Planbeskrivning
Avdelning/Handläggare Datum Ärendebeteckning Planenheten Emil Stille 0480-45 03 59 2015-05-28 2014-3955 Detaljplan för del av Berga 10:2, område vid Svensknabbevägen Handlingar Planhandlingarna består av: • Plankarta med bestämmelser • Planbeskrivning Till planen hör också: • Fastighetsförteckning • Miljökonsekvensbeskrivning, daterad 2015-05-28 • Trafikbullerutredning, daterad 2015-03-25 • PM för dagvatten, daterad 2014-10-07 • Inventering av groddjur, daterad 2011-06-22 Planens syfte och huvuddrag Syftet med detaljplanen är att tillskapa möjlighet för ett samlat uppförande av ca 10 enbostadshus med tillhörande garage i en våning, samt ett område för återvinningsstation och parkering. Dessutom ingår en kortare sträcka av Svensknabbevägen och ett mindre område för gång- och cykelväg och naturmark i anslutning till vägen, samt ett naturmarksområde öster om planerad bebyggelse. Bakgrund Aktuellt planförslag har tidigare varit föremål för en planprocess under 2012, men upphävdes efter antagandet p.g.a. formella felaktigheter. Mark- och Miljööverdomstolen ansåg inte att genomförandet av planen kunde säkerställas och upphävde därför antagandebeslutet. Det aktuella planförslagets syfte och innehåll är i stort detsamma som tidigare, men följande förändringar har gjorts: • Planbestämmelser som reglerar buller har justerats för att säkerställa att anläggandet av bullerskydd anläggs. • En dagvattenutredning i form av ett PM har tagits fram som utreder behoven och konsekvenserna vid exploatering. • Den mark längs Tallhagsvägen/Ängöleden som tidigare planlagts som kvartersmark utgör nu allmän platsmark, vilket innebär att kommunen nu äger och sköter marken samt ansvarar för uppförande av bullerskydd. • Bestämmelserna som justerar byggnadernas storlek har justerats. Detta innebär att exploateringsgraden i stort sett är densamma men att större enskilda byggnader får anläggas. • Kravet på gröna tak har tagits bort. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 • • Parkeringen och återvinningsstationen i östra delen av planområdet har bytt plats. I övrigt har endast mindre justeringar gjorts. Behovsbedömning (se bilaga MKB) Syftet med behovsbedömning är att ta reda på om en betydande miljöpåverkan uppstår till följd av detaljplaner. Enligt Plan- och bygglagen 4 kap 34 § ska ”om genomförandet av planen kan antas få en betydandemiljöpåverkan, ska redovisningen enligt 33 § första stycket i 4 i fråga om miljökonsekvenserna ha det innehåll som följer av 6 kap 12 § 0ch 13 § i första stycket miljöbalken.” En miljökonsekvensbeskrivning togs fram i samband med tidigare detaljplanearbete, daterad 2011-10-26. Denna har sedan aktualiserats och anpassats efter förändrade förutsättningar. Miljökonsekvensbeskrivningen behandlar de frågor som bedöms kunna medföra betydande miljöpåverkan; växt- och djurliv, hästhushållning, buller från trafik samt dagvatten. Den sammanfattande bedömningen avseende djurlivet (i aktuellt fall är det groddjuren inom vattenområdena som är berörda) är att det inte påverkas negativt. Befintliga björnbärssnår påverkas men hotar inte bestånden i sin helhet. Hästhushållningen påverkas genom att de hästhagar som ligger inom aktuellt planområde kan komma att undantas som bete efter genomförd exploatering. Bedömningen är dock att planen kan genomföras utan betydande miljöpåverkan då hästarna kan flyttas till andra områden och skyddsavstånd därmed kan uppfyllas. Buller från trafiken överskrider gällande riktvärden något. Det bullerskydd som föreslås innebär att riktvärdena för buller kommer att kunna uppnås. Plandata Planområdet ligger i östra delen av Kalmar, i huvudsak söder om korsningen mellan Tallhagsvägen och Svensknabbevägen. Planområdet är ca 3 ha och ägs av Kalmar kommun Tidigare ställningstaganden Överkommunala beslut och dokument Ingen bebyggelse planeras inom strandskyddat område. Översiktliga plandokument Gällande översiktsplan från 2012 anger inget specifikt ändamål för planområdet. Kommunala program Ett program för Berga strandpark, dit planområdet räknas, upprättades 2004 och antogs av kommunstyrelsen 2005. Programmet omfattar kustnära grönområden och angränsande bostadskvarter. Syftet med programmet var; ”att ta tillbaka och utveckla natur-, kultur- och rekreationsvärdena i området vid svensknabben – Bergavik samt att föreslå möjliga lägen för ny bostadsbebyggelse”. Det aktuella planområdet finns inte redovisat som ett sådant område för nya Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 bostäder, men en markreservation avseende uppförande av bostäder inom området lämnades av kommunen 2008-12-08. Program för planområdet En markreservation avseende uppförande av bostäder inom området lämnades av kommunen 2008-12-08. Ett program för planområdet med angränsande mark upprättades 2010-03-04 och har antagits som en ändring av den sydvästra delen av programmet för Berga Strandpark. Detta program ligger till grund för denna detaljplan. Detaljplaner, områdesbestämmelser och förordnanden Planområdet omfattas i huvudsak av en stadsplan från 1961, 0880K-1;246. I denna anges Rn (Naturpark) som markbestämmelse för aktuellt område. Svensknabbevägen omfattas av en detaljplan från 1993, vilken anger Lokalgata för vägen. Kommunala beslut i övrigt Riktlinjer för avstånd mellan bostäder och hästar har tagits fram av samhällsbyggnadskontorets miljöavdelning, 2014-02-19. Förutsättningar och förändringar Planens utformning anpassas efter omkringliggande gators och GC-vägars läge. Exploatören har presenterat ett förslag till utformning av byggnaderna inom kvarteret. Dessa hus kan byggas enligt de bestämmelser som angivits, men även andra huslösningar kan inrymmas i planen. Byggnaderna är placerade och utformade så att gällande maximala bullervärden kan erhållas på uteplatser och vid fasader. Illustration över byggnadsförslagets karaktär, nivåskillnader ej redovisade och gröna tak inte reglerade i planbestämmelser (Studio Möller arkitekter) Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 +4,5 +4,5 +3,3 +3,5 +4,5 +5,0 +3,5 +3,0 +3,0 +3,0 Bilden är en illustration över hur området kan tänkas utvecklas i enlighet med planbestämmelserna. Illustrationen är framtagen av Arkitektstudio Rolf Möller AB. Siffrorna visar marknivån. Infarten till området ska anpassas till planen. Natur- och kulturmiljö Planområdet består till största delen av öppen mark av ängskaraktär med inslag av mindre dungar med halvstora träd. Områdets sydligaste del är tätt bevuxet med gråvide och mindre träd. I den södra delen är marknivån låg och står delar av året under vatten. En rödlistad växt och två tidigare rödlistade är påträffade inom eller i anslutning till planområdet. Intill staketet mot hästhagen söder om Svensknabbevägen, strax öster om korsningen med cykelvägen finns ett bestånd med Bornholmsbjörnbär Rubus lidforssii. Arten var tidigare klassad som NT (nära hotad). Den nyligen uppmärksammade arten Allanders björnbär Rubus allanderi växer längs östra kanten av Tallhagsvägen, från ca 50 meter söder om Svensknabbevägen och fram till tunneln och finns även spridd en bit in i lövskogen. Fler bestånd finns även på västra sidan av Tallhagsvägen. Allanders björnbär var tidigare klassat som NT (nära hotad). Arten är i hela världen endast funnen i Kalmar och östra Blekinge. Eftersom de största bestånden finns närmast intill Tallhagsvägen behöver inte den planerade byggnationen medföra någon allvarlig påverkan, om hänsyn tas under byggnationen. Det finns en uppgift från 1992 om korskovall Melampyrum cristatum, klassad som NT, eller i nära anslutning till det område som planeras för bebyggelse. Lokalen beskrevs som ”sedan länge övergiven åker samt på vägslänt” . Arten har eftersökts men inte återfunnits de senaste åren. Däremot finns korskovall Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 fortfarande i södra kanten av Svensknabbevägen mittemot ridhuset öster om planområdet. Under programarbetet påpekade länsstyrelsen att slidsilja Selinum dubium (NT, nära hotad) har påträffats i närområdet. Den växte tidigare utanför planområdet, där dagvattendämmet nu ligger, men försvann i samband med anläggningsarbetet. Bornholmsbjörnbär, korskovall och körsbärsfuks. Källa; Wikipedia Den tidigare rödlistade fjärilsarten körsbärsfuks Nymphalis polychloros har rapporterats från området. Larverna lever på olika lövträd och de lämpligaste miljöerna finns troligen i de fuktiga områdena söder om den planerade bebyggelsen ner mot de anlagda dammarna. Groddjur har iakttagits inom planområdet och vid två tillfällen i april 2011 gjordes studier på plats för att undersöka vilka groddjur som utnyttjar videkärret och närliggande dagvattendämme samt ytterligare två kärr. Resultatet av inventeringen sammanställdes i en rapport ”Inventering av groddjur i och i anslutning till dammar vid Tallhagsvägen i Kalmar”, Rana Konsult. Bedömningen som gjordes var att videkärret inte är en lämplig lekplats för groddjur då den är skuggig och vid inventeringstillfället bestod av för lite vatten. Eventuellt kan det finnas populationer av åkergroda som kan använda lekvatten som torkar ut en del år. Vattenödlor kräver vatten som normalt inte torkar ut under sommaren, dessutom behöver de mindre skuggiga vattenansamlingar. Sannolikheten att det skulle finnas vattensalamandrar i videkärret bedömdes som mycket osannolikt. Däremot görs bedömningen att kärret har betydese för andra djur som t.ex. fåglar samt att det skulle kunna bli en bra miljö för groddjur om man rensade bort en del buskage och dessutom gör kärret något djupare. Boende i närområdet har vid flertal tillfällen poängterat att de iakttagit vattensalamandrar inom planområdet och i videkärret. För att säkerställa en god livsmiljö och för att kompensera för påverkan på videkärret genom planerad bebyggelse, föreslås en damm på östra sidan om gc-vägen som bedöms vara bättre lämpad som lekmiljö för groddjur. Här kan goda solförhållanden och ett tillräckligt vattendjup säkras och närheten till dämmet söder om dammen innebär att de inte behöver korsa gc-vägen. Dammen bör utformas på ett sätt så att fiskar inte kan ta sig till dammen, dvs inte vara kopplade till befintliga dammar . Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Utdrag ur ”Inventering av groddjur i och i anslutning till dammar vid Tallhagsvägen i Kalmar”, Rana Konsult Inom området finns några stora träd som är karaktärsskapande. Om några av dessa kan bevaras vid kommande exploatering är det positivt, de är dock inte skyddade genom planbestämmelser. Den östra delen av planområdet som föreslås få bestämmelsen NATUR är bevuxet med gles tallskog. Här har hästar betat under en längre tid, varför markvegetationen delvis är hårt nedsliten. Den västra delen av området består av Tallhagsvägens delvis höga gräsbevuxna vägbanker. Inom området finns inga kända fornlämningar eller spår efter tidigare bosättningar. Bebyggelseområden Planområdet planeras i huvudsak för bostadsbebyggelse (B på plankartan) i form av enfamiljshus i en våning. Största byggnadsarea får vara 160 m2 för bostadshus och 35 m2 för komplementbyggnad i de södra områdena (markerade med e1 på plankartan), byggnader får här placeras i fastighetsgräns. I det norra området (markerat med e2 på plankartan) får största byggnadsarean vara 175 m2 för huvudbyggnad och 70 m2 för komplementbyggnad, komplementbyggnader får här placeras i fastighetsgräns men huvudbyggnader minst 2 meter från fastighetsgränsen. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Området öster om den nordsydliga GC-vägen består av ett mindre område för en återvinningsstation (E2 på plankartan), som i och med exploateringen av bostäder måste flyttas från sin nuvarande plats väster om GC-vägen. Öster om den planerade återvinningsstationen och GC-vägen planeras ett parkeringsområde (P på plankartan) med infart från Svensknabbevägen. Parkeringen avses kunna utgöra en entréparkering till Svensknabbeområdet. Resterande del av planområdet öster om GC-vägen bevaras som naturmark (NATUR på plankartan). Friytor Inom kvartersmarken finns utrymme att anlägga en lekplats för området. Marken söder om planerad bebyggelse kan också användas för gemensamt ändamål. De allmänna ytor som planeras inom området består av Svensknabbevägen (LOKALGATA på plankartan), grönområdet mellan kvarteret Idevallen, Utgård och Svensknabbevägen i planområdets norra del (PARK på plankartan), det ca 50 meter breda grönområdet i planområdets östra del (NATUR på plankartan) samt en naturremsa längs med Ängöleden där ett bullerskydd planeras (SKYDD på plankartan). Gator och trafik Planområdet kommer i sin helhet att trafikmatas från Svensknabbevägen. I gällande detaljplan för Svensknabbevägen anges att en gång- och cykelväg ska anläggas på den södra sidan av vägen från Tallhagsvägen och ut till Svensknabben. Denna GC-väg är ännu inte anlagd och nu föreslår kommunen istället att den ska läggas på den norra sidan inom grönområdet eller i anslutning till körbanan, i likhet med den österut angränsande detaljplanen. Cykelvägen kommer därvid att mynna ut på Tallhagsvägen där den ansluter till den norr-sydgående cykelvägen på västra sidan om Tallhagsvägen (se karta på nästa sida). Därmed hamnar den på ”rätt” sida av Svensknabbevägen i förhållande till ridskolan längre österut och entrén till Svensknabben kan på detta sätt få en mer trafiksäker lösning. En gemensam kvartersgata anläggs inom bostadsområdet. Samtliga fastighetsägare får genom att ansluta sig till gemensamhetsanläggningen tillträde till vägen. Avfallshanteringen kan ställa krav på vändplan mm. Befintlig gång- och cykelväg söderut bevaras i nuvarande läge. En ny parkeringsyta reserveras plats för i planområdets nordöstra del. Den är avsedd för besökare till Svensnabbeområdet och vid de tillfällen då ridhuset har många besökare. Denna yta ska bestå av ett genomsläppligt material som t.ex. grus. Eventuellt kan annan lösning för besöksparkering skapas genom tex samnyttjande och utökande av ridhusets parkering, men det är viktigt att trygga en genomförbar lösning i denna detaljplan. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Planområdet Kartan ovan visar huvudcykelnätet inom närområdet. Kretsloppsfrågor Hela planområdet ska anslutas till kommunens vatten- och avloppssystem. För detta ändamål och för att förbättra VA-situationen i hela östra Bergaområdet kommer en avloppspumpstation, (betecknad E1 på plankartan) att byggas inom områdets västra del. Denna pumpstation behöver enligt Kalmar vatten byggas även om nya byggnader inte kommer till stånd inom nu aktuellt planområde. Dagvatten från hårdgjorda ytor kommer att avledas till områdets södra del och vidare till Skälby dagvattendamm sydöst om planområdet. Dammen består av olika sektioner som syftar till att ta omhand och rena dagvattnet från de östra delarna av Kalmar. Beroende på nederbörd varierar vattnets uppehållstid i dämmet mellan 15-21 dagar, räknat som årsmedelvärde. Reningsresultatet visar på en reduktion av kväve och fosfor på ca 40 % respektive 40-50 %. Reningseffekten på metaller beräknas till ca 50 %. En dagvattenutredning i form av ett PM har tagits fram parallellt med detaljplanen. Denna visar att dagvattnet kommer att kunna tas omhand på ett godtagbart sätt i befintlig damm utan att miljökvalitetsnormen påverkas negativt. Exploateringen inom planområdet innebär att marken fylls upp något och att ca hälften hårdgörs. Infiltrationen kommer därmed att minska samtidigt som vattenavrinningen från området kommer att öka, särskilt i samband med häftiga regn. Avledningen av planområdets dagvatten till Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Skälby dämme innebär en försumbar ökning av den totala belastningen på dämmet (1,5 %). Karaktären på planområdets dagvatten är jämförbart med övrigt inkommande vatten och planområdets dagvatten kommer att renas på samma sätt som vattnet från övriga tillrinningsområden. Idag uppnår inte vattenförekomsten Sn Kalmarsund god ekologisk status, vilket beror på att den har för hög påverkan av näringsämnen. Hårdgöringen av planområdet Berga 10:2 innebär att dagens utläckage av näringsämnen från området kommer att minska. Det dagvatten som avleds från det exploaterade området kommer att innehålla en viss mängd näringsämnen, men sannolikt i mindre mängd än idag. Exploateringen och reningen av planområdets dagvatten bedöms således bidra till att den ekologiska statusen i Kalmarsund förbättras. För att undvika tillfälliga översvämningar kan man med fördel anlägga en yta för fördröjning inom planområdets södra del. Läs vidare i bifogad utredning. Nyligen har vallarna mellan Skälby dämme och gc-vägen förstärkts vilket bidrar till motverka översvämningar av gc-väg och tunnel. Möjligheten att anlägga solpanel på taken bör t.ex. uppmuntras genom att inte kräva bygglov för åtgärden. Uppvärmning kan ske genom anslutning till kommunens fjärrvärmesystem. Avfallshantering måste beaktas vid utformning av kvarterets inre gata. Återvinningsstation Befintlig återvinningsstation flyttas för att ge plats åt den nya bebyggelsen. Denna föreslås anläggas öster om den nord-sydgående cykelvägen. Läget bedöms lämpligt då den hamnar längre ifrån bostadsområdet men nära korsningen så att den fortsättningsvis är lättillgänglig. För att undvika skräpiga ytor runt containrarna föreslås s.k. stadscontainrar (se bild nedan). Dessa tar mindre yta i anspråk, inga större ytor behövs runt containrarna och därmed finns en social kontroll som motverkar dumpning av skräp utanför containrarna. Yta skapas framför containrarna där bilar kan stanna till och vända och där sopbilen kan hämta avfall på ett smidigt sätt. Exempelbild på stadscontainrar. Störningar och risker De störningsfaktorer som kan identifieras för området är dels närheten till ridskolan och beteshagarna för hästar och dels trafikbuller från främst Tallhagsvägen/Ängöleden. När det gäller närheten till hästarna, så hänvisas till MKBn som ligger som bilaga till detaljplanen. 2014-02-19 togs riktlinjer fram av kommunen för avstånd mellan djurhållning och bebyggelse. Den anger att bedömning enligt miljöbalken ska göras i varje enskilt fall utifrån lokala förutsättningar som råder. Riktlinjerna rekommenderar ett avstånd på mellan 50-500 meter mellan bostäder och stall/gödselhantering/hagar för Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 varaktig vistelse beroende på antalet hästar, och 25-200 meter mellan bostäder och bete/ridväg. Kommunen har tidigare utsett en alternativ hage sydost om den inom planområdet vilken kan ersätta den aktuella. Ridklubben har lyft att en upprustning av befintliga hagar är ett lämpligare sätt att ersätta bortfallet. Aktuell plan uppfyller därmed de rekommenderade riktlinjerna i och med att beteshagen inom planområdet kan flyttas vid behov. Se kartan nedan. Vad det gäller trafikbuller, så finns en bullerberäkning daterad 2015-03-25. Bullerutredningen visar på att den allra västligaste delen av planområdet, det som är prickmark och mark för komplementbyggnad, ligger på gränsen eller något över dagens riktlinjer för ekvivalentbuller (55 dBA) efter åtgärd. Avsikten är emellertid inte att bygga några bostäder i detta läge utan bara garage/carport. Bestämmelse om bullerskydd (SKYDD på plankartan) finns på kommunal mark längs Ängöleden/Tallhagsvägen. Hur bullerskyddet ska se ut regleras inte i planen utan ska anpassas efter platsen. Sannolikt kommer ett plank att byggas norr om pumpstationen (E1 på kartan) för att sedan integreras i planerat pumphus och garage/carport och längst söderut återigen utgöras av ett plank. För att nå riktvärdena behöver skärmkrönet ha olika höjd i olika delar, se plankartan. Planen ställer också krav på byggnadernas placering och utformning för att gällande riktvärden för buller från Svensknabbevägen och Tallhagsvägen/ Ängöleden ska kunna uppfyllas vid fasader och vid uteplats. Bullerutredningen visar således en utformning där en kommunal skyddsåtgärd i kombination med anpassning av bebyggelsen klarar bullerkraven. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Delar av planområdet ligger inom gränsen för scenario extremvattentillstånd. Delar av området ligger även under en marknivå på 2,5 meter vilket innebär en framtida risk för att hamna under havsnivåhöjningen. Därför krävs åtgärder som innebär att bebyggelse och teknisk försörjning hamnar över denna nivå. En generell bestämmelse på lägst 3 meter för färdig golvnivå gäller inom hela planområdet, detta med tanke på det angränsande dagvattensystemet. I övrigt har det framförts farhågor för att det dämme som ligger söder om planen kan utgöra en risk för lekande barn i området. Detta är inget som särskiljer denna detaljplan från andra planer i närheten av vatten. Kommunens bedömning är att om dämmen och våtmarker sköts på rätt sätt är inte risken så stor att den omintetgör en exploatering av området i den omfattning som planen anger. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 BESKRIVNING AV GENOMFÖRANDE Organisatoriska frågor Genomförandetid och tidplan Detaljplanen handläggs genom s.k. normalt planförfarande enligt plan- och bygglagen. Antagande beräknas kunna ske i samhällsbyggnadsnämnden under andra halvåret 2015. Genomförandetiden är satt till 5 år räknat från den dag planen vunnit laga kraft. För att fastighetsägare ska vara garanterade att få bygga enligt planen måste bygglov sökas inom genomförandetidens utgång. Huvudmannaskap och ansvarsfördelning Kommunen är huvudman för allmän platsmark inom planområdet. Kommunen ansvarar för uppförande av bullerskydd. Markförvärv Kommunen är idag ägare till all mark inom planområdet. Fastighetsrättsliga frågor Fastighetsbildning, gemensamhetsanläggning och rättigheter Berga 10:2: När planen vunnit laga kraft kan bostadsfastigheter avstyckas från kommunens fastighet Berga 10:2. Kvartersmark som ska vara gemensam yta för bostadsfastigheterna kan samtidigt avstyckas till en samfällighet. Gemensamhetsanläggningar behöver bildas för infartsväg, gemensam gård, carport, parkering och förråd för bostadsfastigheterna som ska avstyckas. Gemensamhetsanläggning behöver också bildas för dagvattenledningar och ev. damm för fördröjning av dagvattenflöde ifall fastigheterna ska ha en gemensam anslutningspunkt för dagvatten vid kvarterets södra gräns. Om fastigheterna ska ha en gemensam anslutning till va-nätet även för vatten och spillvatten, behöver en gemensamhetsanläggning bildas för gemensam anslutning och VA-ledningar mm inom kvarteret. Det finns dock ett uområde i kvarterets inre för att möjliggöra att VA-anslutning istället kan ske till varje enskild fastighet. En fastighet kan avstyckas för pumpstation på E-område, ifall inte detta område ska fortsätta att tillhöra kommunens fastighet. Tillfarten ska enligt planen ske via allmän platsmark betecknad med ”Natur” och ”Park”. För parkeringsområde och återvinningsstation kan särskilda fastigheter avstyckas från Berga 10:2. Underjordiska allmänna ledningar inom u-områden på kvartersmark ska säkerställas med ledningsrätt. Detta gäller elledningar, fjärrvärmeledningar, va-ledningar och tele/dataledningar. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Servitut gäller för väg för Svensknabben 2, 3 och 4 (0880K-17011.1 och 0880K-88/84.1). Servituten gäller i lokalgatan inom planförslaget, och gäller till dess vägfrågan lösts i plan. Eftersom tillfartsvägen i sin helhet numera är planlagd, kan servituten upphävas. Ansökan om lantmäteriförrättning görs hos Lantmäterimyndigheten i Kalmar kommun. Fastighetsindelningsbestämmelser Kommunen bedömer att fastighetsindelningsbestämmelser inte behöver införas för att detaljplanen ska kunna genomföras. Om behov uppstår, kan sådana bestämmelser införas vid senare tillfälle genom en ändring av planen. Tekniska frågor Tekniska utredningar Bullerberäkningar utifrån dagens trafiksituation på främst Tallhagsvägen har utförts genom konsultföretaget Soundcon i Jönköping 2015-03-25. Det ankommer på exploatören att i samråd med kommunen genomföra de geotekniska undersökningar och andra utredningar som kan erfordras för att bestämma erforderliga uppfyllnader och grundläggningssätt för de nya byggnaderna inom kvarteret. Enligt den översiktliga jordartskartan är området moränmark, antagligen med siltiga inslag i de lägre områdena. Lägsta höjd på färdigt golv är +3,0 meter över medelvattenstånd i Kalmarsund. Kommunen har upprättat erforderlig miljökonsekvensbeskrivning genom egen uppdatering av en tidigare miljökonsekvensbeskrivning skriven av konsultföretaget WSP i Karlskrona 2011-10-26, vilken biläggs detaljplanen. Kommunen har upprättat ett PM för dagvatten genom konsultföretaget Vatten och Samhällsteknik, vilken biläggs detaljplanen. Tekniska anläggningar Genom Kalmar Vattens försorg kommer avloppspumpstationen att byggas. Den erfordras primärt för att förbättra avloppssituationen inom hela södra Bergaområdet men även för att pumpa avloppsvatten från det nu aktuella planområdet till ledningar i Tallhagsvägen. Pumpstationen erfordras således även om den nu aktuella byggnationen inte kommer till stånd. GC-vägen som anges i planens norra del utgör en del av en ny entré till Svensknabben och har inget direkt samband med den nu aktuella byggnationen. Den kommer att byggas ut i kommunens regi. KSRR har riktlinjer som måste beaktas när kvartersgata anläggs, om inte avfallshanteringen ska ske från Svensknabbevägen. Ekonomiska frågor Intäkterna från markförsäljningen kommer, enligt gängse beräkningar täcka kommunens kostnader för planering, fastighetsbildning, utbyggnad av GCvägen samt återinvestering i ny mark och exploatering av området. Samhällsbyggnadskontoret 2015-05-28 Medverkande tjänstemän Planbeskrivningen har upprättats på samhällsbyggnadskontoret med undertecknad som handläggare och med medverkan från kommunala lantmäterimyndigheten, Kommunledningskontoret och Kalmar Vatten AB. Sara Norlin från Vatten och Samhällsteknik AB har varit plankonsult. Emil Stille Arkitekt MSA
© Copyright 2024