1. No category

Kemi 1 Ämne ­ Kemi Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar. Kemi behandlar materiens egenskaper, struktur och funktion samt kemiska reaktioner och förändringar. (Skolverket) Undervisningen i ämnet kemi ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: 1.
Kunskaper om kemins begrepp, modeller, teorier och arbetsmetoder samt förståelse av hur dessa utvecklas. 2.
Förmåga att analysera och söka svar på ämnesrelaterade frågor samt att identifiera, formulera och lösa problem. Förmåga att reflektera över och värdera valda strategier, metoder och resultat. 3.
Förmåga att planera, genomföra, tolka och redovisa experiment och observationer samt förmåga att hantera kemikalier och utrustning. 4.
Kunskaper om kemins betydelse för individ och samhälle. 5.
Förmåga att använda kunskaper i kemi för att kommunicera samt för att granska och använda information. Centralt innehåll (Kemi 1) Undervisningen i kursen ska behandla följande centrala innehåll: Materia och kemisk bindning ●
Modeller och teorier för materiens uppbyggnad och klassificering. ●
Kemisk bindning och dess inverkan på till exempel förekomst, egenskaper och användningsområden för organiska och oorganiska ämnen. Reaktioner och förändringar ●
Syrabasreaktioner, inklusive pH­begreppet och buffertverkan. ●
Redoxreaktioner, inklusive elektrokemi. ●
Fällningsreaktioner. ●
Energiomsättningar vid fasomvandlingar och kemiska reaktioner. Stökiometri ●
Tolkning och skrivning av formler för kemiska föreningar och reaktioner. ●
Substansmängdsförhållanden, koncentrationer, begränsande reaktanter och utbyten vid kemiska reaktioner. Analytisk kemi ●
Kvalitativa och kvantitativa metoder för kemisk analys, till exempel kromatografi och titrering. Kemins karaktär och arbetssätt ●
Vad som kännetecknar en naturvetenskaplig frågeställning. ●
Modeller och teorier som förenklingar av verkligheten. Hur modeller och teorier kan förändras över tid. ●
Hur problem och frågor avgränsas och studeras med hjälp av kemiska resonemang. ●
Det experimentella arbetets betydelse för att testa, omvärdera och revidera hypoteser, teorier och modeller. ●
Planering och genomförande av experiment samt formulering och prövning av hypoteser i samband med dessa. ●
Utvärdering av resultat och slutsatser genom analys av metodval, arbetsprocess och felkällor. ●
Ställningstagande i samhällsfrågor utifrån kemiska modeller, till exempel frågor om hållbar utveckling. Prov/inlämningar Under kursen kommer ni att få möjlighet att visa era kunskaper och färdigheter på olika vis, bl.a, genom prov, inlämningar och presentationer/poster. Ni kommer även att få skriva minst tre laborationsrapporter. Laborationer Under läsåret kommer vi att genomföra ett antal laborationer (troligtvis inte samtliga som syns i planeringen), och du skall dokumentera ​
alla ​
labbar i ett anteckningsblock. Du skall även skriva laborationsrapporter för minst 3 av labborationerna. Blocket med dina laborationsanteckningar skall du lämna in några gånger under kursen. Planering Lärobok​
“Kemiboken A”, Boren et al Veckor Antal Områden Sidor, labbar kemins historia, bakgrund, Kap 1 historia, laborationer, vetenskaplig metodik, ämnen Lab: 1, 2, 4, 6, veckor 35­38 4 veckor 39­42 4 densitet Atomer och periodiska Kap. 2 och 3 systemet Lab: a2, metalljoners lågfärg 43­47 5 bindningar Kap. 5­6 Lab: 8, 9 48­51 5 Organisk kemi Kap. 11, 12 Lab: IUPAC­namn, 23, påvisa stärkelse, protein och socker 2­6 5 beräkningar Kap. 7 lab: 10, kristallvatten, 12, 13 9­11 4 Syror och baser Kap. 9 Lab: 16, 17, 18 12­14 3 Termokemi Kap. 8 Lab: energi vid upplösning av salter 15­18 5 Redox Kap. 10 Lab: korrosion, glavaniska element, metallernas spänningsserie 19­21 3 Analytisk kemi Analysera c­vitaminhalt