SOLD-seminarium 2015-05-20 Lärarinitierat skolforsknings- och utvecklingsprojekt Birgitta Norberg Brorsson 1 Disposition ● Projektet Språkfaktorn – Utvecklingsprojekt forskningsprojekt ● Lärares kompetensutveckling ● Kort om genrepedagogik ● Temat Lag och rätt i årskurs 7 ● Exempel på elevers responssamtal i grupp p. 2 Projektet Språkfaktorn p. 3 ”… förfrågan från Faktoriet (som är en högstadieskola i Eskilstuna) om forskningssamarbete kring ett genrepedagogiskt projekt i höst. Bakgrunden är att man har för avsikt att börja arbeta genrepedagogiskt med elever som börjar åk 7, i SO- och NO-ämnena bland annat, något man inte har gjort tidigare. Lärarna behöver fortbildas och verksamheten beforskas/utvärderas. Det man erbjuder är full tillgång till elever och verksamhet från åk 7 och framåt och det man efterfrågar är dels någon form av utbildningsinsats med en mindre grupp lärare, dels själva resultatet av forskningen.” (Ur mejl från avd.chef Marie Öhman juni 2014) p. 4 Faktoriet – en grundskola i Eskilstuna • • • • • Grundskola, 270 elever, 9 klasser i åk 7, 8, 9 2 arbetslag Lokaler för tillverkningsindustri från 1840 Testskola för digital undervisning. Lärplattor. Samarbete med Eskilstuna Stadsmuseum KomTek Konstmuséet Eskilstuna The Mersey Beatles Naturskolan Eskilstuna Parken Zoo Science Park Studiefrämjandet musik och media/Balsta musikslott Tekniska muséet Stockholm Teskedsordern Unna design B. Wahlström - Massolit förlag 5 Deltagande lärare 3 lärare i sv/so 1 lärare i sv/en 1 lärare i sv/spec.ped. 1 lärare i SVA 6 Skolledningen ● Stödjer projektet. ● Deltar i vissa möten. ● Ger deltagarna (viss) tid för projektmöten inom tjänsten. ● Vill gärna se tydliga resultat av projektet och att de sprids till andra lärare. ● Vill få mer kunskap kring de nyanländas lärande. ● Projektet kan bidra till en positiv bild av skolan som leder till att elever väljer denna skola. ● Önskar att skolan nämns vid namn i projektet. p. 7 Vad har hittills gjorts i projektet? ● Träffats 3 ggr under ht 2014 och 3 ggr under vt 2015 ● Diskussioner kring deltagarnas undervisning ● Tittat på filmer från Skolverkets hemsida ● Diskuterat läst litteratur t.ex. Greppa språket, Skolverksrapporter och artikel om responsgivning. ● BNB haft miniföreläsningar om språkutveckling och genrepedagogik. ● Projektet ska pågå i två år – ht 2014–vt 2016. 8 Aktionsforskning Interventionsforskning ● Forskare och praktiker arbetar tillsammans. ● Processen leda till förändring. ● Inte ett aktionsforskningsprojekt där forskare och praktiker följer varandra tätt under lång tid. ● Skulle kunna kallas interventionsforskning. ● Interventionen skapas under processens gång utifrån forskares och praktikers önskemål och möjligheter. 9 Mina roller ● Deltar i möten. ● Ger förslag till innehåll i mötena. ● Ger förslag till vad deltagande lärare kan fokusera på under en viss period. ● Utformar enkäter och blanketter av olika slag. ● I diskussioner deltar jag som en i gruppen men om jag blir tillfrågad som ”expert” svarar jag som en ”expert”. ● Jag observerar och videofilmar lektioner. ● Utdrag ur filmerna utgör grund för diskussioner i gruppen. ● Jag pekar på aspekter jag anser viktiga att notera i filmerna. 10 Preliminärt syfte Att undersöka hur de lärare som är engagerade i projektet Språkfaktorn arbetar med sambandet mellan språk och ämnesinnehåll i ett genrepedagogiskt perspektiv. - Hur byggs kunskap upp med språkliga medel? - Hur skapas meningsfullhet? - Hur tänker lärarna kring hur de skapar en språklig miljö som gynnar alla elevers lärande? - Vilka texter skriver eleverna? - Vilken stöttning får eleverna i skrivandet? p. 11 Lärares kompetensutveckling 12 ”Precis som eleverna behöver stödstrukturer och stödstrategier … , behöver lärarna verktyg, stödstrukturer och mentorskap för att inlemma forskningsrönen i sin undervisning.” (Caroline Liberg) Hämtat 2015-05-08 på http://www.forskning.se/nyheterfakta/teman/lasning/attla rasiglasaskrivaiskolan.4.303f5325112d733769280003786.ht ml 13 Framgångsrik kompetensutveckling ● Diskutera vald och gemensam aspekt. ● Handledaren ge återkoppling och göra inspel i diskussionen. ● Projektet grundas på identifierade behov. (Mouwitz, 2001: Hur kan lärare lära?) p. 14 Stöd för systematisk kompetensutveckling under lång tid som baseras på skolbaserade aktiviteter, klassrumsobservationer, reflektioner över dessa och med inslag av utomstående expertis har stor chans att göra varaktigt avtryck i verksamheten. (Skolverket 2013: Forskning för klassrummet) p. 15 Timperley, H., 2011: Realizing the power of professional learning. p. 16 Kort om genrepedagogik p. 17 … language learning involves learning language, learning through language and learning about language. (Halliday 1979) . p. 18 Genrepedagogik Självständig textkonstruktion Bygga upp kunskap Gemensam textkonstruktion Modellering och dekonstruktion Några aspekter i genrepedagogiken Interaktion och stöttning i klassrummet SFG Mer explicit skrivundervisning Redskap för hur text skrivs Integrering läsande – skrivande Relationen ämne – språk p. 20 Temat Lag och rätt i årskurs 7 21 Arbetsgång Lag och rätt • • • • • • • • • • • • • • Intro – bikupa om begrepp. Brott, straff. Answer Garden Lagar/oskrivna regler Lagboken. Arbete i häfte. Diskussion. Vi följer ett brott. Popplet (tankekarta) Hur går en rättegång till? Rollspel inför klassen. Skriv i par. Kortare argumenterande texter kring några frågor där eleverna måste diskutera och ta ställning (Ex. ”Vilket är värst? Sno pengar av en kompis eller kläder i en affär?”) Straff – vilka straff finns? Arbete i häfte. Film om brott i grupp. Diskussion i smågrupper. Brott bland unga. Film om internettrakasserier. Diskussion i smågrupper. Historisk tillbakablick. Eleverna får en text som sammanfattas i grupp. Genomgång argumenterande text. Ord, fraser etc. Avslutande skriftlig argumentation. Brev till en politiker. Individuell uppgift. Studiebesök vid rättegång i Tingsrätten 22 Betygskrav Samhällskunskap. Kunskapskrav för betyget E … I beskrivningarna kan eleven använda begrepp på ett i huvudsak fungerande sätt. Ej vardagligt språk … beskriver enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang Förklaringar Diskuterande/argumentera nde Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument. Argumenterande p. 23 Undervisningens och lärandets fyra zoner. III Kognitivt krävande, IV Kognitivt krävande, mycket kontext – utvecklingszonen lite kontext – frustrationszonen I Kognitivt enkel, mycket II Kognitivt enkel, lite kontext – komfortzonen kontext – uttråkningszonen Källa: Cummins 1996, Mariani 1997 p. 24 ”Inlärningen av nya begrepp [måste] börja med samtal i klassrummet om vad eleverna känner till om ämnet, med ett vardagsrelaterat språk och exempel från deras vardag. Att språket i ämnet tydliggörs och blir ett undervisningsmål som ska bedömas tillsammans med ämnesinnehållet är nödvändigt för att elever ska kunna utveckla ett kunskapsrelaterat språk.” (Källa: Gibbons, Pauline, 2010: Lyft språket lyft tänkandet.) 25 26 27 Samtal ● Samtal som förankrar förståelse ● Samtal om texter som förebilder för elevers skrivande ● Samtal om texters funktion (hur texten fungerar i sitt sammanhang) Samtal under arbetets gång ger viktigt och varierat stöd för kunskapsutvecklingen. p. 28 Utvecklande samtal ● Tänkande kopplas in ● Är utvecklande, utmanande, utvidgande – kognitivt och språkligt. ● Samtalet utvecklas och utvidgas utifrån elevernas kunskap och erfarenheter. ● Både lärare och elever kan styra samtalet. 29 Intellektuellt utmanande undervisning Ska leda till kritiskt tänkande. Exempel: - ställa frågor - lösa problem - dra slutsatser - diskutera - förklara begrepp och idéer - motivera sina åsikter - utveckla lässtrategier - utveckla ämnesspecifikt språk - länka konkret kunskap till vetenskaplig 30 Skrivdiskurser • Färdighetsdiskurs: ytliga språkliga aspekter, språkriktighet, färdighetsträning. • Kreativitetsdiskurs: intressant innehåll, personlig stil, litterär kvalitet. • Processdiskurs: antingen den mentala eller den praktiska processen eller båda. • Genrediskurs: typiska språkliga drag i olika texttyper. • Diskursen om sociala praktiker: textens funktion i olika sociala praktiker, autentiska uppgifter. • Sociopolitisk diskurs: kritisk medvetenhet om kontext, maktaspekter. (Ivanic, Roz, 2004: Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education. 31 Vol. 8, No 3, 2004) (Ivanic 2004) p. 32 Exempel på begrepp som aktualiserades i temat Lag och rätt Civilrätt Påföljd Snatteri Rån Signalement Åklagare Anhålla Husrannsakan Yrka Målsägande Huvudförhandling Vittnesed Personundersökning Villkorlig dom Dagsböter Anstalt Hovrätt Straffrätt Häleri Inbrott Medhjälp Straffmyndig Förundersökning Häkta Tingsrätt Försvarare Tilltalad Nämndemän Mened Skyddstillsyn Samhällstjänst Överklaga Intern Högsta domstolen p. 33 Vad gör eleverna i temat Lag och rätt? Läsa Skriva Samtala om Lyssna Egna erf. Till L och E Dramatisera Berättelse Häftet Argumentation Häftet Rollspel Argumentera i svar på sex frågor Inför rättegång Till L och E. Rollspel Rollspel (rättegång) Redogörelse Häftet Rättegång ” Till L och E Rollspel Förklaring Häftet Rättegång ” Till L och E Rollspel E ger instr. Till L Instruktion Ordsamling Answer Garden Svara på frågor -Paddan -Begreppspapper Mindmap I paddan 34 Framgångsfaktorer ● Tydlig planering ● Skolspråket och det specifika ordförråd som hör till temat Lag och rätt återkommer och används genom att eleverna - talar lyssnar skriver läser (i häftet) ● Gruppsamverkan ● Nyanländ elev skrev text och deltog aktivt i rättegången. ● Paddan används aktivt i olika syften. 35 Insamlat material ht 2014 – vt 2015 ● 5 lärarintervjuer à cirka 1 tim/lärare ● Elevenkäter ● Elevtexter ● Videofilmade lektioner i en klass i åk 7 under temat Lag och rätt, cirka 1300 min. ● Ljudinspelningar från samma lektioner ● Ljudinspelningar från två gruppresponssamtal ● Ljudinspelning från intervju med nyanländ elev, cirka 20 min. ● Minnesanteckningar från sex möten med projektlärare och ibland skolledning. 36 Möjliga forskningsområden - Lärarnas kompetensutveckling Verksamhetsanalys Språk och lärande Samtal och interaktion Textskapande och textanalys Skolspråk och vardagsspråk Multimodalitet Studier över längre tid av t.ex. inlärningseffekter Nyanlända Flickors och pojkars deltagande p. 37 Referenser Ivanic, Roz, 2004: Discourses of Writing and Learning to Write. Language and Education. Vol. 8, No 3, 2004. Mouwitz, L., 2001: Hur kan lärare lära? Internationella erfarenheter med fokus på matematikutbildning. NCM-rapport 2001:2. Timperley, H., 2011: Realizing the power of professional learning. Open University Press. p. 38 p. 39 p. 40 p. 41