1. No category

Bank & Försäkring
Årsredovisning
2012
Sparbanken i Enköping – goda möten sedan 1835.
Innehållsförteckning
VD och ordförande har ordet
Förvaltningsberättelse
Fem år i sammandrag
Resultaträkning
Rapport över totalresultat
Balansräkning
Rapport över förändringar i eget kapital
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1
Uppgifter om sparbanken
Not 2
Redovisningsprinciper
Not 3
Finansiella risker
Not 4
Räntenetto
Not 5
Erhållna utdelningar
Not 6
Provisionsintäkter
Not 7
Provisionskostnader
Not 8
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Not 9
Övriga rörelseintäkter
Not 10 Allmänna administrationskostnader
Not 11 Övriga rörelsekostnader
Not 12 Kreditförluster, netto
Not 13 Bokslutsdispositioner
Not 14 Skatter
Not 15 Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Not 16 Utlåning till kreditinstitut
Not 17 Utlåning till allmänheten
Not 18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Not 19 Aktier och andelar
Not 20 Immateriella anläggningstillgångar
Not 21 Materiella tillgångar
Not 22 Övriga tillgångar
Not 23 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Not 24 Skulder till kreditinstitut
Not 25 Inlåning från allmänheten
Not 26 Övriga skulder
Not 27 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Not 28 Obeskattade reserver
Not 29 Eget kapital
Not 30 Ställda säkerheter
Not 31 Ansvarsförbindelser
Not 32 Åtaganden
Not 33 Närstående
Not 34 Intäkternas geografiska fördelning
Not 35 Finansiella tillgångar och skulder
Not 36 Viktiga uppskattningar och bedömningar
Not 37 Kapitaltäckning
Not 38 Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen
Revisionsberättelse
Företagsstyrning
Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl.
2
3
6
9
12
12
13
14
15
16
16
16
26
38
38
38
38
39
39
39
42
43
43
43
44
44
44
45
45
46
46
47
47
47
47
48
48
48
48
49
49
49
49
49
50
52
53
55
57
58
60
VD och ordförande har ordet
Det återstår dock många utmaningar i den globala
ekonomin. Utformningen av den ekonomiska politiken och fortsatta ekonomiska reformer kommer att
vara avgörande för hur tillväxten utvecklas framöver.
Försämrad omvärldskonjunktur – men
stabilisering på finansmarknaderna
Den globala ekonomin tappade påtaglig fart under
fjolårets andra halvår. I EMU-länderna drogs tillväxten ned av omfattande budgetbesparingar och arbetslösheten steg snabbt och nådde rekordhöga
nivåer under 2012. Den recessionsliknande utvecklingen i euroländerna gällde även för världens tredje
största ekonomi, Japan.
Kraftig inbromsning i svensk ekonomi
Den svenska ekonomins motståndskraft mot en
svagare global konjunktur minskade under senare
delen av 2012. Konjunkturindikatorer under fjolårets
sista kvartal pekade på en krympande BNP och en
risk för att ekonomin kan hamna i en kortare recession under inledningen av 2013. Vi bedömer att den
svenska ekonomin växte med drygt 1 % under fjolåret jämfört med närmare 4 % år 2011. Det är framför allt exportindustrin som har påverkats av den
svagare globala konjunkturen, samtidigt som kronan
har stärkts. Historiskt brukar den svenska kronan
försvagas när omvärldskonjunkturen försämras,
men starka offentliga finanser, högre reporänta
gentemot omvärlden och överskott i bytesbalansen
ledde till en ökad aptit efter svenska tillgångar på
finansmarknaderna, vilket stärkte den svenska kronan.
En minskad världshandelstillväxt och en svagare
konkurrenskraft på grund av yenens förstärkning
ledde till en kraftigt försämrad japansk exportutveckling. Även tillväxtekonomierna Kina, Indien och
Ryssland uppvisade en tydlig inbromsning under
förra året. Den amerikanska ekonomin tillhörde de
få där tillväxten tog fart under 2012, till största delen
driven av ökad konsumtion och stigande investeringar. För första gången sedan 2005 steg bostadsbyggandet i USA. Samtidigt började arbetslösheten
att sjunka, om än från höga nivåer. Den amerikanska centralbanken, FED, var tydlig med att den nuvarande låga styrränta på 0,25 % kommer att vara
bestående så länge arbetslösheten är på dagens
höga nivåer (drygt 8 %). Det är först när arbetslösheten sjunker ned mot 6,5 % som FED anser att
penningpolitiken kan stramas åt. Sammanfattningsvis växte världsekonomin med 3,0 % förra året jämfört med 3,6 % år 2011. Mer än tre fjärdedelar av
tillväxten kom från tillväxtekonomierna.
De långa statsobligationsräntorna sjönk till rekordlåga nivåer fram till halvårsskiftet ifjol och har därefter följts av en mindre uppgång när investeringsintresset för mer riskfyllda placeringar ökade. Den
svenska arbetsmarknaden uppvisade en påtaglig
försvagning under slutet av 2012. En kraftig ökning i
antalet varsel, inte minst i industrin, och färre antal
nyanmälda lediga platser pekar på att arbetslösheten kommer att stiga till över 8 % av arbetskraften
under innevarande år.
Under 2012 gjordes flera ekonomisk-politiska framsteg i euroländerna, vilket har minskat risken för att
eurokrisen förvärras. Inrättandet av den Europeiska
stabilitetsmekanismen (EMS), som gör det möjligt
att ge stöd till krisdrabbade länder, och beslutet att
ECB kan köpa en obegränsad mängd statsobligationer på andrahandsmarknaden har stärkt finansmarknadens förtroende och minskat ränteskillnaderna mellan euroländerna. Det gäller i synnerhet
länderna i södra Europa.
Hushållen har samtidigt blivit mer pessimistiska om
framtiden, även om hushållens ekonomiska ställning till viss del stärkts av den låga inflationen och
det låga ränteläget. Ett ökat hushållssparande och
en lägre utlåningstakt till hushållen har följts av en
minskad utlåning till företagssektorn när investeringarna tenderar att skjutas på framtiden.
I USA har utvecklingen varit den motsatta; tillväxten
stärktes men de institutionella bristerna blev allt
tydligare i takt med att landet närmade sig det s.k.
budgetstupet. Även om den akuta risken för en
omfattande finanspolitisk åtstramning är undanröjd,
kvarstår alltjämt de stora underskotten i de amerikanska statsfinanserna. Sammantaget ledde det
ökade förtroendet på finansmarknaden, stabiliseringen i eurozonen och tecknen på en annalkande
konjunkturåterhämtning till stigande globala börser.
Omslaget i konjunkturen och nedreviderade tillväxtutsikter för svensk ekonomi bidrog till att Riksbanken sänkte styrräntan med 0,75 procentenheter
under 2012 till 1,0 % i december. Kombinationen av
en inflationstakt som ligger under Rikbankens inflationsmål på 2 % och en hög privat skuldsättningsgrad utgör den stora utmaningen för svensk penningpolitik framöver.
3
Bankens utveckling
Sparbanken i Enköping har i linje med den övriga
branschens utveckling haft ett verksamhetsår 2012
som inneburit god tillväxt och ett ekonomiskt resultat som överstiger tidigare år. Trots den oro som
präglat samhällsekonomin under året kan banken
redovisa stabilitet i resultatet med ökat räntenetto,
ökade provisionsintäkter, god kostnadskontroll och
låga kreditförluster.
Bankens innehav av aktier i Swedbank.
Banken har under året ökat sitt aktieinnehav i
Swedbank AB. Innehavet uppgår vid årets slut till
744 000 A-aktier. Aktieinnehavet har under året
inneburit en god avkastning och bidrar också till
Sparbankernas strävan att öka det gemensamma
innehavet i Swedbank AB.
Styrelsens arbete under året.
Styrelsens arbete under året har präglats av flera
viktiga aktiviteter inom olika områden.
Tillväxten i svensk ekonomi har under året varit låg
men återigen så har näringslivet i kommunerna
inom bankens verksamhetsområde, Enköping,
Håbo och Upplands-Bro, visat stark motståndskraft
mot den försämrade konjunkturen främst tack vare
ett väl diversifierat näringsliv och en stark bostadssektor.
Utvecklingen av regulatoriska regelverk för den
finansiella sektorn präglas av den oro i finansmarknaderna som rått sedan finanskrisen 2008 och som
innebär ökade krav inom områden som kapital och
likviditetsstruktur.
Styrelsen har lagt ned mycket tid på det viktiga arbetet med att utforma och säkerställa bankens
kompatibilitet med kommande regelverk som enligt
nuvarande tidplan kommer att implementeras successivt fram till 2017. Som ett led i detta arbete har
en översyn av bankens interna policys och instruktioner genomförts under 2012. Bland annat innebär
arbetet att styrelsen fastställt tydligare toleransnivåer för bankens risktagande. Arbetet kommer att
fortsätta under 2013 när ytterligare krav kommer att
ställas på finansiella institut.
Bankens nettoresultat innebär att banken kan förstärka sin finansiella bas med ytterligare 50,9 miljoner kronor och kan vid årsskiftet redovisa ett totalt
eget kapital på 596,1 miljoner kronor. Banken står
därmed väl rustad för att möta både nya legala kapitalkrav, som implementeras under 2013, och framtida risker i stressade scenarier.
Offensiva satsningar
Under 2012 har banken fortsatt sin satsning på den
lanserade konceptstrukturen för privat och företagsmarknad. Samtliga koncept, för privatmarknad
Private banking, Premium och Nyckelkund och för
företagsmarknad ”Bättre affärer” och Kapitalförvaltning, har uppvisat substantiella ökningar och responsen från bankens kunder angående de mervärden som erbjuds i konceptstrukturen har varit
tydlig.
Bland annat kommer styrelseledamöterna att genomgå en av Sparbankernas Riksförbund arrangerad utbildning i riskhantering
I augusti månad genomförde styrelsen en studieresa till Berlin för erfarenhetsutbyte med den tyska
Sparbanksrörelsen.
Digitaliseringen av banktjänster skjuter nu fart på
allvar. Under året har flera viktiga lanseringar skett
av bland annat applikationer för smarta mobiler och
läsplattor. Tjänsten ”Swish” som innebär att privatpersoner kan betala till varandra med mobiltelefonen väntas bli en stor tjänst och kraftigt bidra till det
så viktiga målet att nedbringa kontantflödet i samhället.
Försäkringsaffären
Försäkringsaffären utvecklas fortsatt starkt. Antalet
medarbetare med försäkringsutbildning på så kallad
”IFU nivå” har ökat med två personer under året.
Sparbanken i Enköping är en av de starkaste bankerna i Sparbankskollektivet när det gäller försäkringsaffären som innefattar både sakförsäkring för
privatpersoner och företag samt liv och sparaprodukter.
4
Utsikter för 2013
Det rådande konjunkturläget indikerar ett tillväxtmässigt svagt första halvår 2013. I slutet av året
finns förhoppningar om en stärkt konjunktur som
förstärks ytterligare under 2014. Ljusningen förutsätter dock att den stabiliserade utvecklingen i omvärlden fortsätter, inte minst i eurozonen och USA.
Sparbanken i Enköping räknar med en god tillväxt i
affärsvolymer under 2013 men också påfrestningar
på bankens resultat främst beroende på låga räntor
under året
Genom ett målmedvetet arbete med bankens kunder, framför allt inom ramen för våra konceptstrukturer, försäkringar och digitala produkter ser vi ändå
ljust på 2013.
Avslutningsvis vill vi tacka bankens medarbetare för
en stark och engagerad insats under det gångna
året. Vi vill också rikta ett tack till bankens kunder
för en förtroendefull relation under 2012.
Vi ser fram mot 2013 och en nära kontakt med våra
kunder och samarbetspartner.
Välkommen till Sparbanken i Enköping – en, i verklig mening, lokal bank.
Göran Olsson
Styrelsens ordförande
Göran Hedman
Verkställande direktör
5
200 (97) Mkr till företag. Resterande utlåningsökning härleds till övriga organisationer.
Förvaltningsberättelse
Allmänt om verksamheten
Sparbanken i Enköping verkar inom Enköping,
Håbo och Upplands-Bro kommuner. Bankens vision
är att vara den naturliga bankpartnern och den enda
bank våra kunder behöver.
Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade
under 2012 med 380 (170) Mkr och uppgick vid
årets slut till 7 843 (7 463) Mkr.
Sparbankens utlåning och förmedlade kreditvolymer
var vid årsskiftet totalt 12,8 (12,0) Mdr kronor.
Sparbankens affärsidé är att vara en sparbank med
uppgift att skapa ett uthålligt värde för kunderna och
banken.
100
240
220
90
Utveckling av sparbankens verksamhet, resultat
och ställning
Allmänt
Sparbanken har under 2012, trots rådande konjunktur, uppvisat en kraftig tillväxt i affärsvolym. Vidare
blev 2012 resultatmässigt det bästa någonsin i bankens historia.
200
80
180
70
160
140
60
120
50
100
2007 2008 2009 2010 2011 2012
Antal årsarb
Mkr/årsarbetare
Balansomslutningen 2012 ökade med 10 % (5 %)
jämfört med föregående år och uppgick till 5 675
(5 142) Mkr.
Antal årsarbetare och affärsvolym per årsarbetare
Likviditet
Sparbanken har under året ökat sitt aktieinnehav i
Swedbank AB. Sparbanken innehar per balansdagen 744 000 (711 000) A-aktier i Swedbank AB.
Genomsnittligt anskaffningsvärde för aktierna uppgår till knappt 71 kr/styck.
Sparbankens likviditet följs och rapporteras på daglig basis i organisationen. Under året har bankens
redan starka likviditet förstärkts ytterligare. Likviditet
definieras som kassa och kortfristig utlåning till kreditinstitut med avdrag för skulder till kreditinstitut.
Likviditeten uppgick per balansdagen till 748 (719)
Mkr. I syfte att med låg kreditrisk förbättra bankens
avkastning har placeringar gjorts kortfristigt i obligationer och andra räntebärande värdepapper. Per
2012-12-31 uppgick dessa placeringar till 455 (459)
Mkr.
Under 2012 har sparbanken beslutat att förvärva
bolaget Torgett A-C AB vars tillgångar i allt väsentligt utgörs av den fastighet i Kungsängen där sparbanken sedan 1988 bedriver sin verksamhet. Bolagsförvärvet kommer tidigast att vara slutfört per
2013-02-15.
Affärsvolym
En utförlig beskrivning av bankens hantering av
likviditetsrisk och aktuell likviditetssituation återfinns
på
Sparbanken
i
Enköpings
hemsida,
www.sparbankenenkoping.se. Information på hemsidan uppdateras kvartalsvis gällande likviditetsrisk
och aktuell likviditetssituation.
Total uppgick sparbankens affärsvolym vid årsskiftet till 21,5 (19,8) Mdr, vilket är en ökning med 8,5
%.
Inlåning från allmänheten uppgick till 5 010 (4 576)
Mkr vilket är en ökning med 9 % eller 434 (198)
Mkr.
Kapitaltäckningskvoten för sparbanken blev 1,78
(1,76). Kapitalbasen har ökat till 519 (454) Mkr och
minimikapitalkravet har ökat från 258 Mkr till 291
Mkr.
Volymerna i Swedbank Robur Fond och Swedbank
Försäkring uppgick till 2 200 respektive 648 Mkr
vilket innebär att volymerna i Robur Fond och
Swedbank Försäkring ökat med 148 respektive 127
Mkr under 2012.
Sparbankens resultat
Under 2012 uppgick räntenettot till 146 (138) Mkr,
vilket är en ökning med 6 (25) %. Ökningen förklaras framför allt av ökade in- och utlåningsvolymer.
Räntekostnaderna har ökat på grund av hårdare
konkurrens avseende inlåningsmedel.
Utlåning till allmänheten, brutto, uppgick vid årsskiftet till 4 309 (3 845) Mkr, en ökning med 12 % (7 %)
eller 464 (273) Mkr. Av den sammanlagda utlåningsökningen hänförs 239 (132) Mkr till hushåll och
6
Avkastningen på sparbankens överlikviditet, vilken
placerats kortfristigt i räntebärande placeringar, har
givit en marginellt bättre avkastning jämfört med
föregående år. Sparbankens provisionsnetto har
ökat under året, utfallet blev slutligen 76 (68) Mkr.
Ökningen kan främst härledas till förmedlad utlåning, värdepapperstjänster, försäkringsaffären samt
överlag en ökad efterfrågan på bankens olika produkter och tjänster.
Från och med 2012-04-01 gäller ett nytt icke tidsbestämt anställningsavtal med VD Göran Hedman.
Investeringar
Inköp av maskiner och inventarier samt aktiverad
del av utförd ombyggnation har under året uppgått
till 5,1 (4,1) Mkr. Investeringarna avser främst inköp
av tjänstebilar, uttagsautomater, tillbyggnad av värme/ventilationsanläggning samt renovering av personalutrymmen och samlingssal.
Under året har sparbanken erhållit utdelning på
aktieinnehav från såväl Swedbank AB som Sparbankernas Försäkrings AB. Totalt har erhållna utdelningar uppgått till 3,9 (1,4) Mkr.
Finansiella instrument och riskhantering
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
risker vilka indelas i kredit-, marknads-/likviditetsrisk
och operativa risker. För att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten fastställer sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, policies och instruktioner för kreditgivning, finansverksamhet samt övrig
verksamhet.
Nettoresultatet av finansiella transaktioner består av
realiserade vinster på 0,4 Mkr och icke realiserade
vinster på 5,2 Mkr. Därutöver redovisas valutakursvinster på 0,6 Mkr.
Övriga rörelseintäkter uppgår till 1,1 (1,5) Mkr. Intäkterna utgörs främst av hyresintäkter.
Personalkostnader, som ingår i allmänna administrationskostnader uppgick till 80 (80) Mkr. Den i stort
oförändrade kostnadsmassan förklaras av avtalsenliga löneökningar i förhållande till minskat antal anställda. Medeltalet anställda beräknat på
arbetad tid uppgick under året till 98 (100).
Den övergripande riskpolicyn, kreditpolicyn, finanspolicyn och policyn för operativa risker samt därtill
hörande instruktioner revideras årligen. De tre områdena kreditrisk, marknads-/likviditetsrisk och operativ risk är av styrelsen delegerade till kommittéer.
Styrelsen erhåller därefter rapportering om utvecklingen.
Övriga allmänna administrationskostnader i form av
lokal- och IT-kostnader uppgick till 39 (41) Mkr.
Minskningen i kostnadsmassan kan främst härledas
till IT-kostnader.
Enligt lagen om kapitaltäckning och stora exponeringar ska sparbanken årligen visa att det egna
kapitalet är tillräckligt stort för att möta de risker som
kan uppkomma i verksamheten. Detta ställer krav
på att sparbanken har en väl fungerande riskhantering som kontrollerar och följer upp utvecklingen av
kreditrisker, marknads-/likviditetsrisker samt operativa risker.
Planenliga avskrivningar samt övriga rörelsekostnader uppgick till 3,7 respektive 12,2 Mkr vilket är en
marginell ökning i förhållande till föregående år.
Kreditförluster har för 2012 belastat bankens resultat med 6,7 (4,8) Mkr och omfattar såväl konstaterade som befarade förluster, samt återföringar av
tidigare befarade förluster. Sparbankens reserveringsgrad är 55 % (50 %) och andelen osäkra fordringar netto i förhållande till nettoutlåningen uppgår
till 0,36 % (0,48 %).
Sparbankens organisation är anpassad efter dessa
krav. Kontroll och uppföljning av risker ligger på
avdelningen Risk & Compliance, som är oberoende
gentemot sparbankens affärsverksamhet. Denna
avdelning har även ansvar för framtagande av styrelseunderlag samt beräkning av sparbankens kapitalbehov i en intern kapitalutvärdering, vilken även
tillställs Finansinspektionen för deras bedömning
efter förfrågan.
Rörelseresultatet före kreditförluster ökade under
året till 97 (74) Mkr. Rörelseresultatet efter kreditförluster blev 90 (70) Mkr.
Övrigt beträffande riskexponering se not 3.
Personal
Medelantalet anställda uppgick under året till 98
(100) personer, beräknat efter arbetstidsmåttet
1 730 timmar per år. Sparbanken hade 29 (28)
Swed Sec-licensierade medarbetare och 34 (34)
certifierade rådgivare vid utgången av 2012. Under
2012 har sparbankens utbildningskostnader uppgått till cirka 1,7 (1,5) Mkr.
7
Principer och processer för ersättningar och
förmåner till ledande befattningshavare
anställda. Ersättning till verkställande direktören
beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande
befattningshavare fastställs av styrelsen efter förslag från VD. I övrigt beträffande ersättning och
förmåner hänvisas till not 10.
Sparbankens styrelse har fastställt en ersättningspolicy för sparbanken, vilken fastställdes senast
2012-10-26. Styrelsen har utsett ordföranden som
särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättning till
Förväntningar avseende den framtida utvecklingen
I prognosen för 2013 spås ett något lägre räntenetto
än för 2012. Minskningen av räntenettot kan förklaras av ett lägre ränteläge än föregående år, fortsatt
hård konkurrens om inlåningsmedel samt en svagare volymutveckling på grund av nuvarande konjunktur.
Övriga intäkter förväntas minska i förhållande till
2012.
Sparbankens kostnadsmassa spås öka marginellt
under 2013.
Börs- och ränteutveckling är starkt påverkande parametrar för bankens utveckling under kommande
år. Den makroekonomiska utvecklingen är fortsatt
osäker vilket påverkar tillförlitligheten i lämnad prognos.
Sparbankens provisionsnetto förväntas öka under
2013, orsaken till ökningen bedöms ligga i ökad
försäljning av produkter och tjänster.
8
Fem år i sammandrag
Nyckeltal År
Volym
Affärsvolym ultimo, Mkr
förändring under året, %
2012
2011
21 464
8,5 %
19 778
2,3 %
2010
2009
2008
19 337
8,1 %
17 896
11,5 %
16 048
6,0 %
Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer
Kapital
Soliditet *
10,8 %
10,1 %
9,6 %
9,4 %
8,3 %
1,78
1,76
1,68
1,78
1,68
15,5 %
15,3 %
14,6 %
15,1 %
13,8 %
2,14 %
2,94 %
Beskattat eget kapital + 78,0 % av obeskattade reserver
i % av balansomslutningen
Kapitaltäckningskvot
Kapitalbas/minimikapitalkrav
Primärkapitalrelation
Primärkapital/riskvägda placeringar exklusive operativ
risk
Resultat
Placeringsmarginal
2,72 %
2,80 %
2,36 %
Räntenetto i % av MO
Rörelseintäkter/affärsvolym
1,13 %
1,09 %
0,94 %
1,01 %
1,20 %
0,44 %
0,36 %
0,26 %
0,19 %
0,23 %
8,98 %
10,37 %
7,76 %
5,63 %
7,99 %
0,59
0,65
0,71
0,73
0,65
0,61
0,67
0,73
0,79
0,69
55 %
50 %
54 %
72 %
43 %
0,36 %
0,48 %
0,50 %
0,25 %
0,48 %
0,18 %
0,14 %
0,11 %
0,35 %
0,29 %
98
4
100
4
94
4
94
4
94
3
Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig
affärsvolym
Rörelseresultat/affärsvolym
Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym
Räntabilitet på eget kapital *
Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital
K/I-tal före kreditförluster
Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
K/I-tal efter kreditförluster
Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till
räntenetto + rörelseintäkter
Osäkra fordringar och kreditförluster
Reserveringsgrad för osäkra fordringar
Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra
fordringar brutto
Andel osäkra fordringar
Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Kreditförlustnivå
Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till
allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)
Övriga uppgifter
Medelantalet anställda
Antal kontor
*) 2008-2011 är beräknade utifrån den skattesats som varit gällande för respektive år.
9
2012
Resultat- och balansräkningar, Mkr
Resultaträkning
Räntenetto
Provisioner, netto
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga intäkter
Summa intäkter
Allmänna administrationskostnader
1
Övriga kostnader
Kreditförluster
Summa kostnader
Värdeförändring på finansiella tillgångar
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatter
Årets resultat
2011
2010
2009
2008
146
76
6
5
233
-121
-15
-7
-143
90
-22
-17
51
138
68
1
3
210
-121
-15
-5
-141
70
0
-18
51
109
65
-1
1
174
-108
-15
-4
-127
47
0
-12
35
96
65
6
4
171
-108
-16
-11
-135
-5
31
0
-8
23
122
56
4
4
186
-105
-15
-8
-128
-23
35
0
-17
18
Balansräkning
Kassa
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Immateriella tillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
42
708
4 290
455
97
0
44
39
5 675
30
691
3 827
459
66
0
43
26
5 142
29
483
3 556
667
59
1
43
44
4 882
37
567
3 446
389
23
1
44
56
4 563
40
477
3 235
602
30
1
44
58
4 487
Skulder till kreditinstitut
In- och upplåning från allmänheten
Övriga skulder
Avsättningar för uppskjuten skatt m.m.
Summa skulder och avsättningar
2
5010
41
3
5 056
2
4 577
41
3
4 623
3
4 378
27
4
4 412
3
4 088
40
4
4 135
8
3 999
76
10
4 093
Obeskattade reserver
Eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
23
596
5 675
1
518
5 142
1
469
4 882
1
427
4 563
1
393
4 487
1
inkl avskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
10
Förslag till disposition beträffande sparbankens
vinst
Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 519 Mkr (454 Mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 291 Mkr (258 Mkr). Specifikation av posterna framgår av not 37 om kapitaltäckning.
Årets resultat enligt balansräkningen utgör 50 855 kkr.
Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt
följande:
- överföring till reservfonden 50 855 kkr
Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov
till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång
sikt.
Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora
exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst
summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknads- och likviditetsrisker och operativa risker och
dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingspolicy. Sparbankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 1,78 (föregåendes års kapitaltäckningskvot 1,76).
Styrelsens bedömning är att sparbankens egna
kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är
tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.
Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i
övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.
11
Resultaträkning
1 januari - 31 december
Kkr
Not
Ränteintäkter
Räntekostnader
Räntenetto
Erhållna utdelningar
Provisionsintäkter
Provisionskostnader
Nettoresultat av finansiella transaktioner
Övriga rörelseintäkter
Summa rörelseintäkter
Allmänna administrationskostnader
Av- och nedskrivningar på materiella och immateriella anläggningstillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa kostnader före kreditförluster
Resultat före kreditförluster
Kreditförluster, netto
Rörelseresultat
Bokslutsdispositioner
Skatt på årets resultat
Årets resultat
4
5
6
7
8
9
10
20,21
11
12
13
14
2012
212 322
-66 629
145 693
3 906
87 600
-11 282
6 189
1 141
233 247
-120 638
-3 674
-12 201
-136 513
96 734
-6 665
90 069
-21 990
-17 224
50 855
2011
199 093
-61 350
137 743
1 364
79 804
-11 475
1 409
1 548
210 393
-120 744
-3 430
-11 806
-135 980
74 413
-4 846
69 567
100
-18 387
51 280
Rapport över totalresultat
1 januari - 31 december
Kkr
Not
2012
2011
Årets resultat
50 855
51 280
Övrigt totalresultat
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Årets övrigt totalresultat
Årets totalresultat
27 337
27 337
78 192
-2 213
– 2 213
49 067
12
Balansräkning
Per den 31 december
Kkr
Not
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
- Inventarier
- Byggnader och mark
Aktuell skattefordran
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Summa tillgångar
2012
2011
42 078
101 696
708 058
4 289 088
1 041
353 176
96 767
180
29 891
100 215
690 753
3 826 084
1 040
358 479
65 842
450
7 822
36 641
3 626
4 466
30 376
5 675 015
6 871
36 405
1 022
24 770
5 141 822
2 442
5 009 931
21 981
18 283
1 648
4 576 455
4 034
21 497
15 869
14
3 260
5 055 897
3 383
4 622 886
Obeskattade reserver
28
22 984
994
Eget kapital
Reservfond
Fond för verkligt värde
Årets resultat
Summa eget kapital
Summa skulder, avsättningar och eget kapital
29
503 498
41 781
50 855
596 134
5 675 015
452 218
14 444
51 280
517 942
5 141 822
30
30
Inga
Inga
Inga
Inga
31
31
98 809
26 100
107 019
-
32
999 340
893 575
Skulder, avsättningar och eget kapital
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Aktuell skatteskuld
Övriga skulder
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
Avsättningar
- Uppskjuten skatteskuld
Summa skulder och avsättningar
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
Poster inom linjen
Ställda säkerheter för egna skulder
Övriga ställda säkerheter
Ansvarsförbindelser
- Garantier
- Övriga ansvarsförbindelser
Åtaganden
- Övriga åtaganden
13
Rapport över förändringar i eget kapital
Kkr
Ingående eget kapital 2011-01-01
Reservfond
Fond för
verkligt värde
417 478
16 657
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
Årets
resultat
Totalt
eget kapital
34 740
468 875
51 280
51 280
-2 213
-2 213
Summa
Vinstdisposition
417 478
34 740
14 444
86 020
-34 740
517 942
0
Utgående eget kapital 2011-12-31
452 218
14 444
51 280
517 942
Reservfond
Fond för
verkligt värde
Kkr
Ingående eget kapital 2012-01-01
452 218
Årets resultat
Årets övrigt totalresultat
14 444
Årets
resultat
Totalt
eget kapital
51 280
517 942
50 855
50 855
27 337
27 337
Summa
Vinstdisposition
452 218
51 280
41 781
102 135
-51 280
596 134
0
Utgående eget kapital 2012-12-31
503 498
41 781
50 855
596 134
14
Kassaflödesanalys (indirekt metod)
1 januari – 31 december
kkr
2012
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat (+)
Justering för poster som inte ingår i kassaflödet
Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-)
Avskrivningar (+)
Kreditförluster (+)
Betald inkomstskatt (-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av
rörelsekapital
2011
90 069
69 567
-5 178
3 674
8 491
-24 884
72 172
-464
3 431
2 999
-16 252
59 281
-471 496
9 000
433 476
-9 049
2 775
-35 294
-273 673
208 727
199 843
16 234
13 215
164 346
177
-3 765
492
-5 084
-8 180
7
-9 319
163
-4 088
-13 237
Årets kassaflöde
Likvida medel vid årets början
Likvida medel vid årets slut
28 698
718 996
747 694
210 390
508 606
718 996
Kkr
2012-12-31
2011-12-31
750 136
-2 442
747 694
720 644
-1 648
718 996
2012-12-31
2011-12-31
Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital
Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+)
Ökning/minskning av värdepapper (-/+)
Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-)
Förändring av övriga tillgångar (+/-)
Förändring av övriga skulder (+/-)
Kassaflöde från den löpande verksamheten
Investeringsverksamheten
Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+)
Investeringar i finansiella tillgångar (-)
Avyttring av materiella tillgångar (+)
Förvärv av materiella tillgångar (-)
Kassaflöde från investeringsverksamheten
Följande delkomponenter ingår i likvida medel:
Kassa och Utlåning till kreditinstitut
Skulder till kreditinstitut
Summa
Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den
löpande verksamheten
Kkr
Erhållen utdelning
Erhållen ränta
Erlagd ränta
15
3 906
212 324
66 631
1 364
199 093
61 350
värderas till verkligt värde (se not 35) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt
värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar
eller finansiella skulder värderade till verkligt värde
via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar
som kan säljas.
Noter till de finansiella rapporterna
Not 1
Uppgifter om sparbanken
Årsredovisningen avges per 31 december 2012 och
avser Sparbanken i Enköping som är sparbank med
säte i Enköping.
Adressen till huvudkontoret är Västra Ringgatan 20,
Enköping.
(c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta
Företagets funktionella valuta är svenska kronor
och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är
avrundade till närmaste tusental.
Bankens organisationsnummer är 517000-6505.
Not 2
Redovisningsprinciper
(a) Överensstämmelse med normgivning
och lag
(d) Bedömningar och uppskattningar i de
finansiella rapporterna
Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag
(1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS
2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i
FFFS 2009:11 och Rådet för finansiell rapporterings
rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska
personer samt FFFS 2011:54. Sparbanken tillämpar
därigenom s.k. lagbegränsad IFRS och med detta
avses standarder som har antagits för tillämpning
med de begränsningar som följer av RFR 2 och
FFFS . Detta innebär att samtliga av EU godkända
IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen
för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning.
Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet
med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens
ledning gör bedömningar och uppskattningar samt
gör antaganden som påverkar tillämpningen av
redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader.
Uppskattningarna och antagandena är baserade på
historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer
som under rådande förhållanden synes vara rimliga.
Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden
används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars
framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan
avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.
Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den
period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs
och framtida perioder om ändringen påverkar både
aktuell period och framtida perioder.
Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av
styrelsen den 21 februari 2013. Resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på sparbanksstämman 2013-04-16.
De nedan angivna redovisningsprinciperna har tilllämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat
framgår
Bedömningar gjorda av företagsledningen vid tilllämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och
gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga
justeringar i påföljande års finansiella rapporter
beskrivs närmare i notapparat nedan.
(b) Värderingsgrunder vid upprättande av
företagets finansiella rapporter
Tillgångar och skulder är redovisade till historiska
anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde,
förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som
16
frivilligt värderas till verkligt värde enligt den sk ”Fair
Value Option” ska redovisas. För dessa skulder ska
värdeförändringen delas upp på förändringar som är
hänförliga till egen kreditvärdighet respektiver på
förändringar i referensränta. Sparbanken har ännu
inte gjort någon utvärdering av effekterna av IFRS 9
och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom IFRS 9
ännu inte godkänts för tillämpning inom EU.
(e) Ändrade redovisningsprinciper
Under 2012 har inte någon ändring av sparbankens
redovisningsprinciper genomförts. Övriga ändringar
av IFRS med tilämpning från och med 2012 har inte
haft någon effekt på sparbankens redovisning.
(f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas
Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först
under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga
fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.
IFRS 13 Fair Value Measurement, har till uppgift att
ge en enhetlig definition och vägledning för värdering till verkligt värde enligt IFRS. Standarden innehåller inte krav avseende vad som ska värderas till
verkligt värde utan föreskriver hur verkligt värde ska
fastställas. Standarden kräver fler upplysningar om
de metoder som använts för att fastställa fair value.
Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de
finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms
inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.
Effekterna av IFRS 13 bedöms inte få någon väsentlig påverkan på sparbankens resultat eller finansiella rapporter.
(g) Utländsk valuta
IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39
Finansiella instrument: Redovisning och värdering.
IASB har publicerat de två första av vad som kommer att utgöra den slutliga IFRS 9. Den första delen
behandlar klassificering och värdering av finansiella
tillgångar. De kategorier för finansiella tillgångar
som finns i IAS 39 ersätts i IFRS 9 av två kategorier, där värdering sker till verkligt värde eller upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde
används för instrument som innehas i en affärsmodell vars mål är att erhålla de kontraktuella kassaflödena; vilka ska utgöra betalningar av kapitalbelopp och ränta på kapitalbeloppet vid specificerade
datum. Övriga finansiella tillgångar redovisas till
verkligt värde och möjligheten att tillämpa ’fair value
option’ som i IAS 39 behålls. Förändringar i verkligt
värde ska redovisas i resultatet, med undantag för
värdeförändringar på eget kapitalinstrument som
inte innehas för handel och för vilka initialt val görs
att redovisa värdeförändringar i övrigt totalresultat.
Värdeförändringar på derivat i säkringsredovisning
påverkas inte av denna del av IFRS 9, utan redovisas tillsvidare i enlighet med IAS 39.
Transaktioner i utländsk valuta
Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor.
Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den
funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och
skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på
balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid
omräkningarna redovisas i resultaträkningen.
(h) Ränteintäkter och räntekostnader samt
utdelning
Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på
skulder beräknas och redovisas med tillämpning av
effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta
som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida
in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet
av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i
effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella
rabatter, premier och andra skillnader mellan det
ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.
IASB publicerade i oktober 2010 även de delar av
IFRS 9 som berör klassificering och värdering av
finansiella skulder. Merparten överensstämmer med
principerna i IAS 39 förutom när det gäller hur förändringar i verkligt värde på finansiella skulder som
17
Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i
resultaträkningen består av:
lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.
Räntor på finansiella tillgångar och skulder som
värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt
effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra
fordringar
Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning
Räntor från finansiella tillgångar och skulder
som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.
Betald och upplupen ränta på derivat som är
säkringsinstrument och säkringsredovisning tilllämpas. För räntederivat som säkrar finansiella
tillgångar redovisas betald och upplupen ränta
som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar
finansiella skulder redovisas dessa som en del
av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).
(ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i
takt med att tjänsterna löpande utförs
-
-
-
Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti.
Dessa avgifter och provisioner periodiseras som
intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa
avgifter hör också de ersättningar som sparbanken
erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid
förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade
lånen (dock maximerat till under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto
efter avräkning för kreditförlust.
(iii) Provisioner och avgifter som är intjänade
när en viss tjänst utförts
Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten
”Erhållna utdelningar” när rätten att erhålla betalning
fastställts.
Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av
provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som
inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa
provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterad
till en utförd transaktion redovisas omedelbart som
intäkt.
(i) Provisions- och avgiftsintäkter
En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när (i)
inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, (ii)
det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är
förknippade med transaktionen kommer att tillfalla
företaget, (iii) färdigställandegraden på balansdagen
kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och (iv) de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för
att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett
tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga
värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas.
(j)
Provisionskostnader
Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den
mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas
vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej
här.
Sparbankerna erhåller avgifter och provisioner för
utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika
sätt enligt nedan:
(k) Nettoresultat av finansiella transaktioner
(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den
effektiva räntan
Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner
innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella
transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av:
Provisioner och avgifter som är en integrerad del av
effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt
utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av;
uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av
-
18
Realiserade och orealiserade förändringar i
verkligt värde på de tillgångar och skulder som
redovisas enligt fair value option.
-
-
-
-
-
(l)
Realisationsresultat från avyttring av finansiella
tillgångar och skulder (inklusive ränteskillnadsersättning som erhållits vid kunders lösen av lån
i förtid)
Realisationsresultat från finansiella tillgångar
som kan säljas.
Realiserade och orealiserade värdeförändringar
på derivatinstrument som är ekonomiska säkringsinstrument.
Orealiserade förändringar i verkligt värde på
derivat där säkringsredovisning till verkligt värde
tillämpas.
Orealiserade förändringar i verkligt värde på
säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde
Ineffektiv del av säkringsinstrument i kassaflödessäkring (utöver den del av värdeförändringen som har redovisats som ränta).
Valutakursförändringar
Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur
redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt
beräknas med tillämpning av de skattesatser och
skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.
Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla
temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa
kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna
skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.
Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt,
uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.
(o) Finansiella instrument
Finansiella instrument värderas och redovisas i
enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL.
Allmänna administrationskostnader
Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader,
utbildnings-, IT, telekommunikations-, rese- och
representationskostnader samt kassadifferenser.
Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar,
aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.
(m) Bokslutsdispositioner
(i) Redovisning i och borttagande
från balansräkningen
Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och
upplösningar av obeskattade reserver.
En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i
balansräkningen när sparbanken blir part enligt
instrumentets avtalsmässiga villkor.
(n) Skatter
Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat
utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande
skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i
eget kapital.
En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen
när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller
sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma
gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell
skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen
i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.
Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas
avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade
per balansdagen, hit hör även justering av aktuell
skatt hänförlig till tidigare perioder.
En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas
och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta
beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera
posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt
realisera tillgången och reglera skulden.
Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader
mellan redovisade och skattemässiga värden på
tillgångar och skulder.
19
Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget
förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången.
Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband
med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En
avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är
oåterkallerligt och lämnas till en låntagare där ett
nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet
betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker
sparbankens upplåningskostnader för att finansiera
lånet.
förändringarna på derivatet och den säkrade posten
på sätt som beskrivs nedan.
Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper: dels
finansiella tillgångar som utgör innehav för handels2
ändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt
den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i
denna kategori värderas löpande till verkligt värde
med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med
positivt verkligt värde med undantag för derivat som
är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.
Sparbanken innehar inga tillgångar som utgör innehav för handelsändamål.
(ii) Klassificering och värdering
Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument
som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka
redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid
första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen
avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter
första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.
Lånefordringar och kundfordringar
Lånefordringar och kundfordringar är finansiella
tillgångar som inte är derivat, som har fastställda
eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga
tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet
anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde
bestäms utifrån den effektivränta som beräknades
vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran
redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs.
efter avdrag för osäkra fordringar.
Inbäddade derivat
Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras
från värdkontraktet och redovisas på motsvarande
sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om
dess ekonomiska egenskaper och risker är nära
förknippade med värdkontraktets ekonomiska
egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde.
Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt
som innehåller ett eller flera inbäddade derivat,
klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade
avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.
Finansiella tillgångar som kan säljas
I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår
finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon
annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori.
Innehav av aktier och andelar som inte redovisas
som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här.
Tillgångar i denna kategori värderas löpande till
verkligt värde med periodens värdeförändringar
redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulera-
Samtliga derivat värderas initialt och löpande till
verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna
över resultaträkningen och derivaten kategoriseras
på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas.
Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värde-
2 Innehav för handelsändamål utgörs av finansiella instrument
med huvudsyfte att säljas eller återköpas på kort sikt, eller ingå i
en portfölj med identifierade finansiella instrument som förvaltas
tillsammans och för vilka det finns ett bevisat nyligen faktiskt
mönster av kortfristiga realiseringar av vinst, eller derivat (som ej
används i säkringsredovisning).
20
de värdeförändringarna i en särskild komponent av
eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror
på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller
på valutakursdifferenser på monetära poster vilka
redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning
på aktier. För dessa instrument kommer eventuella
transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid
redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid
löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond
för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller
eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas
ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i
övrigt totalresultat, i resultaträkningen.
lämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som
redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter.
(p) Lånelöften
Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels (i) en
ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån
med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där
låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller
inte och dels (ii) ett avtal där både sparbanken och
låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För
av sparbanken lämnade lånelöften gäller att (a) att
det inte kan regleras netto, (b) sparbanken har inte
som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt
lånelöften och (c) låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall som lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller
där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar sparbanken en avsättning
beräknad som det diskonterade värdet av framtida
förväntade betalningar om detta belopp är större än
det periodiserade värdet av eventuellt mottagna
avgifter för det lämnade lånelöftet.
Finansiella skulder värderade till verkligt
värde via resultaträkningen
Denna kategori består av två undergrupper, dels
finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål (se ovan), dels finansiella skulder som vid
första redovisningstillfället identifierats som tillhörig
till denna kategori (Fair Value Option). I den förstnämnda delkategorin ingår sparbankens derivat
med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i
resultaträkningen.
(q) Derivat och säkringsredovisning
Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för
att säkra de risker för ränte- och valutakursexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att
uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS
39 krävs att det finns en entydig koppling till den
säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt
skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får
bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas
vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall
förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre
är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.
Andra finansiella skulder
Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder,
t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.
(iii) Finansiella garantier
Sparbankens garantiavtal innebär att sparbanken
har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till
innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.
Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat
från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är
nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela
instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen.
Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller
inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet
och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.
Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt
värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren
erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid
den efterföljande värderingen redovisas skulden för
den finansiella garantin till det högre av de belopp
som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp
som ursprungligen redovisades efter avdrag, i till21
Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswapar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är:
ningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.
1.
ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring)
(ii) Kassaflödessäkring
2.
enskilt lån som löper med fast ränta (transaktionsbaserad säkringsrelation)
För säkringsrelationerna 2 enligt ovan tillämpas
kassaflödessäkring eftersom den säkrade risken är
osäkerhet i framtida kassaflöden. För säkring används ränteswapar. Ränteswaparna värderas till
verkligt värde i balansräkningen. I resultaträkningen
redovisas räntekupongdelen löpande som räntekostnad eller ränteintäkt (beroende på om den säkrade posten är en skuld eller tillgång) och övrig värdeförändring av ränteswapen redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i fond för verkligt värde i
eget kapital till den del säkringen varit effektiv så
länge som kriterierna för säkringsredovisning och
effektivitet är uppfyllda. All ineffektivitet från säkringen redovisas i resultaträkningen. Sparbanken i
Enköping tillämpar för närvarande ej kassaflödessäkring.
Den säkrade risken i de ovanstående posterna är
risken för förändring i verkligt värde på grund av
förändringar i swapräntan (1 och 2)
(i)
Säkring av verkligt värde (portfölj)
När ett säkringsinstrument används för säkring av
ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde
avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning
härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet
redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella
poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland
Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna
Fordringar och skulder i utländsk valuta
För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot
valutakursrisk används valutaterminer. För skydd
mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning
eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att både den underliggande fordran eller skulden och säkringsinstrumentet redovisas till balansdagens terminskurser och valutakursförändringarna redovisas över resultaträkningen.
För säkringsrelationerna 1-2 tillämpas säkring till
verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas
innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det
belopp som utifrån sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann.
Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse förändringen i verkligt
värde på säkringsinstrumentet med förändringen i
verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i
swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har
varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade
förändringen i verkligt värde på en separat rad i
balansräkningen (Förändring i verkligt värde på
räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som
säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och
den säkrade posten fortfarande finns i balansräk-
(r) Metoder för bestämning av verkligt värde
(i)
Finansiella instrument noterade på en aktiv
marknad
För finansiella instrument som är noterade på en
aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex.
courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga
på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser
representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga
villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader
vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs.
22
Instrument som är noterade på en aktiv marknad
återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt
Obligationer och andra räntebärande värdepapper.
Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är
noterade på en aktiv marknad.
gen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en
finansiell tillgång som kan säljas.
Vid bestämmande av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt. I de fall det bedöms sannolikt att kreditförluster inträffar i en grupp av lånefordringar, som
ska värderas individuellt, men där förlusterna ännu
inte kan hänföras till de individuella fordringarna,
görs gruppvis reservering för dessa kreditförluster.
Utöver den riskbedömning som görs avseende individuella lånefordringar har några sådana gruppvisa
reserveringsbehov inte identifierats.
(ii)Aktier och räntebärande värdepapper
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är
derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana
eller till nyligen genomförda transaktioner i samma
finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden
av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella
marknadsräntor på balansdagen.
För lån som inte bedömts vara individuellt väsentliga till belopp tillämpar sparbanken en gruppvis nedskrivning utan att någon individuell prövning görs.
Detta avser oreglerade borgens- och blancokrediter
till privatpersoner upp till 200 kkr. Beräkningen bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster
avseende denna grupp av homogena krediter.
Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej
kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas
till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt
företagsledningen råder alltför stor osäkerhet i de
framtida kassaflödena samt den riskjustering som
behöver göras på diskonteringsräntan. Företaget
har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i
någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2 279 tkr (2
456 tkr).
En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av
förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant,
även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och
lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas
som en kreditförlust i resultaträkningen.
(s) Kreditförluster och nedskrivningar på
finansiella instrument
(i)
För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet
efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden,
redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet
som ränta till den del som ökningen inte beror på
om ny bedömning av de förväntade kassaflödena.
Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida
kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.
Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar
Löpande utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i
behov av nedskrivning till följd av att en eller flera
händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att
tillgången redovisas för första gången och att dessa
förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade
framtida kassaflödena från tillgången. Om det finns
objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa
fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till
att full täckning finns för fordran vid ett ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av
observerbara förhållanden som inträffat och som
har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna
anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdra-
För lån där en omförhandling av de ursprungliga
lånevillkoren görs till följd av att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust
om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade
med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än
redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.
23
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov
föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer
än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan
vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom
analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer
eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av
kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att
hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg
om att lånet är osäkert.
Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är
klassificerade som finansiella tillgångar som kan
säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen
återförs ej via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från
vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella
tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen
objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.
(iii) Bortskrivningar av lånefordringar
Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs
bort från balansräkningen när kreditförlusten anses
vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits, kronofogden underrättar sparbanken
om att gäldenären saknar utmätningsbara tillgångar
eller fordran eftergivits på annat sätt.
Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som
hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde
beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden
diskonterade med den effektiva ränta som gällde då
tillgången redovisades första gången. Tillgångar
med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning
belastar resultaträkningen.
Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte
längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare
redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. Genomförda bortskrivningar efterbevakas
senare av sparbanken.
Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas
Egetkapitalinstrument som klassificerats som en
finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar en värdenedgång
större än 20 % som betydande, och en period om
minst 9 månader som utdragen.
(t) Materiella tillgångar
(i)
Ägda tillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas som
tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att
framtida ekonomiska fördelar kommer att komma
sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.
Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som
är klassificerat som en finansiell tillgång som kan
säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med
tillägg för eventuella uppskrivningar.
(ii) Återföring av nedskrivningar
En nedskrivning återförs om det både finns bevis på
att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och
det har skett en förändring i de antaganden som låg
till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om
låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på
lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av
kreditförluster och specificeras särskilt i not.
Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering
eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska
fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som
uppkommer vid avyttring eller utrangering av en
tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag
24
för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust
redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.
20-40 år
- Yttre ytskikt; fasader, yttertak m.m. 20-40 år
- Inre ytskikt, maskinell utrustning m.m. 10-20 år’
(ii) Tillkommande utgifter
Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas
restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid
varje års slut.
Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet
endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången
kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla
andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i
den period de uppkommer.
Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att
tillämpa olika avskrivningsmetoder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt
tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar.
Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning
på fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med
det skatterättsliga avdraget.
Avgörande för bedömningen när en tillkommande
utgift läggs till anskaffningsvärdet är om utgiften
avser utbyten av identifierade komponenter, eller
delar därav, varvid sådana utgifter aktiveras. Även i
de fall ny komponent tillskapats läggs utgiften till
anskaffningsvärdet. Eventuella oavskrivna redovisade värden på utbytta komponenter, eller delar
av komponenter, utrangeras och kostnadsförs i
samband med utbytet. Reparationer kostnadsförs
löpande.
(u) Immateriella anläggningstillgångar
(i)
Övriga immateriella tillgångar
Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar
som förvärvas av sparbanken redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar (se
nedan) och nedskrivningar.
(iii) Avskrivningsprinciper
(ii) Avskrivningsprinciper
Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade
nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Sparbanken
tillämpar komponentavskrivning på rörelsefastigheter, vilket innebär att komponenternas bedömda
nyttjandeperiod ligger till grund för avskrivningen.
För övriga materiella anläggningstillgångar anser
sparbanken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.
Beräknade nyttjandeperioder;
- byggnader, rörelsefastigheter se nedan
- maskiner och inventarier
5 år
Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt
över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga
för användning. De beräknade nyttjandeperioderna
för övriga immateriella tillgångar är 5 år.
(v) Ersättningar till anställda
(i)
Ersättningar efter avslutad anställning
Pensionering genom försäkring
Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade
tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK).
Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan, en pensionsplan för ersättningar efter avslutad anställning.
Företaget betalar fastställda avgifter till en separat
juridisk enhet och har inte någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den
juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att
betala alla ersättningar till anställda som hänför sig
till anställdas tjänstgöring under innevarande period
och tidigare.
Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Huvudindelningen
är byggnader och mark. Ingen avskrivning sker på
komponenten mark vars nyttjandeperiod bedöms
som obegränsad. Byggnaderna består emellertid av
flera komponenter vars nyttjandeperioder varierar.
Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10
– 100 år på dessa komponenter.
Följande huvudgrupper av komponenter har identifierats och ligger till grund för avskrivningen på
byggnader
- Stomme, 100 år
- Stomkompletteringar, innerväggar m.m. 20-50 år
- Installationer; värme, el, VVS, ventilation m.m.
25
Not 3
En förmånsbestämd pensionsplan definieras som
annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för
sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare.
Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 6
Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är
tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos
SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för
att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19,
och redovisar därför dessa pensionsplaner som
avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas
som en kostnad i resultaträkningen i den takt de
intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt
sparbanken under en period. Premier betalas till
SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för
dessa försäkringspremier framgår av not 10.
Finansiella risker
I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av
finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker,
likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten
har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för
den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivning, finans- och
likviditetshantering samt hantering av operativ risk.
Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har
inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra
funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet
till styrelsen.
Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera
och analysera de risker som sparbanken har i sin
verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs
löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicies och
riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för
att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter
och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och
tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar
för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin
roll och sitt ansvar.
(x) Avsättningar
En avsättning skiljer sig från andra skulder genom
att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller
beloppets storlek för att reglera avsättningen. En
avsättning redovisas i balansräkningen när det finns
en befintlig legal eller informell förpliktelse som en
följd av en inträffad händelse, och det är troligt att
ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig
uppskattning av beloppet kan göras.
I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande
direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen
av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.
Avsättningar görs med det belopp som är den bästa
uppskattningen av det som krävs för att reglera den
befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten
av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas
avsättningar genom diskontering av det förväntade
framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som
återspeglar aktuella marknadsbedömningar av
pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden.
Kreditrisk
Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse
och/eller kommer att göra en förlust på grund av
motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser.
Detta omfattar också den risk som sparbanken tar
på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier
för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till
denna risk räknas också den risk som sparbanken
har i förmedlade lån till Swedbank Finans samt
Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad
förmedlingsprovision Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.
(y) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser)
En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett
möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller
flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett
åtagande som inte redovisas som en skuld eller
avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.
26
vas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande
instans. För större företagsengagemang tillämpas
riskklassificering i samband med nybeviljning av
kredit och i samband med den årliga omprövningen.
Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna
klassificeras i olika riskklasser beroende på risken
för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.
Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna
betalningar och oreglerade fordringar syftar till att
minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt
av betalningsproblem hos kredittagarna och en
åtföljande snabb handläggning av förekommande
kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett
särskilt kravsystem som med automatik bevakar och
påminner om när kravåtgärd är erforderlig.
Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Den centrala kreditdelegationen rapporterar regelbundet till styrelsen.
Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i sparbanken normalt fattas av minst två personer. Trots att kreditrisken utgör sparbankens
största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.
Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas
hemvist är geografiskt hänförliga till sparbankens
verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda
med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga
säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast
placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och
endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.
Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga
egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprö-
Kreditrisk innefattar även koncentrationsrisk som för
sparbankens del främst utgörs av stora exponeringar eller koncentration mot vissa branscher. Koncentrationsrisk hanteras i arbetet med sparbankens
interna kapitalutvärdering (IKU) se vidare avsnittet
för kapitalplanering i not 37 Kapitaltäckning.
Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto
samt koncentrationer med avseende på motparter
samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i
tabeller nedan.
27
Kreditriskexponering brutto och
netto, 2012
Total kreditriskexponering
(före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
3
Krediter mot säkerhet av:
4
Statlig och kommunal borgen
5
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter
6
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
7
Övriga
varav: kreditinstitut
Summa
241 659
1 742 286
156 911
274 331
820 383
347 426
1 433 014
708 058
5 016 010
241 659
1 738 007
156 911
274 331
820 383
335 693
1 430 162
708 058
4 997 146
241 659
1 598 786
151 358
271 418
704 261
329 177
7 245
3 303 904
139 221
5 553
2 913
116 122
6 516
1 422 917
708 058
1 693 242
101 696
101 696
101 696
-
301 512
51 664
454 872
301 152
51 664
454 872
300 000
401 696
1 512
51 664
53 176
603
603
520 145
479 195
98 809
1 098 149
6 569 634
603
603
520 145
479 195
98 809
1 098 149
6 550 770
4 279
11 733
2 852
18 864
8
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga organ
AA+
Andra emittenter
AAA
A -1
Summa
Derivat
A–1
Summa
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
18 864
3
-
25 828
25 828
3 731 428
603
603
520 145
479 195
72 981
1 072 321
2 819 342
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till
bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
4
inklusive krediter till stat och kommun
5
inklusive bostadsrätter
6
inklusive bostadsrättsföreningar
7
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
8
klassade enligt rating, Standard and Poor´s
28
Kreditriskexponering brutto och
netto, 2011
Total kreditriskexponering
(före nedskrivning)
Nedskrivning/
Avsättning
Redovisat
värde
Värde av
säkerheter
Total kreditriskexponering
efter avdrag
säkerheter
9
Krediter mot säkerhet av:
10
Statlig och kommunal borgen
11
Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter
12
Pantbrev i flerfamiljsfastigheter
Pantbrev i jordbruksfastigheter
Pantbrev i andra näringsfastigheter
Företagsinteckning
13
Övriga
varav: kreditinstitut
Summa
245 222
1 546 532
101 095
268 738
642 262
325 410
1 405 821
690 753
4 535 080
245 222
1 539 936
101 095
268 738
642 262
317 314
1 402 270
690 753
4 516 837
245 222
1 413 885
101 095
258 420
572 785
310 326
2 803
2 904 536
126 051
10 318
69 477
6 988
1 399 467
690 753
1 612 301
100 215
100 215
100 215
-
299 199
59 280
458 694
299 199
59 280
458 694
299 199
399 414
59 280
59 280
645
645
515 488
378 087
107 019
1 000 594
5 995 013
645
645
515 488
378 087
107 019
1 000 594
5 976 770
28 448
28 448
3 332 398
645
645
515 488
378 087
78 571
972 146
2 644 372
6 597
8 096
3 551
18 242
14
Värdepapper
Statspapper och andra offentliga organ
AA+
Andra emittenter
AAA
A -1
Summa
Derivat
A–1
Summa
Åtaganden
Utställda lånelöften
Utställda finansiella garantier
Summa
Total kreditriskexponering
18 242
Åldersanalys
Åldersanalys osäkra lånefordringar
2012
2011
Kkr
Tid som fordran varit osäker
Fordringar förfallna 6 månader eller mindre
Fordringar förfallna > 6 månader – 1 år
Fordringar förfallna > 1 år – 2 år
Fordringar förfallna > 2 år
14 096
4 975
8 060
7 427
34 558
Summa
9
14 459
1 986
9 007
11 373
36 825
Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till
bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.
10
inklusive krediter till stat och kommun
11
inklusive bostadsrätter
12
inklusive bostadsrättsföreningar
13
inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning
14
klassade enligt rating, Standard and Poor´s
29
Kreditkvalitet
Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda
riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. Ett
centraliserat scoringverktyg är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kvalitén i engagemangen. Med hjälp av scoringverktyget är sparbankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna
Risk för fallissemang och Risk vid obestånd. Scoringverktyget tar hänsyn till företagens nyckeltal,
extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet.
För privata engagemang används ett scoringsystem
anpassat för att säkerställa kvalitén på nybeviljade
krediter till privatpersoner. Både internt samt externt
beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Riskmätningssystemet för både privat- och företagskunder används även av Swedbank AB samt andra
sparbanker.
En betydande majoritet av sparbankens företagsoch privatexponeringar befinner sig på den bättre
halvan i dessa riskmätningssystem.
kkr
Lånefordringar per kategori av låntagare
Lånefordringar, brutto
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
varav:
Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar
och för vilka ränta intäktsförs
- företagssektor
- hushållssektor
Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra
Osäkra lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Avgår:
Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av
lånefordringar
- företagssektor
- hushållssektor
Lånefordringar, nettoredovisat värde
- offentlig sektor
- företagssektor
- hushållssektor
varav enskilda företagare
- övriga
Summa
30
2012
2011
203 402
1 592 225
2 510 975
688 932
1 349
205 065
1 391 821
2 247 041
626 523
1 439
4 307 951
3 845 366
15 010
19 239
15 145
16 803
0
0
0
0
15 010
19 548
20 022
16 803
11 735
5 433
10 344
5 877
1 696
2 020
203 402
1 580 490
2 503 847
687 234
1 349
4 289 088
205 065
1 381 475
2 239 145
624 503
1 439
3 827 124
Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs
för olika scenarier.
Likviditetsrisk
Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med
sina finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även
uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betaningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.
Sparbankens likviditetsexponering med avseende
på återstående löptider på tillgångar och skulder
framgår av tabellen nedan. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser sparbankens likviditetssituation.
Styrelsen har under året omdragit policy för likviditet
och finansiering samt beredskapsplan för hantering
av likviditetsrisker. I dessa styrdokument finns den
kvalitativa och kvantitativa risktoleransen angiven,
vilken överensstämmer med den lågriskprofil som
finns uttryckt i sparbankens övergripande riskpolicy.
Likviditetsriskkontrollen utförs av sparbankens oberoende riskkontrollenhet.
Sparbankens riskhantering fokuserar här på att
skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer.
Det innebär att placeringar endast görs i likvida
värdepapper, dvs. värdepapper som handlas på en
fungerande marknad.
Sparbankens likviditetsberedskap får lägst uppgå till
10 % av inlåningen från allmänheten. Vidare ska
kvoten utlåning i förhållande till inlåning inte överstiga 95 %.
2012-12-31
Likviditetsexponering
Kontraktuellt återstående löptid
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
Oredovisade lånelöften
Totalt
Odiskonterade kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
1
4 412
4 413
4 413
< än
3 mån
1
591
20
18
630
479
1 109
> än
3 mån
< än 1 år
> än 1 år
< än 5 år
13
> än 5 år
Utan löptid
2
2
620
13
4
620
13
4
620
31
Summa
nominella
kassaflöden
2
5 018
642
18
5 680
479
6 159
2011-12-31
Likviditetsexponering
Kontraktuellt återstående löptid
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa skulder
Oredovisade lånelöften
Totalt
Odiskonterade kassaflöden – kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
2
4 083
4 085
4 085
2012
Löptidsinformation
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Oredovisade lånelöften
Utfärdade finansiella garantier
Total skillnad
< än
3 mån
477
22
16
515
474
989
> än
3 mån
< än 1 år
> än 1 år
< än 5 år
> än 5 år
Summa
nominella
kassaflöden
Utan löptid
24
4
4
28
4
518
28
4
518
2
4 588
544
16
5 150
474
5 624
518
Diskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
På anfordran
< än
3 mån
> än
3 mån
< än 1 år
> än 1 år
< än 5 år
> än 5 år
Varav för-
Summa
redovisat
värde
Utan
löptid
väntad tidpunkt för
återvinning
> 12 månader
42
102
268
389
440
97
260
944
2600
353
0
3
1
568
264
1 400
1
4 408
1
588
20
12
2
2
35
-573
3 544
353
353
0
44
100
44
105
2 600
1
187
5 675
4 000
620
2
5 010
642
2
2
18
3
5 675
3
7
18
-3 752
708
4 290
30
657
627
479
102
0
30
4 409
42
102
12
4
3
3
620
252
1 396
2 597
-433
32
Diskonterade kassaflöden - kontraktuellt återstående löptid
2011
Löptidsinformation
Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper
Immateriella anläggningstillgångar
Materiella tillgångar
Övriga tillgångar
Förutbetalda kostnader
och upplupna intäkter
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Derivat
Övriga skulder
Upplupna kostnader och
förutbetalda intäkter
Avsättningar
Summa skulder
Oredovisade lånelöften
Utfärdade finansiella garantier
Total skillnad
På anfordran
< än
3 mån
> än
3 mån
< än 1 år
> än 1 år
< än 5 år
> än 5 år
Summa
redovisat
värde
Utan
löptid
Varav förväntad tidpunkt för
återvinning
> 12 månader
30
141
228
550
114
251
5
100
100
100
887
691
3 827
3 233
2 346
353
358
1
369
25
695
4 076
2
474
251
1 340
21
1
23
4
2 346
4
0
0
43
67
43
68
140
25
5 142
3 333
518
2
4 575
1
545
4
4
3
11
3 322
46
8
3
3
518
16
3
5 142
206
1 332
2 343
-378
0
16
4 076
-3 707
492
378
33
-208
30
33
Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att
räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och
beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har
sparbanken i viss mån ingått ränteswapavtal, dvs.
avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och
erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan,
som visar räntebindningstiderna för sparbankens
tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster
utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en
sänkning av marknadsräntan med en procentenhet
försämrar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 16,4 Mkr och motsvarande räntehöjning
medför att räntenettot ökar med 0,9 Mkr. Den momentana effekten vid en räntesänkning om 1 %
påverkar räntenettot negativt med 4,3 Mkr.
Marknadsrisk
Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på
eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av
ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisk de övervägande marknadsriskerna.
Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntade tillgångar
sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En
annan form av ränterisk är inkomstrisken, dvs. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för
tillgångar och skulder.
Hantering av sparbankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansfunktionen ansvarar för att identifiera och hantera denna
exponering.
Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte
överensstämmer. Sparbanken har genom att matcha tillgångar och skulder i olika valutor eliminerat
denna risk.
Enligt instruktion för finansförvaltningen är målsättningen för sparbankens räntebundna exponeringar
att
den
genomsnittliga
räntebindningstiden/durationen ska vara högst 3 år. Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används
för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas
säkringsredovisning när en effektiv koppling finns
mellan säkrat lån och ränteswapen se vidare i not 2
om redovisningsprinciper. Per den 31 december
2012 var räntebindningstiden 1,8 (2,0) år för sparbankens egen icke räntesäkrade utlåning.
Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en
aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.
Känslighetsanalys på aktier och andelar samt obligationer framgår under not 35 Finansiella tillgångar
och skulder.
Ränterisk
Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller
framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument
varierar på grund av förändringar i marknadsräntor.
Ränterisk kan således dels bestå av förändring i
verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa
räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken
men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider
motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.
Per den 31 december 2012 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 22 500 kkr (28
250 kkr).
Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31
december 2012 till 1 108 kkr (1 531 kkr) bestående
av tillgångar om 0 kkr (0 kkr) och skulder om 1 108 kkr
(1 531 kkr).
I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras
de finansiella riskerna i verksamheten med limiter.
34
Räntebindningstider för tillgångar
och skulder –
Ränteexponering,
Mkr, 2012
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer o andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Differens tillgångar
och skulder
Räntederivat, fast
ränta erhålls
Räntederivat, fast
ränta erläggs
Kumulativ
exponering
Högst 1
Längre än
Längre än
Längre än
Längre än
Längre än
Längre
Utan
mån
1 mån
3 mån
6 mån
1 år men
3 år men
än 5 år
ränta
men
men
men
högst 3 år
högst 5 år
högst
högst 6
högst 1 år
3 mån
mån
Totalt
102
42
102
408
300
708
3 689
243
52
302
42
4 149
947
13
110
175
17
4 290
41
353
13
110
175
17
41
180
222
2
2
3 628
387
7
4
0
2
982
5 010
67
596
1 645
67
596
5 675
3 630
387
7
4
0
2
519
560
6
106
175
15
13
9
532
180
5 675
1 101
41
-1 423
22
1 107
1 213
35
1 388
5
17
1 398
1 423
22
0
Räntebindningstider för tillgångar
och skulder –
Ränteexponering,
Mkr, 2011
Tillgångar
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser
Utlåning till
kreditinstitut
Utlåning till
allmänheten
Obligationer o andra
räntebärande
värdepapper
Övriga tillgångar
Summa tillgångar
Skulder
Skulder till
kreditinstitut
Inlåning från
allmänheten
Övriga skulder
Eget kapital
Summa skulder och
eget kapital
Differens tillgångar
och skulder
Räntederivat, fast
ränta erhålls
Räntederivat, fast
ränta erläggs
Kumulativ
exponering
Högst 1
Längre än
Längre än
Längre än
Längre än
Längre än
Längre
Utan
mån
1 mån
3 mån
6 mån
1 år men
3 år men
än 5 år
ränta
men
men
men
högst 3 år
högst 5 år
högst
högst 6
högst 1 år
3 mån
mån
Totalt
100
30
100
141
550
691
3 255
250
32
353
5
30
3 396
1 253
41
171
42
3 827
36
358
37
41
171
42
36
136
166
2
2
3 249
295
30
14
3
985
4 576
46
518
1 549
46
518
5 142
3 251
295
30
14
3
145
958
7
27
168
42
36
-1 383
28
28
5
168
136
5 142
10
1 126
1 123
1 150
1 318
5
8
1 355
1 383
28
0
Aktiekursrisk
Operativa risker
Aktiekursrisk är risken för att verkligt värde på eller
framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund
av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt
till den aktien eller dess emittent, eller faktorer som
påverkar alla liknande finansiella instrument som
handlas med på marknaden).
Med operativ risk avses risken för att fel eller brister
i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan
exempelvis orsakas av bristande intern kontroll,
bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även
risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i
den operativa risken.
En generell förändring med 1 procentenhet av aktiekurserna beräknas påverka värdet på aktierna i
Swedbank AB med approximativt 950 kkr (640 kkr)
samt påverkar sparbankens kapitalbas med samma
belopp.
36
De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en
ständigt pågående process i sparbanken, som
bland annat omfattar:
-
-
-
kravet på att det skall finnas ändamålsenliga
rutiner och instruktioner,
klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för
medarbetarna,
IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar
och kontroller,
behörighetssystem,
informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att
skydda sparbankens och kundernas tillgångar
samt,
interna informations- och rapporteringssystem
för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering.
Derivat och säkringsredovisning
Sparbanken använder ränteswapar för att minska
bankens ränterisk för delar av den fastförräntade
utlåningen.
Valutaterminer används som produkt till kunder som
handlar i utländska valutor.
Derivat, 2012
Nominellt belopp/ återstående löptid
Kkr
Upp till
1 år
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Total summa
12 449
12 449
> 1 år
– 5 år
> 5 år
Total
22 500
-
22 500
48 442
70 942
1 781
1 781
62 672
85 172
Derivat, 2011
Nominellt belopp/ återstående löptid
Kkr
Upp till
1 år
Derivat för verkligtvärdesäkringar
Ränterelaterade kontrakt
Swappar
Valutarelaterade kontrakt
Terminer
Total summa
> 1 år
– 5 år
15 000
13 250
20 890
35 890
14 000
27 250
> 5 år
Total
-
28 250
-
34 890
63 140
Positiva
marknadsvärden
Negativa
marknadsvärden
1 108
603
603
Positiva
marknadsvärden
594
1 702
Negativa
marknadsvärden
1 531
645
645
614
2 145
Säkring av verkligt värde
Verkligt värde på portföljsäkrad post med avseende på säkrad risk uppgår per balansdagen till 1 041 kkr (1 048)
och på säkringsinstrument (derivat) till 1 041 kkr (1 040). Mellanskillnaden 7 kkr (24 kkr) är således periodens
redovisade ineffektivitet. Ineffektiviteten beror i huvudsak på verkliga värdeförändringar i ränteswaparnas rörliga
ben (sparbanken erhåller rörlig ränta).
37
Not 4
Räntenetto
2012
Kkr
Ränteintäkter
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Räntebärande värdepapper
Summa
Varav: ränteintäkt från finansiella poster ej värderad till verkligt
värde via RR
Räntekostnader
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
- varav: kostnad för insättningsgaranti
Stabilitetsavgift
Summa
Varav: räntekostnad från finansiella poster ej värderad till verkligt
värde via RR
Summa räntenetto
2011
14 658
184 538
13 128
15 354
172 663
11 076
212 324
199 093
199 196
188 017
219
64 572
4 334
1 840
145
59 522
4 231
1 683
66 631
61 350
60 457
55 436
145 693
137 743
2012
Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus
totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och
obeskattade reserver)
Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO)
Not 5
2,66 %
2,72 %
2,80 %
Erhållna utdelningar
2012
Kkr
Aktier och andelar
Summa
Not 6
2011
3 906
3 906
1 364
1 364
Provisionsintäkter
2012
Kkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Utlåningsprovisioner
Inlåningsprovisioner
Provisioner avseende utställda finansiella garantier
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
Summa
Not 7
2011
2,51 %
14 564
36 445
9 854
464
17 404
8 869
87 600
2011
15 137
32 028
7 490
431
17 173
7 545
79 804
Provisionskostnader
2012
Kkr
Betalningsförmedlingsprovisioner
Värdepappersprovisioner
Övriga provisioner
2011
8 082
2 107
1 093
11 282
Summa
38
8 550
1 916
1 009
11 475
Not 8
Nettoresultat av finansiella transaktioner
2012
Kkr
Räntebärande värdepapper
Andra finansiella instrument
Valutakursförändringar
Summa
5 580
-13
622
6 189
Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori
2012
Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen
Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av
verkligt värde
Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i
säkringar av verkligt värde
Valutakursförändringar
Summa
Not 9
261
257
891
1 409
2011
5 580
463
-20
135
7
622
6 189
-80
891
1 409
Övriga rörelseintäkter
2012
Kkr
Intäkter från rörelsefastigheter
Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar
Övriga rörelseintäkter
Summa
Not 10
2011
2011
607
17
517
1 141
582
116
850
1 548
Allmänna administrationskostnader
2012
Kkr
Personalkostnader
löner och arvoden
sociala avgifter
kostnad för pensionspremier
avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt
övriga personalkostnader
Summa personalkostnader
Övriga allmänna administrationskostnader
porto och telefon
IT-kostnader
konsulttjänster
revision
hyror och andra lokalkostnader
fastighetskostnader
övriga
Summa övriga allmänna administrationskostnader
Summa
39
2011
44 090
16 432
9 077
6 782
5 098
81 479
42 918
16 293
9 045
6 719
5 887
80 862
1 714
18 501
1 885
1 317
7 305
2 184
6 253
39 159
120 638
1 545
19 361
2 059
1 106
7 981
1 950
5 880
39 882
120 744
Löner, andra ersättningar och sociala kostnader
Kkr
2012
Sparbankens
ledning
2011
Övriga
anställda
9 260
7 133
16 393
Löner
Sociala kostnader
Summa
Sparbankens
ledning
34 830
18 376
53 206
9 530
8 653
18 183
Övriga
anställda
33 388
16 685
50 073
Av sparbankens pensionskostnader på 9 077 (9 045) kkr avser 4 097 (4 744) kkr sparbankens ledande befattningshavare 13 (14) personer).
Ledande befattningshavares ersättningar
Berednings- och beslutsprocess
Ersättningssystem till anställda är styrelsens angelägenhet och ansvar liksom riskanalys, tillämpning
och uppföljning. Inom styrelsen ska finnas en särskilt ansvarig styrelseledamot för ersättningsfrågor
till anställda. Denna person ska ha tillräcklig kunskap om och erfarenhet av riskanalys för att tillsammans med VD kunna bedöma ersättningssystemets lämplighet. Ledamoten bereder och följer
upp frågor om ersättningssystem i banken för styrelsen.
lön till bankledningen fastställs av styrelsen efter
förslag från VD.
Sparbankens compliancefunktion granskar årligen
bankens ersättningssystem. Utfallet redovisas till
styrelsen.
Lön och arvoden
Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast
arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.
VD ska redovisa bankens ersättningssystem samt
efterlevnaden av denna till den särskilt ansvarige
styrelseledamoten.
Arbetstagarrepresentanter erhåller ej styrelsearvode. Ersättning till verkställande direktören är
grundlön, övriga förmåner samt pension. Ersättning
till andra ledande befattningshavare utgörs av
grundlön, rörlig ersättning i form av avsättning till
resultatandelar, övriga förmåner samt pension.
Med andra ledande befattningshavare avses de 12
(13) personer som tillsammans med verkställande
direktören utgör bankledningen.
Sparbanken tillämpar en så kallad ”farfarsprincip”
vid lönesättning vilket medför att lönesättande chef
upprättar förslag vilket förankras och beslutas av
närmaste chef. Lön till VD fastställs av styrelsen,
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2012
Kkr
Göran Olsson ordförande
Catharina Andersson v ordf
Bengt Carlsson*
Karin Jansson*
Ann Gustafsson
Sven-Inge Nylund
Sören Silén
Rolf Zenker
Göran Hedman VD
Andra ledande befattningshavare 12 personer
Summa
Grundlön
Övriga
styrelsearvode förmåner
Pensionskostnad
Resultatandelsstifelse
Övrig
ersättning
Summa
Pensionsförpliktelser
282
177
39
80
111
149
114
133
1 479
102
1 012
-
-
282
177
39
80
111
149
114
133
2 593
-
7 781
10 345
974
1 076
3 085
4 097
625
625
-
12 465
16 143
-
*) Vid sparbanksstämman 2012 lämnade Bengt Carlsson sitt styrelseuppdrag i sparbanken och ersattes med Karin Jansson.
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011
40
Löner och ersättningar till ledande befattningshavare 2011
Kkr
Göran Olsson ordförande
Catharina Andersson v ordf
Bengt Carlsson
Ann Gustafsson*
Kjell Hansson*
Sven-Inge Nylund
Sören Silén
Rolf Zenker
Göran Hedman VD
Andra ledande befattningshavare 13 personer
Summa
Grundlön
styrelsearvode
Övriga
förmåner
Pensionskostnad
Resultatandelsstiftelse
Övrig
ersättning
260
168
89
53
28
103
90
102
1 401
108
1 463
-
-
260
168
89
53
28
103
90
102
2 972
-
8 129
10 423
932
1 040
3 281
4 744
661
661
-
13 003
16 868
-
Summa
Pensionsförpliktelser
*) Vid sparbanksstämman 2011 lämnade Kjell Hansson sitt styrelseuppdrag i sparbanken och ersattes med Ann Gustafson.
Rörlig ersättning
Pensioner
Ingen pensionskostnad utgår till styrelsen utöver
VD. Till VD utgår en månadsvis inbetalning till fast
belopp.
Avsättning till resultatandelsstiftelse sker på samma villkor för bankledning, exklusive VD, som för
övriga medarbetare. Denna rörliga ersättning är
inte pensionsgrundande. För 2012 var resultatandelarna 53 kkr (53 kkr) per heltidsarbetande medarbetare. Övriga förmåner avser tjänstebil, ränteförmån och lunchförmån.
Samtliga pensioner är oantastbara, dvs ej villkorade av en framtida anställning.
Avgångsvederlag och uppsägning
Förutom lön, förmåner och pension under uppsägningstid, 12 månader, utgår vid uppsägning från
sparbankens sida ett avgångsvederlag med 12
månadslöner inklusive förmåner och pension till
VD.
Anställningsavtal
VD Göran Hedmans anställningsavtal har varit
tidsbestämt och löpte ut per 2012-03-31.
Per 2012-04-01 gäller ett nytt anställningsavtal
med VD Göran Hedman vilket gäller tillsvidare.
Vid uppsägning från sparbankens sida har andra
ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen
uppsägning har andra ledande befattningshavare
2-3 månaders uppsägningstid.
Ledande befattningshavares lån i företaget
2012
Verkställande direktör och vice verkställande direktör
Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter
75
3 002
3 077
Summa
2011
75
3 926
4 001
Offentliggörande av uppgifter om
ersättning
Lånevillkoren för förtroendevalda styrelseledamöter, VD och vVD överensstämmer med dem som
normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.
Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i
enlighet med Finansinspektionens föreskrifter
FFFS 2011:1 lämnas på sparbankens hemsida.
www.sparbankenenkoping.se.
För personalrepresentanterna i styrelsen överensstämmer lånevillkoren med normala personalvillkor.
41
Medelantal anställda
2012
2011
Sparbanken
- varav kvinnor
- varav män
71
27
72
28
Totalt
98
100
Könsfördelning i styrelsen
- antal kvinnor
- antal män
Totalt
2012-12-31
Könsfördelning i ledningen
- antal kvinnor
- antal män
Totalt
2012-12-31
2011-12-31
5
5
10
Arvode och kostnadsersättning till revisorer
Ulf Zettervall
Revisionsuppdrag
Jan Larsson, Deloitte
Revisionsuppdrag
Jan Larsson, Deloitte
Övriga tjänster
4
6
10
2011-12-31
4
9
13
4
10
14
2012
2011
95
239
80
101
153
-
Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.
Not 11
Övriga rörelsekostnader
2012
Kkr
Avgifter till centrala organisationer
Försäkringskostnader
Säkerhetskostnader
Marknadsföringskostnader
Realisationsförlust vid avyttring av materiella tillgångar
Övriga rörelsekostnader
Summa
42
2 083
1 561
3 677
4 167
108
605
12 201
2011
1 864
1 698
3 346
4 429
469
11 806
Not 12
Kreditförluster, netto
2012
Kkr
Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut
redovisas som konstaterade förluster (-)
Årets nedskrivning för kreditförluster (+)
Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (-)
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (-)
Årets nettokostnad för individuellt värderade lånefordringar
Gruppvis nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar
Avsättning/upplösning av gruppvis nedskrivning (+/-)
Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat
värde och likartad kreditrisk
Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (+)
Inbetalt på tidigare års konstaterade kreditförluster (-)
Avsättning/upplösning av reserv för kreditförluster(+/-)
Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar
Ansvarsförbindelser
Årets nettokostnad för infriande av garantier och andra ansvarsförbindelser (+/-)
Årets nettokostnad för kreditförluster
Not 13
6 651
-4 758
8 082
-5 490
8 586
-1 668
-2 882
5 929
5 675
-2 189
-2 805
3 273
-
-
1 217
-157
-324
736
1 974
-23
-378
1 573
6 665
4 846
Bokslutsdispositioner
2012
Kkr
Avsättning till periodiseringsfond
Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan
Summa
Not 14
2011
2011
-21 950
-40
-21 990
100
100
Skatter
Redovisat i resultaträkningen
2012
Kkr
Aktuell skattekostnad
Periodens skattekostnad
Justering av skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skattekostnad
Uppskjuten skatt vid omvärdering av materiell anläggningstillgång
Totalt redovisad skattekostnad
2011
-17 347
-17 347
-18 606
89
-18 517
123
-17 224
130
-18 387
Avstämning av effektiv skatt
Kkr
2012 (%)
2012
2011 (%)
Resultat före skatt
Skatt enligt gällande skattesats
Ej avdragsgilla kostnader
Ej skattepliktiga intäkter
Skatt hänförlig till tidigare år
Uppskjuten skatt vid omvärdering av materiell anläggningstillgång
Redovisad effektiv skatt
26,3 %
0,7 %
-1,5 %
-0,2%
25,3 %
68 079
-17 905
-469
1 027
123
-17 224
26,3 %
0,9 %
-0,5 %
-0,2 %
-0,2 %
26,4 %
43
2011
69 667
-18 322
-642
359
89
130
-18 387
Redovisat i balansräkningen
Uppskjutna skattefordringar och -skulder
Uppskjutna skattefordringar hänför sig till följande:
Uppskjuten skatteskuld
2012
Kkr
Materiella anläggningstillgångar
Skatteskulder, netto
Not 15
3 260
3 260
Verkligt
värde
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
svenska kommuner
Summa
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
Summa
2012
Redovisat
värde
101 696
101 696
100 215
100 215
101 696
101 696
1696
100 215
100 215
309
1 696
309
Utlåning till kreditinstitut
- svensk valuta
- utländsk valuta
Övriga
Summa
Not 17
2011
Redovisat
Värde
Verkligt
värde
Kkr
Swedbank
3 383
3 383
Belåningsbara statsskuldförbindelser m.m.
Kkr
Not 16
2011
2012
2011
257 873
10 185
440 000
126 089
14 664
550 000
708 058
690 753
Utlåning till allmänheten
2012
Kkr
2011
Utestående fordringar, brutto
svensk valuta
utländsk valuta
Summa
Varav: osäkra
Individuell nedskrivning (specifikation se nedan)
Gruppvis nedskrivning för homogena smålån
4 306 557
1 395
4 307 952
34 558
-17 168
-1 696
3 842 691
1 636
3 844 327
36 825
-16 223
-2 020
Redovisat värde, netto
4 289 088
3 826 084
Individuellt
värderade osäkra
lånefordringar
Förändring av nedskrivningar, kkr
Ingående balans 1 januari 2011
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i
årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2011
44
18 844
5 674
-2 805
Gruppvis
värderade osäkra
lånefordringar
2 398
-378
-5 490
16 223
Summa
21 242
5 674
-3 183
-5 490
2 020
18 243
Individuellt
värderade osäkra
lånefordringar
Ingående balans 1 januari 2012
Årets nedskrivning för kreditförluster
Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster
Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i
årets bokslut redovisas som konstaterade förluster
Utgående balans 31 december 2012
Not 18
Summa
16 223
8 587
-2 883
2 020
-324
18 243
8 587
-3 207
-4 759
-
-4 759
17 168
1 696
18 864
Obligationer och andra räntebärande värdepapper
2012
Kkr
Verkligt värde
Emitterade av andra låntagare
- svenska bostadsinstitut
- övriga svenska emittenter
finansiella företag
Summa emitterade av andra långivare
Summa
Summa obligationer och andra räntebärande
värdepapper
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
2011
Redovisat värde
Verkligt värde
Redovisat värde
301 512
301 512
299 199
299 199
51 664
353 176
353 176
51 664
353 176
353 176
59 280
358 479
358 479
59 280
358 479
358 479
353 176
353 176
358 479
358 479
Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden
Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden
Not 19
Gruppvis
värderade osäkra
lånefordringar
354 176
-
354 187
4 292
4 176
280
366
Aktier och andelar
2012
Kkr
Finansiella tillgångar som kan säljas enligt specifikation nedan
kreditinstitut
övriga
Summa finansiella tillgångar som kan säljas
Summa aktier och andelar
varav: Noterade värdepapper på börs
Onoterade värdepapper
Företag
Aktier
Swedbank AB
Sparbankernas Försäkrings AB
2011
94 488
2 279
96 767
96 767
94 488
2 279
Antal Börsvärde
744 000
2 276
Summa
45
63 386
2 456
65 842
65 842
63 386
2 456
Redovisat värde
94 488
-
94 488
2 279
94 488
96 767
Not 20
Immateriella anläggningstillgångar
Kkr
Ackumulerade anskaffningsvärden
Ingående balans
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans
Ackumulerade avskrivningar
Ingående balans
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående balans
Redovisade värden
Not 21
2012
2011
Hyreskontrakt
Totalt
Totalt
1 350
1 350
1 350
1 350
1 350
1 350
1 350
1 350
-900
-270
-1 170
180
-900
-270
-1 170
180
-630
-270
-900
450
-630
-270
-900
450
Materiella tillgångar
Byggnader
och mark
Inventarier
Kkr
Hyreskontrakt
Totalt
Anskaffningsvärde
Ingående balans 1 januari 2011
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 31 december 2011
40 250
2 946
-3 222
39 974
40 589
1 137
41 726
80 839
4 084
-3 222
81 701
Ingående balans 1 januari 2012
Förvärv
Avyttringar
Utgående balans 31 december 2012
39 974
4 075
-6 961
37 088
41 726
1 007
42 733
81 701
5 083
-6 961
79 821
Uppskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2011
-
3 453
-190
3 263
3 453
-190
3 263
Ingående balans 1 januari 2012
Årets avskrivningar på uppskrivet belopp
Utgående balans 31 december 2012
-
3 263
-190
3 073
3 263
-190
3 073
Avskrivningar
Ingående balans 1 januari 2011
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående balans 31 december 2011
-33 754
3 062
-2 411
-33 103
-8 025
-559
-8 584
-41 777
3 062
-2 970
-41 691
Ingående balans 1 januari 2012
Avyttringar och utrangeringar
Årets avskrivningar
Utgående balans 31 december 2012
-33 103
6 469
- 2 634
-29 268
-8 584
-579
-9 163
-41 691
6 469
-3 213
-38 431
46
Redovisade värden
1 januari 2011
31 december 2011
6 496
6 871
36 016
36 405
42 512
43 276
1 januari 2012
31 december 2012
6 871
7 822
36 405
36 641
43 276
44 463
Not 22
Övriga tillgångar
2012
Kkr
Positivt värde på derivatinstrument
Förfallna räntefordringar
Övriga tillgångar
Summa
Not 23
603
44
3 819
4 466
2012
2 413
5 237
22 726
30 376
Förutbetalda kostnader
Upplupna ränteintäkter
Övriga upplupna intäkter
Summa
2011
1 341
5 517
17 912
24 770
Skulder till kreditinstitut
2012
Kkr
Swedbank
utländsk valuta
Övriga
Summa
Beviljad limit hos Swedbank
varav kontokredit
Not 25
645
7
370
1 022
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter
Kkr
Not 24
2011
1 389
1 053
2 442
100 000
100 000
2011
1 636
12
1 648
100 000
100 000
Inlåning från allmänheten
Kkr
Allmänheten
svensk valuta
utländsk valuta
Summa
Inlåningen per kategori av kunder
Offentlig sektor
Företagssektor
Hushållssektor
Varav: enskilda företagare
Övriga
Summa
47
2012
2011
4 999 812
10 119
4 561 840
14 615
5 009 931
4 576 455
2012
2011
222 013
938 870
3 828 638
723 389
20 410
5 009 931
119 322
883 817
3 551 124
705 442
22 192
4 576 455
Not 26
Övriga skulder
2012
Kkr
Negativt värde på derivatinstrument
Preliminärskatt räntor
Anställdas källskattemedel
Övriga skulder
Summa
Not 27
1 634
10 987
1 305
8 055
21 981
1 662
11 567
1 284
6 984
21 497
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2012
Kkr
Upplupna räntekostnader
Övriga upplupna kostnader
Förutbetalda intäkter
Summa
Not 28
2011
2011
4 638
13 045
600
18 283
4 506
10 665
698
15 869
Obeskattade reserver
2012
Kkr
Ackumulerade avskrivningar utöver plan:
Inventarier
Ingående balans 1 januari
2011
994
1 094
40
-
-
-100
1 034
994
Periodiseringsfonder
Avsatt vid taxering 2013
21 950
-
Utgående balans 31 december
21 950
-
Summa obeskattade reserver
22 984
994
Årets avskrivningar utöver plan
Avyttringar och utrangeringar
Utgående balans 31 december
Not 29
Eget kapital
För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.
Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat
Fond för
verkligt värde
Kkr
Ingående redovisat värde 2011-01-01
16 657
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2011-12-31
-2 213
14 444
Ingående redovisat värde 2012-01-01
14 444
Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas
Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat
Utgående redovisat värde 2012-12-31
27 337
41 781
48
Reservfond
Syftet med reservfonden är att bygga upp det egna kapitalet, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.
Se rapport över förändring av eget kapital sidan 14.
Fond för verkligt värde
Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på
nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.
Not 30
Ställda säkerheter
2012
Kkr
I form av ställda säkerheter för egna skulder och avsättningar
Övriga ställda panter och säkerheter
Not 31
2012
Garantier
Garantiförbindelser - krediter
Garantiförbindelser - övriga
Finansbolag
Övriga ansvarsförbindelser
Summa
Inga
Inga
2011
23 010
12 116
63 683
26 100
25 303
13 327
68 389
-
124 909
107 019
Åtaganden
2012
Kkr (nom. belopp)
Övriga åtaganden
Kreditlöften
Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter
Summa
Not 33
2011
Ansvarsförbindelser
Kkr (nom. belopp)
Not 32
Inga
Inga
2011
479 195
520 145
378 087
515 488
999 340
893 575
Närstående
Då VD i Sparbanken i Enköping även är styrelseledamot i Swedbank AB, har sparbanken valt att klassa
Swedbank AB som närstående. Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.
2012
Kkr
Försäljning av varor/tjänster till närstående
Inköp av varor/tjänster från närstående
Övrigt (t ex ränta, utdelning)
Fordran på närstående per 31 december
Skuld till närstående per 31 december
Not 34
55 024
23 393
17 031
646 049
1 389
Intäkternas geografiska fördelning
Intäkterna kommer till övervägande del från sparbankens verksamhetsområde.
49
2011
49 480
23 884
13 466
519 290
1 636
Not 35
Finansiella tillgångar och skulder
2012
Mkr
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
Lånefordringar och
kundfordringar
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
Andra
finansiella
skulder
Derivat som anv. Summa
redovisat
i säkringsvärde
redovisning
Verkligt
värde
Finansiella tillgångar som
bestäms tillhöra denna
kategori
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp, portfölj
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper.
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp, portfölj
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
2011
Mkr
42
42
102
42
102
708
4 289
1
708
4 298
1
353
353
1
97
1
23
4
5 620
2
5 010
1
97
1
23
4
5 629
2
5 012
1
1
22
18
5 053
22
18
5 055
102
708
4 289
1
353
97
1
1 164
23
4
4 358
97
1
2
5010
0
Finansiella tillgångar
värderade till verkligt värde
via resultaträkningen
0
Lånefordringar och
kundfordringar
0
Finansiella
tillgångar som
kan säljas
22
18
5 052
Andra
finansiella
skulder
Derivat som anv. Summa
redovisat
i säkringsvärde
redovisning
Verkligt
värde
Finansiella tillgångar som
bestäms tillhöra denna
kategori
Kassa
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Utlåning till kreditinstitut
Utlåning till allmänheten
Förändring i verkligt värde
på säkrat belopp, portfölj
Obligationer och andra
räntebärande värdepapper.
Aktier och andelar
Derivat
Upplupna intäkter
Övriga finansiella tillgångar
Summa
Skulder till kreditinstitut
Inlåning från allmänheten
Övriga skulder
Upplupna kostnader
Summa
30
100
691
3 826
1
358
66
1
1 149
0
25
44
3 926
0
50
66
0
1
2
4 576
25
19
4 616
1
1
30
100
30
100
691
3 826
1
691
3 826
1
358
358
66
1
25
44
5 142
2
4 577
25
19
4 622
66
1
25
44
5 142
2
4 577
25
19
4 622
Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat
I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som
värderas till verkligt värde i balansräkningen. Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande
tre nivåer.
Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument
Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1
Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden
2012-12-31
Mkr
Nivå 1
Belåningsbara statsskuldsförbindelser m.m.
Utlåning till kreditinstitut
Derivat
Obligationer o andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Derivat
Summa
102
440
1
354
95
992
1
1
Nivå 2
Nivå 3
2
2
Summa
102
440
1
354
97
994
1
1
2011-12-31
Mkr
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Utlåning till kreditinstitut
Derivat
Obligationer o andra räntebärande värdepapper
Aktier och andelar
Summa
Derivat
Summa
Nivå 1
100
550
1
354
64
1 069
1
1
Nivå 2
Nivå 3
4
4
2
2
Summa
100
550
1
358
66
1 075
1
1
Känslighetsanalys vid 1 % förändring
2012-12-31
Effekt av gynnsam
Effekt av ogynnsam
förändring av
effekt av
antaganden
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Aktier och andelar
Obligationer
+ 1 017 kkr
+ 945 kkr
+ 3 532 kkr
2011-12-31
Effekt av gynnsam
Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm
Aktier och andelar
Obligationer
Effekt av ogynnsam
förändring av
effekt av
antaganden
antaganden
+ 1 002 kkr
+ 637 kkr
+ 3 584 kkr
51
antaganden
- 1 017 kkr
-945 kkr
-3 532kkr
- 1002 kkr
-637 kkr
-3 584kkr
Den effekt som framför allt obligationer har på balans- och resultaträkningen hanteras i bankens fall
genom att investeringar sker enbart i svenska banker och svenska kommuner. Av dessa är de som vi
investerar i bland de med högst rating på marknaden. Dessutom bevakar vi dessa genom en i stort
sett daglig uppföljning.
deringsmodeller har använts är indata baserade på
marknadsrelaterade data på balansdagen.
Beräkning av verkligt värde
För kundfordringar och leverantörsskulder med en
kvarvarande livslängd på mindre än sex månader
anses det redovisade värdet reflektera verkligt värde. Kund- och leverantörsskulder med en livslängd
överstigande sex månader diskonteras i samband
med att verkligt värde fastställs.
Verkligt värde på lånefordringar har beräknats med
en diskontering av förväntade framtida kassaflöden
där diskonteringsräntan har satts till den aktuella
utlåningsränta som tillämpas.
Följande sammanfattar de metoder och antaganden
som främst använts för att fastställa verkligt värde
på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.
Verkligt värde på upplåning beräknas utifrån aktuella marknadsräntor där upplåningens ursprungliga
kreditspread har hållits konstant om det inte finns
tydliga bevis för att en förändring av sparbankens
kreditvärdighet har lett till en observerbar förändring
av sparbankens kreditspread. Verkligt värde på utoch inlåning har beräknats med en diskontering av
förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan har satts till den aktuella ut- eller inlåningsränta som tillämpas. Verkligt värde på en skuld som
är inlösenbar på anfordran tas emellertid inte upp till
ett lägre belopp än det belopp som ska erläggas vid
anfordran, diskonteras från det första datum när
betalningen av detta belopp skulle kunna krävas.
Finansiella instrument noterade på en
aktiv marknad
För finansiella instrument som är noterade på en
aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex.
courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt
instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga
på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser
representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga
villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader
vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder
bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den
största delen av företagets finansiella instrument
åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.
Not 36
Viktiga
uppskattningar
och bedömningar
Företagsledningen har med styrelsen diskuterat
utvecklingen, valet och upplysningarna avseende
sparbankens viktiga redovisningsprinciper och uppskattningar, samt tillämpningen av dessa principer
och uppskattningar.
Viktiga bedömningar vid tillämpning
av sparbankens redovisningsprinciper
Finansiella instrument som inte är noterade på
en aktiv marknad
Viktiga bedömningar vid tillämpning av sparbankens
redovisningsprinciper beskrivs nedan.
Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som
erhålls från motpart där verkligt värde beräknats
med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad
på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.
Klassificering av finansiella tillgångar och
skulder
Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i
olika kategorier.
Verkligt värde för finansiella instrument som inte är
derivatinstrument beräknas baserat på framtida
kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen.
I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av företagsledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på
liknande instrument på balansdagen. Då andra vär-
Finansiella tillgångar och skulder som sparbanken
initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.
52
minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven
för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker
och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för
ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens instruktion för intern kapitalutvärdering.
Säkringskvalifikationer
Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att sparbanken förväntar sig säkringen ska vara effektiv över säkringsinstrumentets löptid.
Sparbanken har en fastställd strategi för storleken
på kapitalbasen som baseras på
- sparbankens riskprofil,
- identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan,
- s.k. stresstester och scenarioanalyser,
- förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt
- ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och
andra omvärldsförändringar.
Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar
Nedskrivningar för kreditförluster
Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån
en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden
som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa
kassaflöden görs en bedömning av motpartens
finansiella situation och realisationsvärdet på varje
underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende
på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara godkänns av sparbankens centrala kreditdelegation.
Översynen av kapitalstrategin är en integrerad del
av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp kvartalsvis för att säkerställa
att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov. Under
2012 har styrelsen fastställt en toleransnivå för riskbuffert i sparbankens interna kapitalutvärdering
(IKU).
Gruppvis förlustreservering tillämpas för kreditförluster i portföljer av fordringar med liknande ekonomiska egenskaper då objektiva tecken tyder på att det
finns en förlustrisk i portföljen, men den osäkra fordran till vilken förlusten är hänförlig kan ännu inte
identifieras. Vid bedömningen av behovet av gruppvisa kreditförlustreserveringar beaktar sparbanken
faktorer som kreditkvalitet, portföljstorlek, koncentrationer och ekonomiska faktorer. För att kunna
uppskatta den erforderliga nedskrivningen görs
antaganden för att definiera hur förlusterna är modellerade och för att fastställa erforderliga parametrar baserade på historisk erfarenhet och gällande
ekonomiska villkor. Precisionen/riktigheten i nedskrivningarna beror på noggrannheten i dessa uppskattade framtida kassaflöden för specifika motpartsreserveringar och modellantaganden samt
använda parametrar för att fastställa gruppvisa nedskrivningar.
Not 37
Varje ändring i av styrelsen fastställda dokument
ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till sparbankens aktuella och
framtida kapitalbehov.
Information om sparbankens riskhantering lämnas i
not 3.
Sparbanken lämnar i denna årsredovisning de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav
enligt 3 kap 1-2 § och 4 kap. Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av
information om kapitaltäckning och riskhantering
FFFS 2007:5. Övriga upplysningar som krävs enligt
dessa föreskrifter lämnas på företagets hemsida
www.sparbankenenkoping.se.
Kapitaltäckning
Sparbankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare I
i kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande
avsnitt:
Kapitaltäckning
För fastställande av sparbankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning
och stora exponeringar samt Finansinspektionens
föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om
kapitaltäckning och stora exponeringar.
För sparbankens vidkommande bidrar reglerna till
att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens
kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån
etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna
53
Kkr
2012
2011
Primärt kapital
Supplementärt kapital
Kapitalbas netto
Summa kapitalkrav kreditrisk
- varav schablonmetoden
Kapitalkrav för operativa risker
Kapitalkrav för valutakursrisk
Summa kapitalkrav
518 587
518 587
268 185
268 185
22 528
94
454 107
454 107
237 814
237 814
20 055
83
290 807
257 952
Kkr
2012
2011
Primärt kapital
Redovisat eget kapital i balansräkningen
Periodiseringsfond (78,0% därav)
Avgår: - Immateriella tillgångar
- Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning aktier och andra tillskott
596 134
17 121
-180
-41 781
-52 707
517 942
-450
-14 444
-48 941
518 587
454 107
41 781
-41 781
14 444
-14 444
518 587
454 107
Kapitalbas
I kapitalbasen ingår styrelsens förslag till vinstdisposition.
Summa primärt kapital
Supplementärt kapital
Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde
Avräkning av aktier och andra tillskott
Summa supplementärt kapital
Total kapitalbas
Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur
kapitalbasen.
Kapitalkrav
2012
Kkr
Kreditrisk enligt schablonmetoden
1. Exponeringar mot kommuner och därmed jämförliga samfälligheter samt myndigheter
2. Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund
3. Institutsexponeringar
4. Företagsexponeringar
5. Hushållsexponeringar
6. Exponeringar med säkerhet i fastighet
7. Oreglerade poster
8. Exponering i form av säkerställda obligationer
9. Övriga poster
Summa kapitalkrav för kreditrisker
54
2011
0
0
0
12 571
103 074
99 437
44 925
1 581
2 412
4 185
0
12 349
93 617
90 987
34 216
535
2 397
3 713
268 185
237 814
2012
Kkr
Operativa risker
Schablonmetoden – 12 % av medelvärdet på de tre senaste årens intäkter, verksamheten är 2012 och 2011 är i sin helhet klassificerad som hushållsbank
Summa kapitalkrav för operativa risker
22 528
22 528
2012
Kkr
Valutarisk
Valutarisk
Summa kapitalkrav för valutarisker
Totalt minimikapitalkrav
Då sparbankens kapitalbas uppgår till 519 Mkr och
totalt minimikapitalkrav enbart uppgår till 291 Mkr
överskrids det totala minimikapitalet med 227 Mkr.
Sparbankens kapitalkvot uppgår till 1,78 (1,76).
20 055
20 055
2011
94
94
83
83
290 807
257 952
förmedling av fond- och försäkringssparande till
Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring.
Sparbanken i Enköping har per 2012-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek till en
total volym på 7 843 (7 463) Mkr. För detta har
Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2012
på 32 604 (28 174) kkr som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade
utlåningsprovisioner upp till ett maximalt belopp om
innevarande års provisioner.
Kapitalplanering
För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt
för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har företaget en egen process för Intern
kapitalutvärdering (IKU). Processen är ett verktyg
som säkerställer att företaget på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de
risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till
detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem. Den interna kapitalutvärderingen genomförs kvartalsvis.
Not 38
2011
Sparbanken har per 2012-12-31 förmedlat lån till
Swedbank Finans till en total volym om 74 (85) Mkr.
Som ersättning för detta har sparbanken erhållit
provisioner om 904 (882) kkr vilket redovisas som
utlåningsprovisioner.
Ekonomiska arrangemang
som inte ingår i balansräkningen
Till Swedbank Robur Fond och Swedbank Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på
2 200 (2 052) Mkr och försäkringssparande på 648
(520) Mkr. För detta har Sparbanken erhållit 13 853
(13 711) kkr respektive 4 427 (3 769) kkr i provision.
Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisioner som övriga provisioner. Provisionen för både fond och försäkring
beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för
dag.
Sparbanken har ett omfattande samarbete med
Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med
2017-06-30. Avtalet omfattar bland annat förmedling
av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och
55
Utgående mandatperioder
I tur att avgå bland huvudmännen är Kerstin Ahlin, Bertil Berglund, Lars Eklind, Per Forsberg, Bengt
Johansson, Björn Roberg och Tom Stråhle.
I tur att avgå ur styrelsen är Catharina Andersson och Rolf Zenker.
Ort och datum samt underskrift av styrelsen och VD
Härmed försäkras att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank.
De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.
Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 21 februari 2013.
Sparbankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 16 april 2013.
Enköping den 21 februari 2013
Göran Olsson
Ordförande
Catharina Andersson
Göran Hedman
Vice ordförande
Verkställande direktör
Ann Gustafsson
Sven-Inge Nylund
Sören Silén
Rolf Zenker
Cecilia Sundling Eriksson
Karin Simonsen
Personalrepresentant
Personalrepresentant
Revisorspåteckning
Vår revisionsberättelse har lämnats den 21 februari 2013.
Ulf Zettervall
Jan Larsson
Auktoriserad revisor
Auktoriserad revisor
56
Karin Jansson
REVISIONSBERÄTTELSE
Till sparbanksstämman i Sparbanken i Enköping
Organisationsnummer 517000-6505
Rapport om årsredovisningen
Vi har reviderat årsredovisningen för Sparbanken i Enköping
för räkenskapsåret 2012-01-01 - 2012-12-31.
Rapport om andra krav enligt lagar och andra
författningar
Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även reviderat
förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller
förlust samt styrelsens och verkställande direktörens
förvaltning för Sparbanken i Enköping för räkenskapsåret
2012-01-01 - 2012-12-31.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för
årsredovisningen
Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret
för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild
enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen
och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att
upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga
felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.
Styrelsens och verkställande direktörens ansvar
Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner
beträffande sparbankens vinst eller förlust, och det är styrelsen
och verkställande direktören som har ansvaret för
förvaltningen enligt sparbankslagen och lagen om bank och
finansieringsrörelse.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval
av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International
Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa
standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar
och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att
årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.
Revisorns ansvar
Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget
till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust och
om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört
revisionen enligt god revisionssed i Sverige.
Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till
dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har vi
granskat om förslaget är förenligt med sparbanksslagen.
En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta
revisionsbevis om belopp och annan information i
årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska
utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga
felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på
oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar
revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för
hur sparbanken upprättar årsredovisningen för att ge en
rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är
ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i
syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i sparbankens
interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av
ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts
och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens
uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den
övergripande presentationen i årsredovisningen.
Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver
vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut,
åtgärder och förhållanden i sparbanken för att kunna bedöma
om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är
ersättningsskyldig mot sparbanken. Vi har även granskat om
någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat
sätt har handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank och
finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut
och värdepappersbolag eller bankens reglemente.
Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Vi tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt
förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens
ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för
räkenskapsåret.
Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och
ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.
Uttalanden
Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i
enlighet med lag om årsredovisning i kreditinstitut och
värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden
rättvisande bild av Sparbanken i Enköpings finansiella
ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella
resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning
i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen
är förenlig med årsredovisningens övriga delar.
Enköping den 21 februari 2013
Jan Larsson
Auktoriserad revisor
Vi tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer
resultaträkningen och balansräkningen.
57
Ulf Zettervall
Auktoriserad revisor
Företagsstyrning
Styrelsens sammansättning och arbete
Sparbankens styrelse består av tio ledamöter. Av
dessa väljs sju vid sparbankstämman. Därutöver
ingår, enligt sparbankslagen, verkställande direktören som ledamot samt, enligt lag om styrelserepresentation, även två personalrepresentanter
och två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fem kvinnor. Uppgifter om de personer
som ingår i sparbankens styrelse och mandattider
för dessa återfinns på sidan 60-61. Upplysningar
om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna
administrationskostnader i resultaträkningen.
Sparbank som associationsform kännetecknas av
att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse.
En sparbank har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för
sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess
stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan
uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att
driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och
finansieringsrörelse.”
För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa
den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn
till sparbankens karaktär av publikt företag och med
en verksamhet som i stor utsträckning bygger på
förtroende har utformningen av sparbankens rutiner
för styrning och kontroll av verksamheten skett med
koden som förebild i tillämpliga delar.
Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete.
Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer
och verkställande direktör
Som representanter för insättarna har sparbanken
56 huvudmän. 13 av dessa väljs av Enköpings
kommun, 7 väljs av Håbo kommun och 8 väljs av
Upplands-Bro kommun medan återstående väljs av
huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt
inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de
personer som valts till huvudmän i sparbanken och
om mandattider för dessa återfinns på sidan 60 61.
Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete
är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a.
till att styrelsen erhåller tillfredställande information
och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering
genom samtal med övriga styrelseledamöter.
De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att
utse styrelseordförande och VD, är att fastställa
sparbankens strategi, riktlinjer och mål inklusive
kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen,
fastställa års-/delårsbokslut, fastställa/ompröva
policies/instruktioner för verksamheten, behandla
kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens
ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.
Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av
förslag som sparbankens valberedning tagit fram.
Valberedningen är sparbanksstämmans organ för
beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.
Valberedningen utgörs av Inger Kölestam, tillika
sammankallande, samt ledamöterna Per Arosenius,
Håkan Heglert, Håkan Jonsson, Jan Lannefelt, Mats
Sivander och Britt Winberg. Det är valberedningens
uppgift att komma med förslag på styrelseledamöter, stämmovalda huvudmän, revisorer samt förslag
till arvode till de förtroendevalda.
Under 2012 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Styrelsen har genomfört två styrelseseminarier som har innehållit aktuella kund- och
konkurrentanalyser samt varit inriktade på tillgänglighet och gällande verksamhetsplan. Vid styrelsesammanträdena har styrelsen, utöver de ovan
nämnda områdena, att vid varje möte behandla
Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda
verksamheten i sparbanken.
58
Internrevision
Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och
granskar sparbankens interna styrning och kontroll.
Dess granskning omfattar att även verksamhetens
omfattning och inriktning överensstämmer med
interna regler samt utvärderar sparbankens organisation och arbetsprocesser.
rapporter om sparbankens risksituation, rapporter
från finanskommitté, kommittén för operativa risker
samt från sparbankens krisledningsgrupp. Vidare
erhålls rapporter om sparbanken ställning och resultat. Sparbankens chefsjurist har varit sekreterare i
styrelsen.
59
Huvudmän, styrelse, revisorer m.fl.
Sparbankens huvudmän, styrelseledamöter och revisorer samt deras mandatperioder
framgår av nedanstående uppställning.
Namn
Ort
Vald första
gången
Mandatperiod
per årsstämma
Huvudmän
Valda av Enköpings kommun
Carlsson, Sören
Ekberg, Marie
Johansson, Kurt
Jämsä, Lasse Petter
Larsson, Dan
Lövling, Anne-Cathrine
Myrsell, Tommy
Pålfors, Inga
Rinman, Margareta
Westerlund, Percy
Sandström, Ingun
Swedman, Jan-Eric
Zander, Solveig
Örsundsbro
Enköping
Enköping
Enköping
Enköping
Enköping
Grillby
Enköping
Enköping
Enköping
Enköping
Enköping
Enköping
2007
2007
2007
2007
2011
2003
2010
1984
1999
2011
2011
2011
1996
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
Valda av Håbo kommun
Fröjd, Owe
Glatz Nilsson, Kristina
Hansson, Bo
Hägglund, Agneta
Nordberg, Marie
Roo, Wello
Schubert, Werner
Bålsta
Bålsta
Bålsta
Bålsta
Bålsta
Bålsta
Bålsta
2012
2011
2008
2012
2012
2003
2008
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
Valda av Upplands-Bro kommun
Ahokas, Minna
Brofalk, Lars
Falk, Annika
Heglert, Håkan
Landén, Birgitta
Lannefelt, Jan
Ljunggren, Thomas
Nylund, Birgitta
Bro
Bro
Kungsängen
Kungsängen
Kungsängen
Bro
Bro
Kungsängen
2009
2005
2009
2009
1998
2005
2001
1995
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
Valda av huvudmännen
Arosenius, Herman
Belling, Anne
Jonsson, Håkan
Kölestam, Inger
Lindberg, Mats
Pehrsson, Sune
Sivander, Mats
Ahlin, Kerstin
Berglund, Bertil
Eklind, Lars
Forsberg, Per
Johansson, Bengt
Roberg, Björn
Stråhle, Tom
Enköping
Örsundsbro
Bålsta
Bålsta
Enköping
Enköping
Enköping
Bro
Bålsta
Enköping
Järfälla
Bro
Enköping
Enköping
2010
2012
2000
2008
1995
1975
2008
2005
1977
1992
2004
2009
1992
2005
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2012-2016
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
2009-2013
60
Valda av huvudmännen, forts
Arosenius, Per
Ericson, Sören
Eriksson, Göran
Janson, Camilla
Svensson, Berit
Vilén, Håkan
Wohrne, Staffan
Bingel, Agneta
Eriksson, Martina
Nordgren, Mats
Thörnblom, Kjell
Wengberg, Sten-Åke
Winberg, Britt
Winberg, Ulf
Enköping
Enköping
Kungsängen
Kungsängen
Bro
Enköping
Bålsta
Fjärdhundra
Enköping
Enköping
Enköping
Bålsta
Örsundsbro
Bålsta
2007
1991
1996
2005
2010
1998
2000
2003
2011
1993
1998
1998
1998
2007
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2010-2014
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
2011-2015
Styrelse
Ordinarie
Olsson, Göran, ordf.
Andersson, Catharina, vice ordf.
Gustafsson, Ann
Hedman, Göran, VD
Jansson, Karin
Nylund, Sven-Inge
Silén, Sören
Simonsen, Karin
Sundling Eriksson, Cecilia
Zenker, Rolf
Östervåla
Kungsängen
Bålsta
Uppsala
Enköping
Kungsängen
Fjärdhundra
Västerås
Enköping
Enköping
1987
1996
2011
Jämlikt SPL 3 kap. § 4
2012
2004
2007
Arbetstagarrepresentant
Arbetstagarrepresentant
1998
Ersättare VD enligt lag
Helgesson, Dan
Enköping
Jämlikt SPL 3 kap. § 4
Suppleanter
Jansson, Katarina
Larsson, Arja
Enköping
Bålsta
Arbetstagarrepresentant
Arbetstagarrepresentant
Aktivitetsgrupp huvudmän
Forsberg, Per
Roberg, Björn
Wengberg, Sten-Åke
Järfälla
Enköping
Bålsta
2005
2005
2006
Valbredning
Heglert, Håkan
Jämsä, Lasse Petter
Kölestam, Inger
Lannefelt, Jan
Sivander, Mats
Winberg, Britt
Winberg, Ulf
Kungsängen
Enköping
Bålsta
Bro
Enköping
Örsundsbro
Bålsta
2010
2012
2009
2009
2011
2010
2012
Sollentuna
Vällingby
1994
2004
2012-2016
2011-2015
Stockholm
2010
2012-2016
Revisorer
Ordinarie, valda av huvudmännen
Zettervall, Ulf
Aukt. revisor
Larsson, Jan
Aukt. revisor
Suppleant, vald av huvudmännen
Sörlander, Marcus
Aukt revisor
61
2010-2014
2009-2013
2011-2015
2012-2016
2012-2016
2011-2015
2009-2013
2010-2013
2011-2014
2012-2015
STYRELSE
Göran Olsson
Ordförande
Catharina Andersson
Vice Ordförande
Ann Gustafsson
Sven-Inge Nylund
Sören Silén
Rolf Zenker
Göran Hedman
Verkställande direktör
Karin Jansson
Cecilia Sundling-Eriksson
Personalrepresentant
Karin Simonsen
Personalrepresentant
Foto: Styrelse Stig Norling
BANKLEDNING
Margareta Andersson
Kontorschef Telefonbanken
Peter Asplund
Kontorschef Enköping
Magnus Bromark
Affärsutveckling &
Marknadschef
Eva Carlsson
Kontorschef Bålsta
Jan Haeger
Kontorschef Kungsängen
Göran Hedman
Verkställande direktör
Dan Helgesson
v VD/ Chef Risk & Compliance
Leif Ingberg
Chefsjurist
Karin Simonsen
Personalrepresentant
Cecilia Sundling-Eriksson
Chef Private Banking
Thomas Sundling
Kreditchef
Andreas Thåberg
Ekonomichef
Linn Töråsen
Personaladministrativ chef
Arne Wallinder
Adm.chef/Säkerhetschef
VÅRT
SAMHÄLLSANSVAR
Nyföretagarcentrum
Kungsängens IF
Enköpings Företagsgala 2012
Noll tolerans mot mobbing
Håbo IF
Enköpings SK Ungdomklubb
Ett axplock.
Enköpings Handbollsförening
Enköpings Zontaklubb
Bank i Skola - bankens projekt
Enköpings BK Brottning
Ung Förtagsamhet
Enköpings Fotbollsklubb
Nyföretagarcentrum
Enköpings Idottssällskap
Friluftsfrämjande- Strövarna
Regionförbundet för Narkotikafrittsamhälle Ascopa UF
Bålsta Hockey Club
Hasse Esson kultustip
Enköpings Tennisklubb
Westerlundska gymnasium Chile projekt
Återsken
Rosa Bandet
Hela Människan
Drogfritt.nu
Enköpings Kammarkör
Svensk Handel
Bro Bålsta Golfklubb
Fjärdhundra Sportklubb
Yrkeshögskolan Idéträdgårdar
Enköping Rugbyklubb
BRIS Barnens rätt i samhället
PRO Håbo
Föreningen Lilla Hagalunds vänner
Astma & Allergiförbundet
Orresta Golfklubb
Stratos Enköping BTK
Kungskalaset
Svenska Kyrkan
Götapokalen Vandringspris
Lions Club Enköping/Fyra Liljor
Scandinavian Master Bro-Hof
Sankt Ilian Skolan
J.P Johansson sällskapet
Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle
Majblommeföreningen
Musikhjälpen
Enköpings Golf
Barncancerfonden
Korpen
Håbo Fotbollsförening
On the Rockz Upplands-Bro
Kören Envisorna
Trafiksäkerhetskampanj PRIMO
Bro Idrottsklubb
Midsommarlunken
Friiberghs Golfklubb
Brässerännet
Tibble Sjöscoutkår
Idrottsklubben Nordia
Fanna Bollklubb
Trögds SPF Boulesektion
Stiftelsen Bryggholmen
Nyföretagarkuvös Bålsta
Lagunda AIK
Reumatikerföreningen Enköping-Håbo
Enköpings Ridklubb
Roligaste Sommarjobbet Upplands-Bro
Enköpings AIF
Hjärtstartare Civilförsvarsförbundet
Bålsta Tennisklubb
Enköpings Studentkort
Föreningen Upplands-Bro Bålsta Basket
Lustspel Österkåkar
Global Cup
Enacom Jubileumsskrift
Aktiva Synskadade
HC Liljan
Enköpings Kommun Ungt Driv
Trädgårdsdagen i Enköping
Astma & Allergiförbundet
Södra Trödgs IK
Fjärdhundra Sportklubb
Svensk Handel
Stratos
Bålsta Simklubb
Konsert Messias – Vårfrukyrkan
Fanna BK
Hjärtstartare PRO Enköping
SPF Enabygden
Ungdomens Ark
Håbo Marknad
God morgon Enköping
Göta MS
OK Enen
Paddebo Kulturförening
PRO Bowling
Kvinnojouren Anna
STIPENDIATER
UNGDOMSSTIPENDIATER 2012
Enköping
Föreningsstipendium Enköpings Brottarklubb 20.000 kr
Stratos BTK 20.000 kr
Ungdomsledare
Regina Andersson, Fjärdhundra SK 10.000 kr
Per Lindström, ESK hockey 10.000 kr
Utvecklingsstipendiater
Tim Tordendahl, Enköpings Tennisklubb 15.000 kr
Niklas Pettersson, Göta MS 15.000 kr
Håbo
Föreningsstipendium Bålsta Skidklubb 20.000 kr
Håbo Ridklubb 20.000 kr
Ungdomsledare
Anders Löfgren, Bålsta IF 10.000 kr
Emelie Ekberg, Håbo Ridklubb 10.000 kr
Utvecklingsstipendiat
Linda Wallenthin, 30.000 kr
Upplands-Bro
Föreningsstipendium Kungsängens Sportklubb 20.000 kr
UpplandsBro DansGymnaster 20.000 kr
Ungdomsledare
Lars Hellman, Bro IK Innebandy 10.000 kr
Ove Larsson, Kungsängens Idrottsförening 10.000 kr
Utvecklingsstipendiat
Sven Thorgren, 30.000 kr
SKOLSTIPENDIATER 2012
Westerlundska gymnasiet – Enköping
Isabelle Tibbelin Sp3b
Beatrice Östergren Sp3b
Max Loman Sp3c
Karin Boström Sp3c
Ayoub Shamil Ayoub Sp3c
Sofia Petersson Sp3c
Emma Eklund OP3
Elsa Wilén NV3B
Anna Welsapar NV3B
Ola Hammarstedt NV3A
Julia Liljestrand NV3A
Bildningscentrum Jan Fridegård – Bålsta
Fredrik Wiik SP3
Hillevi Wijk SP3
Emelie Ahlm BF3
Alexander Lundstjälk TE3
Upplands-Bro gymnasiet – Kungsängen
Amanda Bengtsson
Tobias Falkborn
Jessica Santarina
Foto: Sören Carlsson
Sparbanken i Enköping
– en Sparbank i Enköping, Håbo och Upplands-Bro
Bank & Försäkring
Enköping Privat
Företag
V:a Ringgatan 20
Torggatan 32
Bålsta
Stockholmsvägen 85
Bro
Bro Centrum
Kungsängen
Torget 1
Telefon
0171-853 00
Telefonbanken
0171-854 54
Huvudkontor
V:a Ringgatan 20
Box 912, 745 25 Enköping
Internet
www.sparbankenenkoping.se