1. No category

VESTA RAPPORT
Sjukskrivningslängd för depressiv
episod på Roslagshälsans
Husläkarmottagning
Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin
2011-11-01
[email protected]
Tfn 0736-17-43-13
Klinisk handledare: Marianna Lensu, Distriktsläkare, [email protected]
Vetenskaplig handledare: Anna Nager, PhD, CEFAM, [email protected]
1
Sammanfattning
Bakgrund och syfte
Sjukskrivning på grund psykisk ohälsa har ökat i Sverige de senaste åren. Det finns ingen
evidens för att sjukskrivning påskyndar tillfrisknande vid psykisk ohälsa. Syftet med denna
studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och sjukskrivningsgrad för depressiv episod
har förändrats på en vårdcentral efter att Socialstyrelsens ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd”
med rekommendationer för sjukskrivning utkommit 2007.
Metod och material
Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie på alla patienter som sjukskrevs för
depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning under perioderna 2004 –2006 och
2007-2009. Sammanlagt 61 patienter följdes under ett år avseende antal sjukskrivningsdagar
och sjukskrivningsgrad. Signifikanstest genomfördes för att beräkna sjukskrivningsskillnader
mellan tidsperioderna, kön och åldersgrupperna 20-39 år och 40-64 år.
Resultat
Det fanns inte någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad
för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna 2004-2006 och 2007-2009. Det
fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan könen eller mellan
åldersgrupperna 20-39 år och 40-65 år. Det fanns en tendens till mer deltidssjukskrivning och
längre sjukskrivning bland de äldre jämfört med de yngre, men det var inga signifikanta
skillnader.
Slutsats
Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar
eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM mellan perioderna 2004-2006
och 2007-2009.
2
Innehåll
Inledning .................................................................................................................................................. 2
Syfte ..................................................................................................................................................... 3
Metod ...................................................................................................................................................... 3
Studiedesign ........................................................................................................................................ 3
Material ............................................................................................................................................... 3
Variabler .............................................................................................................................................. 4
Utfall ................................................................................................................................................ 4
Förklarande variabler ...................................................................................................................... 4
Statistisk analys: .................................................................................................................................. 4
Resultat.................................................................................................................................................... 5
Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression ........................................................................ 5
Diskussion ................................................................................................................................................ 7
Könsskillnader.................................................................................................................................. 9
Ålderskillnader................................................................................................................................. 9
Styrkor och svagheter...................................................................................................................... 9
Framtida studier ............................................................................................................................ 10
Slutsats .......................................................................................................................................... 10
Referenser ............................................................................................................................................. 11
1
Sjukskrivningslängd för depressiv episod på Roslagshälsans Husläkarmottagning
Ernesto De La Cruz, ST-läkare i allmänmedicin
Handledare: Anna Nager, MD, PhD
Inledning
Ungefär var tredje person kommer någon gång under livet att få ett psykiskt
hälsoproblem. I Sverige behandlas en stor majoritet av alla personer med psykiska
problem i primärvården. Psykiatriska tillstånd och sjukdomar är vanliga orsaker till
sjukskrivning och sjukersättning [1].
De psykiska sjukdomarna har i Sverige ökat dramatiskt som sjukskrivningsorsak
enligt Statens beredning för medicinsk utvärdering [2]. Denna andel var 7 % 1997 och
ökade till 12 % 2003 [2-5].
Psykisk sjukdom bland långtidssjukskrivna är vanligare bland kvinnor än bland män.
Psykisk
sjukdom
är
numera
den
vanligaste
sjukskrivningsorsaken
bland
långtidssjukskrivna kvinnor [5-9].
SBU rapporterade 2003 att det inte finns evidens för att sjukskrivning påskyndar
tillfrisknande
vid
psykisk
ohälsa
[5].
År
2007
gav
Socialstyrelsen
ut
”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd” för sjukskrivning. I detta beslutsstöd står att
”Okomplicerade förstagångsdepressioner uppnår vid adekvat behandling ofta förbättrad
funktion inom 3 månader. Full läkning kan dröja upp till 6 månader och i enstaka fall
åratal” [10]. Beslutsstödet kan ha påverkat primärvårdsläkare att i lägre grad sjukskriva
patienter med depression än tidigare.
Denna studie är viktig därför att det finns begränsad kunskap om sjukskrivningslängd
för depression i primärvården i Sverige. Studien leder förhoppningsvis till ökad kunskap
om specifika riskgrupper för långtidssjukskrivning i depression.
Studien kan också
2
påvisa om sjukskrivningslängden för depression på Roslagshälsans Husläkarmottagning
har påverkats efter att Socialstyrelsen kom ut med ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd”.
Syfte
Syftet med denna studie var att undersöka om sjukskrivningslängd och
sjukskrivningsgrad för depressiv episod har förändrats på en vårdcentral efter att
Socialstyrelsens ”Försäkringsmedicinskt beslutsstöd” utkommit 2007.
Frågeställningar
1. Hur stor andel av patienter med depressiv episod sjukskrevs heltid respektive deltid
mer än 1 månad, 3 månader respektive 6 månader?
2. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad under
perioderna 2004 –2006 och 2007 – 2009?
3. Finns det någon skillnad i sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad beroende på
patienternas kön och ålder?
Metod
Studiedesign
Studien är en retrospektiv journalbaserad kohortstudie
Material
Alla patienter som sjukskrevs för depressiv episod (diagnoskod F32 enligt ICD-10)
på Roslagshälsans Husläkarmottagning under de två perioderna 1/1 2004 – 31/12 2006
och 1/1 2007 – 31/12 2009 ingick i studien.
Data hämtades från det elektroniska journalsystemet ProfDocIII genom funktionen
”Rapport” som gav alla patienter med diagnosen ”depressiv episod”. Därefter
inhämtades information om sjukskrivning som gjorts på vårdcentralen Roslagshälsans
Husläkarmottagning. Detta fanns på modulen ”Medicinsk underlag för bedömning av
förmåga att arbeta vid sjukdom”.
3
Variabler
Utfall: Tre utfall studerades för varje förklarande variabel.
a) Antal dagar heltidsjukskrivning(100%) för diagnosen depressiv episod, F32, under
ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade
perioden.
b) Antal dagar deltidsjukskrivning(25-75%)för diagnosen depressiv episod, F32, under
ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den studerade
perioden.
c) Antal dagar sjukskrivning (heltid och deltid) för diagnosen depressiv episod, F32,
under ett år efter första gången en patient har sjukskrivits för depression under den
studerade perioden.
Utfallen indelades i 4 grupper beroende på antal sjukskrivningsdagar under
uppföljningsåret: (1) < 30 dagar, (2) 30-89 dagar, (3) 90- 179 dagar och (4) ≥ 180
dagar.
Förklarande variabler: Tre förklarande variabler, uppföljningsperiod, ålder och kön
studerades var för sig med tvågruppsanalyser.
a)Uppföljningsperioder indelades i två grupper beroende på när de fick sin
depressionsdiagnos: 1/1 2004 – 31/12 2006 och 1/1 2007 – 31/12 2009.
b) Ålder, indelades i två grupper beroende på ålder 31/12 2009: 0 = 20-39 år, 1 = 4064 år.
c) Kön
Statistisk analys:
Tvågruppsanalayser för varje utfall och förklarande variabel genomfördes med Chi^2
test eller Mann-Whitney test, beroende på skalnivå. P<0.05 användes för att fastställa
statistisk signifikans. Statistikprogrammet PAST användes för statistiska beräkningar
[11]
4
Etik
Studien
innebar
journaldatahantering.
Genomläsning
av
journaler
är
ett
integritetsintrång både gentemot patienter och behandlande läkare. Patientdata
hanterades med hänsyn till patientdatalagen (Svensk författningssamling-nr:
2008:355). Ändamålet med personuppgiftsbehandlingen var att systematiskt och
fortlöpande utveckla och säkra kvaliteten i verksamheten. Verksamhetschefen på
Roslagshälsans Husläkarmottagning godkände att studien genomfördes. Läkarna
informerades muntligt om att studien skulle genomföras.
De patienter som ingick i studien bedömdes inte ha någon nytta av studien. Nyttan
med studien är att vissa grupper som sjukskrivits länge pga depression kan
identifieras. Denna kunskap är viktig för att i framtiden identifiera varför dessa
grupper sjukskrivs länge och för att kunna hjälpa dem på bästa sätt med interventioner.
Patienterna som ingår i studien bedömdes inte utsättas för några fysiska risker, då
endast redan insamlad journaldata användes. Eftersom patienternas personnummer
ersattes med ett kodnummer när uppgifter införs i excelfilen, fanns ej heller risk för att
någon annan än författaren hade tillgång till journaluppgifter.
Resultat
Deskriptiv data för patienter sjukskrivna för depression
Tabell 1 visar antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod
fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad. Knappt hälften av
patienterna var sjukskrivna på enbart heltid för sin depression och 41 % var
sjukskrivna mer än 180 dagar under en uppföljningsperiod på ett år.
Jämförande data för patienter sjukskrivna för depression
Figur 1 visar box plots för antal sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad
och uppföljningsperiod. Vid signifikansberäkning med Mann-Whitney test fanns det
ingen
skillnad
mellan
de
två
uppföljningsperioderna
avseende
antal
sjukskrivningsdagar på heltid, deltid respektive heltid och deltid.
5
Tabell 1. Antal och andelar patienter med sjukskrivning för depressiv episod
fördelat på antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad under
uppföljningsperioder på ett år.
< 30 d
30-89 d
90- 179 d
≥ 180 d
Total
Heltid
6(10%)
9(15%)
5(8%)
10(16%)
30(49%)
Deltid
2(3%)
3(5%)
5(8%)
5(8%)
15(25%)
Heltid
och deltid
0(0%)
4(7%)
2(3%)
10(16%)
16(26%)
Total
8(13%)
16(26%)
12(19%)
25(41%)
61(100%)
Figur 1. Box-plots för sjukskrivningsdagar fördelat på sjukskrivningsgrad och
uppföljningsperiod.
6
Det fanns ingen signifikant skillnad i antal sjukskrivningsdagar mellan kön,
åldersgrupp eller uppföljningsperiod. Det var dock nära signifikant högre antal
sjukskrivningsdagar för äldre jämfört med yngre (p=0,07) (Tabell 2).
Den äldre åldersgruppen hade nära signifikant högre andel deltidssjukskrivning (Mann
Whitney test, p=0,07) och signifikant högre andel kombinerad sjukskrivning på heltid
och deltid (Mann Whitney test, p=0,03) jämfört med den yngre åldersgruppen (ej i
tabell).
Tabell 2. Medelvärden för antal sjukskrivningsdagar under ett år fördelat på kön,
åldersgrupp och uppföljningsperiod. P-värden beräknade med Mann Whitney test.
Variabel
Kön
Åldersgrupp
Uppföljningsperiod
Antal sjukskrivningsdagar
Kvinnor
Män
168 ± 24
233 ± 43
20-39 år
40-64 år
138 ± 42
209 ± 47
2004-2006
2007-2009
201
183
p-värde
0,29
0,07
0,51
Diskussion
Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal
sjukskrivningsdagar eller i sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM
mellan uppföljningsperioderna 2004-2006 och 2007-2009 eller mellan män och
kvinnor. Det fanns en tendens till fler sjukskrivningsdagar och högre andel
deltidssjukskrivning och bland patienter sjukskrivna för depression i åldrarna 40-64 år
jämfört med 20-39 år.
7
Sjukskrivning, regler och attityder
Vi har inte hittat någon motsvarande svensk primärvårdsstudie som har undersökt
förändring av sjukskrivningslängd eller sjukskrivningsgrad över tiden 2004-2009 för
depression. Däremot finns statistik som visar att sjukskrivningstalen i hela Sverige har
varierat mellan olika perioder och att orsakerna till svängningarna är korrelerade till
regler som styr sjuktalen [9].
Förutom förändringar i regelverk, påverkar även läkarnas attityder sjukskrivningens
längd och grad [12-13]. Samhällets och läkarnas attityder är i sin tur viktiga för att
påverka patienternas attityder till sin sjukdom och motivationen till återgång i jobb. Då
man i primärvården ofta enbart har patientens beskrivning av arbetsförmåga att stödja
sitt sjukskrivningsbeslut på och sällan har tillgång till arbetsgivarens beskrivning av
arbetskraven är patienternas attityder är betydelsefulla. Attitydförändringar har
sannolikt lett till att bruket av deltidssjukskrivning har ökat i Sverige under senare år
[14].
Uppföljningsperioderna 2004-2006 och 2007-2009
Att antal sjukskrivningsdagar och sjukskrivningsgrad för depression inte skiljde sig
mellan perioderna 2004-2006 och 2007-2009 kan bero på att läkarnas attityder till
sjukskrivning ännu inte har påverkats av socialstyrelsens rekommendationer. Det finns
studier som visar att det tar tid för läkare att anpassa sig till nya rekommendationer [9].
Möjligen skulle en skillnad i antal sjukskrivningsdagar för depression kunna ses om en
liknande studie gjordes om några år, då läkarna har haft längre tid på sig att ändra sina
attityder. Resultaten kan också ha påverkats av att Roslagshälsans HLM är privatägd
och att läkarna därmed varit mer måna om att behålla patienterna genom att gå dem till
mötes i sjukskrivningsönskemål.
faktiska
sjuklighet
i
Resultaten kan också bero på att patienternas
depression
under
bägge
perioder
har
krävt
de
sjukskrivningslängder som utfärdades. Slutligen kan resultaten bero på att
studiepopulationen var för liten för att kunna detektera några signifikanta skillnader i
antal sjukskrivningsdagar för depression mellan de två sjukskrivningsperioderna.
8
Könsskillnader
Vi fann ingen skillnad mellan män och kvinnor i andel sjukskrivna eller i antal
sjukskrivningsdagar bland patienter med depression. Resultatet är i linje med en stor
belgisk studie som genomfördes 1994-1998 på 21.000 individer där man inte kunde
påvisa någon skillnad i antal sjukskrivningsdagar bland deprimerade män och kvinnor
[15]. Andra studier har visat att män är sjukskrivna längre än kvinnor för depression.
En kanadensisk studie från 2002 visade att män i högre grad inte återgick till sitt jobb
vid sjukskrivning för depression [7]. Även en svensk studie som undersökte lindrig
psykisk ohälsa, inklusive depression, och sjukskrivningslängd bland män och kvinnor
visade att män hade längre sjukskrivningsperioder än kvinnor [16]. En förklaring till
de könsskillnader i sjukskrivningslängd för depression som visats i en del studier kan
vara att män söker hjälp först vid svårare depression och därmed har en större
funktionsnedsättning [17].
Ålderskillnader
I vår studie var äldre mer deltidssjukskrivna är yngre. Detta stämmer överens med
försäkringskassans redovisning av sjukskrivningar för alla diagnoser under perioden
1995-2006 som visade att det var ovanligare med deltidssjukskrivning bland yngre
[18]. I Finland har man funnit att unga i hög utsträckning är sjukskrivna för
depression. Detta kopplas till svårigheter att ta sig in på arbetsmarknaden [19]. I vår
studie fanns en tendens till att de äldre var sjukskrivna längre än de yngre, även om vi
inte fann en klart signifikant skillnad (p=0,07). Detta överensstämmer med flera andra
studier som har visat att ålder är en riskfaktor för lång sjukfrånvaro på grund av lättare
psykisk sjukdom [20-23].
Styrkor och svagheter
En styrka med denna studie är att vi har följt sjukskrivning för patienter med
depression i ett avgränsat primärvårdsområde under en period då Socialstyrelsens
rekommendationer kunde förväntas ha påverkat sjukskrivningsmönstret. Den
nationella statistik som finns över sjukskrivning för psykisk ohälsa särskiljer inte
primärvård från slutenvård. En annan styrka är att vi har inkluderat sjukskrivningsgrad
för depression i studien.
9
Det finns också svagheter med studien. För det första har vi inte kunnat justera för
komorbiditet med annan psykisk sjukdom, till exempel drogmissbruk och ångest. För
det andra har vi inte kunnat justera för arbetsförhållanden eller sociala förhållanden.
För det tredje kan man ifrågasätta om sjukskrivningsdiagnosen depressiv episod
verkligen är korrekt satt, då diagnosen ställs av behandlande läkare i en
sjukskrivningssituation. Recidiverande depression, F33, har inte inkluderats i vår
studie. Det är dock möjligt att diagnosen egentligen har varit recidiverande depression,
som ofta kräver längre sjukskrivningsperioder, trots att läkaren har satt diagnosen
depressiv episod, F32 i journalen. Vi har inte haft någon möjlighet att objektivt
verifiera diagnosen i denna studie. En studie från Storbritannien har visat att
allmänmedicinare har hög sensibilitet och specificitet i diagnostisering av depression,
även vid komorbiditet med annan psykisk sjukdom [24].
Framtida studier
Framtida studier skulle kunna undersöka om primärvårdsläkare har påverkats av
Socialstyrelsens sjukskrivningsrekommendationer genom t ex enkäter eller intervjuer
av primärvårdsläkare. Man skulle också kunna studera hur läkare bedömer
arbetsförmåga bland deprimerade i primärvården.
Slutsats
Denna studie visar att det inte fanns någon signifikant skillnad i antal
sjukskrivningsdagar eller sjukskrivningsgrad för depression på Roslagshälsans HLM
mellan perioderna 2004-2006 och 2007-2009.
10
Referenser
Referenser
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
Nordstrom A, Bodlund O. Every third patient in primary care suffers from depression, anxiety
or alcohol problems. Nord J Psychiatry. 2008;62(3):250-5.
SBU. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. Sverige; Statens
beredning för medicinsk utvärdering. 2004.
Sobocki P, Lekander I, Borgström F, Ström O, Runeson B. The economic burden of depression
in sweden from 1997 to 2005. Eur Psychiatry. 2007;22(3):146-52.
Gottfries CG, Zachrisson O. Sjukskrivningarna – » katastrof « eller oförmåga i statistik och
diagnostik ? Lakartidningen. 2003(21):1912.
SBU. Sjukskrivning – orsaker, konsekvenser och praxis. Sverige; Statens beredning för
medicinsk utvärdering. 2003.
Broadhead WE, Blazer DG, George LK, Tse CK. Depression, disability days, and days lost from
work in a prospective epidemiologic survey. JAMA. 1990;264(19):2524-8.
Dewa CS, Goering P, Lin E, Paterson M. Depression-related short-term disability in an
employed population. J Occup Environ Med. 2002;44(7):628-33.
Mitchell AJ, Vaze A, Rao S. Clinical diagnosis of depression in primary care: A meta-analysis.
Lancet. 2009;374:609-19 ST - Clinical diagnosis of depression in p.
Försäkringskassan. Långtidssjukskrivna. Beskrivande statistik 1999-2009. Sverige;
Försäkringskassan. 2010.
Socialstyrelsen. Försäkringsmedicinskt beslutsstöd. [cited 2010 20100401]; Available from:
http://www.socialstyrelsen.se/riktlinjer/forsakringsmedicinsktbeslutsstod/depressivepisod.
Anonym. Past statistisk program. [cited 2011 20111114]; Available from:
http://folk.uio.no/ohammer/past.
RFV. Attityder till deltidssjukskrivning. Sverige; RFV. 2004.
D'Amato A, Zijlstra F. Toward a climate for work resumption: The nonmedical determinants
of return to work. J Occup Environ Med. 2010;52(1):67-80.
Torgen M, Josephsson M. Bedömning av arbetsförmåga vid sjukskrivning. Sweden; Uppsala
Universty. 2008.
Godin I, Kornitzer M, Clumeck N, Linkowski P, Valente F, Kittel F. Gender specificity in the
prediction of clinically diagnosed depression. Results of a large cohort of belgian workers. Soc
Psychiatry Psychiatr Epidemiol. 2009;44(7):592-600.
Hensing G, Alexanderson K, Allebeck P, Bjurulf P. Sick-leave due to psychiatric disorder:
Higher incidence among women and longer duration for men. Br J Psychiatry.
1996;169(6):740-6.
Scott KM, Collings SCD. Gender and the association between mental disorders and disability.
J Affect Disord. 2010;125(1-3):207-12.
Försäkringskassan. Deltidssjukskrivning: En registrestudie över utveckling 1995 - 2006.
Sverige; Försäkringskassan. 2008.
FPA. Depresion hos unga vuxna. 2011 [20110814]; Available from:
http://www.kela.fi/in/internet/svenska.nsf/NET/210710095511ML?opendocument.
Blank L, Peters J, Pickvance S, Wilford J, Macdonald E. A systematic review of the factors
which predict return to work for people suffering episodes of poor mental health. J Occup
Rehabil. 2008;18(1):27-34.
Annerblom M-l, Sjöström S. Partiell sjukskrivning, arbete och livssituation. Luleå; Centrum för
utbildning och forskning inom samhällsvetenskap. 2001.
Koopmans PC, Roelen CaM, Groothoff JW. Sickness absence due to depressive symptoms. Int
Arch Occup Environ Health. 2008;81(6):711-9.
11
23.
24.
Cornelius LR, van der Klink JJL, Groothoff JW, Brouwer S. Prognostic factors of long term
disability due to mental disorders: A systematic review. J Occup Rehabil. 2011;21(2):259-74.
Ostergaard SD, Foldager L. The association between physical illness and major depressive
episode in general practice. Acta Psychiatr Scand. 2011;123(4):290-6.
12