Den ledande metoden för att motivera till en bättre livsstil.

Den ledande metoden för att
motivera till en bättre livsstil.
St
su u r e
bm M
a x alm
te g r
st e
på n b
c y ör
ke j a r
St
l p ge
An ure
å
SA n o m
gå d e M a
AB f ö
n g r ss lm
en o n gr
AB r a
b e pr en
iL
gr es e o c
in
ep n h G
kö
pi
Fö
p e te r u
ng
n
a
r
t
ge s t
n
r
H
.
äl fö r ar
no a k
s
op fö
m ur
r
fö se
ro s t
rs n
fil a
på i H
.
St PB
rå
ke
H
ns
d o PB f
hu
k t ör
s.
a
or
n
sa k r
v h as
a n ve
D
d l te
HP en f
in ns
ga k a
B ör s
r.
pl
ut t a
ig
ve
pr
ti
c
kl og
Fö
m
a
ra
ed
rs
s
av m
ta
i ci
v
HP
St ar
ns
e f an
ka
Ban
s
em
Au
W för
al
in
H ä k to
lin
ar
ls o r is
ie
.
tg
p r at
en
ofi ion
om
lb
ed av
Bo
fö
öm
rs
p u ke
.
ar
bl n “
e.
i c e Ko
ra nd
s.
i ti
on
Bo
st
l ö ke
ex
ns n
tp
am “Eff
å
Cy
m ek
ke
ar ti v
e
l”
fö f ri
s
re k
Pr
ta vå
w og
g ” rd
H P e b b r am
pu v
B sa
bl
l a j te a r a
i ce
ns n n
ra
er To Pl
s.
u
as
. day sto
to o™
o.
co o c h
m
™
fö
r
Mer än 35 år av arbete för
livsstilsförändringar ...
1970
2
1975
1980
1985
1990
1995
2000
2005
2010
... en fantastisk utveckling
Hälsoprofilbedömning™, HPB, är den ledande
metoden för att motivera människor till en bättre
livsstil. Livsstilen är den avgörande faktorn för
människors hälsa och för att uppnå bättre hälsa
behöver många förändra sin livsstil.
HPB:s ledord är ”Medvetandegörande
kommunikation”. En hälsoprofilbedömare hjälper
deltagaren att bland annat se sina möjligheter
inför en livsstilsförändring.
HPB är också en utmärkt metod på
organisationsnivå där ett av syftena är att kunna
ge företag underlag för ett strategiskt hälsoarbete.
HPB har sitt ursprung från 1968 och
upphovsmännen Gunnar Andersson och Sture
Malmgren. Dagens metod är resultatet av en mer
än 35 år lång utveckling i ett givande samspel
mellan omfattande praktisk utprövning och
tvärvetenskaplig forskning.
3
En hälsofrämjande
metod som motiverar till
en bättre hälsa
MEDVETANDEGÖRANDE KOMMUNIKATION
FÅR INDIVIDEN ATT FÖRSTÅ LIVSSTILENS
BETYDELSE FÖR HÄLSAN
HPB är på individnivå en metod för att motivera
människor till förändringar i livsstilen. HPB är
ingen vanlig medicinsk hälsoundersökning. HPB får
deltagaren att bli medveten om sambandet mellan
hälsovanor, hälsoupplevelser och mätvärden.
Genom att utnyttja kraften i det personliga
mötet skapas en inre motivation hos deltagaren.
I samtalet som sker under tystnadsplikt får
deltagaren möjlighet att förstå:
HPB ÄR TVÄRVETENSKAPLIGT FÖRANKRAT
HPB har sin tvärvetenskapliga grund i Anderssons
och Malmgrens egen forskning, i en väl
utvecklad beteendemedicinsk teori och en
bred internationell forskning. Anderssons och
Malmgrens forskning är dokumenterad i deras
doktorsavhandlingar i medicinsk vetenskap, dels i
”På jakt efter hälsoprofilen”, en C- och D-uppsats,
samt i utvärderingen av kampanjen ”Piggare med
Corren”.
t vilka faktorer som påverkar den egna hälsan
och på det viset kunna förbättra den.
t vikten av att ta ett eget ansvar för att lyckas
med en bestående livsstilsförändring.
HPB GER FÖRETAG OCH ORGANISATIONER
UNDERLAG FÖR ETT STRATEGISKT
HÄLSOARBETE
HPB är också en utmärkt metod på
organisationsnivå. Med bland annat
indelningen i åtgärdsgrupperna, riskgrupp
och friskgrupp, får företag och organisationer
underlag för ett strategiskt hälsoarbete.
Med vår speciellt utvecklade programvara
Plustoo™ kan Hälsoprofilbedömaren effektivt
och enkelt bearbeta statistik av genomförda
Hälsoprofilbedömningar. Det möjliggör
nulägesanalyser och utvärderingar av
hälsosatsningar.
FAKTA
Gunnar Anderssons och Sture Malmgrens
avhandlingar vid Linköpings Universitet.
Tvärvetenskap är en forskningsverksamhet eller vetenskaplig gren som involverar kunskaper,
metoder, terminologi och expertis från skilda vetenskapsgrenar. Inom HPB utgår vi från en
kombination av beteendevetenskap, medicin och fysiologi.
4
SYFTEN MED HPB PÅ
INDIVIDNIVÅ
EN MODERN PROGRAMVARA STÄRKER HELA
KONCEPTET KRING HPB
Redan 1988 tog Stefan Wallin initiativ till att
utveckla en programvara för HPB och 1990
blev HPB på Data ett nytt begrepp inom
Hälsoprofilkonceptet. Sedan dess har vi utvecklat
ytterligare tre programvaror för HPB och den
senaste programvaran Plustoo™ lanserade vi
hösten 2009.
En väl utvecklad och modern programvara med
pedagogiska funktioner och bilder gör det lättare
för deltagaren att förstå livsstilens betydelse för
hälsan.
På organisationsnivå är programvaran en
förutsättning för att arbeta med statistik och t ex
kunna skapa nulägesanalyser eller jämföra olika
testtillfällen och utvärdera projekt.
“
Det är visserligen berömvärt att
hjälpa de sjuka att bli friska, men
lika berömvärt att hjälpa de friska
att bevara hälsan.
Hippokrates,
Läkekonstens fader
400 f.Kr.
t
Att skapa insikt om den egna
livsstilens koppling till och
betydelse för hälsan.
t
Att genom medvetandegörande
kommunikation i det enskilda
mötet motivera deltagaren till
förändringar i livsstilen.
t
Att skapa förståelse för att en
livsstilsförändring bygger på eget
ansvar, eget beslut och eget val.
t
Att genom en uppföljande
Hälsoprofilbedömning låta
deltagaren se resultatet av sin
förändrade livsstil.
t
Att hänvisa till medicinsk
utredning eller annan åtgärd
utifrån avvikande resultat eller
mätvärden.
SYFTEN MED HPB PÅ
ORGANISATIONSNIVÅ
t
Att presentera en nulägesanalys
över deltagarnas hälsovanor,
hälsoupplevelser och några
medicinska och fysiologiska
hälsodata. Resultatet kan ligga till
grund för ett fortsatt strategiskt
hälsoarbete.
t
Att utifrån en nulägesanalys ta
fram ett skräddarsytt underlag
och åtgärdsprogram för specifika
och anpassade hälsosatsningar.
t
Att genom en sammanställning
av förändringarna mellan
Hälsoprofilbedömning™ nr 1
och nr 2 utvärdera effekterna av
hälsosatsningen.
5
5
Så här genomförs en
Hälsoprofilbedömning™
1
2
Deltagaren börjar med att i förväg
besvara ett frågeformulär som omfattar
hälsovanor och hälsoupplevelser.
Deltagaren kan besvara frågorna antingen
direkt på frågeformuläret eller via vår
egen webbsajt Todaytoo.com™.
Deltagaren träffar sedan en
Hälsoprofilbedömare under
drygt en timme för att delta i en
Hälsoprofilbedömning™. På plats
börjar deltagaren att tillsammans med
Hälsoprofilbedömaren gå igenom
frågeformuläret.
Hur vill du må om ett år?
Vad vill du förändra i ditt sätt
att leva för att uppnå det?
3
4
6
Hälsoprofilbedömaren mäter därefter
deltagarens vikt och längd och kan
komplettera med att beräkna/mäta
fettprocent. På så sätt kan en undre- och
övre viktgräns beräknas som ofta är
en bra utgångspunkt för att prata om
deltagarens vikt. Möjlighet finns också att
registrera BMI och midjeomfång.
Hälsoprofilbedömaren mäter blodtrycket
och ställer frågor kring diagnosticerat
högt blodtryck, hjärtkärlmedicin,
diabetes och astma. Genom att mäta
blodtrycket kan Hälsoprofilbedömaren
bland annat fånga upp de deltagare som
har ett förhöjt blodtryck och då hänvisa
till medicinsk utredning.
DET HÄR
INNEHÅLLER EN HPB:
5
För att beräkna testvärde och bedöma
konditionsnivån får deltagaren
genomföra ett konditionstest på cykel
(“Åstrandstestet”). Hälsoprofilbedömaren
är utbildad Testledare.
Deltagaren cyklar med en belastning
som ger en måttlig ansträngning.
Belastningen väljs efter deltagarens
förutsättningar. Puls och upplevd
ansträngning noteras i cykeltestet som
pågår i 6-10 minuter. Efteråt beräknar
Hälsoprofilbedömaren deltagarens
maximala syreupptagning och testvärde.
6
I det avslutande personliga samtalet
tolkar och diskuterar deltagaren och
Hälsoprofilbedömaren gemensamt
resultatet i Hälsoprofilen.
Deltagaren får möjlighet att förstå vilka
faktorer som påverkar den egna hälsan
och att det krävs en inre motivation
som utgår från ett eget val, beslut och
ansvar för att lyckas med en bestående
livsstilsförändring.
Deltagaren får själv lyfta upp eventuella
förändringar som hon/han vill genomföra.
Ambitionerna för att förbättra livsstilen
tar form i ett personligt kontrakt “Min
framtida Hälsoprofil”.
Åstrandstestet
FRÅGOR KRING:
t Fritid
t Färdsätt till/från arbete
t Motion, vardagsmotion och
fysisk aktivitet
t Kost
t Rökning
t Snusning
t Alkohol med möjlighet att
registrera AUDIT-C
t Medicin
t Symptom
t Diabetes
t Astma
t Hjärtkärlmedicin
t Blodfetter
t Upplevd stress
t Upplevd ensamhet
t Upplevd hälsa
MÄTNINGAR OCH BERÄKNINGAR:
t Vikt och önskad vikt
t Längd
t Kroppssammansättning
t Blodtryck
t Kondititonstest på cykel
(submaximalt)
t Beräkning av maximal
syreupptagning och testvärde
t Gradering av testvärde ur ett
hälsoperspektiv
t Bedömning av Konditionsnivå
ETT PERSONLIGT SAMTAL UNDER
TYSTNADSPLIKT
7
SÅ ARBETADE
MALMÖ STAD
HÄLSOSTRATEGISKT ...
HÄLSOUTVECKLING
ÅTGÄRDSPROGRAM
Med HPB som grund genomförde
Malmö Stad friskvårdsprojektet
”Hälsosamt medarbetarskap”
under 2004 och 2005. Här följer
en rapport från projektet.
Vi prioriterade konditions- och
kostbefrämjande åtgärder i
ett brett åtgärdsprogram som
syftade till positiva förändringar,
utveckling och gemenskap.
Åtgärdsprogrammet omfattade
bland annat:
t
lågintensiv fysisk träning i
form av stavgång, simning,
vattengympa och aktiv
rehabilitering.
t
utbildningsdagar i fysisk
aktivitet/träningslära, kost
och stress.
HPB 1 - PÅ INDIVIDNIVÅ
Vi började arbeta på individnivå
med HPB 1, för att visa på de
möjligheter individen har att
påverka sin hälsa samt för att
motivera till livsstilsförändringar.
Vi gick vidare med att
databearbeta hälsoprofilerna och
redovisa resultatet på gruppnivå.
d.v.s. nulägesanalys.
NULÄGESANALYS
I Diagram 1 ser vi att 83 % av de
anställda är i åtgärdsgrupperna A
och B vid HPB 1. Dessa personer
har stort behov eller behov av
livsstilsförändring.
Orsakerna kan vi se i Diagram
2 som visar att 35 % av de
anställda är fysiskt inaktiva och
att 42 % har låg kondition. 65
% har dåliga eller mycket dåliga
kostvanor och 70 % upplever att
de har en dålig eller mycket dålig
hälsa vid HPB 1.
8
HPB 2
Efter genomfört åtgärdsprogram
genomfördes en ny
Hälsoprofilbedömning™, HPB 2 för
att utvärdera förändringar på
såväl individ- som gruppnivå.
UTVÄRDERING
Statistikbearbetning, utvärdering
och rapport genomfördes med
hjälp av diagram och tabeller
direkt ur programvaran Profildata.
Vårt arbete har givit klart positiva
resultat. Många har förbättrat sin
livsstil och detta ser vi tydligt i
Diagram 1. Åtgärdsgrupper A och
B har minskat från 83 till 54 %.
FÖRDUBBLAD ANDEL
PERSONER MED GOD HÄLSA
De anställda upplevde efter
projektet en större arbetsglädje.
Individens frisknärvaro
och effektivitet ökade och
sjukskrivningarna minskade.
Företagets konkurrenskraft ökade
och företaget blev mer lönsamt.
I Malmö Stad minskades
sjukfrånvaron med 42 %! Och
sjuklönekostnaderna minskade
med 16 % år 2005!
Under 2007 minskade
sjukfrånvaron (genomsnittliga
antalet sjukdagar) med 29
%. I övriga stadsdelen ökade
sjukfrånvaron med 3%.
Chefens roll som den goda
förebilden för ett hälsopromotivt
arbetssätt kombinerat med HPIs
produkter - HPI Hälsoscreening™ och
Hälsoprofilbedömning™ var basen i
det lyckade hälsoarbetet.
... OCH SÄNKTE
SJUKFRÅNVARON MED 42 %
DIAGRAM 1
A = stort behov av livsstilsförändring
B = behov av livsstilsförändring
C = bra livsstil
D = mycket bra livsstil
Åtgärdsgrupper - HPB 1 i jämförelse med HPB 2
HPB 1
HPB 2
C 13 %
D4%
D 15 %
A 41 %
B9%
A 74 %
C 31 %
B 13 %
DIAGRAM 2
Hälsovanor, hälsoupplevelser och hälsodata - HPB 1 i jämförelse med HPB 2
I Diagram 2 ovan kan vi se att av de enskilda faktorerna
har t ex andelen motionärer ökat från 69 till 89 % och
andelen medarbetare med goda kostvanor har nästan
fördubblats. Symptomen har minskat med en tredjedel och
andelen medarbetare med bra konditionsnivå har ökat från
58 % till 94 %! Mycket glädjande är att fler än dubbelt så
många nu upplever att de har en bra istället för dålig hälsa!
9
Medarbetare i
riskgruppen hade 10
sjukdagar fler per år.
Hälsoprofilbedömningens indelning i Riskgrupp och Friskgrupp kan användas
för att identifiera både individer och grupper med nuvarande eller framtida
sjukfrånvaro.
STUDIE PÅ LÄNSFÖRSÄKRINGAR AB
Friskvårdsekonom Patricio Riquelme vid HPI
genomförde 2003 en studie åt Länsförsäkringar
AB. Syftet var att undersöka sambandet
mellan sjukfrånvaro och resultatet från
Hälsoprofilbedömningar på Länsförsäkringars
medarbetare.
INDELNING I RISKGRUPP OCH
FRISKGRUPP
I Hälsoprofilbedömning™ delar vi in deltagarna i
fyra olika åtgärdsgrupper A, B, C eller D beroende
på resultatet från Hälsoprofilbedömningen.
De senaste årens sjukfrånvaro hos 320 tjänstemän
– hälften från riskgruppen och hälften från
friskgruppen – kunde sedan jämföras med
resultaten från Hälsoprofilbedömningarna.
RISKGRUPPEN HADE 10 DAGAR HÖGRE
SJUKFRÅNVARO PER ÅR
Studien visade att medarbetare i riskgruppen
hade i genomsnitt 15 sjukfrånvarodagar/år och
att medarbetare i friskgruppen endast hade 5
sjukfrånvarodagar/år. Skillnaden i sjukfrånvaro var
alltså, för både män och kvinnor, ca 10 dagar/år.
Åtgärdsgrupp A + B , dvs de medarbetare med
störst behov av livsstilsförändringar och åtgärder,
benämndes ”Riskgrupp”.
Medarbetare med bra livsstil och hälsodata,
åtgärdsgrupp C + D, benämndes ”Friskgrupp”.
C 13 %
RISKGRUPP
A = stort behov av livsstilsförändring
B = behov av livsstilsförändring
FRISKGRUPP
C = bra livsstil
D = mycket bra livsstil
10
D4%
B9%
A 74 %
16
15
14
12
10
8
6
5
4
2
0
Friskgrupp
Riskgrupp
Genomsnittligt antal sjukfrånvarodagar per medarbetare
och år för personer i Frisk- och Riskgrupp.
DET FINNS STORA EKONOMISKA VINSTER
MED ATT “FLYTTA” EN MEDARBETARE FRÅN
RISK- TILL FRISKGRUPP
En personalekonomisk beräkning visar att
1 sjukdag kostar arbetsgivaren 10 % av
månadslönen. Då medarbetaren i riskgruppen
hade 10 sjukdagar fler per år innebär det att, det
ekonomiska värdet av att flytta en medarbetare
från riskgrupp till friskgrupp motsvarar en
månadslön per år!
Om vi dessutom antar att förbättrad fysisk
arbetsförmåga och högre frisknärvaro positivt
påverkar medarbetarnas motivation och
arbetsprestation blir den ekonomiska vinsten
ännu större.
Med Hälsoprofilbedömning™ identifierar
vi medarbetarna i riskgruppen och kan
därmed utveckla hälsan kostnadseffektivt och
resultatinriktat.
1 SJUKDAG = 10 % AV MÅNADSLÖN
10 SJUKDAGAR x 10 % AV MÅNADSLÖNEN = 100 % AV MÅNADSLÖNEN = 1 MÅNADSLÖN
11
Åtta punkter som
kännetecknar HPB
1. TVÄRVETENSKAPLIG FÖRANKRING
HPB är tvärvetenskapligt förankrat i bl a
upphovsmännen Anderssons och Malmgrens
medicinska doktorsavhandlingar ”The importance
of exercise for sick leave and perceived health”
och ”A health information campaign and Health
Profile Assessment as revelatory communication”
vid Linköpings Universitet. HPB omfattar en
kombination av beteendevetenskap, medicin och
fysiologi.
2. HPB EN VIKTIG DEL I STRATEGISKT
HÄLSOARBETE
Indelningen i åtgärdsgrupperna, riskgrupp och
friskgrupp, kan användas som nyckeltal i en
organisation parallellt med andra nyckeltal för att
skapa friska och lönsamma företag.
3. VÄL UTVECKLAD OCH MODERN
PROGRAMVARA OCH WEBBSAJT
Sedan 1980-talet har vi tillhandahållit
programvaror för HPB. Den nya programvaran
Plustoo™ är Sveriges modernaste programvara
för hälsoutveckling. Med Plustoo™ får kunden
ännu större möjligheter både vid genomförande
av HPB samt för att bearbeta statistik, ta fram
nulägesanalyser och utvärdera hälsosatsningen.
Förutom HPB innehåller också Plustoo™ andra
metoder som smidigt kan komplettera kundens
hälsosatsning: HPI Hälsoscreening™, HPI
Arbetsplatsprofil™, HPI Konditionstest på cykel,
HPI Blodprofil™ och AUDIT-formuläret.
12
På vår webbsajt Todaytoo.com™ kan deltagaren
besvara sitt HPB-frågeformulär innan hon deltar
i en Hälsoprofilbedömning™. Todaytoo.com™
är ett mycket kostnadseffektivt verktyg för att
påbörja en hälsosatsning. På Todaytoo™ erbjuder
vi också HPI Hälsoscreening™, AUDIT och APBfrågeformulär.
4. OMFATTANDE UTBILDNING
HPB-utbildningen är omfattande både i antal
kurser och i antal utbildade. Utbildningen
genomförs i flera steg med Testledarutbildning,
HPB Grundkurs, HPB Fördjupningskurs och
Auktorisation/Certifiering. Utöver HPB-kurser
erbjuder vi kurs i Motiverande samtal, Hälsa och
ekonomi.
Varje år genomför vi ca 70 kurser i HPB och
utbildar ca 1 200 Hälsoprofilbedömare. HPButbildningen har pågått i mer än 30 år. Fram
till 2008 genomfördes de flesta kurser på den
klassiska kursgården Stråkenshus utanför Motala.
5. KONTINUERLIG OCH BEPRÖVAD
UTVECKLING SEDAN 1976
HPB är kontinuerligt utvecklad under 34 år.
Metoden är granskad, testad och utprovad som
få eller ens någon annan hälsoutvecklingsmetod
är i Sverige. Förändringar i metoden sker
genom årliga utvecklingsseminarier som vi
har genomfört under de senaste 20 åren. Vid
Friskvården på Saab AB i Linköping har under
mer än 30 års tid närmare 30 000 tester på
cykelergometer genomförts. Metoden är också
beprövad genom alla Hälsoprofilbedömare som
dagligen genomför HPB.
RÄTT_Omsl_Halsoekonomi.qxd
12-11-27
14.40
Sida 1
FÖR INDIVID , ORGANISATION OCH SAMHÄLLE
Boken vänder sig till dig som är intresserad av hälsoinsatser och en hälsofrämjande organisation.
Du kanske är friskvårdsansvarig i ett företag, jobbar med personalfrågor eller är chef i en verksamhet
där hälsoinsatser kan göra skillnad. Du kanske går en utbildning med inriktning mot hälsa eller ekonomi
eller så är du allmänt intresserad av frågorna. Innehållet ger dig kunskap om
6. STOR SPRIDNING
• betydelsen av en hälsosam livsstil med främst fysisk aktivitet för bättre hälsa, välbefinnande
och ork i tillvaron.
• sambanden mellan anställdas fysiska arbetsförmåga och deras effektivitet i arbetet och därmed
ökad företagsekonomisk lönsamhet.
• hur man kan bedöma lönsamheten i en kommande satsning på friskvård och hälsa.
• hur de ekonomiska argumenten kan se ut för hälsoaktiviteter på arbetsplatsen.
• vad du själv bör tänka på när du är inblandad i hälsofrämjande arbete på någon arbetsplats.
• några praktiska metoder för hälsostrategiskt arbete på företag.
• en ökad förståelse för varför många människor väljer en ohälsosam livsstil.
• hur du själv kan se över vad som påverkar dina egna val kopplat till din livsstil och hälsa.
Under de senaste åren har det genomförts
ca 100 000 HPB/år i Sverige. Totalt har det genomförts
över 2 miljonerer HPB. Närmare 15 000 personer
över hela Sverige har genomgått grundkursen i
Hälsoprofilbedömning™!
Gunnar Andersson
Hälsosammare livsstil,
bättre ekonomi
Bild
FÖR INDIVID, ORGANISATION OCH SAMHÄLLE
Anders Johrén
född 1960, är ekonom och arbetar på Nyckeltalsinstitutet med analyser och utveckling av
nyckeltal kring framför allt personal. Han har
skrivit ett flertal böcker om bland annat
ekonomiska argument kring personalfrågor.
Metoden HPB har ”egen” litteratur som är skriven av HPI:s
personal:
Andersson G: ”NYA Konditionstest på Cykel –
Testledarutbildning”. SISU 2011, 2012.
G Andersson • A Johrén
född 1953, är doktor i medicinsk vetenskap
och arbetar som ansvarig för metodfrågor
på HPI Health Profile Institute AB. Han
är upphovsman till metoden Hälsoprofilbedömning och författare till flera böcker i
hälsobranschen.
7. HPB HAR “EGEN” LITTERATUR
Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi
Hälsosammare livsstil, bättre ekonomi
GUNNAR ANDERSSON
HPI Health Profile Institute
ANDERS JOHRÉN
Andersson G, Johrén A ”Hälsosammare livsstil, bättre
ekonomi”. HPI 2012.
Andersson G m fl: ”Hälsofrämjande som affärsstrategi
– Fakta och argument”.”Från regeringsuppdraget ”Sätt
Sverige i rörelse 2001”. Prevent 2001.
Omslag.qxd
11-05-24
09.30
Sida 1
Kursverksamheten för HPB innehåller en omfattande och
väl utvecklad dokumentation.
TESTLEDARUTBILDNING
Nya konditionstest på cykel – testledarutbildning är en omarbetad upplaga av tidigare utgivna testledarmaterial där nyheter inom området (senast utgivna som ett kompletterande häfte) nu integrerats med nyskriven text i en helt uppdaterad version.
Med metoden HPB var vi först med begreppet och
arbetssättet ”Medvetandegörande kommunikation”:
Att få deltagaren att bli medveten om att livsstilen har
betydelse för hälsan. Att få deltagaren att förstå att det
krävs ett eget val, beslut och ansvar för att lyckas med en
livsstilsförändring.
Boken innehåller bland annat:
◗ Förtydligande när det gäller val av belastning, genomförande av Åstrandtestet på cykelergometer,
principer för höjning av belastning, nya möjligheter till beräkningar och tolkning av resultatet.
◗ Avsnitt om fysisk aktivitet, fysisk arbetsförmåga och hälsa.
◗ Nytt och aktuellare jämförelsematerial då testvärdet jämförs med svenska folket.
◗ Ny tabell som möjliggör jämförelse mellan testvärdet och olika risknivåer för ohälsa, samt vilket
testvärde man i respektive ålder bör ha för att vid 65 års ålder fortfarande ha normvärdet
35 ml O2/(kg ✕ minut).
◗ Uppdaterade, kompletterande avsnitt kring
Till boken hör ett tabellhäfte med:
◗ Checklista, anvisningar och rekom”Allmänt om träning” och ”Intervju och samtal”.
◗ Belägg för att anställda med god kondition är
mendationer.
◗ Borg RPE skalan®och instruktion.
värdefulla för arbetsgivaren.
◗ Tabeller för gradering av arbetspuls,
Det nya, kompletterande sättet att beräkna maxiberäkning av syreupptagning och
mal syreupptagning via Borg RPE skalan®och
testvärde.
◗ Jämförelser av testvärdet med
belastning är väl förankrat både hos psykologisvenska folket och från ett hälsoprofessor Gunnar Borg och fysiologiprofessor
perspektiv.
Björn Ekblom.
Redan 1988, långt innan datorer blev var mans
sak, utvecklade vi en DOS-programvara för HPB.
Programvaran var både ett verktyg för att genomföra HPB
och ett verktyg för att bearbeta och presentera statistik.
I dag, 25 år senare bygger programvaran Plustoo på
samma grundidé även om vi nu breddat och fördjupat vår
programvara Plustoo™ och webbsajt Todaytoo.com™.
ISBN 978-91-86323-10-3
NYA KONDITIONSTEST PÅ CYKEL
NYA KONDITIONSTEST PÅ CYKEL
8. PIONJÄRVERKSAMHET
NYA KONDITIONSTEST
på cykel
Gunnar Andersson
9 789186 323103
SISU IDROTTSBÖCKER
13
Metoder för att
utveckla hälsa.
14
Vår mission är att främja hälsan hos
individer och organisationer.
Vi levererar en helhet med hälsa, IT och utbildning.
Våra kunder är Sveriges ledande företagshälsovårder,
gym/träningsanläggningar, hälsoaktörer samt
universitet, högskolor och folkhögskolor.
Vi är grundare och utvecklare av Hälsoprofilbedömning™
– den ledande metoden för att motivera individer till
livsstilsförändring. Vi utvecklar och levererar också HPI
Hälsoscreening™, HPI Konditionstest på Cykel™, HPI
Arbetsplatsprofil™ och HPI Blodprofil™.
Programvaran Plustoo™ används på individnivå för
genomförande och registrering av metoder/tester.
På gruppnivå används Plustoo™ för att bearbeta och
sammanställa statistik för att analysera, screena,
kartlägga och utvärdera hälsoutveckling. Webbsajten
Todaytoo.com™ används då individer besvarar enkäter
och frågeformulär.
Vi har utbildat i metoden Hälsoprofilbedömning™ sedan
1979 och varje år utbildar vi ca 1 200 personer inom
företagshälsovården, på gym/träningsanläggningar,
universitet, högskolor, folkhögskolor och andra
utbildningsaktörer.
Hälsoprofilbedömning™ är tvärvetenskapligt förankrad
bland annat i egna doktorsavhandlingar i medicin samt i
litteratur genom eget författarskap.
Vi har utvecklat metoder sedan 1976 och programvaror
sedan 1988, vi är pionjärer inom hälsa, IT, utbildning och
är sedan 35 år en av marknadens ledande aktörer.
15