Vi har inget annat val än att vidta åtgärder”

E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – T E C H N O L O G Y
3.2015
ETT SÄKERT KORT
SÄKERHETSTÄNK SOM
LÖNAR SIG
SURFA PÅ VÅGEN
VOLVO PENTAS NYA FORWARD DRIVE
SKAPAR RINGAR PÅ VATTNET
PIONJÄRER PÅ SERVICE
DÄRFÖR KOMMER KUNDSERVICE
ALLTID ATT VARA A OCH O
”Vi har inget annat val
än att vidta åtgärder”
Niels Lagerkvist Lehmann
Stopp för
piratkopior
Ny strategi ska skydda Volvokoncernens tusentals patent
och immateriella rättigheter
L E DA R E
10
Vi har alla kunden som
vår uppdragsgivare
N
ÄR DETTA SKRIVS har vi precis presenterat
resultatet för det första halvåret 2015. Det är
glädjande att se att vi är på god väg att möta
de högt ställda mål vi haft för året. Mycket
arbete återstår och alla effekter kommer
inte att vara synliga förrän nästa år. Det är
extremt viktigt att vi fortsätter fokusera på kunden trots de
effektiviseringsprogram vi genomför. Ytterst handlar även de om
att ge kunden ett bättre erbjudande.
Det spelar ingen roll vad du jobbar med. Arbetar du inom
Volvokoncernen har du, precis som jag, en tydlig uppdrags­
givare – våra kunder.
Kunder kommer i alla möjliga former för en global koncern
med många varumärken. Det är åkeriet som noga utvärderar
lastbilens totala kostnad och intjäningsförmåga, det kan vara
grävmaskinisten som väljer den maskin som ska generera alla
hans inkomster i enmansbolaget. Det är båtvarvet som väljer
motorleverantör, det kan vara staden som upphandlar bussar
eller entreprenören som vunnit ett nytt ­sophanteringskontrakt.
Och kunderna finns på alla kontinenter. De har många olika
bevekelsegrunder när de väljer sin leverantör. Kostnader,
finansiering, prestanda, närhet till service, bränsleförbrukning,
specifikationer och andra både mjuka och hårda värden.
våra kunder gemensamt
oavsett vilken kontinent, vilken produkt och
vilket varumärke de väljer. De har bestämt
sig för att lita på oss.
Det betyder att var och en av oss kan
bidra till försäljning genom att säkerställa att
det vi gör på jobbet varje dag skapar förtro­
ende för företaget, våra representanter
och våra varumärken.
Service till våra kunder står
även i fokus för denna upplaga av
Volvo Group Magazine.
28
MEN EN SAK HAR ALLA
JA N G U R A N D E R
T I L L F Ö RO R D N A D V D O C H
­K O N C E R N C H E F, A B VO LVO
VOLVO GROUP MAGAZINE riktar sig till alla medarbetare inom Volvokoncernen. Den ges ut sex gånger per år
på svenska, engelska, tyska, franska, brasiliansk portugisiska, polska, ryska, japanska, nederländska, koreanska,
thailändska, kinesiska och spanska. Det finns tre olika utgåvor av tidningen: Operations, Technology och Sales.
UPPLAGA cirka 85 000 exemplar ADRESS Volvo Group Magazine, AB Volvo, Avd. AA13400, VHK3, 405 08,
Göteborg, Sverige TELEFON +46 (0)31 66 00 00 E-POST [email protected] ANSVARIG UTGIVARE
Markus Lindberg CHEFREDAKTÖR Ann-Mari Robinson REDAKTÖRER Lotta Bävman (Operations), Carita
Vikstedt (Technology), Tobias Wilhelm (Sales), Joanna Galczyńska (Business Areas). Ett koncernövergripande
redaktionsnätverk bidrar också med innehåll. SPRÅKLIG MARKNADSGRANSKNING Ann-Mari Robinson
REDAKTIONELL PRODUKTION Spoon (projektteam: Maria Sköld, Nic Townsend, Lina Törnquist, Hanna Zakai,
Janne Saaristo, Charlotte Sundberg). TRYCK RR Donnelley ADRESSÄNDRING Kontakta din lokala HR-avdelning
ÖVERSÄTTNING Lionbridge
2
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
40
24
3.2015
Pionjärer för våra kunder
Tillgänglighet är nyckeln till
framgång för kunderna. Därför
måste Volvokoncernen förstå
kundernas behov.
10
32
24
Säkerhet skapas inte av en slump
Peter Kronberg, Safety Director, talar om hur kärnvärdet säkerhet har
format Volvokoncernen och hur de tekniska framstegen gör det till ett
av de hetaste ämnena i branschen.
28
Goda erfarenheter från RnD30
Sedan starten 2010 har RnD30-programmet identifierat de viktigaste
områdena där det finns möjlighet att minska ledtider för nya produkter.
Nu ska erfarenheterna tas till vara i framtida projekt.
47
32
Surf’s up!
Tidigare i år introducerade Volvo Penta nya Forward Drive, ett innovativt
drev med framåtriktade propellrar för den som vill surfa på svallet bakom
båten. Gensvaret har varit fantastiskt.
40
Ett strukturerat sätt för att väcka nya idéer
Workshops kring patent och innovationer ska locka olika experter att tänka
i nya banor. Förhoppningen är att det ska föda nya idéer och fler patent.
47
Familjeföretaget
För Thornberrys känns vissa kollegor som familjemedlemmar – och det
är de också! Fyra generationer i familjen har valt att arbeta på fabriken i
New River Valley i USA.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
3
start
J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N
Har du koll på kompassen?
Jag har en kollega som ägnar tid och kärlek åt att
rusta upp en gammal träbåt. ”Det är så enkelt med
båtar”, säger han. ”Man lagar ett hål, och antingen
läcker det eller så håller det tätt”. Svart eller vitt. En
stor kontrast mot hans arbetsdag som han ägnar åt att
lösa uppgifter som sällan eller aldrig har några tydliga
eller enkla svar.
Så är det för många av oss. Visst finns det processer att följa och tidigare erfarenheter att falla tillbaka
på, men ofta ställs vi också inför helt nya situationer.
Ändå måste vi våga fatta beslut. Då är det viktigt att
förstå vart vi är på väg – som team, organisation och
som företag.
För om vägskyltarna saknas och kartan är svårtydd
så kan man åtminstone ta en titt på kompassen och
börja gå åt ungefär rätt håll – sedan går det oftast bra
att finjustera kursen längs vägen.
Därför är det viktigt att prata om riktning och mål
med kollegor över funktions- och organisationsgränser. Diskussionen skapar förståelse och engagemang.
Volvo Group Magazine är ett komplement till den
dialogen, genom att både visa
vart vi är på väg och hur våra
kollegor varje dag på olika
vis bidrar till att vi når dit.
Sussi Nyman, Niclas Karlsson
och Helene Leht
MARKUS ­LINDBERG
SVP Internal
Communication
och ­ansvarig utgivare för Volvo
Group ­Magazine
FOTO: Christer Ehrling
REDAKTIONSTEAMET
Ann-Mari
Robinson,
chefredaktör
Carita Vikstedt,
redaktör
Technology
Tobias Wilhelm,
redaktör
Sales
Joanna
Gałczyńska,
redaktör
Business Areas
Lotta Bävman,
redaktör
Operations
EN TIDNING – TRETTON SPRÅK OCH TRE EDITIONER
 Volvo Group Magazine ges
ut på 13 språk och i tre olika
editioner: Sales, Operations och
Technology.
 Förstasidan ser olika ut för de
olika utgåvorna och längst upp
S TO R I E S F R O M T H E W O R L D O F V O LV O G R O U P
SALES EDITION
på omslagsbilden anges vilken
utgåva det är.
 Merparten av innehållet i
tidningen är detsamma för alla läsare, men 25 procent är utformat
för respektive målgrupp.
E N T I D N I N G F Ö R V O LV O KO N C E R N E N S M E D A R B E TA R E – S A L E S
 Avsikten är att ge varje
målgrupp en fördjupning inom
respektive områden.
 Alla utgåvor av tidningen finns
tillgängliga digitalt på Violin, på
samtliga språk.
G E S C H I C H T E N A U S D E R W E LT D E R V O LV O G R O U P T E C H N O L O G Y- A U S G A B E
É D I T I O N O P É R AT I O N S
R É C I T S E T A C T U A L I T É S D U G R O U P E V O LV O
1.2015
« Nous formons tous une
équipe et nous prenons
soin les uns des autres. »
BRAZILIAN INSPIRATION
CUSTOMERS AT THE CORE
IN THE NEW ORGANISATION
MORE TO LEARN
MANY PATHS TO DEVELOPMENT
AT VOLVO GROUP UNIVERSITY
Keith Ousley, Team Facilitator à
l’usine de New River Valley
A SELLING STRATEGY
MEET THE NEW HEAD OF
VEHICLE SALES AT GTS
FRAMTIDENS BUSSAR
“A good customer
relationship means that
the customer feels unique
and understood.”
Linda Truant, Bus Sales
Executive, Volvo Bus France
Close
relationships
5 sales representatives in the Volvo Group share
their best tips on stronger customer relations
4
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
LE PAYS OÙ TOUT EST POSSIBLE
VOLVOKONCERNEN VISAR VÄGEN NÄR
ALLT FLER STÄDER VÄLJER ELBUSSAR
SÅ SKAPAS ENGAGEMANG
MYSTERY CUSTOMER
HEMLIGA FÖRARE TESTAR
KVALITETEN PÅ VERKSTÄDER
S’ADAPTER AUX BESOINS DES CLIENTS :
UNE CONDITION SINE QUA NON POUR
RÉUSSIR AUX ÉTATS-UNIS
„Unsere
TIPS FRÅN TEAM MED
HÖG MOTIVATION
”Jag ligger ute på
vägarna en vecka i
taget, tillsammans med
mina två hundar.”
Danny Locklear, lastbilsförare
sedan 14 år tillbaka
Möjligheternas land
Att lyssna till kundernas behov visade
sig vara nyckeln till framgång i USA.
hauseigene
Lösung war mit
Abstand die
LAND DER MÖGLICHKEITEN
ANPASSUNG AN KUNDENANFORDERUNGEN
beste.“
IST SCHLÜSSEL ZUM ERFOLG IN USA
Fredrika
Berndtsson
DES PIONNIERS BRANCHÉS
ASSEMBLAGE DU BUS HYBRIDE
ÉLECTRIQUE DE VOLVO
SUSCITER L’ENGAGEMENT
LES CONSEILS DE PLUSIEURS
ÉQUIPES ENGAGÉES
KREATIVES ENGAGEMENT
HOCHENGAGIERTE TEAMS
VERRATEN IHRE TIPPS
WÄRMERÜCKGEWINNUNG
DIE NEUSTE KRAFTSTOFFSPARTECHNOLOGIE VON GTT
Elektropioniere
Wie die Volvo Group ihre Führungsposition auf dem Gebiet nachhaltiger
Transportlösungen und Elektromobilität zementiert hat
Travailler dans une
nouvelle dimension
L’usine de New River Valley aux États-Unis utilise l’impression 3D
pour rendre l’installation des fusibles plus rapide et plus efficace
VGAS är nu öppet
Volvo Group Attitude Survey (VGAS)
2015 genomförs 1–25 september och
resultaten presenteras för ledningen i
slutet av oktober. Årets undersökning följer
upplägget från tidigare år.
– Vi vill kunna följa upp trender från
föregående år och då är det viktigt att
vara konsekvent, säger Ulrika Jacobsson,
Director VGAS Strategy and Development,
Corporate HR.
En minskning i EEI (indexet för
medarbetarengagemang) med fyra procent
förra året ledde till flera åtgärder.
– Våra medarbetare är vår viktigaste
tillgång och det är oerhört viktigt att vi
lyssnar på dem för att vi ska kunna fortsätta
att utvecklas.
FOTO: SÖREN HÅKANLIND
Cykling mot cancer
Ulrika
Jacobsson,
Director VGAS
Strategy and
Development,
Corporate HR
Efter en veckolång cykling
kunde Team Rynkeby Göteborg
och lagmedlemmarna från Volvokoncernen korsa mållinjen i Paris
tillsammans med 1 450 andra
Team Rynkeby-cyklister från olika
orter i de nordiska länderna.
Förra året blev ett tufft år med
sämsta tänkbara väderförhållanden, men teamet från Göteborg
och de övriga sex lagen trotsade
regn, blåst och kyla och samlade
in rekordsumman 11,1 miljoner
kronor. Totalt gav projektet över
44 miljoner kronor under 2014.
Team Rynkeby kommer att
lämna in årets samlade medel till
Barnancerfonden under september. Årets summa var inte känd vid
pressläggning, men Sussi Nyman
avslutar:
– Vi hoppas givetvis att vi slår
rekordet igen.
Transport­
samarbete
med Kina
Elektrifiering och avancerade
säkerhets- och modulsystem
presenterades när Yang
Chuantang från det kinesiska
transportministeriet (MOT, Ministry
of Transportation) besökte
Volvokoncernen i Göteborg i
maj. Besöket resulterade i en ny
avsiktsförklaring mellan Sverige och
Kina inom transportområdet och en
utvidgning av forskningscentrumet
för trafiksäkerhet, China Sweden
Research Centre for Traffic safety,
där Volvokoncernen är en partner.
FOTO: LARS ARDARVE
FOTO: JONAS TOBIN
Tre cyklister från Volvokoncernen
deltog i ett 120 mil långt välgörenhetslopp från Lund till Paris
i juli för att samla in pengar till
Barncancerfonden.
Liksom tidigare år ingick Helene
Leht (IT Services), Niclas Karlsson
(GTT) och Sussi Nyman (Group
Business Areas) i Team Rynkeby
Göteborg med totalt 30 cyklister
och 10 servicemedlemmar som tillsammans avverkade sträckan från
Sverige till Frankrike. Team Rynkeby
är ett återkommande nordiskt
projekt för att samla in pengar till att
bekämpa barncancer.
– Vi har ett mycket starkt team
med stora hjärtan och vi har arbetat hårt för att samla in donationer
till Barncancerfonden, sa Team
Rynkebys lagkapten Sussi Nyman
innan cyklisterna trampade ut från
Göteborg.
Niklas Gustavsson,
Chief Sustainability
Officer, Yang
Chuantang, minister
från MOT, och Håkan
Agnevall, vd för Volvo
Bussar.
– Elektrifiering och trafiksäkerhet
står högt på agendan i Kina och
Volvokoncernen har ett gott rykte
inom båda områdena, inte minst
genom våra joint venture-bolag
med Sunwin och Dongfeng, säger
Mats Boll, Director Transport Policy,
Public Affairs.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
5
J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N
FOTO: SÖREN HÅKANLIND
start
Grävmaskin från SDLG fick pris för energieffektivitet
Grävmaskinen SDLG LG6460E utsågs till en av
Kinas bästa anläggningsprodukter vid ett event i
Peking i april. TOP50-priset instiftades 2006 av
China National Construction Machinery Association
och delas ut för nyutvecklingar som förbättrar
effektivitet och stärker industrin.
LG6460E fick priset för energieffektivitet,
hög prestanda, omfattande utrustning för tunga
applikationer och ergonomiska hyttfunktioner.
– Vi är oerhört stolta över vår senaste TOP50utmärkelse. Vi vann i hård konkurrens och det är ett
pris som värderas allt högre, säger Guo Shaohua,
Brand Communication Director, SDLG.
Shandong Lingong Construction Machinery
Co., Ltd. (kallat Lingong), som tillverkar SDLGmodellerna, är en av Kinas ledande tillverkare av
6
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
anläggningsutrustning med över 50 nationella patent.
Volvo CE äger 70 procent av varumärket SDLG
genom ett samriskbolag med Lingong.
Stöd till offer
för jordbävning
Den värsta jordbävningen på 80 år drabbade
Nepal den 25 april. Skalvet, som mättes till
7,8 på Richterskalan, kändes ända till Indien,
Bangladesh och Tibet. Två veckor senare
drabbades östra Nepal, nära Mount Everest,
av ytterligare en jordbävning. Volvokoncernen
har donerat 500 000 kronor till Oxfam som
stöd i arbetet med vatten och sanitet och
ytterligare 500 000 kronor till World Food
Programme som distribuerar mat till de
jordbävningsdrabbade.
– Genom att fördela gåvan på det här
sättet kan vi stödja arbetet med vatten,
sanitet och även livsmedelsleveranser, säger Malin Ripa, SVP CSR Management,
Volvokoncernen.
UPPMUNTRAR
FRAMTIDA
INGENJÖRER
Volvokoncernens Skolstegetinitiativ visar att ingenjörskonst kan
vara kul. Till höger: Karl Petterson
Volvokoncernen vill visa ungdomar hur spännande det är med naturvetenskap och teknik. I Sverige görs det genom initiativet Skolsteget, där
Volvoingenjörer besöker gymnasieskolor.
– Vi kommer att behöva duktiga ingenjörer i framtiden, men tyvärr har
många en bild av att det är svårt att arbeta som det. Med Skolsteget vill vi
visa att det inte behöver vara svårt utan tvärtom är kul, säger Karl Pettersson.
Han arbetar som teamledare för ett supportteam på Power Engineering
i Göteborg. Dessutom är han en av de 14 ingenjörer som besöker fem
gymnasieskolor i Göteborg för att föreläsa om vad det innebär att arbeta
som ingenjör.
Här besöker han Lindholmens tekniska gymnasium tillsammans med
kollegan Fredrik Svensson. Hela klassen är på plats och alla sitter tysta när
dagens uppgift meddelas – att tillsammans programmera en robot.
80 minuter senare har roboten gjort volter, kört av banan och tagit sig
runt banan. Elevernas tystnad beror på koncentration tror Karl, som överlag
är nöjd med föreläsningen. Inklusive volterna.
– En stor del av jobbet som ingenjör handlar om
att hitta fel, skapa lösningar och förenkla. Det är bra
att eleverna får se det.
Olivia Linnerhag läser teknikvetenskap för andra
året och är nöjd med dagens föreläsning.
– Jag har inte läst programmering så det var intressant att lära sig om det. Det är bra att föreläsningarna
ger oss insikt i hur det ser ut på arbetsmarknaden,
säger hon.
Olivia Linnerhag
Prestigefullt förstapris
Ashley Stroud (till höger) tar emot sin
handgjorda Martin D-35 Johnny Cashgitarr från Robb Mariani (till vänster).
Ett lyckligt Mack Trucks-fan lämnade årets upplaga
av Mid-America Trucking Show med en unik souvenir
– en handgjord Martin D-35 Johnny Cash-gitarr till
minne av den legendariske sångaren. Ashley Stroud,
mekaniker från Wilmington, North Carolina, blev
den lycklige vinnaren.
– Min flickvän svarade när de ringde och
berättade att vi hade vunnit. Vi trodde att de
skämtade, men sprang bort till Mackmontern. Och
mycket riktigt, de lämnade över den fantastiska
gitarren till mig, berättar Stroud. – Mack Trucks valde att ge bort en gitarr som
anspelar på tre amerikanska ikoner – Johnny Cash,
Martin Guitars och Mack Trucks. Det känns perfekt
att vinnaren är en person som Ashley, som verkligen
uppskattar Mack, säger John Walsh, Vice President of
Marketing, Mack Trucks.
100
år har gått sedan namnet
Volvo registrerades för
första gången. Den 11
maj 1915 lämnades en
ansökan in till Patent- och
registreringsverket.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
7
J O R D E N R U N T M E D V O LV O K O N C E R N E N
FOTO: CICCI JONSON
start
Mats Bredborg provkör LEGO®
Technic-modeller som utvecklats
tillsammans med Volvo CE.
Globala varumärken i prisbelönt samarbete
När två starka globala varumärken går samman
kan de skapa fantastiska ting, inte minst för den
yngre publiken. Det bevisar samarbetet mellan
LEGO Technic och Volvo CE.
Nu har det framgångsrika samarbetet tilldelats
Volvo CE Communicators Award 2014 för bästa
kommunikations- och marknadsföringskampanj.
Projektet omfattade bland annat en LEGO
Technic-modell av en radiostyrd L350F hjullastare som kan byggas om till en A25F ramstyrd
dumper.
Projektet har lanserats stegvis och höjdes till
skyarna när det visades upp på ConExpo 2014
och på leksaksutställningar.
– Den globala exponeringen överträffade
alla våra förväntningar. Kampanjen spreds i
sociala medier och nådde snabbt en bred publik.
Tusentals barn och deras föräldrar associerar nu
Volvo CE med anläggningsmaskiner, säger Mats
Bredborg, Director Global Brand Management,
Volvo CE.
Mack lanserade sin nya lastbil för
sophämtning under WasteExpo 2015
Mack Trucks lanserade sin nya lastbil för
sophämtning, Mack LR Cabover med
lågt insteg, under WasteExpo 2015 i
Las Vegas den 2 juni. Efter kundlanseringen genomförde Mack arrangemang
för medarbetare i Greensboro och
Allentown. Produktexperter och chefer
fick möjlighet att berätta om produktplaneringen och de olika stegen som lett
fram till lanseringen av LR och den nya
lastbilens betydelse för varumärket.
8
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Under arbetet med LR-serien
drog konstruktörerna nytta av feedback från kunder inom sophämtningssegmentet för att identifiera
de viktigaste funktionerna – mycket
hög förarkomfort, effektiv drift och
exceptionell sikt och säkerhet.
Inledningsvis kommer LR att
finnas tillgänglig i en treaxlad
6×4-konfiguration som går på diesel
eller naturgas.
FOTO: JONAS TOBIN
2 000
av Volvos hybridbussar har sålts sedan lanseringen 2010.
Idag när minskade avgasutsläpp, låg energiförbrukning
och tyst drift blir allt viktigare i städer runt om i världen, får
Volvokoncernen en allt starkare ställning i elbussegmentet.
Bra kundservice handlar
alltid om tillgänglighet
törer och säljare, informerade
återförsäljarna om nya trender
som kan hjälpa dem att hålla
kundernas lastbilar på vägarna i
väl fungerande skick. Deltagarna
fick även höra Dennis Slagle,
SVP Group Truck Sales North
America, tala om uptime som en
viktig differentieringsfaktor inom
kundservice.
FOTO: TOM SVENSSON/NORDENS ARK
Tillgänglighet, eller uptime, är
den viktigaste parametern för
eftermarknaden. Nyligen träffades
reservdelsåterförsäljare och servicechefer från hela Nordamerika
vid ett Uptime Aftermarket Event i
Dallas, USA, där man diskuterade just vikten av tillgänglighet.
Eftermarknadsteamet hos GTS
i Nordamerika, industrileveran-
Börjar livet med ett vrål
I april föddes tre amurtigerungar
på djurparken Nordens Ark i
Bohuslän. Amurtigern har Volvo
Trucks som fadder och är en av
världens mest utrotningshotade
djurarter. I dag finns det bara
drygt 400 tigrar kvar i världen.
Volvokoncernen är en av
huvudsponsorerna av stiftelsen
Nordens Ark som arbetar för att
bevara utrotningshotade djurarter.
Båda tigerungarnas föräldrar
transporterades tryggt och säkert
till Nordens Ark i Volvolastbilar.
Att lära barn om trafiksäkerhet är ett livsviktigt arbete.
Engagera dig i Volvokoncernens
trafiksäkerhetskampanj för barn
Varje dag dör över 3 400 människor
i trafikolyckor runt om i världen. På
ett år blir det över 1,2 miljoner döda
i trafiken och Världshälsoorganisationen (WHO) förutspår att siffran kommer att stiga med 45 procent fram till
år 2030 om inget drastiskt görs.
De flesta olyckor orsakas av den
mänskliga faktorn. Volvokoncernen
har därför skapat kampanjen Stop,
Look, Wave (stanna, titta, vinka)
som ökar medvetenheten om risker i
trafiken bland barn. Kampanjen bygger vidare på ett initiativ från Volvo
Trucks som startades 2001 och
som genomförts i flera länder sedan
dess. Ett exempel är Danmark där
80 000 skolbarn har utbildats i
trafiksäkerhet med hjälp av Volvo
Trucks.
– Volvokoncernen uppmanar
anställda i hela världen att engagera
sig i säkerhetsarbetet och att lära
barn i sin omgivning hur man bör
agera i närheten av lastbilar, bussar
och bilar för att inte utsätta sig för
risker, säger Peter Kronberg, Safety
Director, Volvokoncernen.
På sista sidan kan du läsa mer om
Stop, Look, Wave.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
9
SERV
DÄRFÖR ÄR DET SÅ VIKTIGT MED
Volvokoncernen har alltid legat i framkant när det
gäller kundservice. För 25 år sedan lanserades Volvo
Action Service som revolutionerade hjälpen till
kunderna. Nu erbjuds alltmer avancerade lösningar
som till och med kan förhindra att haverier inträffar.
Och det är bara början.
10
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
VICE
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
11
KUNDSERVICE
A
TT HJÄLPA KUNDEN HAR
alltid varit viktigt för
Volvokoncernen – men
hur det går till utvecklas
hela tiden.
Tekniska innovationer,
samhällstrender och nya
affärsmodeller påverkar
både efterfrågan från
kunderna och vilken service som kan erbjudas.
Som Senior Vice President Volvo Group Strategy
ingår det i Hans Ristners jobb att identifiera viktiga
förändringar och se till att Volvokoncernen verkligen
erbjuder det stöd som kunderna behöver.
12
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Vilka är de viktigaste trenderna inom kundservice?
– Under de senaste 20 åren har den tekniska ut­
vecklingen gått mycket snabbt. 1993 var det cirka 10
procent av funktionerna i en personbil som aktiverades
via programvara. Nu är motsvarande siffra 60 procent.
Detsamma gäller lastbilar.
Det har lett till två stora förändringar. För det första
kan vi med hjälp av fjärrdiagnostik upptäcka när en
lastbil håller på att gå sönder och fånga upp detta innan
det faktiskt inträffar. Därmed kan vi arbeta proaktivt
i stället för reaktivt och det ger högre uptime, fordons­
tillgänglighet. För det andra genererar detta arbetssätt
stora mängder data, vilket hjälper oss att utveckla våra
serviceerbjudanden och öka kundernas produktivitet.
FOTO: SÖREN HÅKANLIND
Målet: 99 procents uptime
Just nu rullar över två miljoner lastbilar från
Volvokoncernen på vägar världen över. Inom Volvo
Group Trucks pågår ett stenhårt arbete för att kunderna
inte ska drabbas av oplanerade stopp. Det högt ställda
målet är 99 procents fordontillgänglighet.
Hans Ristner är övertygad om att information
via ny teknik kommer att vara nyckeln till
framgångsrik kundservice i framtiden. Det
gör det möjligt för Volvokoncernen att bli
mer proaktiv i kundrelationerna.
Varför är det viktigt att känna kunden?
– Vi känner våra kunder mycket bättre nu och vet
hur de använder våra produkter, hur långt de kör, vilken
last de transporterar och så vidare. Det hjälper oss att
förhindra haverier och planera verkstadsbesök. Dessutom
kan vi ge kunderna råd om vilka fordonskonfigurationer
de bör välja. Kunderna kan därmed öka sin produktivitet
och i många fall minska antalet varianter, vilket i sin tur
sänker driftkostnaderna. De kunskaperna kan vi också
använda när vi utvecklar produkter och tjänster.
Varför är det så viktigt med uptime,
fordonstillgänglighet?
– Kunderna köper lastbilar för att
använda dem ute på vägarna, inte för
att ha dem stående på verkstaden eller
längs vägkanten. En lastbil med hög
tillgänglighet betyder en nöjdare kund
som får större intäkter. Därför har vi
under senare år gjort satsningar på att
öka uptime. Hög tillgänglighet kan göra
verklig skillnad och sänka kundernas
totala ägande- och garantikostnader,
säger Fredrik Högberg, SVP Aftermarket,
Group Trucks
Sales, GTS.
Tre faktorer
är avgörande för
att nå målet och
därmed stärka
affärsrelationerna.
Fredrik Högberg
För det första
gäller det att undvika oplanerade stopp.
För det andra måste reparationer göras
snabbt. Och för det tredje ska förbättrad
design och effektiv planering bidra till allt
mer förebyggande underhåll. Dessutom
måste reservdelsförsörjningen fungera.
Alla dessa faktorer förutsätter samarbete
mellan GTO, GTT och GTS, som också
kan lära av varandra.
Det är viktigt att goda exempel sprids
mellan olika regioner och att visa hur
kunderna därmed fått bättre service,
tycker Rich Ferguson, SVP Aftermarket
and Soft products, GTS i Nordamerika:
– Vi kommer att fortsätta dela med
oss av processer och tjänster. I Nordamerika har vi nyligen infört Volvo Pro-
duction System och 5S, koncept som
rönt stora framgångar i Storbritannien
och Frankrike. Vi tror att dessa arbetssätt
kommer att öka produktionskapaciteten
så att återförsäljarna kan öka sin effektivitet och erbjuda kunderna direkta fördelar,
säger Rich Ferguson.
Lanseringen av nya produktprogram
är en utmaning på flera sätt, inte minst
när det gäller att hitta och lösa kvalitetsproblem som kan påverka de högt ställda
kraven på tillgänglighet. Kvalitetsgruppen
Quality Action Group (QAG) är en grupp
med särskilt utvalda representanter från
GTO, GTT och GTS, som arbetar med
att säkerställa snabbhet och precision
från det att problemet upptäcks ute på
fältet fram tills en lösning tagits i bruk.
Man arbetar också proaktivt med att
säkerställa tillgången på reservdelar.
– Vid en restorder gör vi vårt yttersta
för att hitta reservdelar och vi skickar
reservdelar med flyg överallt i världen om
det blir nödvändigt, säger Göran Eriksson, Vice President Materials Management vid Logistics Services, GTO.
ANN-MARI ROBINSON
Tre framgångs­
faktorer …
… för att uppnå 99 procents
tillgänglighet:
 Undvika oplanerade stopp
 Säkerställa snabba reparationer
 Optimera det förebyggande
underhållet
Är det stor skillnad mellan mogna marknader och utvecklingsmarknader när det gäller servicesektorn?
– Ja, det är det på sätt och vis. Framför allt
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
13
KUNDSERVICE
”Oavsett vad vi arbetar med måste vi tänka på vad
som är viktigt för kunden. Hur kommer produkten att
användas? Inte bara nu utan om tio eller femton år.”
H A N S R I S T N E R , S V P V O LV O G R O U P S T R AT E GY
tjänar kunden på utvecklingsmarknader ofta mindre
pengar på sin verksamhet och kan därför inte betala
för samma typ av tjänster. Men samtidigt lever vi
allt mer likartade liv. Fler människor än någonsin
lever i städer. De flesta i Indien har mobiltelefoner.
Så kundservice är viktigt på alla marknader, utma­
ningen är bara att utforma erbjudanden för olika
marknader.
Hur ska Volvokoncernen bli ännu bättre på kundservice?
Hur ska det gå till?
Vilka trender tror du kommer att bli viktigast i framtiden?
– Det är en knivig fråga. Det blir ofta alltför
förenklat att bara skilja mellan mogna marknader och
utvecklingsmarknader. Vi måste istället titta på både
branschsegment och geografi. Om man jämför anlägg­
ningsmaskiner i gruvor i Afrika och i Europa handlar
det om samma avancerade maskiner. Men om man
jämför fjärrtransporter i Afrika och i Europa är
skillnaderna mycket större. Våra medarbetare måste
alltid sätta sig in i sammanhangen och branscherna
där kunderna verkar.
– Fokus kommer fortsätta att ligga på att dra nytta
av information via ny teknik och att vara ­proaktiv
i kontakten med kunderna. Det hjälper oss att
identifiera problem och agera på rätt sätt. Om det
exempelvis uppstår ett motorproblem i lastbilar som
kör i en viss hastighet på en viss höjd kan vi identi­
fiera vad det handlar om. Tidigare skulle vi ha behövt
titta på alla motorer.
Automatiseringen blir i framtiden ännu viktigare.
Ofta kan vi lära av andra branscher eftersom många
genomgår en likartad teknisk utveckling.
IT blir också allt viktigare för kunderna. De vill
kunna koppla upp sig var de än befinner sig och
de räknar med att vi förstår denna utveckling och
har samarbetspartners som kan lösa deras problem.
Kunderna förväntar sig att det ska gå enkelt att
integrera fordonen i företagens systemmiljöer. Volvo
Action Service är en viktig aktör på detta område
och kommer utan tvekan att behöva hantera dessa
frågor på ett bra sätt framöver.
ALASTAIR MACDUFF
FEM TRENDER INOM KUNDSERVICE
 Telematiken gör att reaktivt underhåll
kan bytas mot förebyggande.
 Data gör det möjligt att erbjuda
branschspecifika tjänster i samarbete
med andra partners.
 Autonoma fordon och halvautonoma
tjänster ställer nya krav på kund­
servicen.
 I takt med att transportsystemen
ökar lastfaktorn och blir allt mer
14
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
integrerade och känsliga för störningar,
ökar även kundernas behov av support.
De vill ha hjälp med att säkra tillgängligheten och produktiviteten via information genom hela värdekedjan.
 Kunderna vill använda sina egna
enheter och kräver att dessa fungerar
problemfritt tillsammans med Volvo­
koncernens fordon. Kompatibla lösningar och support behöver säkerställas.
– Oavsett vad vi arbetar med måste vi tänka på
vad som är viktigt för kunden. Hur kommer pro­
dukten att användas? Inte bara nu utan om tio eller
femton år. Vi måste ha fokus på hela livscykeln. Om
ett kvalitetsproblem upptäcks måste vi arbeta tvär­
funktionellt för att lösa det. Kvalitet och kundvård är
allas ansvar.
”När lastbilarna inte körs förlorar vi pengar”
Hur skulle du beskriva företagets verksamhet?
– Jag tror att det som gör oss unika är att vi
erbjuder det där lilla extra. Vi kör inte bara från A till
B som alla andra – vi förser också våra lastbilar med
extra funktioner som underlättar lossningen. När vi
levererar drycker har vi släpvagnar med hopfällbara
sidodörrar som gör det lättare att komma åt varorna.
Vi har också lastbilar med gaffeltruckar så att vi kan
lossa överallt utan extrautrustning.
På vilket sätt är tillgänglighet viktigt för er?
– Som jag ser det är tillgänglighet den enskilt
viktigaste faktorn för lönsamhet. Om lastbilen
inte kan köras förlorar vi pengar och i slutändan
kunder. Våra kunder måste förstås också göra
sina kunder nöjda, så tillgängligheten påverkar
helt klart deras service. Det slår mot intäkterna
Visste du att …
1
dags stopp
≈
1 000 euro i
förlorad intäkt för
kunden
Vad är fördelen med att ha ett serviceavtal?
– På grund av all fordonselektronik går
det ofta inte att säga vad som är fel när man
råkar ut för ett stopp. Det tar tid att kolla alla
elektronikdelar och du kan inte förutsäga
kostnaden för en reparation. Med ett avtal har
vi koll på kostnaderna och det blir dessutom
mindre stress för oss, eftersom allt administreras
på verkstaden. NIC TOWNSEND
när man inte tjänar pengar utan istället får utgifter
för reparationer. Med färre lastbilar är det också
svårare att göra kunderna nöjda.
LAUSER TRANSPORTE
Hur stor betydelse har fordonsservicen för
tillgängligheten?
– Det är det enklaste sättet att upprätthålla
hög tillgänglighet. Serva lastbilarna efter bästa
förmåga, så hålls stilleståndstiden automatiskt
nere. I nuläget har vi serviceavtal för några av våra
lastbilar och i framtiden tror jag att vi kommer att
teckna sådana avtal för alla våra lastbilar.
Plats: Wiernsheim (nära Stuttgart), Tyskland.
Historia: Jürgen Lauser startade företaget
1980 och transporterade från början mjölk
i regionen Baden-Württemberg. I dag driver
han företaget tillsammans med sin son
Philipp.
Vagnpark: cirka 50 lastbilar varav ungefär
hälften är Volvolastbilar.
Uppdrag: transport av drycker och bygg­
material i Baden-Württemberg med omnejd.
FOTON: SÖREN HÅKANLIND
I 35 år har Lauser Transporte fraktat gods i den
tyska regionen Baden-Württemberg. Philipp Lauser
övertog företaget från sin far, och även om mycket
har förändrats under årens lopp har tillgängligheten
fortfarande avgörande betydelse.
Philipp Lauser
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
15
KUNDSERVICE
25 år efter starten av det
första VAS-centret i Warwick
besöker Greg Williams (till
vänster) och Killy Sandhu det
nuvarande centret i Rugby.
SNABBA SVAR
– I 25 ÅR
1990 upprättade ett litet team i brittiska
Warwick Volvokoncernens första special­
anpassade kundcenter för vägassistans. Det
blev startpunkten för Uptime Solutions,
som i dag erbjuder flerspråkig support
dygnet runt i hela världen.
T E X T N I C T OW N S E N D F O T O N C R A I G E C C L E S T O N
16
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
arbeta i Volvokoncernen
1988 fick han en tuff uppgift. Han skulle skapa ett
nytt specialanpassat kundcenter för Volvo Trucks och
Volvo Bussar i Storbritannien.
Vid den här tiden anlitades ett exernt företag för
att assistera bilar som fått problem inom landet, med­
an lastbilar som råkade ut för något utomlands kunde
få hjälp av ett högst informellt nätverk av entusiaster,
utrustade med de allra första mobiltelefonerna.
– Det hela var ganska provisoriskt och vi behövde en
mer professionell lösning. Men vi hade inga kunskaper
om hur ett kundcenter skulle drivas. Ingen erfarenhet,
ingen infrastruktur och ingen personal. Vi var tvungna
att börja från noll, säger Greg Williams, som i dag är
CAS Product Sales & Marketing Manager, GTS.
NÄR GREG WILLIAMS BÖRJADE
Peter Bryant, som
1990 mottog det
första VAS-samtalet
någonsin, med
ett foto på det
ursprungliga teamet.
Under de kommande åren upprättade Greg ett
team och började samla nödvändiga resurser, sam­
tidigt som han utbildade sig i kundcenterhantering.
Uppgiften bestod bland annat i att köpa in utrust­
ning som telefoner, datorer och skrivbord. Dessutom
skulle de utveckla nya IT-system, upprätta arbetspro­
cesser, rekrytera ny personal och skapa en komplett
arbetsplats med goda personalutrymmen.
– Det var en spännande utmaning. Det är inte
ofta man får privilegiet att skapa något helt nytt från
grunden, säger Greg.
DET NYA KUNDCENTRET upprättades i ett ombyggt
kontor i Warwick och utrustades med, för den tiden,
toppmoderna telefoner, pekskärmsbaserade kart­
system, röstinspelning på VHS-band och ett special­
byggt datorsystem baserat på IBM System/38.
– Jag minns att jag tillbringade en hel del tid
ensam med en datorprogrammerare. Jag beskrev vad
jag ville ha och han skrev programmet. Till slut hade
vi fått fram en lösning som jag trodde skulle kunna
fungera, säger Greg.
Den 1 juli 1990 var Action Service Europe (ASE),
som det ursprungligen kallades, redo att börja ta
emot samtal. Omställningen var planerad till midnatt,
och efter en stunds spänd väntan kom det första
samtalet. Det mottogs klockan ett på natten av Peter
­Bryant, som jobbar kvar på kundcentret än idag.
Sedan dess har allt flutit på smidigt. Ganska snart tog
det nya kundcentret emot tusentals samtal och kun­
derna började märka av en tydlig serviceförbättring.
– Volvo Trucks var först med att hantera vägassistans­
tjänster internt och det gav oss en stor konkurrensför­
del i Storbritannien. Vi började omedelbart få positiv
feedback från kunderna, som verkligen uppskattade att
få support av personer som var involverade i företaget
i stället för av en extern leverantör, säger Carl McQuis­
tan, som började som anställd vid kundcentret i War­
wick 1989 och som senare efterträdde Greg Williams
som chef.
ASE:s framgångar uppmärksammades av Volvo
Trucks huvudkontor i Sverige och av andra europeiska
marknader. Warwick-modellen fick fungera som mall
för ett nytt kundcenter som öppnades 1993 i belgiska
Gent. Kontoret, som ursprungligen låg i en liten
byggnad i närheten av Volvo Parts centrallager, växte
snart till ett dygnet-runt-öppet, flerspråkigt kund- och
utbildningscenter som än i dag är en viktig del av Up­
time Solutions verksamhet. I dag ger Volvokoncernens
Uptime Solutions support till Volvo Trucks, Volvo
”Även om mycket har förändrats under årens
lopp har vi behållit vårt fokus på att ta hand om
kundernas behov på ett så bra sätt som möjligt.”
JE ANET TE MOORE , MANAGER , UPTIME SOLUTIONS
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
17
KI UFN
CAE
ODKSUESR: VUIS
MARKNADEN
”Även om själva jobbrollen
inte förändras, så är ingen
dag den andra lik och det är
det jag gillar mest med att
jobba på Uptime Solutions.”
E L O I S E E L L A R D , U P T I M E C O O R D I N AT O R
Till kundernas tjänst i hela världen
Volvo Action Service
16
A N TA L S P R Å K S O M
fick sitt nuvarande namn 1998.
Tidigare kallades det Action Service
Europe.
Xhosa och zulu
är två av språken som talas vid Uptime
Solutions-kundcentret i Johannesburg,
TA L A S V I D U P T I M E
som hjälper kunder på samtliga elva
SOLUTIONS-
officiella språk i Sydafrika (afrikaans,
K U N D C E N T R E T I G E N T,
engelska, ndebele, sydsotho,
BELGIEN.
nordsotho, swazi, tsonga, tswana,
venda, xhosa och zulu).
18
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Bussar, Volvo Penta, Renault Trucks och UD Trucks.
Ytterligare kundcenter har öppnat i Frankrike och
Sydafrika. Kundcentret i Warwick har flyttat till Rugby
och hanterar numera samtal från Renault Trucks kun­
der och vägassistanssamtal från Australien.
– Uptimesamordnarna är ett fantastiskt team med
massor av erfarenhet och olika bakgrunder. Alla har
samma målsättning: att på kortast möjliga tid erbjuda
bästa möjliga lösning. Även om mycket har förändrats
under årens lopp har vi behållit vårt fokus på att ta
hand om kundernas behov på ett så bra sätt som
möjligt, säger Jeanette Moore, Manager vid Uptime
Solutions i Rugby.
på 25 år,
inte minst tekniken. Det ursprungliga ASE-teamet i
Warwick använde sig av personsökare och faxar och
i vissa fall till och med fysiska kartor när de skulle
lokalisera återförsäljare utanför Storbritannien. Idag
använder Uptime Solutions telematik, GPS-kartlägg­
ning och satellitspårning.
Killy Sandhu började som assistanskoordinator vid
ASE 1992, ett jobb som han hade i 13 år. Han tycker
att kraven och förväntningarna från branschen ökade
under den här tiden, samtidigt som kvaliteten på
tjänsterna förbättrades.
– När jag började i företaget kämpade kunderna
med utmaningar som begränsade arbetstider för fran­
ska lastbilsförare på söndagar och siesta mitt på dagen
NATURLIGTVIS HAR EN HEL DEL FÖRÄNDRATS
Eloise Ellard har
jobbat på Uptime
Solutions i Rugby i
nio år och träffade
till och med sin
man Steve där.
– Vi har en bra
jobbrelation. Jag
låter honom vara
chef i åtta timmar
om dygnet i alla
fall, säger hon.
CARL MCQUISTAN, NUMERA BASERAD I JAPAN, arbetar
just nu med att upprätta ett nytt kundcenter för
GTS. Han har fortfarande nytta av sina erfarenheter
från Warwick.
– Många av de diskussioner vi har idag är desamma
som för 25 år sedan. Det visar att vårt koncept är
tidlöst. Tekniken har genomgått snabba förändringar,
verksamheten har blivit global men grundprincipen är
i slutändan densamma: att ge kunderna bästa möjliga
support, dygnet runt. ž
1988
Greensboro
är det senaste tillskottet i
Vo l v o ko n c e r n e n s k u n d c e n t e r n ä t v e r k .
Det öppnades 2014 och tar emot
s a m t a l d y g n e t r u n t f ö r Vo l v o A c t i o n
G R E G W I L L I A M S B Ö R J A R V I D V O LV O
S e r v i c e o c h M a c k O n e C a l l . Va r j e m å n a d
T R U C K S U K O C H FÅ R I U P P D R A G
hanterar medarbetarna i genomsnitt
AT T U P P R ÄT TA V O LV O K O N C E R N E N S
19 000 inkommande samtal och 30 000
utgående samtal.
i Spanien. Men gradvis började även övriga markna­
der förstå att lastbilsförare och bussoperatörer kan
behöva service dygnet runt, precis som man redan
kunde få i Storbritannien och Irland. Under mina 13
år ökade antalet samtal dramatiskt och servicenivå­
erna förbättrades, säger Killy Sandhu, som nu arbetar
som Claims Operations Supervisor i Warwick.
Även om mycket har förändrats finns det också en
hel del som är oförändrat.
– Under årens lopp har stora förbättringar gjorts,
men grundpelarna i det vi skapade för 25 år sedan är
desamma. När vi startade verksamheten lade vi stor
tonvikt vid att utveckla en stabil process för samtals­
hantering, eftersom det är många skiftbyten på ett
kundcenter. Vi utvecklade en process som kretsade
kring statuspunkter för de olika stegen som ett haveri
måste genomgå innan det är åtgärdat. Detta arbetssätt
finns kvar än idag, säger Greg Williams.
F Ö R S TA S P E C I A L A N PA S S A D E
Volar
KUNDCENTER.
Ä R N Ö D T J Ä N S T E N F Ö R V O LV O
T R U C K S , M A C K O C H V O LV O B U S S A R I
SYDAMERIKA, DÄRIBL AND ARGENTINA,
C H I L E , P E R U O C H D E L A R AV
BRASILIEN.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
19
S A M A R B E T E F Ö R I N N O VAT I O N
SAMVERKAN FÖR
KONKURRENSKRAFT
20
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Varje år inleder Volvokoncernen nya
samarbeten inom forskning och utveckling
med externa samarbetspartner som universitet,
forskningsinstitut, lokala myndigheter och
infrastrukturleverantörer.
TEXT
N I C T OW N S E N D
V
OLVOKONCERNENS AMBITION är
att vara ledande inom innova­
tion. För att nå dit har man
byggt upp ett globalt nätverk
av samarbetspartners och deltar
ofta i offentliga forsknings­
program kring samhällsfrågor
som klimatförändring, resurseffektivitet, trafikflöde
och förebyggande av trafikolyckor. Samtliga projekt
tas tillvara i Volvokoncernens egna forsknings- och
utvecklingsarbete.
– Vi har god intern kompetens att bedriva forsk­
ning och skapa innovation, men det är också värde­
fullt att hitta andra starka samarbetspartners från
industrin, forskningsinstitut och universitet. Genom
F OTO
CHRISTER EHRLING
att samarbeta med de bästa och delta i offentliga
program kan vi utvärdera fler idéer på mindre tid än
om vi gjorde det på egen hand. Vägen till innova­
tion blir kortare, säger Monica Ringvik, Director
Research & Innovation Policy, Volvokoncernen.
MÅNGA AV VOLVOKONCERNENS samarbetspartners är
universitet och forskningsinstitut som har en omfat­
tande tillgång till kompetens, kunskap och resurser.
– Vi kan omöjligt ha all kompetens och alla
tekniker internt. Ibland behöver vi komplettera med
annan kunskap och infrastruktur. Vi har dessutom
ambitiösa mål som kräver stora resurser. Genom att
delta i offentligt finansierade program kan vi multi­
plicera finansieringen med två eller ibland hundra,
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
21
S A M A R B E T E F Ö R I N N O VAT I O N
”Tidigare sålde vi bara maskiner,
men nu får vi hjälp att utforma
en affärsmodell där vi säljer
produktionskapacitet i stället.”
RIK ARD MÄKI , DIRECTOR , TECHNOLOGY
F U N DING & ACQ U IS ITION , VOLVO C E
säger Mats Rosenquist, Director External Research
Collaboration, GTT.
Bland Volvokoncernens samarbetspartners finns
även statliga och lokala myndigheter. Ett exempel är
ElectriCity-projektet i Göteborg där Volvos elhybrid­
bussar och helelektriska bussar körs på en ny rutt.
Projektet är resultatet av ett framgångsrikt samarbete
mellan Volvokoncernen, lokala och regionala myndig­
heter, kollektivtrafikbolag, energibolag och universitet.
Volvokoncernen är också en av fem parter i ett
centrum för forskning kring trafiksäkerhet i Sverige
och Kina – China Sweden Research Center for Traf­
fic Safety. Bland de övriga parterna finns även ett
institut inom det kinesiska transportministeriet.
nyckeln till ett framgångsrikt
samarbete en gemensam intressegrund, ett ömsesidigt
givande resultat, öppenhet och förtroende.
– Vi har byggt upp ett starkt nätverk av samarbets­
partners, ibland känner vi varandra personligen, och
vi har en gedigen resultatlista. Alla stora innovationer
som elhybridbussar eller avancerade säkerhetssystem
började som små forskningsprojekt i samarbete med en
eller flera av våra partners, säger Mats Rosenquist.
Men det är inte bara produktutveckling som vinner
på samarbete. För närvarande får Volvo Construction
Equipment hjälp av Faste Laboratory vid Luleå-uni­
versitetet för att ta fram nyskapande affärsmodeller.
– Under de senaste sex åren har Luleå-univesitetet
hjälpt oss att ställa om från transaktionsförsäljning till
OAVSETT PARTNER ÄR
22
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Mats Rosenquist och Monica Ringvik är övertygade om att
samarbeten gör Volvokoncernen ledande inom innovation.
funktionell försäljning. Tidigare
sålde vi bara maskiner, men nu får
vi hjälp att utforma en affärsmo­
dell där vi säljer produktionskapa­
citet istället. Universitetet får i sin
tur möjlighet att praktiskt tillämpa
sin forskning, säger Rikard Mäki,
Director, Technology Funding &
Acquisition, Volvo CE.
Rikard Mäki
för forskningsresultat och kom­
petens kan forskningssamarbeten underlätta nyrekry­
tering, tror Rikard Mäki.
– Vi ser att många av våra ingenjörer kommer från
samma universitet och det är ofta våra samarbetspart­
ners. Det beror på att vi syns ute på universiteten och
möter studenterna i deras miljö. Vi berättar vad Volvo­
koncernen gör och visar att vi jobbar med spännande
forskningsuppslag, säger han.
De viktiga universitetssamarbetena ledde till att
Volvokoncernen 2009 instiftade Academic Partner
FÖRUTOM ATT ÖPPNA
Exempel på offentliga program där
Volvokoncernen medverkar
Horisont 2020
Horisont 2020 är EU:s största ramprogram för forskning och
innovation med en total finansiering på 80 miljarder euro fördelat
på sju år. Målet är att skapa hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen.
Programme, ett partnerprogram med tolv institu­
tioner som är särskilt intressanta som forsknings- och
utvecklingspartner.
– Genom det här nätverket av universitet kan vi
föra en tätare och mer strategisk dialog. Tillsammans
kan vi se till att forskning leder till innovation, säger
Monica Ringvik som administrerar forskningspro­
grammet.
Volvokoncernens perspektiv finns det många
fördelar, men vad bidrar koncernen själv med i sam­
arbetet?
– Volvokoncernen är en attraktiv samarbetspartner.
Vi upplevs som en tillförlitlig, engagerad och kunnig
partner. Det är svårt för ett universitet att gå vidare
med forskning på egen hand, medan vi utvecklar
och tillverkar produkter för marknaden hela tiden.
Vi har en omfattande kompetens, stora resurser och
erfarenheter och god kännedom om transportsektorn.
Allt detta är egenskaper som våra samarbetspartner
värdesätter, säger Monica Ringvik. 
SETT UR
FFI
FFI (Fordonsstrategisk Forskning och Innovation) är ett
forsknings- och utvecklingssamarbete mellan svenska staten och
fordonsindustrin, däribland Volvokoncernen. Tyngdpunkten ligger
på klimat och säkerhet, och målet är att minska miljöpåverkan från
transportindustrin och minska skadorna och dödsfallen i trafiken.
INVOLVErar studenter
Inom ramen för INVOLVE-programmet har Volvokoncernen
under flera år arrangerat öppna innovationsutmaningar för
universitetsstudenter i samarbete med företagets partner inom
APP (Academic Partner Programme). 2014 arrangerades INVOLVEutmaningar i Indien, Kina och Frankrike. Under 2015 kommer
tävlingar att hållas i USA, Kina, Frankrike och Sverige.
Alla studenter som deltar i INVOLVE lämnar in idéer till nya
innovationer och har chansen att vinna en praktiktjänst inom
Volvokoncernen.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
23
I N T E R VJ U N
”Vi har en
unik möjlighet
att bidra”
Säkerhet är inte bara ett av Volvokoncernens tre kärnvärden –
det är också en grundpelare i företagets produktutveckling och
globala samhällsengagemang. Men hur ser framtiden ut?
Här berättar Peter Kronberg, Safety Director, om
Volvokoncernens möjligheter – och skyldigheter.
TEXT HANNA ZAKAI
24
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
F OTO J O N A S TO B I N
det som Volvovarumärket står för. Det är framför allt
genom Volvoprodukterna som de största satsningarna
görs på avancerad säkerhetsteknik. Men vi har ett
ansvar gentemot oss själva och samhället i stort att
jobba med trafiksäkerhet i alla led i koncernen.
Ordet säkerhet kan ha många betydelser. Vad står det för
i din värld?
– Du får olika svar på den frågan beroende på vem
du pratar med. En kund som köper ett fordon tänker
antagligen på förarens och trafikanternas säkerhet.
Men en fabrik eller ett kontor inom koncernen måste
ändå arbeta för att leva upp till de förväntningar vi
har satt på oss själva. För om vi blir synade – och
det blir vi, hela tiden – måste vi kunna stå rakryg­
gade och säga att vi har koll på hela vår verksamhet.
Kärnvärdena är värderingar som måste genomsyra allt
vi gör.
Varför är det viktigt att säkerhetsarbetet bedrivs på flera
fronter?
D
u är ansvarig för kärnvärdet säkerhet. Vad betyder det egentligen?
– Kärnvärdena handlar
om ett naturligt fokus på de
frågor som genomsyrar hela
vår verksamhet. Att utveckla
världens säkraste produkter
är ett uttryck för kärnvärdet
säkerhet, men andra sådana uttryck är till exempel att
vi engagerar oss i samhällsfrågor, bidrar med kompe­
tens och tar ansvar för våra medarbetares säkerhet.
Volvokoncernens gemensamma kärnvärden är också
– Om vi inte levererar världsledande lösningar
blir det svårt att hävda att vi står för säkerhet. Men,
vi påverkar också de samhällen vi verkar i. Vi har
en kunskap – och en skyldighet – att bidra till ökad
säkerhet. Vårt engagemang på samhällsnivå öppnar
dörrar. Vi har länge haft en hög profil på en hög
politisk nivå och det hjälper oss att ta itu med viktiga
frågor. Vi kan påverka hur transportinvesteringar görs
internationellt och nationellt, hur forskningspengar
allokeras och att framtida regelverk ger en tydlig
samhällsvinst. Den möjligheten får inte vem som
helst. När vi talar är det många som lyssnar. Vi har
en trovärdighet för att vi gång på gång har visat att vi
gör saker som kommer samhället till gagn, baserat på
kunskap och fakta. Men trovärdigheten kommer inte
gratis, och den är bräcklig. Vi måste hela tiden jobba
med fakta och systematik.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
25
I N T E R VJ U N
Varför är säkerhetsarbete ett samhällsansvar för Volvo­
koncernen?
– Vår vision är att vara världsledande inom
hållbara transportlösningar, och vi har våra kärnvär­
den. Ser vi då till de utmaningar som världen står
inför – många döda i trafiken, bristande mobilitet,
­klimatförändringar … då är det självklart att vi måste
arbeta med de här frågorna. Vi har en unik möjlighet
att bidra – en trovärdighet, många bra lösningar och
kompetens. Vissa av våra marknader går på knäna på
grund av problem i transportnätverket och trafiken.
Över 1,2 miljoner omkommer i trafiken varje år och
50 miljoner skadas för livet. På marknader där vi vill
växa är dessa problem jättestora och blir rena hinder
för samhällets utveckling. Vi måste hjälpa till. Det gör
vi dels med produkter som bidrar till ökad säkerhet,
dels genom ett samhällsengagemang. Bra exempel
är vårt arbete med förarträning i Indien, våra trafik­
säkerhetsprogram i Brasilien och vårt aktuella koncept
”Stop, Look, Wave” (stanna, titta, vinka) som lär barn
hur man bör agera i trafiken.
Vilka är de största utmaningarna för säkerhetsarbetet i
framtiden?
– Kommersiellt sett är det att behålla vår ledande
position. Ju mer mogen tekniken blir kring aktiv
säkerhet, uppkopplade fordon och automatisering,
desto mer allmängiltig blir den i branschen. Att
kunna profilera sig när standarden blir mer likartad
kan bli en utmaning. Ur ett samhällsperspektiv är
utmaningarna jättestora i form av att antalet olyckor
ökar när transporterna och urbaniseringen ökar. I
de mest utvecklade länderna har trafiksäkerheten
förbättrats radikalt de senaste 25 åren, men det finns
andra länder där trafiksäkerheten försämras år för år.
Där kan vi hjälpa till genom vår globala närvaro och
vår kunskap.
Hur kan Volvokoncernens medarbetare bidra till säkerhetsarbetet?
– Som medarbetare kan du mycket väl ha sökt dig
till Volvo för att du delar våra värderingar och då är
du nog dedikerad och engagerad i säkerhet som indi­
vid. Vi har inte en massa processer som styr hur man
ska tänka och tycka kring kärnvärdet som sådant. Vi
bygger en värdegrund, en kultur, och det kommer att
ge oss en stark drivkraft åt rätt håll. Samtidigt kan
vi alla påverka dagliga beslut på alla nivåer. Man kan
alltid reflektera över kärnvärdena i sitt arbete – vad
skulle kunna gynna säkerhet, kvalitet och miljö här?
26
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
”När vi talar är det många som
lyssnar. Vi har en trovärdighet för att
vi gång på gång har visat att vi gör
saker som kommer samhället till gagn,
baserat på kunskap och fakta.”
PE TE R K RON BE RG , SA F E T Y DIR EC TOR , VOLVO G ROU P
Varför är det viktigt att säkerhet har en framträdande
roll i produktutvecklingen?
– Om Volvo står på barrikaderna och säger
”vi står för säkerhet”, och det samtidigt finns
konkurrenter som är bättre – då är vi inte tro­
värdiga särskilt länge. Vi måste vara i framkant, i
synnerhet Volvoprodukterna. Dessutom skapar
innovation och teknik möjligheter att förbättra
trafiksäkerheten ytterligare.
Allt fler konkurrenter fokuserar på säkerhet. Hur ser
du på det?
PETER KRONBERG
Titel: Safety Director
Volvo Group
– Deras tekniska satsningar är väldigt
naturliga. Alla vill vara i framkant. Vi ser en
tendens till att våra konkurrenter även mer
uttalat vill vara bäst på säkerhet, och det är
ganska nytt. Troligen hänger det ihop med
att trafiksäkerhet handlar mer om avancerad
teknik idag. På samhällssidan har Volvokon­
cernen tagit en ledande roll jämfört med våra
konkurrenter. Där har vi en tydlig nisch. Vår
aktie inom ­säkerhetsområdet är svår att mäta,
men indirekt får vi en temperaturmätare
genom respons från våra kunder och andra vi
möter. Det vi faktiskt kan mäta är hur våra
varumärken rankas i Brand Tracking Survey,
och där ser vi att Volvovarumärkena är starka
och att våra varumärken generellt sett har en
okej position när det gäller säkerhet. Men vi
ser också att konkurrensen är hård.
Hur lyssnar Volvokoncernen på sina kunder när det
gäller säkerhet?
– Först och främst genom våra starka kundre­
lationer. Vi har också ett arbetssätt som fångar
upp säkerhetsrelaterade aspekter. Det finns ett
unikt arv i form av Accident Research Team
(ART) som grundades 1969 och som under­
söker olyckor för att förstå dem i detalj. Det är
ett löfte till kunden. Vi försöker förstå allt som
finns att lära sig om de risker våra kunder kan
utsättas för i trafiken. Vi identifierar problemen
som behöver prioriteras, implementerar lösning­
ar och tar oss ett steg närmare att realisera vår
vision om ”Noll olyckor med Volvokoncernens
produkter”. ž
Ålder: 36
Familj: Gift
Bakgrund: Civilingenjör i
mekatronik och intelligenta
maskiner. Har en bakgrund
inom forskning och utveckling
och har arbetat med
säkerhetsfrågor i olika roller
inom Volvokoncernen.
Fritidsintressen: Sport – om
det involverar bollar. Jag
spelar gärna golf när jag
hinner. Utöver det har jag
många olika småhobbies.
Det handlar ofta om att bygga
saker. Jag snickrar möbler
och ska snart börja bygga en
stuga på tomten.
PETER KRONBERG VÄLJER TRE VIKTIGA HÄNDELSER
I VOLVOKONCERNENS SÄKERHETSHISTORIA
1. ETT UTTALANDE SOM
VISADE VÄGEN
2. EN BANBRYTANDE
INNOVATION
”När våra grundare Assar
Gabrielsson och Gustaf
Larson myntade att
säkerhet är viktigt för Volvo
så sattes hela riktningen för
vårt företag. Utan det hade
vi aldrig haft detta fokus på
säkerhet under alla år”.
”Säkerhetsbältet är kanske
fortfarande idag den viktigaste
säkerhetsprodukten vi har i
trafiken. Med trepunktsbältet är
dina chanser att överleva vid en
krock väsentligt många gånger
bättre än utan. Av de lastbilsförare
som omkommer i trafikolyckor idag
har majoriteten inte bälte på sig”.
3. EN SYMBOL FÖR FRAMTIDEN
”Här skulle jag vilja lyfta fram Accident
Research Team, vår säkra hytt som
kom 1977, airbags i lastbilarna … det
finns hur mycket som helst. Men som
en symbol för framtiden väljer jag Volvo
Safety Concept Truck. Den visade på
ett nära förestående paradigmskifte
inom trafiksäkerhetsutvecklingen –
avancerad teknik och uppkopplade,
automatiserade fordon”.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
27
CLOSING THE G AP
SAMLA HELA
FOU-STYRKAN
År 2010 startade RnD30 inom Volvokoncernen.
Målet är att minska kostnaderna och öka
effektiviteten inom produktutvecklingen
genom att förkorta ledtiderna och skapa
en mer balanserad produktportfölj.
TEXT INGRID JOHANSSON
I L L U S T R AT I O N P E T T E R L Ö N E G Å R D
F O T O N S T E FA N E D E T O F T
28
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
7
slutstadier för
effektiva projekt
 Förutsägbar lansering
 Stabil C-lansering (klar för
industrialisering)
 Kunskaper som utvecklas,
tillvaratas och återanvänds
 Verifierat koncept
 Verifierad teknik
 Balanserad produktportfölj
 Projektmål i linje med
affärsstrategier
”Vi verkar på en konkurrens­
utsatt marknad – alltid på väg
mot ett rörligt mål.”
A N D E R S Y D E RG Å R D, S V P PROC E S S & I T, GT T
M
ED STÄNDIGT ÖKANDE konkur­
rens i fordonssektorn krävs
en flexibel och anpassnings­
bar struktur för forskning och
utveckling. Det är nyckeln
till en effektiv produktut­
veckling som behövs för att
tillgodose de komplexa kraven från olika marknader.
Historiskt sett har personbilsindustrin gått i
täten för den tekniska utvecklingen, men kraven på
snabbare utveckling och nya produkter har vuxit sig
starkare även i lastbilsindustrin.
– Den ständiga konkurrensen kan ibland kännas
riktigt tuff men också stimulerande när resultaten visar
sig i försäljningssiffrorna och intäkterna, säger Anders
Ydergård, SVP Process & IT vid GTT och processan­
svarig för produktutveckling vid Volvokoncernen.
2010 introducerade Volvokoncernen därför
programmet RnD30 i syfte att minska kostnaderna
och öka effektiviteten inom produktutvecklingen
med hjälp av kortare ledtider och en mer balanserad
produktportfölj.
– I ETT PRODUKTUTVECKLINGSPROJEKT FINNS DET ett antal
steg som är avgörande och om vi lyckas öka effektivi­
teten i dessa kan vi förkorta tiden för hela projektet.
Det är det som är idén bakom RnD30, förklarar
Anders Ydergård.
Inom ramen för programmet har man identifierat
ett antal nyckelområden för att förkorta ledtiderna.
– För att kunna lansera nya produkter i tid, med
rätt kvalitet, till rätt pris och med de rätta funktio­
nerna behöver vi ha stabila och grundligt testade
produkter. Utgångspunkten är ett verifierat koncept
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
29
CLOSING THE G AP
som är baserat på fullt utvecklad teknik. All kunskap
i projektet måste vidarebefordras, bearbetas och
återanvändas. Produktportföljen ska vara kopplad
till produktstrategin och de strategiska målen, säger
Anders Ydergård.
Vad driver den tekniska utvecklingen?
– Den tekniska utvecklingen går mycket snabbt
just nu och drivs till stora delar av elektronik- och
programvaruområdet. Vi följer utvecklingen, bland
annat genom att samarbeta med våra leverantörer.
Det är viktigt att vi fortsätter utveckla och bygga kun­
skap och att vi bearbetar, tar till vara och återanvän­
der kunskaperna som vi har skaffat oss, säger Anders
Ydergård.
Från Volvokoncernens sida handlar det om att
­optimera produktutbudet och samtidigt se till att
driva de mest lönsamma projekten.
– Det pågår hela tiden ett samspel mellan markna­
dens och samhällets behov, mellan vår drivkraft och
arbetet med att säkerställa att produkter faktiskt kan
tillverkas. Vi använder oss i allt större utsträckning av
simuleringar i stället för fysiska tester av fordonen i
verkligheten. På så vis kan vi minska ledtiderna och
kostnaderna, säger Anders Ydergård.
DET SISTA PROJEKTET I RND30-PROGRAMMET har nu
slutförts och överförts till produktionslinjen. Arbetet
med att öka effektiviteten och minska ledtiderna
kommer att fortsätta i de olika divisionerna och i
gemensamma forum som DCP Governance (Develop
Product and Aftermarket Product Portfolio), med
gemensamma verktyg och arbetsmetoder.
– Jag upplever en allt större förståelse för att vi
verkar på en konkurrensutsatt marknad och att vårt
arbete måste bygga på ständiga förbättringar. Vi måste
inte nödvändigtvis arbeta hårdare, men vi måste vara
smartare i vårt sätt att arbeta och våga tänka annor­
lunda. Vi får inte bara luta oss tillbaka. Vi är alltid på
väg mot ett rörligt mål, säger Anders Ydergård. ž
30
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Anders Ydergård betonar RnD30-programmets
betydelse när det gäller att erbjuda kunderna
ett större produktprogram som utvecklas
snabbare och till en lägre kostnad.
Det här är RnD30
 Inleddes 2010, efter en förstudie
2009. Målet var att minska kostnaderna
och öka effektiviteten inom forskning
och utveckling.
 Målet är att minska kostnaderna
inom produktutvecklingsprojekt med
30 procent. (Ledtiderna ska minskas
med 20 procent och produktportföljen
optimeras med 10 procent.)
 Koncernens samtliga
produktutvecklingsenheter har varit
involverade (Group Trucks, Volvo Bussar,
Volvo Penta och Volvo CE).
 Viktiga beståndsdelar är
kunskapshantering, produktportfölj och
koncept, effektiv innovation, verifiering
och tester i olika faser.
 RnD30 slutfördes i juni 2015 då
resultaten överfördes till produktionen
inom Group Trucks.
”Jag ser många bra exempel där vi har kunnat lära av varandra”
PELLE BOKEDAL
VP Core Values, Processes and
Systems, Volvo CE
Pelle Bokedal har lett RnD30programmet vid Volvo Bussar
men arbetar nu med Volvo CE,
som han anser vara en förebild
inom Volvokoncernen. Flera av
Volvokoncernens organisationer
har tillämpat Volvo CE:s metoder
internt, och Volvo CE har kännetecknats av ett mycket stabilt
genomförande av projekt. Mellan 2012 och 2015 ökade
bolagets QDCF-index, som mäter kvalitet, leveranser, kostnader och funktioner, från 54 till 89 procent.
– Produktkvaliteten har också förbättrats, vilket i praktiken
innebär att tillgängligheten för kunderna har ökat. Vi använder förbättringsmodellen DMAIC* både ute på fältet och i
produktionen, vilket gör att vi kan lösa problem snabbare.
Kvaliteten är naturligtvis ett kärnvärde som vi aldrig ska sluta
fokusera på, säger Pelle Bokedal.
Volvo CE Technology arbetar också med ständiga förbättringar enligt konceptet Operational Development (OD),
vilket under de senaste två sexmånaders­perioderna har gett
besparingar på över 80 miljoner kronor.
– Och viktigast av allt: genom RnD30 ser jag många bra
exempel där vi har kunnat lära av varandra inom Volvokoncernen, säger Pelle Bokedal.
* DMAIC är en modell för förbättringsprojekt som bygger
på de fem faserna D (Define), M (Measure), A (Analyze),
I (Improve) och C (Control).
”Tvärfunktionalitet är ett måste för att nå resultat”
ELIZABETH HARRINGTON
Senior Project Manager, GTT
– För Group Trucks har RnD30-programmet
resulterat i ett nytt sätt att se på tvärfunktionalitet.
Ingenjörer, inköpare och tillverkningssidan har
samarbetat i de tidiga skedena av ett projekt för att
uppnå stabila C-lanseringar – den punkt i projektet
då det är möjligt att investera i leverantörer och då
verksamheten förbereder sig för industrialisering.
– Kommunikation, förväntningar och mål – det är viktigt
för alla involverade att kommunicera om och samordna
förväntningar och mål, säger Elizabeth Harrington.
För att uppnå detta har man använt ”checklistan för stabila C-lanseringar”. Den beskriver
vad som krävs av varje enskild person för att en
C-lansering ska bli stabil. Den hjälper också
teamet att fokusera på ett gemensamt mål.
– Det är aldrig enkelt att ändra tankebanor.
För oss i Nordamerika krävdes det ett helt
nytt sätt att tänka för att få till stånd en stor
processförändring. Vi arbetar varje dag för
att hitta de bästa sätten att bedriva tvärfunktionellt arbete och
involvera samtliga funktioner på alla nivåer utan att för den
skull drunkna i möten, säger Elizabeth Harrington.
”Det är viktigt att inhämta så mycket kunskap
som möjligt i ett tidigt skede i ett projekt”
PETER FRANZÉN
Chief Project Manager Electric Hybrid, GTT
– Kommunikation, kundfokus och att involvera
leverantörer i ett tidigt skede har varit framgångsreceptet för
Volvo Bussars elhybridprojekt. Projektet har löpt parallellt
med RnD30 och under resans gång har vi börjat använda
vissa av programmets arbetsmetoder, förklarar Peter
Franzén.
– Genom att tillämpa den här parallella strategin i
inledningsskedet får vi större tilltro till att det vi utvecklar
verkligen kan fungera i större skala och att vi kan åtgärda
eventuella barnsjukdomar. Kunderna i det här fallet är
bussoperatörer, men andra viktiga intressenter är politiker,
stadsplanerare och elbolag, säger Peter Franzén.
Fokus har legat på att uppnå det som i RnD30 kallas ett
verifierat koncept. Det gäller även leverantörer, till exempel
Siemens, som levererar och installerar laddningsstationer.
– Det är viktigt att inhämta så mycket kunskap som
möjligt i ett tidigt skede i ett projekt. Därför vill vi involvera
leverantörerna eftersom de har en massa kunskaper som vi
inte har, säger Peter Franzén.
Kommunikation inom projektet har skett via regelbundna
så kallade pulsmöten med olika intressenter. Det är helt
i linje med en annan viktig RnD30-princip, nämligen att
synliggöra potentiella problem genom att åskådliggöra
arbetsflödet.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
31
I N N O VAT I O N
Fånga
VÅGEN
H AG E R S TO W N
RAPHINE
GREENSBORO
C H A R L OT T E
Tävlingswakesurfaren Hailey
Parker fångar en våg efter en
båt med Forward Drive i en
demonstration för journalister
som samlats under Miami
International Boat Show.
32
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
En gång i tiden bidrog Volvo Penta till att vattenskidor
blev ett globalt fenomen. Nu vill man göra samma
sak med den växande sporten wakesurfing. Volvo
Penta Forward Drive är ett nytt innovativt drivsystem
som gör det möjligt att surfa på en våg bakom båten.
Dessutom passar det en bred målgrupp.
TEXT
L I N A TÖ R N Q U I S T
M
surfare
måste invänta rätt våg,
snabbt paddla ut och fånga
den i rätt ögonblick så
surfar wakesurfare på vågor
efter båtar. Det innebär att
de kan rida på samma våg
tills de tappar balansen eller båten kör slut på bränsle.
– Det är fantastiskt kul! Du får mycket mer tid
på brädan och till skillnad från wakeboarding eller
vattenskidåkning är hastigheten låg. Det passar
människor i alla åldrar. Om du ramlar av blir du blöt,
men du skadar dig inte, säger Ron Huibers, President
Volvo Penta Americas.
Ron Huibers, som haft båt hela livet, testade
wakesurfing för första gången för några år sedan på
en sjö i Kanada. Han fastnade direkt och såg snabbt
marknadsmöjligheten för Volvo Penta.
– Mina barn provade först och övertalade även
mig. Nu är hela familjen inbitna wakesurfare.
Ron Huibers har arbetat 20 år med
lastbilskonstruktion och finansiering i Volvokoncernen
och tog steget över till Volvo Penta 2012. I sin nya
roll har han även ett globalt ansvar för segmentet
marina bensinmotorer. Efter noggrann trendanalys
och med stöd av sitt båtkunnande lade han fram ett
förslag om ett drev med framåtriktade propellrar,
en teknisk lösning i klass med det innovativa IPSEDAN TRADITIONELLA
F OTO
VO LVO P E N TA
drevet som Volvo Penta lanserade för tio år sedan.
Med framåtriktade propellrar under båten, långt ifrån
badplattformen, skulle Volvo Pentas kunder kunna
bygga båtar för den växande vattensportmarknaden.
KONCEPTET MED ETT framåtriktat drev hade varit uppe
för diskussion redan tio år tidigare, men då hade man
ingen stark marknad att bygga produkten runt.
I dag är förutsättningarna annorlunda. Den
växande marknaden för fritidsbåtar i USA har under
de senaste tio åren dominerats av dyra inombordare
och specialbåtar för vattensport. Med det nya
framåtriktade drevet kan Volvo Penta matcha
konkurrenterna på vattensportmarknaden med
en flexibel båt som möter behoven hos en bred
kundkrets.
Ett och ett halvt år efter att konstruktionsarbetet
påbörjats visade Volvo Pentas ingenjörsteam i
USA upp en prototyp för en utvald fokusgrupp av
båtbyggare och återförsäljare i USA.
Gensvaret var fantastiskt.
NYA FORWARD DRIVE
 Propellrar placerade under båten
 Perfekt för vattensport som wakesurfing
 Upp till 430 hästkrafter
 Snabbt och enkelt att styra
 Läs mer på www.volvopentaforwarddrive.com
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
33
I N N O VAT I O N
Från vänster till höger:
Fredrik Celander, William
Gremminger, Marie
Hagberg, Mel Cahoon,
Joakim Falck och Ron
Huibers under Miami
International Boat Show.
avgasröret gå genom drevet så att avgaserna leds
ned i vattnet och inte kan andas in av den som
surfar efter båten eller färdas i den. Hela drevet är
placerat under båten och är extremt tyst. Därför kan
passagerarna på båten prata både med varandra och
med surfaren. Slutligen är Forward Drive betydligt
mer bränsleeffektivt än motsvarande inombordare.
– Vi arbetade hårt, men i slutändan kunde vi
leverera en lösning som passar alla, inte bara surfare.
Hastigheten, bränsleeffektiviteten, manövrerings­
egenskaperna och den tystgående motorn – det är
egenskaper som dagens båtkunder vill ha.
En viktig del av projektet var att man tidigt
involverade kunderna i utvecklingsarbetet.
– Vi bjöd in kunderna i ett tidigt skede. På så
sätt väckte vi deras intresse och fick feedback om
KONSTRUKTIONEN AV DRIVSYSTEMET omfattar flera
funktioner på ett effektivt sätt som sparade tid. Vi
patenterade lösningar. Volvo Pentas ingenjörer i USA
använder numera metoden i vårt utvecklingsarbete,
lät till exempel
säger Fredrik Celander, Product Management, Marine
Leisure.
Nya Forward Drive presenterades för
båtvärlden under Miami International Boat
Show i februari. Det var en frisk fläkt i
fritidsbåtsegmentet och vann även pris för
bästa innovation.
– Jag vågar nog påstå att vi stal showen.
Vi lanserade Forward Drive samtidigt som
våra kunder presenterade båtar utformade
för det nya drivsystemet. Vi kunde ta med
journalister ut och wakesurfa samma dag.
Gång på gång fick vi höra att det var helt
Nya Forward Drive presenterades för båtvärlden under Miami International Boat Show
oväntat och otroligt smart. Typiskt för Volvo
i februari och vann pris för bästa innovation. Från vänster till höger: Björn Ingemansson,
President Volvo Penta, och Ron Huibers, President Volvo Penta Americas.
Penta, säger Ron Huibers. 
Sporrade av de positiva reaktionerna och kundernas
feedback kunde Volvo Pentas ingenjörsteam i
Virginia, under ledning av William Gremminger,
Product Manager Transmissions på Volvo Penta,
slutföra konstruktionen av Forward Drive. Teamet
följde Volvokoncernens globala utvecklingsprocess
(GDP) och producerade och testade tre generationer
av Forward Drive på drygt ett år med stöd av Group
Trucks Operations i Köping, som bland annat bidrog
till kugghjul och växlar inuti växellådan.
– Det nära samarbetet mellan det globala teamet
och ingenjörerna i USA är en av huvudanledningarna
till att vi nu kan föra ut tekniken på marknaden,
säger William Gremminger.
34
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Skapar förutsättningar för produktinnovation
ce President,
Marcia Kull, Vi
Volvo Penta
på
s
Marine Sale
.
North America
– När du ska presentera en innovation av den här
kalibern så hänger inte resten av världen riktigt med.
Vi visste redan från början att det inte räckte att vinna
kunderna. Vi behövde också ha industrin och regelverken
på vår sida. När vi lanserade Forward Drive hade tre
stater i USA infört lagar som förbjöd wakesurfing bakom
traditionella drev av säkerhetsskäl. Men Forward Drive är
inget traditionellt drev så här handlade det om att lagen inte
var i fas med den nya avancerade tekniken.
– Innan lanseringen gick vi med i Water Sports
Industry Association (WSIA) som är vattensportens
branschförening. Tanken var att lära känna alla
nyckelspelare. Dessutom anlitade vi en båtarkitekt och
säkerhetstekniker som samarbetar med WSIA för en
tredjepartsutvärdering av Forward Drive. När de gav
tummen upp ökade vår trovärdighet i hela industrin.
– Vi ser att det finns ett enormt intresse hos
båtbyggarna. Idag har vi sex kunder som vill ha
specialbyggda vattensportbåtar med Forward Drive. Vi har
även sålt båtar till Europa och arrangerat specialvisningar
av Forward Drive på viktiga internationella båtmässor.
Det är lätt att lära sig wakesurfa och jag är säker på att
Forward Drive kommer att slå även internationellt. Vi har ett
spännande år framför oss.
VARFÖR BEHÖVS FORWARD DRIVE?
Det är enkelt. Forward Drive från Volvo Penta är
ett unikt framåtriktat drivsystem för båtar med
drev. Det lanserades tidigare i år och har redan
fått stor genomslagskraft.
Bland fritidsbåtägare i USA har båtar
med traditionella propellerdrev tappat
marknadsandelar till båtar med IPS-drev
som är särskilt utformade för vattensport. I
och med lanseringen av Forward Drive med
framåtriktade propellrar siktar Volvo Penta på
att stärka sin position på marknaden. Forward
Drive passar exceptionellt bra för vattensport
som wakesurfing och wakeboarding, eftersom
propellrarna sitter under båten, långt från
badplattformen och badstegen. Dessutom blir
båten lättare att styra och anpassa för andra
aktiviteter som fiske eller nöjesturer.
En båt med Volvo Penta Forward Drive har
många fördelar. Den är tyst och mycket billigare
än de flesta båtar med inombordsmotorer.
Dessutom leds avgaserna ned i vattnet, inte ut
bakom båten där de hamnar rakt i ansiktet på
den som surfar efter båten.
Flexibiliteten hos det nya drevet är ett
viktigt säljargument jämfört med traditionella
inombordsmotorer som ofta har ett mer
begränsat tillämpningsområde.
– Forward Drive har potential att få
båtindustrin att växa, säger Ron Huibers,
President Volvo Penta Americas.
På kurs mot
innovation
Forward Drive är en
ny drivteknik som
konstruktörerna byggt upp
utifrån tre legendariska
innovationer från Volvo
Penta.
1959
Drev
1982
DuoProp
2005
IPS
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
35
PAT E N T I N
& NI N
ON
VAT
O VAT
I O NI O N
STRATEGI MOT
PIRATKOPIOR
Piratkopiering är ett ständigt hot för Volvokoncernen. Nu ska en
ny strategi ge bättre skydd av de immateriella rättigheterna (IR).
TEXT
N I C T OW N S E N D
F OTO
SÖREN HÅKANLIND
O C H A N N A TÄ R N H U V U D
36
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Volvo FL
I-Sync I-See
Quester
Bulldog
TerraPro
Nödbroms Fuelwat
Titan by Mack
Volvo FH
Volvo Action Service
O
härja
fritt kan det orsaka stora skador
för hela koncernen. Förfalskade
delar och varumärkesintrång kan
snabbt skada varumärkets anse­
ende, göra att kunder försvinner,
undergräva eftermarknadsverk­
samheten och påverka Volvokoncernens lönsamhet.
För att säkerställa kvalitet och hög prestanda satsas
stora resurser på produktutveckling och marknadsfö­
ring. Immateriella rättigheter (IR) är en förutsättning
för att skydda denna investering.
För att skydda Volvokoncernens varumärken har
Volvo Group Intellectual Property (VGIP) utrustats
med en omfattande portfölj av immateriella rät­
tigheter där bland annat patent, konstruktioner och
varumärken ingår. Men detta är en global strid som
utkämpas på flera fronter.
– På en mässa i Istanbul som vi nyligen besökte
hittade vi 71 utställare med fler än ett intrång var­
dera, säger Niels Lagerkvist Lehmann, Trademark &
Design Counsel, VGIP.
– Eftersom vi upptäckte så många intrång måste vi
prioritera och välja vilka vi ska vidta åtgärder mot. Vi
måste helt enkelt avgöra vilka av fallen som är allvarli­
gast, tillägger Susann Vahlenbreder Hecht, Senior Legal
Counsel IP och chef för VGIP Trademarks, Designs &
IP Enforcement.
Vad är det som gör att ett visst fall är allvarli­
gare än ett annat? Är vissa immateriella rättigheter
viktigare att skydda än andra? Det är den typen av
frågeställningar och ett antal andra aspekter som har
lett fram till en ny strategi för immateriella rättigheter
(IR) för Volvokoncernen.
– Tidigare hade vi ingen gemensam IR-metod.
Med den nya strategin har vi sett till att skyddet är
i linje med de övergripande affärsplanerna. I kon­
cernens nuvarande IR-strategi har den nya metoden
tillämpats på vissa pilotområden, men med tiden
kommer strategin att omfatta samtliga produkter och
de viktigaste teknikområdena, säger Anna Bjerkelund,
SVP Legal & Group IP, GTT.
Magnum
Condor
Muzzle
Load
Volvo FMX
M PIRATKOPIERING TILLÅTS
”Vi har inget annat val än att vidta
åtgärder. Vi investerar massor i att
utveckla ny teknik, så vi måste skydda
våra immateriella rättigheter.”
NIEL S L AGERK VIST LEHMANN, TR ADEMARK & DE SIGN COUNSEL
Genom att synka IR-strategin med affärsstrate­
gierna kommer Volvokoncernen att kunna lägga
åtgärderna på rätt områden och se till att skyddet är
koncentrerat till det som är mest värdefullt ur kom­
mersiell synvinkel.
– Vi bör inte räkna antalet fall av skyddade im­
materiella rättigheter. Vi ska fokusera på kvalitet och
inte kvantitet när det gäller att registrera och skydda
immateriella rättigheter, poängterar Anna Bjerkelund.
… Så samman­
fattar Henrik Olsson, Global IP Director and Head of
VGIP – Patents & IP Strategy, det förbättrade sättet
att arbeta utifrån den nya strategin.
– Det första steget är att planera och skaffa sig en
strategisk överblick, så att IR-strategin överensstäm­
PLANERA, UTVECKLA, SKAPA MERVÄRDE
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
37
PAT E N T & I N N O VAT I O N
”Den nya IR-strategin ska
hjälpa oss att identifiera vilka
immateriella rättigheter som är
värdefullast och vilka intrång vi
ska vidta åtgärder mot.”
S U S A N N VA H L E N B R E D E R H E C H T,
SENIOR LEGAL COUNSEL IP
mer med våra övriga strategier, till exempel Volvo­
koncernens teknikplan, marknadsplaner och affärspla­
ner. Nästa steg är att ordna fram resurser för att skapa
de immateriella rättigheter som behövs. Slutligen
måste vi se till att vi använder dessa rättigheter till att
skapa mervärde, säger Henrik Olsson.
att skapa mervärde är att skydda de
immateriella rättigheterna. Det kan vara att se till
att lagöverträdare upphör med och avstår från vidare
kommersiellt utnyttjande, beslagta varor som utgör
intrång eller kräva skadestånd – allt i samarbete med
lokala myndigheter och genom rättsliga processer.
Varje år mottar teamet vid VGIP – Trademarks,
Designs & IP Enforcement – ett oräkneligt antal
rapporter om intrång från hela världen. Det är upp
till teamet att bistå i utredningar och efterföljande
åtgärder. Teamet letar också aktivt efter lagöverträ­
dare genom att besöka branschens största mässor och
utställningar.
– När vi får en rapport måste vi ta ställning till
om vi ska agera eller inte och vilka åtgärder som
eventuellt ska vidtas. Detta kommer att bli lättare när
vi har IR-strategin, eftersom den hjälper oss att iden­
tifiera vilka immateriella rättigheter som är viktiga för
att skapa mervärde för Volvokoncernen, säger Susann
Vahlenbreder Hecht.
Volvokoncernens varumärken är differentierade i
sina respektive branscher och varje varumärke repre­
senterar en unik och stark tillgång. Därför ser priorite­
ringarna när det gäller immateriella rättigheter olika ut.
– VGIP behandlar alla varumärken lika
och
säkerställer, tillsammans med Brand
VOLVOKONCERNENS
Management, att de olika strategierna för
IR-PORTFÖLJ I SIFFROR
varumärkesdifferentiering återspeglas i
10 000 patent
varumärkenas IR-portföljer. Exempelvis
2 500 designskydd
finns det för Mack Trucks vissa delar som
2 000 varumärken
ETT VIKTIGT SÄTT
38
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Kan du se vad som är äkta och
inte? Susann Vahlenbreder
Hecht och Niels Lagerkvist
Lehmann visar en blandning av
äkta och förfalskade delar.
Volvo FL
I-Sync I-See
Quester
Magnum
TerraPro
Nödbroms
Titan by Mack
Bulldog
Volvo FH
Volvo Action Service
Twin Y
Muzzle Loade
Dynafleet
Volvo FMX
Volvo
I-Park cool Dynamic
Steering
är varumärkesspecifika ur ett rent visuellt perspektiv,
medan Volvo Trucks har andra unika delar. Detta
hjälper oss att prioritera när vi ska bedöma enskilda
fall, säger Niels Lagerkvist Lehmann.
Att ha en IR-strategi är också viktigt när man vill
skapa en långsiktig överblick över vilka skydd som
skapar mervärde.
– Många designskydd är oprövade rättigheter,
vilket betyder att de endast kan valideras i en dom­
stolsprocess. Resultatet av en eventuell rättsprocess
vägleder oss så att vi vet vad vi ska skydda i ett längre
perspektiv, tillägger Niels Lagerkvist Lehmann.
fortsätter att leverera
framstående varumärken och branschledande pro­
dukter kommer man att vara utsatt för piratkopiering.
Men den nya IR-strategin är ett viktigt första steg för
att säkerställa att åtgärderna för att bekämpa piratko­
piering verkligen samordnas och optimeras för bästa
tänkbara skydd. ž
SÅ LÄNGE VOLVOKONCERNEN
IR-värdemodeller
Allt skydd av immateriella rättigheter (IR) måste skapa mervärde för
Volvokoncernen. Som en del i den nya IR-strategin måste alla ansökningar
om immateriella rättigheter passa in i någon av följande värdemodeller:
w PRODUKTEXKLUSIVITET IR-skydd för att bevara varumärkes­
differentieringen och förhindra att konkurrenter tillverkar kopior.
w EFTERMARKNADSEXKLUSIVITET IR-skydd mot förfalskning av
reservdelar för att säkra reservdelsverksamheten.
w INFLYTANDE IR-skydd som säkerställer kunskapen om och kontrollen
över tekniken i förhållande till tredje man, till exempel leverantörer.
w LICENSIERING IR-skydd som gör det möjligt för Volvokoncernen att
licensiera teknik och generera licensieringsintäkter.
w FRIHET IR-skydd som säkerställer att Volvokoncernen inte hindras av
konkurrenternas IR-portföljer.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
39
PAT E N T & I N N O VAT I O N
PATENT
INNOVATION
WORKSHOPS
40
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
Nya perspektiv kan ge nya idéer. Genom
att samla människor med olika bakgrund
till Patent Innovation Workshops hoppas
Volvokoncernen väcka kreativa idéer
som leder till nya patent.
T E X T N I C T OW N S E N D F O T O C H R I S T E R E H R L I N G
Volvo FL
I-Sync I-See
Quester
Titan by Mack
Bulldog
Nödbro
Volvo FH
Volvo Action Fuelwatch
Service
Magnum
Dynafleet
Mynn
Fuelwatch
”När du bjuder in
utomstående med andra
erfarenheter förändras
perspektiven och briljanta
idéer föds.”
J E N S N O R D B E R G , I N N O VAT I O N C O N S U LTA N T
han eller hon tycker och ni upprepar samma mönster.
Om du istället bjuder in utomstående som inte kan
ämnet förändras perspektiven. Många briljanta idéer
föds i den här interaktionen när experten tvingas ta
ett steg tillbaka och utvärdera grundproblemet igen.
Det väcker nya tankar, säger Jens Nordberg, psykolog
och Innovation Consultant på Advanced Technology
& Research (ATR), GTT.
Workshopsessionerna är ett komplement till den
huvudsakliga patentprocessen under FoU-fasen.
Tonvikten ligger på teknikområden där patent kan
förväntas få en stor betydelse i framtiden.
– Product Planning och Volvo Group Intellectual
Property såg en möjlighet att införa ett nytt koncept
för att skapa idéer till patent och vi bjöd in Innova­
tion Management hos ATR som vidareutvecklade
den ursprungliga idén till det här workshopkonceptet,
säger Emil Jönrup, European Patent Attorney, GTT
VGIP.
Workshops ar­
rangerats i Göteborg och Lyon. Under två dagar utma­
nas deltagarna att vara kreativa och tänka i nya banor.
– Vi arbetar i små grupper eftersom det är lättare
för människor att dela med sig av sina idéer då. Sedan
försöker vi utveckla idéerna. Vi säger inte ”ja, men …”
utan arbetar med påståenden för att hitta en bra
kärna som vi kan bygga vidare på, säger Jens Nord­
berg, som håller i workshopsessionerna i Göteborg.
Clarisse Chervet, Innovation Management, ATR,
GTT, håller i sessionerna i Lyon. Tillsammans med
Jens arbetar hon med att ändra och förbättra u
­ pplägget
utifrån de erfarenheter man har gjort hittills.
FRAM TILL IDAG HAR PATENT INNOVATION
KONVENTIONEN SÄGER ATT DET BARA ÄR jurister och
ingenjörer som ska hantera patent, men konventioner
är till för att brytas. Sedan en tid tillbaka arrangerar
Volvokoncernen Patent Innovation Workshops med
experter från olika områden. Genom att föra samman
produktplanerare, patentjurister, innovationscoacher,
tekniska experter och inte minst handplockade jokrar
med helt andra erfarenheter, hoppas man att varje
workshop ska ge nya perspektiv och insikter.
– När du har arbetat med någon i tio år vet du vad
Från vänster
till höger: Emil
Jönrup, Clarisse
Chervet och Jens
Nordberg.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
41
PAT E N T & I N N O VAT I O N
Volvo FL
I-See
– När du följer en tanke och innan du når målet,
den strålande idén, så kan den korsas av någon
annans tankar på väg mot en annan idé. Antingen
hamnar de på kollisionskurs eller så kan de vävas
samman till ett större tankeflöde. Vårt jobb är att
avstyra kollisioner och uppmuntra till sammanväv­
ning, säger hon.
TerraPro
Nödbroms V-Mack
Condor
I-Sync
Volvo Action Service
Magnum
Dynafleet
Titan by Mack
I-Park cool Mynningsladdare
Quester
42
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
BÅDA WORKSHOPANSVARIGA BETONAR att det inte
finns några dumma idéer. Allas bidrag är lika
värdefulla oavsett personens titel eller kompetens­
nivå.
– Vi ber alltid deltagarna att presentera sig själva
med förnamn och intressen i stället för med yrkestitel
eller funktion. Det är ett sätt att jämna ut förut­
sättningarna och motverka en obalans som hämmar
kreativiteten, säger Jens Nordberg.
Efter varje workshop väljs fem eller tio idéer ut
för en noggrannare utvärdering och granskning. Emil
Jönrup uppskattar att två till fem idéer leder till en
ansökan hos Patent- och registreringsverket.
– Under workshopen visar patentjuristen exempel
på intressanta patent för att stimulera till idéskapan­
de. Deltagarna förvånas ofta över hur lite en patent­
ansökan kan skilja sig från lösningar som redan finns.
Vi hoppas få ut några bra patent från våra sessioner
och så långt är resultaten lovande, säger han. ž
Från idé till
patent
1.
Product Planning (PPL) identifierar ett
teknikområde som bedöms som viktigt för
Volvokoncernen och Volvo Group Intellectual
Property (VGIP) hjälper till att identifiera inom vilket
delområde som patent kan få störst betydelse.
Emil Jönrup
Jens Nordberg
”När du följer en tanke så kan
den korsas av någon annans
tankar på väg mot en annan
idé … och de kan vävas samman
till ett större tankeflöde.”
C L A R I S S E C H E R V E T, I N N O VAT I O N M A N AG E M E N T
Jokern spelar en viktig roll
ETT UNIKT inslag i Patent Innovation Workshop är de så kallade ”jokrarna”. Det
är deltagare från helt andra delar av Volvokoncernen som normalt inte arbetar
med patent. Sebastien Sage, Sourcing Manager inom Purchasing, GTO,
berättar om sina jokererfarenheter.
– Det var otroligt inspirerande att
kliva ur vardagsrutinerna och träffa andra
yrkesmänniskor. Mycket av kreativiteten
berodde på att vi hade helt olika bakgrund
och kunde interagera fritt utan begränsningar.
– Nu förstår jag processerna som ligger
till grund för ett patent betydligt bättre och
jag förstår varför ingenjörer, Produktplanering
och Produktutveckling ställer så höga krav.
Workshopen skapade en god laganda och
förde samman människor som normalt inte
arbetar tillsammans, vissa helt utan erfarenhet
av utveckling. Jag kunde själv bidra med två
idéer som nu är i registreringsfasen.
Sebastien Sage
2.
VGIP kartlägger patentlandskapet.
3.
Patent Innovation Workshop är ett
tvådagarsarrangemang med representanter från
VGIP, PPL, Innovation Management på ATR, Product
Development (PD) och jokerdeltagare från helt andra
delar av organisationen. Innovation Management
håller i workshopen. Förhoppningen är att den ska
ge nya idéer som leder till patent.
4.
Under varje workshop presenteras 50–60 idéer
och de 5-10 mest lovande väljs ut. Upphovsmakaren
till en utvald idé sammanställer en idébeskrivning
som överlämnas till patentsamordnaren genom den
vanliga patentprocessen.
5.
Patentsamordnaren för det berörda teknikområdet
gör en affärsmässig och teknisk bedömning. Om
idén godkänns skickas den vidare till VGIP.
6.
VGIP bedömer om idén kan leda till patent och en
tvärfunktionell patentgrupp beslutar om en ansökan
ska lämnas in. Om de ger sitt bifall skickar VGIP in
en patentansökan.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
43
ARBETSLIV
VOLVO
POLSKA
– BÄSTA
ARBETS­
GIVAREN
Ett innovativt traineeprogram
lockar nya talanger till Volvo Polska.
Andra förklaringar till att Volvo
Polska är en av Polens populäraste
arbetsgivare är mentorprogrammen
och möjligheterna att utvecklas på
arbetsplatsen.
T E X T TA D E U S Z R AWA F O T O A DA M L AC H
Łukasz Wieloch och
Marta Zbanyszek
har valt att arbeta för
Volvokoncernen i Polen
tack vare de goda
utvecklingsmöjligheterna
på företaget.
44
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
M
ARTA ZBANYSZEK HAR bara
arbetat på Volvo Polska i
en vecka när Volvo Group
Magazine träffar henne. Hon
har precis blivit personal­
administratör på avdel­
ningen Americas & Global
­Deliveries, som hanterar personalfrågor för Volvo­
koncernen i USA. Dessför­innan hade hon under två
och en halv månads tid en praktikplats på personal­
avdelningen vid Volvo Bussars fabrik i Wrocław. Hon
kände att hon gärna ville stanna inom Volvokoncer­
nen – och så blev det.
Enligt Marta kännetecknas en bra arbetsgivare av
att alla anställda bemöts med samma respekt, oavsett
vad de arbetar med. Det ska också finnas möjligheter
att utvecklas och en bra stämning på arbetsplatsen.
– Som praktikant befann jag mig längst ned i
hierarkin men jag behandlades ändå med stor respekt
redan från början. Jag har haft andra arbetsgivare tidi­
gare, men det här var första gången som jag upplevde
detta, säger Marta.
VARJE ÅR DELTAR 60-80 personer i Volvokoncernens
traineeprogram i den polska staden Wrocław.
– Vi har ett nära samarbete med flera högsko­
lor och universitet i regionen, förklarar HR-chefen
­Bozena Michońska.
Detta är särskilt viktigt eftersom det är hård
konkurrens om specialisterna i den ekonomiskt heta
Wroclaw-regionen. Volvokoncernen behöver skilja sig
från mängden, vilket man hittills lyckats med. Volvo
Polska kan stoltsera med att under sex år i rad ha fått
pris som en av Polens bästa arbetsgivare.
– Det är många som ansöker om en praktikplats
hos oss, inte minst för att cirka hälften av de 60-80
praktikanter som vi tar emot varje år erbjuds anställ­
ning efteråt, säger Bozena Michońska.
En praktikplats inom Volvokoncernen handlar inte
bara om att utveckla sina färdigheter. Det är också
VOLVO POLSKA
Huvudkontor: Wrocław.
Antal anställda: cirka 3 000. En stor majoritet, 2 500,
arbetar i Wrocław, 1 300 av dem med tillverkning
av bussar. Dessutom finns det övergripande
bolagsfunktioner här – Corporate Process & IT,
Accounting & Company Control och HR Services.
Historia: Volvokoncernen har funnits i Polen sedan
1970-talet. Tillverkningen av bussar inleddes 1996
i Wrocław som i dag är hemvist åt Volvo Bussars
största fabrik i Europa. Här tillverkas stadsbussar,
intercitybussar och turistbussar.
Bozena Michońska (i mitten) i
samspråk med Sławek Kołodziejski
och Agnieszka Solecka.
”Vi har ett nära samarbete
med flera högskolor och
universitet i regionen.”
B O Z E N A M I C H O Ń S K A
viktigt att förstå vad koncernens kultur består i. När
Bozena Michońska rekryterar tittar hon inte bara på
en persons formella utbildning.
– En högkvalificerad specialist som är alltför indi­
vidualistisk och som inte delar våra värderingar har
inte stora chanser att få anställning hos oss – oavsett
formella kvalifikationer, säger Bozena.
Volvo Polska har också flera program för att hjälpa
de anställda att utvecklas på arbetsplatsen, vilket är
något Łukasz Wieloch verkligen uppskattar. Han har
arbetat på Volvo Polska i tre år, varav ett och ett halvt
år som chef för en avdelning som hanterade personal­
frågor i olika delar av Volvokoncernen i Sverige.
ta tillvara utvecklings­
möjligheterna som finns på Volvo Polska så mycket
det går. Bland annat har han fått en mentor via det
uppskattade mentorprogrammet.
– Med en erfaren handledare kan man skaffa sig kun­
skaper och erfarenheter inom andra områden än dem
man för närvarande arbetar med. Det ger ett bredare
perspektiv och kanske också en chans att upptäcka nya
saker man vill börja jobba med. Det gynnar flexibilite­
ten och rörligheten inom företaget, säger Łukasz.
Han har också deltagit i programmet ”Exploration
LUKASZ SÄGER ATT HAN VILL
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
45
”Vi har att göra med
andra kulturer,
lagar och tidszoner
och har fantastiska
möjligheter att
utbyta expertis.”
M A R TA Z B A N Y S Z E K
Konkurrensen om kompetens är hård i regionen kring
Wrocław, men Volvokoncernen har ett nära samarbete med
lokala universitet.
of Emerging Leaders”, som han verkligen uppskattade.
– Det var något helt nytt. Först var jag lite osäker,
men det visade sig bli en fantastisk upplevelse. En
grupp unga människor coachade varandra, lärde
känna varandra och delade med sig av sina kunskaper
och erfarenheter som en förberedelse inför framtida
ledarroller, säger Lukasz.
Både Łukasz Wieloch och Marta Zbanyszek
understryker hur viktigt det är att utveckla
DE BÄSTA ARBETSGIVARNA
social kompetens. De har mycket kontakt
w Top Employers Institute är
med kolleger i andra länder, främst Sverige
en internationell certifiering
och USA.
för arbetsgivare som uppfyller
– Dokumenten som vi arbetar med är
extremt höga krav. Volvo Polska
förstås desamma i hela Volvokoncernen
har mottagit utmärkelsen sex
men det är viktigt att tolka dem rätt. Vi har
gånger, senast 2015.
46
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
att göra med andra kulturer, lagar och tidszoner och
har fantastiska möjligheter att utbyta expertis, säger
Marta Zbanyszek.
Volvo Polska, befin­
ner sig i en omvandlingsfas med flera strukturella
förändringar, varav en är att Volvo CE:s traktorgrävare
ska sluta tillverkas i Polen, vilket påverkar cirka 150
anställda. Att vara en bra arbetsgivare innebär också
att försöka hjälpa människor hitta nya jobb.
– När andra arbetsgivare i regionen hörde nyhe­
ten började vi få telefonsamtal från företag som var
intresserade av att anställa vår personal. Det är defini­
tivt ett erkännande av hur duktiga våra medarbetare
är, säger Bozena Michońska. ž
VOLVOKONCERNEN, DÄRIBLAND
I VÅR OMVÄRLD
FOTO: NICKE JOHANSSON
inblick
Fyra generationer i
New River Valley, USA
När Eric Thornsberry Jr. började arbeta vid New River
Valley-fabriken 2014 var han den fjärde generationen i sin
släkt som gjorde det.
– Det känns redan som hemma här och jag har roligt
på jobbet för det mesta, säger Eric Jr.
Eric Thornsberry Jr:s gammelfarfar började på fabriken
i Dublin, Virginia, 1975 när det fortfarande var en White
Motor-fabrik. Han startade då en familjetradition som har
levt vidare i 40 år. I dag arbetar Eric Jr:s far, Eric Thornsberry Sr., som Team Facilitator på motorlinjen och Eric
Sr:s två bröder arbetar också på fabriken.
– Det har alltid varit en bra arbetsplats. Här har din
åsikt betydelse, och som Team Facilitator kan jag påverka
hur arbetet ska utföras, säger han.
År 2013 började Eric Sr:s hustru Ellen Thornsberry
som materialhanterare vid NRV-fabriken. Hon har haft flera
olika jobb inom fordonsindustrin tidigare, men säger att
det är något speciellt med Volvokoncernen.
– Här behandlas alla lika, oavsett ålder, kön eller typ av
arbete. Det är en av de bästa sakerna med att jobba här,
säger hon.
Andra generationens Thornsberry vid New River
Valley-fabriken, Homer Thornsberry, har nu gått i pension
efter 31 års arbete vid fabriken i Dublin, Virginia. Själv
började han arbeta på fabriken 1977 via en rekommendation från sin svärfar. Han är stolt över att släktens nya
generationer också vill vara en del av Volvofamiljen.
– Det här företaget har gett mig det liv jag har haft och
format mig till den jag är i dag, säger han. JANICE KIZZIAH
Eric Thornsberry
Jr. (längst fram) är
fjärde generationen
Thornsberry vid GTOfabriken i New River
Valley. Bakom honom
står hans föräldrar, Ellen
och Eric Sr. Hans farfar
Homer (längst bak) har
nu gått i pension.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
47
inblick
I VÅR OMVÄRLD
FRÅGOR TILL CAROLINE FRANSSON
Digital Brand Director – Portfolio Brands och medlem i
Volvokoncernens Mobile Core Team
Mobile Core Team har ett tydligt uppdrag: att samordna alla mobila
aktiviteter inom Volvokoncernen. ”Mobilitet är mer än bara ett
modeord – det är en global revolution som vi med gemensamma
krafter måste ansluta oss till”, säger Caroline Fransson.
1. Varför finns det ett Mobile Core Team?
– Mobila enheter som smartphones, surfplattor
och andra bärbara produkter, håller på att ta över
datorernas plats som förstahandsval när människor
ska söka efter information, handla och interagera.
Det finns ett ständigt växande utbud av mobila
tjänster idag, däribland många från Volvokoncernens olika varumärken. Mobile Core Team
upprättades som ett centralt nav för samordning
av den mobila verksamheten, som kommer att
fortsätta växa.
2. Vilka möjligheter erbjuder den mobila
tekniken?
– Dels skapas affärsmöjligheter av alla de data
som förmedlas när vi är uppkopplade och som kan
omvandlas till ökade kunskaper om våra produkter
och hur de används. Den mobila tekniken förbätt-
48
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
rar redan våra tjänster eftersom de ger kunderna
en chans att optimera sin totala ägandekostnad,
hitta återförsäljare och hämta driftinstruktioner på
resande fot, för att bara nämna några exempel.
Dessutom ger tekniken oss möjlighet att optimera
den egna interna verksamheten så att medarbetare
kan hjälpa varandra med arbetsuppgifter, komma
åt information i realtid och interagera med varandra, när som helst och var som helst. Möjligheterna
är i stort sett oändliga!
3. Varför behövs det samordning?
– I nuläget har vi en ganska splittrad strategi i
koncernen. Flera bra mobila initiativ har lanserats,
men vi tror att det går att utnyttja dessa bättre,
samtidigt som ett ökat samarbete kan optimera användningen. Exempelvis har cirka 200 mobil­appar
publicerats för ett av våra varumärken. Hur ska
kunderna veta vilken app de ska ladda ned? Varje
varumärke, funktion och process ansvarar naturligtvis för att upprätta och genomföra sin egen mobila
utvecklingsplan, men genom att ha en konsekvent
och tvärfunktionell samordning kan vi bli mycket
effektivare, erbjuda bättre användarupplevelser och
minska tiden till marknaden.
4. Vad kan Mobile Core Team erbjuda?
– Vår uppgift är att arbeta proaktivt som en
affärspartner inom koncernen i mobila sammanhang. Vi erbjuder vägledning i olika ämnen,
från varumärkesupplevelser till publiceringsstandarder, mobil intelligens i fråga om trender
och användarbeteende. Teamet består av
specialister och experter från olika affärsenheter
och koncern­funktioner och leds av IT Services
Solutions Delivery Unit.
NIC TOWNSEND
FOTO: CHRISTER EHRLING
Sök på Violin för
mer information om
mobile core team.
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
49
inblick
I VÅR OMVÄRLD
Dhruvajit lockar
stor publik
När Dhruvajit Sarma började teckna serier i nyhets­
brevet som hans avdelning inom Volvokoncernen i
indiska Bangalore ger ut, var hans kolleger snabbt med
på noterna. Nu är han något av en lokalkändis.
Vad fick dig att börja använda illustrationer, tecknade serier och logotyper på jobbet?
– De tecknade serierna Fantomen och Mandrake
som fanns i de lokala dagstidningarna när jag var
barn utgör än i dag en stor inspirationskälla för mig.
Jag var också med och gjorde en skoltidning.
Jag fick ännu större lust att använda serier och
logotyper efter att jag hade tagit min magisterexamen i Business Administration, där jag bland annat
fördjupade mig i varumärkesfrågor. Idéerna bakom
logotyper, tecknade serier och annonser är så fascinerande. Sedan dess har jag aldrig missat en chans
att få använda dem.
Var och hur började dina serier publiceras?
– Nyhetsbrevet som publicerar dem heter ”In
Touch In Tune: SAP India Newsletter”. Det ges ut av
SAP-avdelningen i Indien. För ett tag sedan började
vi fundera på att ta med en tecknad serie för att öka
intresset. Detta har varit avdelningschefens och linjechefernas tanke och är anledningen till att serierna
fortsatt publicerats.
Vilken är filosofin bakom dina illustrationer?
– För det mesta är ämnesvalet en ren impuls. Jag försöker avbilda något som kanske får mycket uppmärksamhet på jobbet just då.
Om mina serier lyfter fram frågor och diskussioner
eller kanske hjälper till att förmedla ett budskap eller
direktiv från högre instans till andra delar av organisationen – då har jag lyckats med mitt uppdrag!
Vilken reaktion har du fått från
dina kolleger när de har läst
nyhetsbreven?
– Hittills har jag inte stött på
något motstånd mot någon av
illustrationerna. Jag har däremot
fått beröm för dem. Det finns
en liten sanning bakom varje
sarkasm och en liten gnutta
information bakom varje
skämt. Det känns bra att höra
folk diskutera mina serier
över en kopp kaffe.
ALASTAIR MACDUFF
50
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
JESSICA BAI
”Starka rötter och en
stor mångfald”
J
”BOLBO BHARAT KARYALAY är det namn
jag brukar använda för kontoret i mina
illustrationer. BOLBO betyder VOLVO,
BHARAT är en synonym till INDIEN på hindi,
och KARYALAY är detsamma som KONTOR
på hindi. Tillsammans blir det alltså BOLBO
BHARAT SAP KARYALAY – VOLVO INDIENS
SAP-AVDELNING.”
DHRUVAJIT SARMA
Ålder: 33
Bor: i Bangalore, Indien
Arbete: har arbetat
inom Process & IT sedan
december 2011. Började
som Senior Solution
Consultant inom SAP
CRM och befordrades
förra året till Assistant
Manager. Arbetar för
närvarande med ett
projekt för Group Trucks
EMEA och NA. är själva själen eller DNA:t i en
organisation. Personligen tycker jag att Volvokoncernens kultur är
oerhört inspirerande, lockande och unik. Den fungerar som ett kitt
som håller ihop teamen som arbetar tillsammans. Det handlar om
många olika ingredienser: tillit, respekt, passion, smidigt samarbete,
vänlighet, öppenhet, energi, humor, skoj, resultatfokus, kreativitet,
mångfald, ansvar, lycka …
Alla vet att Volvokoncernen är en global matrisorganisation. För att
kunna arbeta mot olika mål måste vi ofta samarbeta med människor från
olika länder, globala funktioner, divisioner och affärsområden. Ibland får vi
möjlighet att träffa våra kolleger personligen men väldigt ofta har vi inte
den möjligheten. Trots att vi kan ha arbetat tillsammans i flera år via mejl
eller Lync vet vi kanske inte ens hur den andra personen ser ut. Personen på
andra sidan Lyncmötet kan ha en annan nationalitet, etnicitet, ålder, religion
och livsstil eller befinner sig i en annan tidszon, men det är inget hinder för
hur vi kommunicerar med varandra.. Det som gör att vi kan upprätthålla
en smidig kommunikation och ett effektivt samarbete är våra gemensamma
kärnvärden.
AG ANSER ATT FÖRETAGSKULTUREN
OM JAG ANVÄNDER ETT TRÄD SOM METAFOR för ett företag är trädets rötter
företagets kultur; trädstammen är företagets strategi, mål och verksamhet;
grenarna är de små teamen och löven är människorna. Om rötterna är starka
och djupt rotade är trädstammen oftast mycket stark och har potential att
växa sig hög. Det är viktigt att företagskulturen och strategin
är helt i linje med varandra. Varje löv är unikt och skiljer
sig åt i färg och form. Mångfalden av löv gör trädet
livfullt och vackert.
Personligen känner jag att Volvokoncernens
företagskultur är enhetlig och överensstämmer med
de flesta människors kärnvärden. Den förenar oss
och hjälper oss att arbeta nära varandra. Samtidigt
möjliggör den också mångfald och värdesätter och
respek­terar varje lövs unika form och färg.
Jessica Bai
Talent Management & Competence
Management Director, Staff & Support
Functions, Volvokoncernen i Kina
VO LVO G RO U P M AG A Z I N E 3 . 2 0 1 5
51
STOP
LOOK
WAVE
FOTO: JONAS TO
BIN
Inom Volvokoncernen finns ett
starkt engagemang för säkerhet,
som bland annat tar sig uttryck i en
global kampanj som ska öka barns
kunskaper om hur man beter sig på
ett säkert sätt i trafiken. Kampanjen
bygger på tre centrala begrepp:
Stanna, Titta och Vinka.
Skanna koden för
att läsa mer om
kampanjen
för Volvo Trucks,
Carl Johan Almqvist, Global Director of Safety
org.
Göteb
i
skola
en
på
barnen
lär ut trafiksäkerhet till