillnad På anfordran < än 3 mån > än 3 mån < än 1 år > än 1 år < än 5 år > än 5 år Summa redovisat värde Utan löptid Varav förväntad tidpunkt för återvinning > 12 månader 30 141 228 550 114 251 5 100 100 100 887 691 3 827 3 233 2 346 353 358 1 369 25 695 4 076 2 474 251 1 340 21 1 23 4 2 346 4 0 0 43 67 43 68 140 25 5 142 3 333 518 2 4 575 1 545 4 4 3 11 3 322 46 8 3 3 518 16 3 5 142 206 1 332 2 343 -378 0 16 4 076 -3 707 492 378 33 -208 30 33 Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i viss mån ingått ränteswapavtal, dvs. avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en sänkning av marknadsräntan med en procentenhet försämrar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 16,4 Mkr och motsvarande räntehöjning medför att räntenettot ökar med 0,9 Mkr. Den momentana effekten vid en räntesänkning om 1 % påverkar räntenettot negativt med 4,3 Mkr. Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder. Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering. Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Sparbanken har genom att matcha tillgångar och skulder i olika valutor eliminerat denna risk. Enligt instruktion för finansförvaltningen är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar att den genomsnittliga räntebindningstiden/durationen ska vara högst 3 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswapen se vidare i not 2 om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2012 var räntebindningstiden 1,8 (2,0) år för sparbankens egen icke räntesäkrade utlåning. Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Känslighetsanalys på aktier och andelar samt obligationer framgår under not 35 Finansiella tillgångar och skulder. Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken. Per den 31 december 2012 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 22 500 kkr (28 250 kkr). Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2012 till 1 108 kkr (1 531 kkr) bestående av tillgångar om 0 kkr (0 kkr) och skulder om 1 108 kkr (1 531 kkr). I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. 34 Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, Mkr, 2012 Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer o andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta erhålls Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering Högst 1 Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre Utan mån 1 mån 3 mån 6 mån 1 år men 3 år men än 5 år ränta men men men högst 3 år högst 5 år högst högst 6 högst 1 år 3 mån mån Totalt 102 42 102 408 300 708 3 689 243 52 302 42 4 149 947 13 110 175 17 4 290 41 353 13 110 175 17 41 180 222 2 2 3 628 387 7 4 0 2 982 5 010 67 596 1 645 67 596 5 675 3 630 387 7 4 0 2 519 560 6 106 175 15 13 9 532 180 5 675 1 101 41 -1 423 22 1 107 1 213 35 1 388 5 17 1 398 1 423 22 0 Räntebindningstider för tillgångar och skulder – Ränteexponering, Mkr, 2011 Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer o andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder Räntederivat, fast ränta erhålls Räntederivat, fast ränta erläggs Kumulativ exponering Högst 1 Längre än Längre än Längre än Längre än Längre än Längre Utan mån 1 mån 3 mån 6 mån 1 år men 3 år men än 5 år ränta men men men högst 3 år högst 5 år högst högst 6 högst 1 år 3 mån mån Totalt 100 30 100 141 550 691 3 255 250 32 353 5 30 3 396 1 253 41 171 42 3 827 36 358 37 41 171 42 36 136 166 2 2 3 249 295 30 14 3 985 4 576 46 518 1 549 46 518 5 142 3 251 295 30 14 3 145 958 7 27 168 42 36 -1 383 28 28 5 168 136 5 142 10 1 126 1 123 1 150 1 318 5 8 1 355 1 383 28 0 Aktiekursrisk Operativa risker Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden). Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka värdet på aktierna i Swedbank AB med approximativt 950 kkr (640 kkr) samt påverkar sparbankens kapitalbas med samma belopp. 36 De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bland annat omfattar: - - - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, behörighetssystem, informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar samt, interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering. Derivat och säkringsredovisning Sparbanken använder ränteswapar för att minska bankens ränterisk för delar av den fastförräntade utlåningen. Valutaterminer används som produkt till kunder som handlar i utländska valutor. Derivat, 2012 Nominellt belopp/ återstående löptid Kkr Upp till 1 år Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Total summa 12 449 12 449 > 1 år – 5 år > 5 år Total 22 500 - 22 500 48 442 70 942 1 781 1 781 62 672 85 172 Derivat, 2011 Nominellt belopp/ återstående löptid Kkr Upp till 1 år Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Valutarelaterade kontrakt Terminer Total summa > 1 år – 5 år 15 000 13 250 20 890 35 890 14 000 27 250 > 5 år Total - 28 250 - 34 890 63 140 Positiva marknadsvärden Negativa marknadsvärden 1 108 603 603 Positiva marknadsvärden 594 1 702 Negativa marknadsvärden 1 531 645 645 614 2 145 Säkring av verkligt värde Verkligt värde på portföljsäkrad post med avseende på säkrad risk uppgår per balansdagen till 1 041 kkr (1 048) och på säkringsinstrument (derivat) till 1 041 kkr (1 040). Mellanskillnaden 7 kkr (24 kkr) är således periodens redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på verkliga värdeförändringar i ränteswaparnas rörliga ben (sparbanken erhåller rörlig ränta). 37 Not 4 Räntenetto 2012 Kkr Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Summa Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderad till verkligt värde via RR Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten - varav: kostnad för insättningsgaranti Stabilitetsavgift Summa Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderad till verkligt värde via RR Summa räntenetto 2011 14 658 184 538 13 128 15 354 172 663 11 076 212 324 199 093 199 196 188 017 219 64 572 4 334 1 840 145 59 522 4 231 1 683 66 631 61 350 60 457 55 436 145 693 137 743 2012 Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Not 5 2,66 % 2,72 % 2,80 % Erhållna utdelningar 2012 Kkr Aktier och andelar Summa Not 6 2011 3 906 3 906 1 364 1 364 Provisionsintäkter 2012 Kkr Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa Not 7 2011 2,51 % 14 564 36 445 9 854 464 17 404 8 869 87 600 2011 15 137 32 028 7 490 431 17 173 7 545 79 804 Provisionskostnader 2012 Kkr Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner 2011 8 082 2 107 1 093 11 282 Summa 38 8 550 1 916 1 009 11 475 Not 8 Nettoresultat av finansiella transaktioner 2012 Kkr Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa 5 580 -13 622 6 189 Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori 2012 Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Not 9 261 257 891 1 409 2011 5 580 463 -20 135 7 622 6 189 -80 891 1 409 Övriga rörelseintäkter 2012 Kkr Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa Not 10 2011 2011 607 17 517 1 141 582 116 850 1 548 Allmänna administrationskostnader 2012 Kkr Personalkostnader löner och arvoden sociala avgifter kostnad för pensionspremier avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader porto och telefon IT-kostnader konsulttjänster revision hyror och andra lokalkostnader fastighetskostnader övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa 39 2011 44 090 16 432 9 077 6 782 5 098 81 479 42 918 16 293 9 045 6 719 5 887 80 862 1 714 18 501 1 885 1 317 7 305 2 184 6 253 39 159 120 638 1 545 19 361 2 059 1 106 7 981 1 950 5 880 39 882 120 744 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader Kkr 2012 Sparbankens ledning 2011 Övriga anställda 9 260 7 133 16 393 Löner Sociala kostnader Summa Sparbankens ledning 34 830 18 376 53 206 9 530 8 653 18 183 Övriga anställda 33 388 16 685 50 073 Av sparbankens pensionskostnader på 9 077 (9 045) kkr avser 4 097 (4 744) kkr sparbankens ledande befattningshavare 13 (14) personer). Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättningssystem till anställda är styrelsens angelägenhet och ansvar liksom riskanalys, tillämpning och uppföljning. Inom styrelsen ska finnas en särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättningsfrågor till anställda. Denna person ska ha tillräcklig kunskap om och erfarenhet av riskanalys för att tillsammans med VD kunna bedöma ersättningssystemets lämplighet. Ledamoten bereder och följer upp frågor om ersättningssystem i banken för styrelsen. lön till bankledningen fastställs av styrelsen efter förslag från VD. Sparbankens compliancefunktion granskar årligen bankens ersättningssystem. Utfallet redovisas till styrelsen. Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut. VD ska redovisa bankens ersättningssystem samt efterlevnaden av denna till den särskilt ansvarige styrelseledamoten. Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören är grundlön, övriga förmåner samt pension. Ersättning till andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning i form av avsättning till resultatandelar, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 12 (13) personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen. Sparbanken tillämpar en så kallad ”farfarsprincip” vid lönesättning vilket medför att lönesättande chef upprättar förslag vilket förankras och beslutas av närmaste chef. Lön till VD fastställs av styrelsen, Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012 Kkr Göran Olsson ordförande Catharina Andersson v ordf Bengt Carlsson* Karin Jansson* Ann Gustafsson Sven-Inge Nylund Sören Silén Rolf Zenker Göran Hedman VD Andra ledande befattningshavare 12 personer Summa Grundlön Övriga styrelsearvode förmåner Pensionskostnad Resultatandelsstifelse Övrig ersättning Summa Pensionsförpliktelser 282 177 39 80 111 149 114 133 1 479 102 1 012 - - 282 177 39 80 111 149 114 133 2 593 - 7 781 10 345 974 1 076 3 085 4 097 625 625 - 12 465 16 143 - *) Vid sparbanksstämman 2012 lämnade Bengt Carlsson sitt styrelseuppdrag i sparbanken och ersattes med Karin Jansson. Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011 40 Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011 Kkr Göran Olsson ordförande Catharina Andersson v ordf Bengt Carlsson Ann Gustafsson* Kjell Hansson* Sven-Inge Nylund Sören Silén Rolf Zenker Göran Hedman VD Andra ledande befattningshavare 13 personer Summa Grundlön styrelsearvode Övriga förmåner Pensionskostnad Resultatandelsstiftelse Övrig ersättning 260 168 89 53 28 103 90 102 1 401 108 1 463 - - 260 168 89 53 28 103 90 102 2 972 - 8 129 10 423 932 1 040 3 281 4 744 661 661 - 13 003 16 868 - Summa Pensionsförpliktelser *) Vid sparbanksstämman 2011 lämnade Kjell Hansson sitt styrelseuppdrag i sparbanken och ersattes med Ann Gustafson. Rörlig ersättning Pensioner Ingen pensionskostnad utgår till styrelsen utöver VD. Till VD utgår en månadsvis inbetalning till fast belopp. Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning, exklusive VD, som för övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är inte pensionsgrundande. För 2012 var resultatandelarna 53 kkr (53 kkr) per heltidsarbetande medarbetare. Övriga förmåner avser tjänstebil, ränteförmån och lunchförmån. Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av en framtida anställning. Avgångsvederlag och uppsägning Förutom lön, förmåner och pension under uppsägningstid, 12 månader, utgår vid uppsägning från sparbankens sida ett avgångsvederlag med 12 månadslöner inklusive förmåner och pension till VD. Anställningsavtal VD Göran Hedmans anställningsavtal har varit tidsbestämt och löpte ut per 2012-03-31. Per 2012-04-01 gäller ett nytt anställningsavtal med VD Göran Hedman vilket gäller tillsvidare. Vid uppsägning från sparbankens sida har andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har andra ledande befattningshavare 2-3 månaders uppsägningstid. Ledande befattningshavares lån i företaget 2012 Verkställande direktör och vice verkställande direktör Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter 75 3 002 3 077 Summa 2011 75 3 926 4 001 Offentliggörande av uppgifter om ersättning Lånevillkoren för förtroendevalda styrelseledamöter, VD och vVD överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten. Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på sparbankens hemsida. www.sparbankenenkoping.se. För personalrepresentanterna i styrelsen överensstämmer lånevillkoren med normala personalvillkor. 41 Medelantal anställda 2012 2011 Sparbanken - varav kvinnor - varav män 71 27 72 28 Totalt 98 100 Könsfördelning i styrelsen - antal kvinnor - antal män Totalt 2012-12-31 Könsfördelning i ledningen - antal kvinnor - antal män Totalt 2012-12-31 2011-12-31 5 5 10 Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ulf Zettervall Revisionsuppdrag Jan Larsson, Deloitte Revisionsuppdrag Jan Larsson, Deloitte Övriga tjänster 4 6 10 2011-12-31 4 9 13 4 10 14 2012 2011 95 239 80 101 153 - Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter. Not 11 Övriga rörelsekostnader 2012 Kkr Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelsekostnader Summa 42 2 083 1 561 3 677 4 167 108 605 12 201 2011 1 864 1 698 3 346 4 429 469 11 806 Not 12 Kreditförluster, netto 2012 Kkr Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (-) Årets nedskrivning för kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-) Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning (+/-) Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+) Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster (-) Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-) Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Ansvarsförbindelser Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-) Årets nettokostnad för kreditförluster Not 13 6 651 -4 758 8 082 -5 490 8 586 -1 668 -2 882 5 929 5 675 -2 189 -2 805 3 273 - - 1 217 -157 -324 736 1 974 -23 -378 1 573 6 665 4 846 Bokslutsdispositioner 2012 Kkr Avsättning till periodiseringsfond Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa Not 14 2011 2011 -21 950 -40 -21 990 100 100 Skatter Redovisat i resultaträkningen 2012 Kkr Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad Uppskjuten skatt vid omvärdering av materiell anläggningstillgång Totalt redovisad skattekostnad 2011 -17 347 -17 347 -18 606 89 -18 517 123 -17 224 130 -18 387 Avstämning av effektiv skatt Kkr 2012 (%) 2012 2011 (%) Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skatt vid omvärdering av materiell anläggningstillgång Redovisad effektiv skatt 26,3 % 0,7 % -1,5 % -0,2% 25,3 % 68 079 -17 905 -469 1 027 123 -17 224 26,3 % 0,9 % -0,5 % -0,2 % -0,2 % 26,4 % 43 2011 69 667 -18 322 -642 359 89 130 -18 387 Redovisat i balansräkningen Uppskjutna skattefordringar och -skulder Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande: Uppskjuten skatteskuld 2012 Kkr Materiella anläggningstillgångar Skatteskulder, netto Not 15 3 260 3 260 Verkligt värde Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. svenska kommuner Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Summa 2012 Redovisat värde 101 696 101 696 100 215 100 215 101 696 101 696 1696 100 215 100 215 309 1 696 309 Utlåning till kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa Not 17 2011 Redovisat Värde Verkligt värde Kkr Swedbank 3 383 3 383 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m. Kkr Not 16 2011 2012 2011 257 873 10 185 440 000 126 089 14 664 550 000 708 058 690 753 Utlåning till allmänheten 2012 Kkr 2011 Utestående fordringar, brutto svensk valuta utländsk valuta Summa Varav: osäkra Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Gruppvis nedskrivning för homogena smålån 4 306 557 1 395 4 307 952 34 558 -17 168 -1 696 3 842 691 1 636 3 844 327 36 825 -16 223 -2 020 Redovisat värde, netto 4 289 088 3 826 084 Individuellt värderade osäkra lånefordringar Förändring av nedskrivningar, kkr Ingående balans 1 januari 2011 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2011 44 18 844 5 674 -2 805 Gruppvis värderade osäkra lånefordringar 2 398 -378 -5 490 16 223 Summa 21 242 5 674 -3 183 -5 490 2 020 18 243 Individuellt värderade osäkra lånefordringar Ingående balans 1 januari 2012 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2012 Not 18 Summa 16 223 8 587 -2 883 2 020 -324 18 243 8 587 -3 207 -4 759 - -4 759 17 168 1 696 18 864 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 Kkr Verkligt värde Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter finansiella företag Summa emitterade av andra långivare Summa Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper 2011 Redovisat värde Verkligt värde Redovisat värde 301 512 301 512 299 199 299 199 51 664 353 176 353 176 51 664 353 176 353 176 59 280 358 479 358 479 59 280 358 479 358 479 353 176 353 176 358 479 358 479 Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden Not 19 Gruppvis värderade osäkra lånefordringar 354 176 - 354 187 4 292 4 176 280 366 Aktier och andelar 2012 Kkr Finansiella tillgångar som kan säljas enligt specifikation nedan kreditinstitut övriga Summa finansiella tillgångar som kan säljas Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Företag Aktier Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB 2011 94 488 2 279 96 767 96 767 94 488 2 279 Antal Börsvärde 744 000 2 276 Summa 45 63 386 2 456 65 842 65 842 63 386 2 456 Redovisat värde 94 488 - 94 488 2 279 94 488 96 767 Not 20 Immateriella anläggningstillgångar Kkr Ackumulerade anskaffningsvärden Ingående balans Avyttringar och utrangeringar Utgående balans Ackumulerade avskrivningar Ingående balans Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående balans Redovisade värden Not 21 2012 2011 Hyreskontrakt Totalt Totalt 1 350 1 350 1 350 1 350 1 350 1 350 1 350 1 350 -900 -270 -1 170 180 -900 -270 -1 170 180 -630 -270 -900 450 -630 -270 -900 450 Materiella tillgångar Byggnader och mark Inventarier Kkr Hyreskontrakt Totalt Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2011 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2011 40 250 2 946 -3 222 39 974 40 589 1 137 41 726 80 839 4 084 -3 222 81 701 Ingående balans 1 januari 2012 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2012 39 974 4 075 -6 961 37 088 41 726 1 007 42 733 81 701 5 083 -6 961 79 821 Uppskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans 31 december 2011 - 3 453 -190 3 263 3 453 -190 3 263 Ingående balans 1 januari 2012 Årets avskrivningar på uppskrivet belopp Utgående balans 31 december 2012 - 3 263 -190 3 073 3 263 -190 3 073 Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2011 Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2011 -33 754 3 062 -2 411 -33 103 -8 025 -559 -8 584 -41 777 3 062 -2 970 -41 691 Ingående balans 1 januari 2012 Avyttringar och utrangeringar Årets avskrivningar Utgående balans 31 december 2012 -33 103 6 469 - 2 634 -29 268 -8 584 -579 -9 163 -41 691 6 469 -3 213 -38 431 46 Redovisade värden 1 januari 2011 31 december 2011 6 496 6 871 36 016 36 405 42 512 43 276 1 januari 2012 31 december 2012 6 871 7 822 36 405 36 641 43 276 44 463 Not 22 Övriga tillgångar 2012 Kkr Positivt värde på derivatinstrument Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa Not 23 603 44 3 819 4 466 2012 2 413 5 237 22 726 30 376 Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övriga upplupna intäkter Summa 2011 1 341 5 517 17 912 24 770 Skulder till kreditinstitut 2012 Kkr Swedbank utländsk valuta Övriga Summa Beviljad limit hos Swedbank varav kontokredit Not 25 645 7 370 1 022 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Kkr Not 24 2011 1 389 1 053 2 442 100 000 100 000 2011 1 636 12 1 648 100 000 100 000 Inlåning från allmänheten Kkr Allmänheten svensk valuta utländsk valuta Summa Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa 47 2012 2011 4 999 812 10 119 4 561 840 14 615 5 009 931 4 576 455 2012 2011 222 013 938 870 3 828 638 723 389 20 410 5 009 931 119 322 883 817 3 551 124 705 442 22 192 4 576 455 Not 26 Övriga skulder 2012 Kkr Negativt värde på derivatinstrument Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa Not 27 1 634 10 987 1 305 8 055 21 981 1 662 11 567 1 284 6 984 21 497 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 2012 Kkr Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa Not 28 2011 2011 4 638 13 045 600 18 283 4 506 10 665 698 15 869 Obeskattade reserver 2012 Kkr Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari 2011 994 1 094 40 - - -100 1 034 994 Periodiseringsfonder Avsatt vid taxering 2013 21 950 - Utgående balans 31 december 21 950 - Summa obeskattade reserver 22 984 994 Årets avskrivningar utöver plan Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december Not 29 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital. Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat Fond för verkligt värde Kkr Ingående redovisat värde 2011-01-01 16 657 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2011-12-31 -2 213 14 444 Ingående redovisat värde 2012-01-01 14 444 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2012-12-31 27 337 41 781 48 Reservfond Syftet med reservfonden är att bygga upp det egna kapitalet, som inte går åt för täckning av balanserad förlust. Se rapport över förändring av eget kapital sidan 14. Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen. Not 30 Ställda säkerheter 2012 Kkr I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar Övriga ställda panter och säkerheter Not 31 2012 Garantier Garantiförbindelser - krediter Garantiförbindelser - övriga Finansbolag Övriga ansvarsförbindelser Summa Inga Inga 2011 23 010 12 116 63 683 26 100 25 303 13 327 68 389 - 124 909 107 019 Åtaganden 2012 Kkr (nom. belopp) Övriga åtaganden Kreditlöften Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa Not 33 2011 Ansvarsförbindelser Kkr (nom. belopp) Not 32 Inga Inga 2011 479 195 520 145 378 087 515 488 999 340 893 575 Närstående Då VD i Sparbanken i Enköping även är styrelseledamot i Swedbank AB, har sparbanken valt att klassa Swedbank AB som närstående. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. 2012 Kkr Försäljning av varor/tjänster till närstående Inköp av varor/tjänster från närstående Övrigt (t ex ränta, utdelning) Fordran på närstående per 31 december Skuld till närstående per 31 december Not 34 55 024 23 393 17 031 646 049 1 389 Intäkternas geografiska fördelning Intäkterna kommer till övervägande del från sparbankens verksamhetsområde. 49 2011 49 480 23 884 13 466 519 290 1 636 Not 35 Finansiella tillgångar och skulder 2012 Mkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Lånefordringar och kundfordringar Finansiella tillgångar som kan säljas Andra finansiella skulder Derivat som anv. Summa redovisat i säkringsvärde redovisning Verkligt värde Finansiella tillgångar som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp, portfölj Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp, portfölj Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 2011 Mkr 42 42 102 42 102 708 4 289 1 708 4 298 1 353 353 1 97 1 23 4 5 620 2 5 010 1 97 1 23 4 5 629 2 5 012 1 1 22 18 5 053 22 18 5 055 102 708 4 289 1 353 97 1 1 164 23 4 4 358 97 1 2 5010 0 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen 0 Lånefordringar och kundfordringar 0 Finansiella tillgångar som kan säljas 22 18 5 052 Andra finansiella skulder Derivat som anv. Summa redovisat i säkringsvärde redovisning Verkligt värde Finansiella tillgångar som bestäms tillhöra denna kategori Kassa Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp, portfölj Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Aktier och andelar Derivat Upplupna intäkter Övriga finansiella tillgångar Summa Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa 30 100 691 3 826 1 358 66 1 1 149 0 25 44 3 926 0 50 66 0 1 2 4 576 25 19 4 616 1 1 30 100 30 100 691 3 826 1 691 3 826 1 358 358 66 1 25 44 5 142 2 4 577 25 19 4 622 66 1 25 44 5 142 2 4 577 25 19 4 622 Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer. Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2012-12-31 Mkr Nivå 1 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m. Utlåning till kreditinstitut Derivat Obligationer o andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Derivat Summa 102 440 1 354 95 992 1 1 Nivå 2 Nivå 3 2 2 Summa 102 440 1 354 97 994 1 1 2011-12-31 Mkr Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Derivat Obligationer o andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Summa Derivat Summa Nivå 1 100 550 1 354 64 1 069 1 1 Nivå 2 Nivå 3 4 4 2 2 Summa 100 550 1 358 66 1 075 1 1 Känslighetsanalys vid 1 % förändring 2012-12-31 Effekt av gynnsam Effekt av ogynnsam förändring av effekt av antaganden Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Aktier och andelar Obligationer + 1 017 kkr + 945 kkr + 3 532 kkr 2011-12-31 Effekt av gynnsam Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Aktier och andelar Obligationer Effekt av ogynnsam förändring av effekt av antaganden antaganden + 1 002 kkr + 637 kkr + 3 584 kkr 51 antaganden - 1 017 kkr -945 kkr -3 532kkr - 1002 kkr -637 kkr -3 584kkr Den effekt som framför allt obligationer har på balans- och resultaträkningen hanteras i bankens fall genom att investeringar sker enbart i svenska banker och svenska kommuner. Av dessa är de som vi investerar i bland de med högst rating på marknaden. Dessutom bevakar vi dessa genom en i stort sett daglig uppföljning. deringsmodeller har använts är indata baserade på marknadsrelaterade data på balansdagen. Beräkning av verkligt värde För kundfordringar och leverantörsskulder med en kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd överstigande sex månader diskonteras i samband med att verkligt värde fastställs. Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan. Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga kreditspread har hållits konstant om det inte finns tydliga bevis för att en förändring av sparbankens kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring av sparbankens kreditspread. Verkligt värde på utoch inlåning har beräknats med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella ut- eller inlåningsränta som tillämpas. Verkligt värde på en skuld som är inlösenbar på anfordran tas emellertid inte upp till ett lägre belopp än det belopp som ska erläggas vid anfordran, diskonteras från det första datum när betalningen av detta belopp skulle kunna krävas. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad. Not 36 Viktiga uppskattningar och bedömningar Företagsledningen har med styrelsen diskuterat utvecklingen, valet och upplysningarna avseende sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer och uppskattningar. Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan. Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om. Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier. Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas baserat på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Då andra vär- Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts. 52 minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens instruktion för intern kapitalutvärdering. Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara effektiv över säkringsinstrumentets löptid. Sparbanken har en fastställd strategi för storleken på kapitalbasen som baseras på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s.k. stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av sparbankens centrala kreditdelegation. Översynen av kapitalstrategin är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp kvartalsvis för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Under 2012 har styrelsen fastställt en toleransnivå för riskbuffert i sparbankens interna kapitalutvärdering (IKU). Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte identifieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar sparbanken faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar. Not 37 Varje ändring i av styrelsen fastställda dokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och framtida kapitalbehov. Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3. Sparbanken lämnar i denna årsredovisning de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 3 kap 1-2 § och 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida www.sparbankenenkoping.se. Kapitaltäckning Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt: Kapitaltäckning För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar. För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna 53 Kkr 2012 2011 Primärt kapital Supplementärt kapital Kapitalbas netto Summa kapitalkrav kreditrisk - varav schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Kapitalkrav för valutakursrisk Summa kapitalkrav 518 587 518 587 268 185 268 185 22 528 94 454 107 454 107 237 814 237 814 20 055 83 290 807 257 952 Kkr 2012 2011 Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen Periodiseringsfond (78,0% därav) Avgår: - Immateriella tillgångar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning aktier och andra tillskott 596 134 17 121 -180 -41 781 -52 707 517 942 -450 -14 444 -48 941 518 587 454 107 41 781 -41 781 14 444 -14 444 518 587 454 107 Kapitalbas I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition. Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott Summa supplementärt kapital Total kapitalbas Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen. Kapitalkrav 2012 Kkr Kreditrisk enligt schablonmetoden 1. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter 2. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund 3. Institutsexponeringar 4. Företagsexponeringar 5. Hushållsexponeringar 6. Exponeringar med säkerhet i fastighet 7. Oreglerade poster 8. Exponering i form av säkerställda obligationer 9. Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker 54 2011 0 0 0 12 571 103 074 99 437 44 925 1 581 2 412 4 185 0 12 349 93 617 90 987 34 216 535 2 397 3 713 268 185 237 814 2012 Kkr Operativa risker Schablonmetoden – 12 % av medelvärdet på de tre senaste årens intäkter, verksamheten är 2012 och 2011 är i sin helhet klassificerad som hushållsbank Summa kapitalkrav för operativa risker 22 528 22 528 2012 Kkr Valutarisk Valutarisk Summa kapitalkrav för valutarisker Totalt minimikapitalkrav Då sparbankens kapitalbas uppgår till 519 Mkr och totalt minimikapitalkrav enbart uppgår till 291 Mkr överskrids det totala minimikapitalet med 227 Mkr. Sparbankens kapitalkvot uppgår till 1,78 (1,76). 20 055 20 055 2011 94 94 83 83 290 807 257 952 förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring. Sparbanken i Enköping har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en total volym på 7 843 (7 463) Mkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012 på 32 604 (28 174) kkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade utlåningsprovisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs kvartalsvis. Not 38 2011 Sparbanken har per 2012-12-31 förmedlat lån till Swedbank Finans till en total volym om 74 (85) Mkr. Som ersättning för detta har sparbanken erhållit provisioner om 904 (882) kkr vilket redovisas som utlåningsprovisioner. Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 2 200 (2 052) Mkr och försäkringssparande på 648 (520) Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 13 853 (13 711) kkr respektive 4 427 (3 769) kkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisioner som övriga provisioner. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag. Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30. Avtalet omfattar bland annat förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och 55 Utgående mandatperioder I tur att avgå bland huvudmännen är Kerstin Ahlin, Bertil Berglund, Lars Eklind, Per Forsberg, Bengt Johansson, Björn Roberg och Tom Stråhle. I tur att avgå ur styrelsen är Catharina Andersson och Rolf Zenker. Ort och datum samt underskrift av styrelsen och VD Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen. Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2013. Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2013. Enköping den 21 februari 2013 Göran Olsson Ordförande Catharina Andersson Göran Hedman Vice ordförande Verkställande direktör Ann Gustafsson Sven-Inge Nylund Sören Silén Rolf Zenker Cecilia Sundling Eriksson Karin Simonsen Personalrepresentant Personalrepresentant Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2013. Ulf Zettervall Jan Larsson Auktoriserad revisor Auktoriserad revisor 56 Karin Jansson REVISIONSBERÄTTELSE Till sparbanksstämman i Sparbanken i Enköping Organisationsnummer 517000-6505 Rapport om årsredovisningen Vi har reviderat årsredovisningen för Sparbanken i Enköping för räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31. Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken i Enköping för räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank och finansieringsrörelse. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med sparbanksslagen. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bankens reglemente. Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken i Enköpings finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar. Enköping den 21 februari 2013 Jan Larsson Auktoriserad revisor Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen. 57 Ulf Zettervall Auktoriserad revisor Företagsstyrning Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse består av tio ledamöter. Av dessa väljs sju vid sparbankstämman. Därutöver ingår, enligt sparbankslagen, verkställande direktören som ledamot samt, enligt lag om styrelserepresentation, även två personalrepresentanter och två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fem kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 60-61. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse. En sparbank har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete. Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktör Som representanter för insättarna har sparbanken 56 huvudmän. 13 av dessa väljs av Enköpings kommun, 7 väljs av Håbo kommun och 8 väljs av Upplands-Bro kommun medan återstående väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 60 61. Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa sparbankens strategi, riktlinjer och mål inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram. Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor. Valberedningen utgörs av Inger Kölestam, tillika sammankallande, samt ledamöterna Per Arosenius, Håkan Heglert, Håkan Jonsson, Jan Lannefelt, Mats Sivander och Britt Winberg. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag på styrelseledamöter, stämmovalda huvudmän, revisorer samt förslag till arvode till de förtroendevalda. Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Styrelsen har genomfört två styrelseseminarier som har innehållit aktuella kund- och konkurrentanalyser samt varit inriktade på tillgänglighet och gällande verksamhetsplan. Vid styrelsesammanträdena har styrelsen, utöver de ovan nämnda områdena, att vid varje möte behandla Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken. 58 Internrevision Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Dess granskning omfattar att även verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser. rapporter om sparbankens risksituation, rapporter från finanskommitté, kommittén för operativa risker samt från sparbankens krisledningsgrupp. Vidare erhålls rapporter om sparbanken ställning och resultat. Sparbankens chefsjurist har varit sekreterare i styrelsen. 59 Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl. Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer samt deras mandatperioder framgår av nedanstående uppställning. Namn Ort Vald första gången Mandatperiod per årsstämma Huvudmän Valda av Enköpings kommun Carlsson, Sören Ekberg, Marie Johansson, Kurt Jämsä, Lasse Petter Larsson, Dan Lövling, Anne-Cathrine Myrsell, Tommy Pålfors, Inga Rinman, Margareta Westerlund, Percy Sandström, Ingun Swedman, Jan-Eric Zander, Solveig Örsundsbro Enköping Enköping Enköping Enköping Enköping Grillby Enköping Enköping Enköping Enköping Enköping Enköping 2007 2007 2007 2007 2011 2003 2010 1984 1999 2011 2011 2011 1996 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 Valda av Håbo kommun Fröjd, Owe Glatz Nilsson, Kristina Hansson, Bo Hägglund, Agneta Nordberg, Marie Roo, Wello Schubert, Werner Bålsta Bålsta Bålsta Bålsta Bålsta Bålsta Bålsta 2012 2011 2008 2012 2012 2003 2008 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 Valda av Upplands-Bro kommun Ahokas, Minna Brofalk, Lars Falk, Annika Heglert, Håkan Landén, Birgitta Lannefelt, Jan Ljunggren, Thomas Nylund, Birgitta Bro Bro Kungsängen Kungsängen Kungsängen Bro Bro Kungsängen 2009 2005 2009 2009 1998 2005 2001 1995 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 Valda av huvudmännen Arosenius, Herman Belling, Anne Jonsson, Håkan Kölestam, Inger Lindberg, Mats Pehrsson, Sune Sivander, Mats Ahlin, Kerstin Berglund, Bertil Eklind, Lars Forsberg, Per Johansson, Bengt Roberg, Björn Stråhle, Tom Enköping Örsundsbro Bålsta Bålsta Enköping Enköping Enköping Bro Bålsta Enköping Järfälla Bro Enköping Enköping 2010 2012 2000 2008 1995 1975 2008 2005 1977 1992 2004 2009 1992 2005 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2012-2016 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 2009-2013 60 Valda av huvudmännen, forts Arosenius, Per Ericson, Sören Eriksson, Göran Janson, Camilla Svensson, Berit Vilén, Håkan Wohrne, Staffan Bingel, Agneta Eriksson, Martina Nordgren, Mats Thörnblom, Kjell Wengberg, Sten-Åke Winberg, Britt Winberg, Ulf Enköping Enköping Kungsängen Kungsängen Bro Enköping Bålsta Fjärdhundra Enköping Enköping Enköping Bålsta Örsundsbro Bålsta 2007 1991 1996 2005 2010 1998 2000 2003 2011 1993 1998 1998 1998 2007 2010-2014 2010-2014 2010-2014 2010-2014 2010-2014 2010-2014 2010-2014 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 2011-2015 Styrelse Ordinarie Olsson, Göran, ordf. Andersson, Catharina, vice ordf. Gustafsson, Ann Hedman, Göran, VD Jansson, Karin Nylund, Sven-Inge Silén, Sören Simonsen, Karin Sundling Eriksson, Cecilia Zenker, Rolf Östervåla Kungsängen Bålsta Uppsala Enköping Kungsängen Fjärdhundra Västerås Enköping Enköping 1987 1996 2011 Jämlikt SPL 3 kap. § 4 2012 2004 2007 Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant 1998 Ersättare VD enligt lag Helgesson, Dan Enköping Jämlikt SPL 3 kap. § 4 Suppleanter Jansson, Katarina Larsson, Arja Enköping Bålsta Arbetstagarrepresentant Arbetstagarrepresentant Aktivitetsgrupp huvudmän Forsberg, Per Roberg, Björn Wengberg, Sten-Åke Järfälla Enköping Bålsta 2005 2005 2006 Valbredning Heglert, Håkan Jämsä, Lasse Petter Kölestam, Inger Lannefelt, Jan Sivander, Mats Winberg, Britt Winberg, Ulf Kungsängen Enköping Bålsta Bro Enköping Örsundsbro Bålsta 2010 2012 2009 2009 2011 2010 2012 Sollentuna Vällingby 1994 2004 2012-2016 2011-2015 Stockholm 2010 2012-2016 Revisorer Ordinarie, valda av huvudmännen Zettervall, Ulf Aukt. revisor Larsson, Jan Aukt. revisor Suppleant, vald av huvudmännen Sörlander, Marcus Aukt revisor 61 2010-2014 2009-2013 2011-2015 2012-2016 2012-2016 2011-2015 2009-2013 2010-2013 2011-2014 2012-2015 STYRELSE Göran Olsson Ordförande Catharina Andersson Vice Ordförande Ann Gustafsson Sven-Inge Nylund Sören Silén Rolf Zenker Göran Hedman Verkställande direktör Karin Jansson Cecilia Sundling-Eriksson Personalrepresentant Karin Simonsen Personalrepresentant Foto: Styrelse Stig Norling BANKLEDNING Margareta Andersson Kontorschef Telefonbanken Peter Asplund Kontorschef Enköping Magnus Bromark Affärsutveckling & Marknadschef Eva Carlsson Kontorschef Bålsta Jan Haeger Kontorschef Kungsängen Göran Hedman Verkställande direktör Dan Helgesson v VD/ Chef Risk & Compliance Leif Ingberg Chefsjurist Karin Simonsen Personalrepresentant Cecilia Sundling-Eriksson Chef Private Banking Thomas Sundling Kreditchef Andreas Thåberg Ekonomichef Linn Töråsen Personaladministrativ chef Arne Wallinder Adm.chef/Säkerhetschef VÅRT SAMHÄLLSANSVAR Nyföretagarcentrum Kungsängens IF Enköpings Företagsgala 2012 Noll tolerans mot mobbing Håbo IF Enköpings SK Ungdomklubb Ett axplock. Enköpings Handbollsförening Enköpings Zontaklubb Bank i Skola - bankens projekt Enköpings BK Brottning Ung Förtagsamhet Enköpings Fotbollsklubb Nyföretagarcentrum Enköpings Idottssällskap Friluftsfrämjande- Strövarna Regionförbundet för Narkotikafrittsamhälle Ascopa UF Bålsta Hockey Club Hasse Esson kultustip Enköpings Tennisklubb Westerlundska gymnasium Chile projekt Återsken Rosa Bandet Hela Människan Drogfritt.nu Enköpings Kammarkör Svensk Handel Bro Bålsta Golfklubb Fjärdhundra Sportklubb Yrkeshögskolan Idéträdgårdar Enköping Rugbyklubb BRIS Barnens rätt i samhället PRO Håbo Föreningen Lilla Hagalunds vänner Astma & Allergiförbundet Orresta Golfklubb Stratos Enköping BTK Kungskalaset Svenska Kyrkan Götapokalen Vandringspris Lions Club Enköping/Fyra Liljor Scandinavian Master Bro-Hof Sankt Ilian Skolan J.P Johansson sällskapet Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle Majblommeföreningen Musikhjälpen Enköpings Golf Barncancerfonden Korpen Håbo Fotbollsförening On the Rockz Upplands-Bro Kören Envisorna Trafiksäkerhetskampanj PRIMO Bro Idrottsklubb Midsommarlunken Friiberghs Golfklubb Brässerännet Tibble Sjöscoutkår Idrottsklubben Nordia Fanna Bollklubb Trögds SPF Boulesektion Stiftelsen Bryggholmen Nyföretagarkuvös Bålsta Lagunda AIK Reumatikerföreningen Enköping-Håbo Enköpings Ridklubb Roligaste Sommarjobbet Upplands-Bro Enköpings AIF Hjärtstartare Civilförsvarsförbundet Bålsta Tennisklubb Enköpings Studentkort Föreningen Upplands-Bro Bålsta Basket Lustspel Österkåkar Global Cup Enacom Jubileumsskrift Aktiva Synskadade HC Liljan Enköpings Kommun Ungt Driv Trädgårdsdagen i Enköping Astma & Allergiförbundet Södra Trödgs IK Fjärdhundra Sportklubb Svensk Handel Stratos Bålsta Simklubb Konsert Messias – Vårfrukyrkan Fanna BK Hjärtstartare PRO Enköping SPF Enabygden Ungdomens Ark Håbo Marknad God morgon Enköping Göta MS OK Enen Paddebo Kulturförening PRO Bowling Kvinnojouren Anna STIPENDIATER UNGDOMSSTIPENDIATER 2012 Enköping Föreningsstipendium Enköpings Brottarklubb 20.000 kr Stratos BTK 20.000 kr Ungdomsledare Regina Andersson, Fjärdhundra SK 10.000 kr Per Lindström, ESK hockey 10.000 kr Utvecklingsstipendiater Tim Tordendahl, Enköpings Tennisklubb 15.000 kr Niklas Pettersson, Göta MS 15.000 kr Håbo Föreningsstipendium Bålsta Skidklubb 20.000 kr Håbo Ridklubb 20.000 kr Ungdomsledare Anders Löfgren, Bålsta IF 10.000 kr Emelie Ekberg, Håbo Ridklubb 10.000 kr Utvecklingsstipendiat Linda Wallenthin, 30.000 kr Upplands-Bro Föreningsstipendium Kungsängens Sportklubb 20.000 kr UpplandsBro DansGymnaster 20.000 kr Ungdomsledare Lars Hellman, Bro IK Innebandy 10.000 kr Ove Larsson, Kungsängens Idrottsförening 10.000 kr Utvecklingsstipendiat Sven Thorgren, 30.000 kr SKOLSTIPENDIATER 2012 Westerlundska gymnasiet – Enköping Isabelle Tibbelin Sp3b Beatrice Östergren Sp3b Max Loman Sp3c Karin Boström Sp3c Ayoub Shamil Ayoub Sp3c Sofia Petersson Sp3c Emma Eklund OP3 Elsa Wilén NV3B Anna Welsapar NV3B Ola Hammarstedt NV3A Julia Liljestrand NV3A Bildningscentrum Jan Fridegård – Bålsta Fredrik Wiik SP3 Hillevi Wijk SP3 Emelie Ahlm BF3 Alexander Lundstjälk TE3 Upplands-Bro gymnasiet – Kungsängen Amanda Bengtsson Tobias Falkborn Jessica Santarina Foto: Sören Carlsson Sparbanken i Enköping – en Sparbank i Enköping, Håbo och Upplands-Bro Bank & Försäkring Enköping Privat Företag V:a Ringgatan 20 Torggatan 32 Bålsta Stockholmsvägen 85 Bro Bro Centrum Kungsängen Torget 1 Telefon 0171-853 00 Telefonbanken 0171-854 54 Huvudkontor V:a Ringgatan 20 Box 912, 745 25 Enköping Internet www.sparbankenenkoping.se
© Copyright 2024