trygga och säkra korsningspunkter mellan fotgängare och cyklister
TRYGGA OCH SÄKRA KORSNINGSPUNKTER MELLAN FOTGÄNGARE OCH CYKLISTER © Trivector Annika Nilsson, Trivector Traffic AB DEFINITION AV KORSNINGSPUNKT Platser där fotgängare och cyklister korsar varandras vägar på gc-ytor, t ex vid gc-tunnlar, vid hållplatser, vid väntutrymmen vid gc-passager, trafiksignaler etc © Trivector 2 BAKGRUND Konflikter mellan fotgängare och cyklister ‒ Säkerhet ‒ Trygghet ‒ Framkomlighet Resor till/från/inom Stockholm 29% 0% 20% Till fots Källa: Stockholm stad (2012). Cykelplan 5% 34% 40% Cykel 31% 60% Kollektivtrafik 80% Bil/Mc/moped 1% 100% Annat Källa: RVU Sverige 2011/2012 3 © Trivector PROJEKTUPPLÄGG Etapp 1: Förstudie och omvärldsanalys ‒ Litteraturgenomgång ‒ STRADA-analys ‒ Analys av utformningsprinciper Etapp 2: Fördjupad studie av Stockholm ‒ ‒ ‒ ‒ Analys av allmänhetens och intresseföreningars synpunkter Observationer på problemplatser Fältstudier på demonstrationsplatser Slutsatser om lämpliga utformningsprinciper och åtgärder Etapp 3: Förankring i ett nationellt perspektiv ‒ Inklusive referensgrupp © Trivector 4 RESULTAT STRADA-ANALYS Cyklist 35% Olyckor mellan fotgängare och cyklister står för 1% av de skadade fotgängarna respektive cyklisterna Ca hälften av olyckorna sker på gång- och cykelbana/väg, oklar andel pga korsningspunkter Flest fotgängare skadas, men (fler) cyklister drabbas av allvarligare skador Fotgängare 65% Invalidrisk 1% Invalidrisk 5% Invalidrisk 10% Fotgängare 64 (12 %) 24 (4 %) 8 (1 %) 70 (21 %) 29 (9 %) 12 (4 %) (547 skadade) Cyklister (328 skadade) © Trivector Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013 5 DE SKADADES ÅLDER OCH KÖN 62 % av de skadade cyklisterna är män Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013 6 © Trivector 67 % av de skadade fotgängarna är kvinnor FÖRDELNING ÖVER ÅRET © Trivector Störst problem under maj-september, men ett ökande problem även under början av vintern Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013 7 Främst längs huvudgator Koncentrationer vid bl a Slussen och Gamla stan Platserna stämmer väl överens med platser med många inkomna synpunkter © Trivector RESULTAT STRADA-ANALYS STOCKHOLM Källa: STRADA polis och sjukhus 2009-2013 8 10 OBSERVERADE PROBLEMPLATSER Tegelbacken Strömbron/ Strömgatan Norr Mälarstrand Hantverkargatan vid Stadshuset Solna C Munkbroleden vid T-Gamla stan Munkbroleden vid Kornhamnstorg Södertäljevägen vid Marievik Ringvägen vid Skanstull Egenskaper: • Höga gc-flöden (60-1700/timme) • Variation avseende lutning, utformning, reglering, korsningstyp, cykelbanetyp mm © Trivector Mikrofonvägen vid tpl Västberga SLUTSATSER FRÅN OBSERVATIONSSTUDIER VID PROBLEMPLATSER Oftast en grupp som dominerar platsen och samspelar i mindre utsträckning, flöde tycks ha avgörande betydelse ‒ ‒ Vid stora flöden av cyklister och fotgängare uppstår klungor med negativ inverkan på uppmärksamhet och samspel, de som är längre bak i klungan är mindre uppmärksamma och följer efter dem i täten Under rusningstrafik kan fotgängare få problem med framkomlighet Backar och dålig sikt försämrar cyklisters uppmärksamhet, medan busshållplatser och dubbelriktade cykelbanor försämrar fotgängares uppmärksamhet Utformningen bör uppmärksamma och skapa förståelse för korsningspunkten (sikt, belysning, markering, skyltning) ‒ Och möjliggöra önskvärt beteende (utrymme) © Trivector 10 DEMONSTRATIONSPLATSER FÖR FÖREEFTERSTUDIER Tegelbacken Skeppsbron Hantverkargatan vid Stadshuset Metod för fältstudie: - Flödesräkning - Beteendestudier - Intervju-/enkätstudie Munkbroleden vid Kornhamnstorg Ringvägen vid Skanstull © Trivector Munkbroleden vid T-Gamla stan RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER FÖRE ÅTGÄRD ̶ UPPMÄRKSAMHET Andel ouppmärksamma (oavsett interaktion) cyklister fotgängare 100% 80% 60% 40% 20% 0% Plats Munkbroleden Typ Korsning Flöde/h Andel cyklister 1728 56% Stadshuset Skeppsbron Skanstull Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull Korsning Hållplats Hållplats Korsning 1376 1232 79% 72% Dubbelriktad cykelbana Hållplats 852 76% MEDEL 1140 952 93% 18% Enkelriktad cykelbana © Trivector Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken 12 RESULTAT FRÅN BETEENDESTUDIER FÖRE ÅTGÄRD ̶ SAMSPEL Andel som samspelar av dem i interaktion cyklister fotgängare 100% 80% 60% 40% 20% 0% Plats Gamla stan Munkbroleden Gamla stan Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull Tegelbacken Stadshuset Skeppsbron Skanstull Typ Korsning Hållplats Korsning Hållplats Korsning Hållplats Flöde/h 1728 1376 1232 852 1140 952 Andel cyklister 56% 79% 72% Dubbelriktad cykelbana 76% MEDEL 93% 18% Enkelriktad cykelbana © Trivector Munkbroleden 13 RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD Majoriteten tycker det är otydligt vad som gäller UPPFATTAR DU DET SOM TYDLIGT VEM SOM SKA SLÄPPA FÖRBI VEM? Mycket tydligt CYK L I S T FO T G Ä NG A RE 9% 26% Mindre tydligt 43% Inte alls tydligt 40% 32% 38% Knappt hälften uppger att den andra gruppen ska lämna företräde, ca 15 % anger att de ska samspela © Trivector 9% Tydligt 14 RESULTAT INTERVJUER FÖRE ÅTGÄRD Fotgängare känner sig mera otrygga än cyklister KÄNNER DU DIG OTRYGG/OSÄKER VID KORSNINGEN? nej CYKLI S T FO TG ÄNG ARE mycket 66% 44% 29% 44% 6% 12% Fotgängare upplever i mindre grad att cyklister visar dem hänsyn än vice versa © Trivector delvis 15 ÅTGÄRDER I DEMONSTRATIONSLATSER Generella åtgärder ‒ Övergångställe, korrekt skyltat ‒ Vita kupolplattor på ömse sidor om övergångsstället ‒ Cykelsymboler med riktningspilar Åtgärder på vissa platser ‒ Vit heldragen linje mellan gång- och cykelyta ‒ Röd asfalt ‒ Bullerräfflor © Trivector 16 © Trivector EXEMPEL: SKANSTULL Vid busshållplatsen: Vita plattor på ömse sidor cykelbanan. Ingen markering för övergångsställe. Vit linje mellan cykelbana och yta för fotgängare Markering för övergångställe Röd asfalt på sträcka, start cirka 3m innan övergångsstället, avslut ca 3 m efter busshållplats Nymålade cykelsymboler på båda sidor om övergångsstället Skylt B3, tillfällig anordning om permanent ej möjlig © Trivector Vita kupolplattor på ömse sidor om övergångsstället EXEMPEL PÅ FRÅGOR ATT STUDERA Om man jämför platsen före och efter åtgärd: Samlas fotgängare till huvudsaklig korsningspunkt i högre grad? Är fotgängare och cyklister mer uppmärksamma på korsningspunkten? Samspelar fotgängare och cyklister i högre grad? Känner sig fotgängare tryggare? Efterstudier pågår, resultat klara efter sommaren! © Trivector 19 TACK! © Trivector Annika Nilsson [email protected] 20
© Copyright 2024