1. No category

KOST
Riktlinje avseende kost för brukare
i vård och omsorgsboende
Innehållsförteckning
Sidan
Innehållsförteckning..................................................................................... 2
Bakgrund……………………………………………………………….......3
1. Syfte och mål .......................................................................................... 4
2. Ansvar ...................................................................................................... 5
3. Samverkan ............................................................................................... 8
4. Måltidsordning........................................................................................ 8
5. Nattfasta .................................................................................................. 9
6. Måltidsinnehåll ..................................................................................... 11
7. Specialkost ............................................................................................. 12
8. Näringsdryck/kosttillägg, konsistensanpassning och sondnäring…13
9. Måltidsmiljö .......................................................................................... 14
10. Bedömning av näringstillstånd ............................................................ 15
11. Munvård ................................................................................................ 15
Bilagor:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
Kostordination från sjuksköterska
Mat- och vätskeregistrering
Beräkning av energi- och vätskebehov
Kost-/matregistrering
Vätskeregistrering
Kaloriguide för mat och vätskor
Mätning av nattfastan
Konsistensguide (från Findus ”Matglädje för alla”)
2
RIKTLINJER GÄLLANDE KOST FÖR BRUKARE I VÅRD
OCH OMSORGSBOENDEN
Bakgrund
En grupp med bl a medicinskt ansvariga sjuksköterskor från länets kommuner
sammanställde i början av 2000-talet kostrekommendationer för att tydliggöra
vad som krävs för att åstadkomma en bra måltidsservice i kommunernas särskilda boenden. Omvårdnadsförvaltningen i Söderhamns kommun har 2008
omarbetat dessa rekommendationer till en kostpolicy för kommunen.
Kostpolicyn har tagits fram som en del av ett projekt om kost och nutrition
(näring) under ledning av ledningsansvariga sjuksköterskan Lena Burman.
Arbetet har skett i samverkan med bl a ledningen för kostavdelningen på kulturoch samhällsserviceförvaltningen.
Policyn har i första hand arbetats fram för att gälla boende i äldreboende, men
gäller i tillämpliga delar även äldre i andra särskilda boendeformer. (I äldreboenden, men inte i övriga särskilda boenden, ansvarar kostpersonal från kostavdelningen för tillagning av mat.)
Kostpolicyn är en vägledning för alla sjuksköterskor, enhetschefer, omvårdnadspersonal samt kostpersonal i särskilda boenden för äldre i Söderhamns
kommun.
Omvårdnadsnämnden har 080423 godkänt kostpolicyn.
2011 startade ett nationellt arbete med ”Bättre liv för sjuka äldre”. Med hjälp av
Senior Alert kunde ett systematiskt arbete gällande riskbedömningar och åtgärder starta.
Därmed kan vi vid revidering av detta dokument ta bort det som nu finns i
Senior Alert- registret och rutinerna gällande det arbetet.
Enligt ny dokumentplan i kommunen så kallas detta dokument inte policy längre, korrekt
namn blir riktlinje.
Reviderat 20150320 med tillägg 20150806
Upprättad av Lena Burman LAS
Fastställare Britt-Marie Blom-Lindström MAS
3
1. SYFTE OCH MÅL
SYFTE
Syftet med kostpolicyn är att skapa enhetliga riktlinjer för bedömning av näringstillstånd, måltidsordning, nattfasta, att betona måltidsmiljöns betydelse och att
förtydliga de olika yrkesrollernas ansvar.
MÅL
Målen avseende kost och nutrition är att:
•
De boende ska erbjudas vällagade och näringsriktiga måltider, individanpassade
och efter äldres särskilda behov.
•
Måltiderna ska serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att matglädje skapas och att måltiderna upplevs som höjdpunkter under dagen.
•
Förebygga undernäring och felnäring hos våra brukare.
•
Personal som är delaktig i mat/kosthantering ska ha relevant kunskap och
känna engagemang för matens, måltidens och näringens betydelse för hälsan.
4
2. ANSVAR
Maten är en förutsättning för god hälsa och ska betraktas som lika viktig som den
medicinska behandlingen. I de fall den boende inte själv kan ansvara för hela, eller
delar av sin näringstillförsel, har kommunen ansvar för att behovet tillgodoses.
I vård och omsorgsboende ska det finnas möjlighet att äta tillsammans med personal
och andra boende. Särskild tanke ska läggas på måltidsmiljön. Måltiderna ska vara en
njutning och en fest som speglar helger och andra högtider.
Äldres mat bör anpassas efter deras specifika krav på energi/näringsinnehåll, men
givetvis också efter den enskildes individuella behov och vanor. Hänsyn ska tas
till önskemål, behov av mat i olika konsistenser och till kulturella olikheter i matvanor. Införande av tvårättersval sker succesivt i vård och omsorgsboenden.
Ett gemensamt synsätt skall råda, med fokus på mat och dryck, matvanor och
måltidsmiljöer, där kosten och ätandet är en viktig del av den totala omvårdnaden
och rehabiliteringen av våra brukare.
Omvårdnadsnämnden
Omvårdnadsnämnden beslutar om övergripande inriktning för verksamhetens kvalitet.
Förvaltningschef
Förvaltningschef ansvarar för att nämndens beslut verkställs.
Verksamhetschef (VC)
Verksamhetscheferna ansvarar för att:
• Riktlinjer och mål för kostverksamheten följs upp.
• Resurserna fördelas på enheterna.
• Personalen har förutsättningar att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning,
måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt nödvändiga kunskaper att tillaga
näringsriktig kost inom LSS särskilda boende m.m.
• Enhetschef och ledningsansvarig sjuksköterska har den kompetens som krävs
för arbetet kring kost, samt för att kompetensutveckling sker i enhetlighet med
verksamhetens krav.
• Det bedrivs ett systematiskt kvalitetsarbete som innefattar planering och uppföljning, samt arbetar med ständiga förbättringar och utvärderingar, enligt
socialtjänstlagen, hälso- sjukvårdslagen och livsmedelslagen.
Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS)
MAS har ett övergripande ansvar enligt hälso- sjukvårdslagen 24§.
MAS ansvarar för att:
• Centrala kostgruppen sammankallas 3-4 gånger/år för att bl a följa upp
kostpolicyn.
• Biträda verksamhetschef när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet kring
kost.
5
Enhetschef
Enhetschef ansvarar för att:
• Kostriktlinjen är känd hos personalen och att denna tas upp i samband med
introduktion av nyanställd personal.
• Personal har den kompetens och de redskap som krävs för att följa riktlinjerna vad gäller måltidsordning, måltidsmiljö, nattfasta, livsmedelshygien samt
nödvändiga kunskaper att tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende
mm.
• Det finns kostombud på varje avdelning och att dessa deltar i kostombudsträffar.
• Rekommenderade tider för måltider hålls (i samarbete med ledningsansvarig
sjuksköterska, omvårdnadsansvarig sjuksköterska och kostpersonal).
Kostchef
Kostchef ansvarar för att:
• Produktion och livsmedelshantering sker enligt livsmedelslagen.
• Erbjuda mat och måltider som är energi- och näringsanpassade enligt gällande
rekommendationer och utifrån de äldres behov.
• Kostpersonal har adekvat kompetens för uppdraget.
• Tillhandahålla ett fullgott alternativ till dem som av medicinska, religiösa eller
etiska skäl inte kan äta den mat som normalt serveras.
• Verka kostnadseffektivt inom ram för den kvalitetsnivå som är överenskommen.
• Genomföra utvärderingar och kvalitetsmätningar.
Kostpersonal
Kostpersonalen ansvarar för att:
• Maten är vällagad och att receptbeskrivning följs.
• Ha adekvat kunskap om specialkoster.
• Distribuera rätt kost efter beställning enligt fastställd kvalitet gällande matens
utseende, smak och näringsinnehåll.
• Följa regler gällande livsmedelshygien (i samarbete med enhetschef och
ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska).
• Genomföra egenkontroll enligt rutin.
Läkare
Äldreboendets läkare ansvarar för att:
• Medicinsk bedömning, ordination och behandling.
• Ta ställning till och utreda om viktminskning orsakas av medicinska faktorer.
• Specialister kontaktas vid behov (exempelvis logoped, Tal- och sväljmottagning
för utredning av sväljproblem mm).
6
Sjuksköterska
Ledningsansvarig sjuksköterska/omvårdnadsansvarig sjuksköterska ansvarar för att:
• Den boendes närings- och vätskeintag i förhållande till hälsotillstånd, genom
att göra riskbedömningar och upprätta en åtgärdsplan.
• Dokumentera nutritionsstatus och kostbehandling i omvårdnadsjournal.
Ordinera näringsdrycker och kosttillägg, mellanmål, nattmål och
konsistensanpassning vid behov av detta.
• Kontakta läkare/dietist vid behov.
• Rådgivning till personal.
• Kalla till kostträffar på enheten.
• Samarbeta med enhetschef och kostpersonal i nutritionsfrågor.
Arbetsterapeut/sjukgymnast/fysioterapeut
Arbetsterapeut och sjukgymnast ansvarar för att:
• Skapa förutsättning för en god sittställning och miljö för den enskilde.
• Ge personalen kunskaper så att de kan utföra instruktioner angående detta.
• Förskriva och informera om ät- och drickhjälpmedel.
• Vid sväljsvårigheter hos boende delta i specifikt behandlingsupplägg med
Tal- och Sväljcenter i samarbete med sjuksköterska och omvårdnadspersonal.
Omvårdnadspersonal
Omvårdnadspersonalens ansvarar för att:
• Följa framtagna rutiner och riktlinjer avseende nutrition. Förstå vikten av att
tillaga näringsriktig kost inom LSS särskilda boende
• Observera förändringar eller avvikande kostintag och rapportera till sjuksköterska samt dokumentera detta.
• Regelbundna viktkontroller görs enligt ordination från sjuksköterska.
• Rekommenderade tidpunkter hålls för de olika måltiderna.
• Den enskildes måltidsmiljö är trivsam och lugn samt att serveringen och uppläggning av maten sker på ett trevligt sätt.
• Ge den enskilde möjligheter att påverka sin måltidssituation genom att
uppmuntra delaktighet och valmöjlighet.
• Utföra egenkontroll enligt Livsmedelslagen
Kontaktman
Den boendes kontaktman i personalgruppen ansvarar för att:
• Vid inflyttning dokumentera i genomförandeplanen kring brukarens
individuella behov av kost, näringsinnehåll samt måltidsordning och vanor.
• Delaktig i nutritionsbedömningen och vid upptäckt risk för undernäring och
pågående viktnedgång. Se över nattfastan tillsammans med sjuksköterska.
• Rapportera till sjuksköterska, sjukgymnast och arbetsterapeut vid nutritions och
ätproblem.
• Delta i Teamträffar och dokumentera förändringar i brukarens
genomförandeplan.
7
Kostombud
Kostombuden är ansvariga för att:
• Delta i kostutbildning, kostmöten och själv söka information inom kostområdet.
• Sprida kunskap och information till övrig personal.
• Stödja kontaktpersonen i nutritionsbedömningen.
• Egenkontroller/mätningar görs enligt framtagna riktlinjer (Livsmedelslagen).
3. SAMVERKAN
Omvårdnadsförvaltningen och kultur- och samhällsserviceförvaltningens kostavdelning samverkar kring kost och näringsfrågor avseende vård- och omsorgsboenden
för äldre och matdistribution till personer i ordinärt boende.
På vård- och omsorgsboenden hålls kostmöte 2-4 gånger per år för att ta upp frågor som
rör kosten. Sjuksköterska eller kostombud kallar till kostmötet. Vid mötet medverkar
kostpersonal, kostombud, sjuksköterska, ev. enhetschef och om möjligt representanter
för brukarna. Minnesanteckningar från dessa träffar ska skickas till VC och MAS.
En s k central kostträff hålls 3-4 gånger per år för att diskutera övergripande frågor
kring kost, näring och samarbete mellan omvårdnadsförvaltningens och
kostavdelningens verksamhet. Vid mötet medverkar kostchef, biträdande kostchef,
verksamhetschef för vård- och omsorgsboenden och medicinskt ansvarig sjuksköterska.
VC för hemtjänst är adjungerad.
4. MÅLTIDSORDNING
En bra måltidsordning är en viktig förutsättning för att tillgodogöra sig den serverade maten. Sex måltider väl fördelade över dagen, varav tre bör vara huvudmål,
rekommenderas av såväl Socialstyrelsen som Livsmedelsverket.
Rekommenderade tider för servering av måltider:
Frukost
kl. 07.30-09.00
Mellanmål Förmiddag vid behov och efter ordination.
Lunch
kl. 12.00-13.00
Mellanmål kl. 14.30-15.30
Middag
kl. 16.30-18.00
Kvällsmål
kl. 19.30-20.30
Nattmål
Vid behov och efter ordination, men behövs egentligen alltid för att bryta
nattfasta >11 timmar.
8
5. NATTFASTA
Nattfastan ska enligt svenska näringsrekommendationer inte överstiga 11 timmar. Det är
tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, d.v.s. tiden under natten
då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Att korta nattfastan kan
förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge högre
livskvalitet.
Nattfastans betydelse
Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som
ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta
energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar
slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att
kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till
energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på
grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är
dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period
med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä
sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre
grad av självständighet och ökad vårdtyngd.
Undernäring
Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen
behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare
inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av
dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av
energi och näring.
Sårläkning
Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar
kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har
också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan
inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning.
Fall
Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler
och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En
undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd
skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar
längre tid hos en undernärd person.
Diabetes
För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på
morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan
vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör
att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent
kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på
morgonen hos personer med diabetes.
9
Sömn
Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på
grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att
begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av
sömnmedel.
Aptit
Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer
under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och
näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för
undernäring.
Förstoppning
Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet.
Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av
laxermedel.
Vad behövs för att nattfastan ska brytas?
Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är
kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell
rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla
10-15 g kolhydrater för att bryta nattfastan.
Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ:
1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %)
1,5 dl välling
1,5 dl O’boy gjord på mellanmjölk
2 dl nyponsoppa
2,5 dl saft
1 banan
Nattfasta ska tas upp på Teamträffar. Orsak och åtgärder vid lång nattfasta ska
dokumenteras i hälso- och sjukvårdsjournalen under ”nutrition”. I genomförandeplanen
dokumenteras det som brukaren önskar.
Återkommande erbjudanden kan underlätta för brukaren att tacka ja.
Att väcka en omsorgstagare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärden
vid arbetet med att begränsa nattfastans längd. I vissa fall anses det okej att väcka en
omsorgstagare som sover, till exempel för att ge medicin eller för att byta blöja. På samma
sätt borde det vara legitimt att väcka och ge nattmål till någon som riskerar ett undernäringstillstånd.
Viktigt att ge annat än vatten vid läkemedelsintag!
10
6. MÅLTIDSINNEHÅLL
Normalkost
Innebär den grundkost som ska gälla för brukare inom kommunens vård- och omsorgs
boenden. Denna kost är energi- och näringstät, tillagad av feta mjölk- och
mejeriprodukter.
Det är vanligt att äldre har för låg kroppsvikt. Därför är det viktigt att minimera
användandet av lättprodukter. Dock rekommenderas mellanmjölk som dryck i stället
för standardmjölk, då mellanmjölken innehåller betydligt mer D-vitamin, något som
de äldre behöver.
Om boende har problem med övervikt kan sjuksköterskan prata med den boende
(och dennes läkare) om eventuella åtgärder eller rekommendationer.
Måltiderna vid äldreboenden bör innehålla följande:
Frukost, lunch och middag
Mellanmål
Vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd är mellanmålen lika viktiga som huvudmålen, eftersom äldre ofta äter små portioner.
Förslag på mellanmål:
Mellanmål förmiddag
• Fruktbit
• Nyponsoppa alt. fruktsoppa
• Dryck t.ex. saft, juice
• Mjölkdrink
• Smörgås
Mellanmål eftermiddag
• Kaffe/te eller buljong
• Smörgås
• Vetebröd/mjuk kaka
• Mjölkdrink
• Frukt
Nattmål
• Välling
• Yoghurt
• Näringsdryck (efter ordination)
• O’Boy
• Fil
• Smörgås
• Frukt
11
För de som behöver extra näring rekommenderas:
• Kräm med kaffegrädde
• Konserverad frukt med grädde eller glass
• Gräddglass
• Äppelmos blandat med lite grädde
• Mjölkchoklad med grädde
• Filmjölk eller gräddfil med krossade pepparkakor
• Näringsdrycker (efter ordination)
Det är viktigt att vid behov kunna servera extra mellanmål oavsett tid på dygnet.
Det kan t ex i vissa fall finnas behov av nattmål eller tidigt morgonmål för att inte
nattfastan ska bli för lång.
Minst tre mellanmål per dygn bör serveras vid vissa sjukdoms- och näringstillstånd.
7. SPECIALKOST
Ämnesomsättningen sjunker hos äldre människor, men behovet av näringsämnen
är oförändrat. Många sjukdomar påverkar kroppens förmåga att ta upp och tillgodogöra sig näring. Det ska finnas tillgång till specialkost och
näringsdrycker/kosttillägg som kan ges efter individuell medicinsk bedömning och
ordination av ansvarig sjuksköterska. När sjukdomstillstånd och näringstillstånd så
kräver kan önskekost ordineras av sjuksköterska.
Följande specialkoster ska kunna tillhandahållas:
• Protein och energirik kost (PER-KOST)
• Glutenfri kost
• Laktosreducerad kost
• Mjölkproteinfri kost
•
•
•
•
•
Kost vid överkänslighet
Fettreducerad kost
Diabetesanpassad kost
Laktovegetarisk kost
Övrig sjukdomsrelaterad kost
Hänsyn ska, om möjligt, tas till de som utifrån etnisk bakgrund och religion önskar
annan kost.
12
8. NÄRINGSDRYCKER/KOSTTILLÄGG,
KONSISTENSANPASSNING OCH SONDNÄRING
Näringsdrycker/Kosttillägg
Ett brett sortment av näringsdrycker/kosttillägg finns för olika behov och näringsstatus.
Näringsdrycker har ett komplett näringsinnehåll, det finns också juiceliknande
kosttillägg, detta är inte komplett, men dock vitaminberikat och energirikt.
Konsistensanpassning
Vid tugg- och sväljsvårigheter ska det finnas möjlighet att servera konsistensanpassad mat enligt konsistensguiden:
• Hel kost
• Hackad kost
• Grov patékost
• Timbalkost
• Gelékost
• Flytande, kall eller varm kost
• Tjockflytande, kall eller varm kost
Se bilaga 8.
Sondnäring
Sondnäring ges efter individuell medicinsk bedömning och på ordination av dietist.
Sondnäring ingår i matabbonemanget.
Den sondnäring som tillverkas av industrin, oavsett fabrikat, har en balanserad
sammansättning av näringsämnen.
Viktigt att komma ihåg munvård hos dessa personer. Även viktigt att tillvarata
möjlighet att sitta med vid måltider, känna doft och smak (om det är möjligt).
13
9. MÅLTIDEN
Måltidsmiljön
Måltidsmiljön anses allmänt mycket betydelsefull för vad och hur vi äter, vilket
visats i flera studier. Att måltiden präglas av samvaro/gemenskap, lugn och ro,
samt att bordet är trevligt dukat och maten snyggt och prydligt upplagd är av stor
vikt för trivsel, matlust och ätande. För många äldre och personer med funktionshinder och svår sjukdom kan måltidsmiljön/-situationen ha en avgörande betydelse
för ätandet och livskvaliteten.
Det är viktigt att tänka på att många äldre måste få god tid på sig vid måltiderna.
Stress kan orsaka att en person tappar aptiten. Det bör därför inte vara för många
personal involverade i själva måltidssituationen. Personal som är stöd vid måltiden
ska sitta med vid bordet. Ingen avdukning ska ske innan alla har ätit färdigt.
Det passar inte alla att äta i grupp. Det är därför viktigt att ta reda på brukarens
önskemål kring detta. Vissa diagnoser har också betydelse när man bedömer om
brukaren bör äta i grupp eller ensam.
Bemötande
Att se människan och ta hänsyn till de individuella behoven och önskemålen är
avgörande för att de äldre ska må bra. Det är viktigt att se varje individ och respektera
dennes integritet. När det gäller måltidssituationen kan det vara så enkla saker som att
fråga om maten smakade bra och om personen vill ha mer. Det är en självklarhet att den
äldre får känna inflytande över sin matsituation. Bemötandet och hur vi väljer att
uttrycka oss kan vi alltid påverka. För att bibehålla förmågor som man har är det viktigt
att få göra så mycket som möjligt själv. Uppmuntra och stötta istället för att ta över.
Alla som kan bör få möjlighet att servera sig själva av bröd och smör.
14
Belysning
En god ljusmiljö kan till viss del kompensera för nedsatt synförmåga. En bra belysning
samverkar med färg och form så att rumsupplevelsen blir harmonisk, tydlig och säker.
Genom att använda färger med starka kontraster förstärks det som ska uppmärksammas.
Detta underlättar förmågan att orientera sig för personer med nedsatt syn och/eller
demenssjukdom. En bra belysning är en god allmänbelysning och punktbelysning,
som inte bländar, ovanför borden. Äldre är mer känsliga för bländning och motljus,
vilket kan skapaproblem under måltiden. Det är bra att sitta så att ljuset från fönster
kommer från sidan eller bakifrån. Anpassa ljuset i matsalen med hjälp av persienner.
Möbler
För att komma intill matbordet bör bordet ha fyra raka ben och ingen kantlist under
bordsskivan. Det mest naturliga och det som ger den bästa sittställningen vid måltiden
är att sitta på en vanlig stol.
Sittställning
Hur vi sitter kan vara avgörande för hur vi ska klara av att äta och dricka. Sittställningen
påverkar vår förmåga att tugga och svälja. Sittställningen ska vara så upprätt som möjligt.
Den äldre kan behöva stöd bakom ländryggen av ryggstöd och kanske någon extra
kudde. Sitta på ett fast och plant underlag ger goda förutsättningar för en upprätt sittställning,
vilket ger stabilitet och frigör armar, nacke och käkens rörlighet. För att sitta stabilt och kunna
äta själv krävs understödyta för armarna. För att uppnå detta behöver bordshöjden eller
sitthöjden anpassas. För att få chans till en aktiv sittställning bör också underbenen vara så
rakt ner möt golvet som möjligt. I de fall brukaren behöver sitta kvar i sin rullstol, så ta bort
eller vinkla ner benstöden för att uppnå aktiv sittställning. Detta tillsammans med en kudde
bakom ryggen kan vara avgörande för både aktivitet och möjligheten till bra sväljfunktion.
Dukning och servering
Ett dukat bord främjar aptiten och visar att det är dags för mat på ett välkomnande sätt. Duka
bordet med lite extra omsorg. Duka strax innan måltiden. Den äldre kan ha svårigheter att
varsebli saker och ting i sin omgivning. En vit tallrik med filmjölk, kniv och gaffel mot ett
brokigt underlag kan vara tillräckligt dåliga kontraster för att utgöra ett hinder för ett
självständigt ätande. För att bättre urskilja maten bör det finnas två uppsättningar
porslin, en ljus och en färgad som används omväxlande beroende på vad maten har för färg.
Glas som är färgade är lättare att se än helt genomskinliga. Färgade servetter och dukar kan
också bidra till att det skapas kontraster. Kontraster kan bidra till ökat oberoende under
måltiden.
Duka gärna extra fint till helgen så att man ser skillnad på vardag och helg. Av hygieniska
skäl bör förkläde användas vid servering av maten, vilket också är ett bra sätt att markera att
det är dags för mat.
Presentera matsedeln både muntligt och skriftligt på en tavla.
Störande moment och ljud
En demenssjuk person saknar förmågan att sortera sinnesintryck vilket kan leda till
överkänslighet för bland annat höga ljud. Oväsen som stör en överkänslig individ kan leda till
stress och koncentrationssvårigheter.
• Undvik att ha på TV eller radio under måltiden.
• Undvik diskplock och låt diskmaskinen vara stilla till dess måltiden är över.
• Låt inte måltiden bli ett överrapporteringstillfälle mellan personal.
• Prata och umgås med de äldre och låt måltiden ta tid!
15
Att få den hjälp jag behöver när jag äter
Stötta den äldre till att bibehålla de förmågor som han eller hon har. En starthjälp kan vara att
placera en sked eller gaffel i personens hand och säga ”varsågod”. Mata inte passivt utan låt
den äldre hålla i glaset, skeden eller gaffeln och guida den äldres arm och hand mot munnen.
Guidning är betydelsefullt för självkänslan och tryggheten.
Den som behöver hjälp med matning ska få det av personal som har kunskap om just den
personens ätsvårigheter och som vet hur personen vill ha hjälp. Att bli matad påverkar den
personliga integriteten och kan vara förknippat med skamkänslor. Därför måste matning ske
på ett så värdigt sätt som möjligt, vilket kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens.
• Sitt ned när du matar.
• Sitt så att du får ögonkontakt med den du matar.
• Se till att den äldre ser maten och förstår vad som händer.
• Den som matas bör bli matad av samma person genom hela måltiden. Att mata en person tar
minst 20 minuter.
Äthjälpmedel
Har man problem att hantera vanliga bestick, tallrik och glas finns det olika hjälpmedel som
kan underlätta i ätsituationen. Arbetsterapeut kan hjälpa till med utprovning av äthjälpmedel
och informera om vad som finns i sortiment.
Checklista
Före måltiden
 Duka en kort tid före måltiden så att signalen ”nu är det snart mat” kommer i rätt tid.
 Duka med kontraster.
 Duka med bröd, smör och måltidsdryck.
 Glöm inte tillbehören.
Under måltiden
 Hjälp den äldre till en upprätt och stadig sittställning. Bäst är att sitta på en vanlig stol.
 Ge en positiv muntlig presentation av maten vid servering.
 Använd förkläde vid servering av maten.
 Finfördela maten efter servering.
 Sitt gärna med vid matbordet under måltiden.
 Undvik störande ljud.
 Låt måltiden ta tid.
16
10. BEDÖMNING AV NÄRINGSTILLSTÅND
Syftet med bedömning av näringstillstånd är att hitta risk för undernäring hos boende,
innan undernäringen ger symtom, eftersom det är lättare att förebygga än att
återuppbygga ett sviktande näringstillstånd.
Risken för infektionssjukdomar minskar om näringstillståndet är gott, liksom risken för
förvirringstillstånd. Dessutom förhindras bristsjukdomar och nedbrytning av
muskelmassa.
Ett gott näringstillstånd leder till förhöjd livskvalitet, med vinster för såväl den boende
som samhället.
Målet är att ingen boende ska vara undernärd mot sin vilja.
11. MUNVÅRD
God munhygien, kontroll av tandstatus och slemhinnor i munnen, ska göras
regelbundet. Vi använder riskbedömningsinstrumentet ROAG ( Revised Oral
Assessment Guide) Detta är viktigt för att kunna tillgodogöra sig maten på rätt sätt.
Bristande munhälsa kan resultera i ätproblem och i förlängningen till undernäring,
försämrat allmäntillstånd och minskat välbefinnande.
Sjukdomar och förändringar i munhålan kan i sin tur uppstå eller förvärras om
nutritionsstatus är bristfällig. En god balans i intaget av näringsämnen är en
förutsättning för att bibehålla munhålans vävnader friska och intakta.
Landstinget ansvarar enligt tandvårdslagen för att uppsökande munhälsovårdbedömning
erbjuds de boende, och att omvårdnadspersonal får munvårdsutbildning en gång per år.
17
BILAGA 1
KOSTORDINATION FRÅN SJUKSKÖTERSKA
Boendes namn:______________________________________________
Födelsedata:________________________________________________
Särskilt boende/enhet:_________________________________________
Ansvarig sjuksköterska:_______________________________________
Datum:_____________________________________________________
Ordinerad kost
Normalkost
PER-kost
Diabetesanpassad kost
Lakto-/Vegetarisk kost
Glutenfri kost
Laktosreducerad kost
Mjölkproteinfri kost
Proteinreducerad kost
Allergianpassad kost:______________________________________________________
Övrig specialkost:_________________________________________________________
Personliga önskemål:______________________________________________
___________________________________________________________________________
___________________________________________________________________________
Sondnäring ordinerad av dietist.________________________________________________
___________________________________________________________________________
Ordinerad konsistens på mat
Normalkost, hel eller hackad.
Grov patékost
Timbalkost
Gelékost
Flytande, kall eller varm kost
Tjockflytande, kall eller varm kost
Ordinerad stödnutrition
Näringsdryck/kosttillskott, ange produkt:
Extra mellanmål/önskekost:
______________________________________________________________
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 2
MAT- OCH VÄTSKEREGISTRERING
Genom att göra en mat- och vätskeregistrering kan man följa och värdera en boendes
energi- och näringsintag. En jämförelse med uppskattat behov kan sedan göras och
utifrån resultat kan korrekt nutritionsbehandling ges.
Registreringen bör omfatta minst två på varandra följande dagar för att ge en rättvis
bild. Ansvarig sjuksköterska bedömer och beslutar om registrering ska genomföras.
UTFÖRANDE
• Varje enskilt livsmedel som den boende konsumerar, både mat och dryck (även vatten)
skall registreras under minst två dygn på bifogad lista (bilaga 6 och 7).
•
Anteckna typ av måltid, klockslag, livsmedel/maträtt samt ge en beskrivning av
t.ex. fetthalt på mjölk, korv och margarin mm, typ av bröd.
•
Glöm inte att registrera tillbehör till maten t ex. sås, sylt, socker mm.
•
Den portionsstorlek som serveras måste också noteras. Försök beskriva mängder med
hjälp av hushållsmått och styckeangivelse såsom 1 dl, 1 msk, 1 skiva osv.
•
Det är viktigt att det är den mängd som verkligen konsumeras som antecknas, därför
måste ev. rester på tallriken uppmärksammas.
Beräkna uppskattat behov med hjälp av ”Beräkning av energi- och vätskebehov” (bilaga 5).
ENERGIFÖRDELNING
Frukost
Mellanmål
Lunch
Mellanmål
Middag
Kvällsmål
15-20%
10-15%
20-25%
10-15%
20-25%
10-20%
320-430 kcal
210-320 kcal
430-540 kcal
210-320 kcal
430-540 kcal
210-430 kcal
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 3
BERÄKNING AV ENERGI- OCH VÄTSKEBEHOV
Energibehov
Energibehovet är individuellt och beroende av flera faktorer. Nedanstående mall kan
användas för att beräkna energibehovet. Ett generellt mått kan man få genom att
multiplicera vårdtagarens vikt med 30.
Ex. 70 kg x 30 kcal = 2100 kcal
Basalmetabolism
Genomsnittligt energibehov
i kalorier (Kcal) per kg
kroppsvikt och dag
20
Sängliggande
25
Uppegående
30
Återuppbyggnadsfas
35
Korrigeringar för beräknat energibehov
Om vårdtagaren är mager
+10 %
Om vårdtagaren är överviktig
-10 %
För varje grads temperaturstegring
+10 %
Vätskebehov/kg kroppsvikt och dygn
Ökat vätskebehov föreligger vid feber och diarréer. Lägg till 250 ml vatten per dygn för
varje grads temperaturstegring.
Vatten är det viktigaste näringsämnet. Vi kan inte klara oss utan vatten mer än några dagar.
Med åldern kommer ofta minskad förmåga att känna törst och minskad förmåga hos njurarna att spara vatten. Följden kan bli allvarlig intorkning, speciellt i samband med sjukdom.
All personal måste ha kunskap om vilka tecken på intorkning som förekommer. Förutom
torra slemhinnor, svullen tunga, förhöjd kroppstemperatur, minskad urinmängd, förstoppning,
illamående och kräkning kan också mental påverkan och förvirring, förekomma.
Vätskebehov: 30 ml/kg kroppsvikt och dygn (t ex 2,1 liter/dygn för en person som väger 70 kg.)
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 4
KOST-/MATREGISTRERING
BOENDES NAMN…………………………………………………..………………………...
ENHET/AVDELNING……………………..………………………………………………….
ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:…………………………………………………………….
DATUM………………………………………………….
All mat och dryck registreras under 2 dygn (dag och natt).
Listan ska lämnas till sjuksköterska.
Måltidstyp
Tidpunkt
Livsmedel/maträtt/
dryck
Beskrivning/
kommentarer
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
Mängd
BILAGA 5
VÄTSKEREGISTRERING
BOENDES NAMN………………………………………………………………..……………
ENHET/AVDELNING……………………..………………………………………………….
ANSVARIG SJUKSKÖTERSKA:…………………………………………………………….
DATUM………………………………………………….
All vätska registreras under 2 dygn (dag och natt).
Listan ska lämnas till sjuksköterska.
Klockan Dryck
Serverad mängd(ml)
Urdrucken mängd(ml)
Energi(kcal)
Total vätska :………………………
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 6
KALORIGUIDE FÖR MAT OCH VÄTSKOR
SORT
Frukost
Välling
Gröt, havregryn
Gröt, mannagryn
Hård brödskiva
Hård med pålägg
Margarin 40%
Margarin 80%
Mjuk brödskiva
Mjuk med pålägg
Musli
Cornflakes
Ägg
MÄNGD
1
1
1
1
1
10
10
1
1
1
1
1
Kcal
dl
dl
dl
st
st
g
g
st
st
dl
dl
st
75
65
90
40
120
35
70
75
155
150
50
90
5
110
20
130
30
40
45
60
75
50
20
Dryck/vätska
Buljong
Chokladdryck
Kaffegrädde
Läsk (burk / flaska)
Lättöl
Mjölk /Fil 0,5 %
Mjölk / Fil 1,5 %
Mjölk / Fil 3 %
Välling
Saft / juice
Saft osötad
1
1
1
330
1
1
1
1
1
1
1
dl
dl
msk
ml
dl
dl
dl
dl
dl
dl
dl
Mellanmål/dessert
Soppa gjord på pulver
Chokladpudding
Vispgrädde ovispad
Fromage
Vispgrädde vispad
Glass light
Gräddglass
Kall soppa osötad
Kall soppa sötad
Kex / pepparkaka
Kräm osötad
Kräm sötad
Mjuk kaka skiva
Pannkaka + sylt
Skorpa
Småkaka
Smörgåsrån
Tårta bakelse
Vetebröd osötat
Vetebröd sött slät
1
1
1
1,5
1
1
1
2
2
1
1,5
1,5
1
1
1
1
1
45
1
1
dl
port
msk
dl
msk
dl
dl
dl
dl
st
dl
dl
st
port
st
st
st
g
st (25 g)
st (25 g)
25-105
170
60
175
30
75
120
45
120
30
25
120
100
350
45
55
15
170
70
85
BILAGA 6
SORT
MÄNGD
Kcal
Övrigt
Chokladkaka
Honung
Mos / sylt / marmelad
Smågodis
Sockerbit
Strösocker
100
1
1
1
1
1
g
msk
msk
bit
st
msk
550
50
35
10
15
50
Frukt
Apelsin
Banan
Bär
Fruktkonserv
Fruktkonserv
Fruktsallad
Kiwi
Vindruvor
Äpple/ päron
1
1
1
1
150
1
1
100
1
st (110 g)
st (105 g)
dl
dl
g
dl
st (65 g)
g
st (125 g)
50
100
60
100
110
100
30
80
65
Pulver berikning (Semper)
2 msk
50
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 7
MÄTNING AV NATTFASTAN
Från kvällen den:
Boende/enhet
Namn:
till nästföljande morgon
Kvällsmål (klockslag)
Extra kvällsmål/ nattmål/
morgonmål (klockslag)
Vad består det extra målet
av? (allt ska vara med, även
dryck som ges till läkemedel
etc.
Första morgonmål
(klockslag)
Bilaga till omvårdnadsnämndens kostriktlinje mars 2015
BILAGA 8