Kunskapsunderlag perikarddrän

Kunskapsunderlag
perikarddrän
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
1 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Innehållsförteckning
Kunskapsunderlag perikarddrän ..................................................................... 1
INLEDNING .............................................................................................. 3
RIKTLINJER FÖR START AV SVP FÖR PERIKARDDRÄN .......... 3
BAKGRUND ............................................................................................. 4
Definition .............................................................................................. 4
Behandling .......................................................................................... 4
SYFTE ....................................................................................................... 5
METOD ...................................................................................................... 5
RESULTAT, VÅRDÅTGÄRDER........................................................... 6
Cirkulation ........................................................................................... 6
Andning ................................................................................................ 7
Nutrition ............................................................................................... 8
Aktivitet ................................................................................................ 9
Hud ........................................................................................................ 9
Psykosocialt ...................................................................................... 10
Kommunikation ................................................................................ 11
Smärta................................................................................................. 12
Skötsel av perikarddrän ................................................................. 12
Blodprover ......................................................................................... 14
Antibiotika ......................................................................................... 14
REFERENSER ....................................................................................... 16
Bilaga 1 Visuell analog skala (VAS) ................................................ 18
Bilaga 2 MEWS ..................................................................................... 19
Bilaga 3 Journalgranskning SVP perikarddrän ........................... 20
Bilaga 4 Dokumentation av litteratursökning i databaser ........ 22
Bilaga 5 Sammanställning av gällande rutiner och pm............. 23
Bilaga 6 Godkännande ....................................................................... 28
Bilaga 7 Ordlista................................................................................... 29
Bilaga 8 Journalgranskningsdokument ........................................ 30
Bilaga 9 Checklista jämställdhet ..................................................... 31
Bilaga 10 Provtagningsrutin ............................................................. 32
Bilaga 11 Elektrisk alternans ............................................................ 33
.................................................................................................................. 33
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
2 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
INLEDNING
Förekomst av tamponad kan vara ett akut eller subakut tillstånd som kan
uppstå plötsligt och vara ett livshotande tillstånd om det inte behandlas
omedelbart. Akut tamponad med hemodynamisk påverkan kräver akut
perikardtappning med dräninläggning för att stabilisera patienten. Därefter
kan diagnostisticering och behandling av orsak ske [3,12] Patienter med
perikarddrän kräver noggrann övervakning av vitala parametrar såsom
blodtryck och puls för att tidigt upptäcka tecken på återfyllnad av
perikardvätska. Perikarddränage förekommer inte så ofta varför behovet är
stort av en målinriktad och strukturerad vårdplan för att optimera
vårdkvaliteten.
RIKTLINJER FÖR START AV SVP FÖR
PERIKARDDRÄN
SVP för vård av patienter med perikarddrän startas för patienter över 18 år
med inskrivningsorsak misstanke om perikardvätska med beredskap för
perikardtappning eller då patient har symtom förenliga med tamponad som
tachykardi > 100 sl/min, fallande systoliskt blodtryck < 100 mmHg, pulsus
paradoxus, bröstsmärta, dyspné eller där ekofynd påvisar perikardvätska >
20 mm [3,13,7,12] Patienter med behandlingsbegränsning, d.v.s. där det
gjorts medicinska och etiska överväganden om att helt eller delvis avstå viss
behandling, exkluderas från SVP.
När patienten kommer till avdelningen genomför ansvarig sjuksköterska ett
ankomstsamtal. Utifrån anamnesen och status gör sjuksköterskan en
bedömning om vården kan planeras på basen av en SVP. Om det blir
aktuellt med SVP, informeras patienten att denne avses bästa möjliga vård
och omhändertagande och att vården därför planeras och utgår från en
standardiserad vårdplan. Detta för att göra patienten mer delaktig i vården
[6]. SVP öppnas därmed av omvårdnadsansvarig sjuksköterska i samband
med inskrivning. Efter ankomstsamtal märks SVP med patientens namn och
identitet. I samband med första rond delges läkare att SVP är startad.
Ansvarig sjuksköterska ansvarar för att SVP följs och fylls i korrekt samt
uppdateras kontinuerligt under vårdtiden. Alla yrkeskategorier skall vara
upplysta om SVP och vissa uppgifter kan fyllas i av annan personalkategori
såsom läkare eller undersköterska. SVP avslutas när dränet dras förutsatt att
patientens tillstånd är stabilt och vårdmål är uppfyllda.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
3 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
BAKGRUND
Definition
Perikarddrän kan läggas in i diagnostiskt eller terapeutiskt syfte [17].
Perikarddrän är en kateter som läggs in i hjärtsäcken för att dränera
onormala mängder perikardvätska. Dränage via kateter minskar trauma,
möjliggör mätning av, och kan förebygga återfyllnad av perikardvätska.
Katetern kan kvarligga flera dagar [2].
Perikardiet är en dubbelväggad, stram säck som omsluter hjärtat. Det yttre
strama skiktet fäster mot de stora kärlen i bröstkorgen, mot bröstbenet samt
mot epigastriet. Denna förebygger dilatation av hjärtat. Den inre delen,
epikardiet täcker hela hjärtat som sedan viker sig för att bilda den yttre delen
av säcken. Mellan de båda skikten finns ett smalt hålrum som normalt
innehåller en liten mängd vätska, 30-50 ml som fungerar som smörjmedel
för hjärtat [2,8]. Perikardiet fyller tre funktioner: fixerar hjärtat i
mediastinum, förhindrar extrem utvidgning av hjärtat vid snabbt ökad volym
i hjärtat, samt som en barriär för att begränsa spridning av eventuella
infektioner i lungorna. Om vätskemängden gradvis fylls på i hjärtsäcken kan
perikardiet succesivt töjas ut och innehålla betydande mängder vätska, upp
mot 1000 ml utan att det påverkar hjärtat [8]. Symtom vid onormal mängd
vätska i perikardiet kan vara: dyspné, bröstsmärta, hosta, buksmärta,
illamående, dysfagi, heshet, hicka [12,9]. En snabb påfyllning av
hjärtsäcken, så lite som 50 ml kan vara potentiellt livshotande på grund av
det ökade trycket mot hjärtat. Det finns flera orsaker till ökade mängd vätska
i hjärtsäcken (perikardvätska), de vanligaste orsakerna är virus, bakteriella
eller idiopatiska orsaker [8]. Andra orsaker kan vara cancer,
bindvävssjukdum, pericardskador(postinfarkt, post pericardiotomi, post
trauma iatrogen el inte) metaboliska (renala, hypotyreos),
myopericardiala(pericardit, myocardit) samt aortasjukdom [9, 10]. För att
diagnostisera mängden perikardvätska görs ultraljud av hjärtat [2,13, 7, 12,
5, 9, 17]. Vätska i hjärtsäcken kan orsaka kompression av hjärtat som ökar
trycket i hjärtat vilket leder till hjärttamponad. Vätskan kan också finnas där
utan att öka trycket i hjärtat, vilket inte påverkar hjärtats normala funktion
[8]. Tamponad, symtomatisk perikardvätska, samt för diagnostik vid
asymtomatisk perikardvätska är indikationer för tappning av vätska
(perikardtappning) [7]. Tre faktorer avgör hur tillståndet behandlas: hur stor
volym, hastighet som volymen fylls på, samt elasticitet på hjärtsäcken [8].
Kontraindikationer för perikardtappning är aortadissektion samt allvarlig
koagulationsrubbning [3, 12]. Komplikationer till perikardtappning är
ovanliga, men de som förekommer är perforation av hjärtmuskeln samt
kranskärl, luftemboli, rytmrubbningar (ofta vasovagal), punktion till bukhåla
[13,9], pneumothorax [13, 19].
Behandling
60 % av patienterna med perikardvätska har bakomliggande sjukdomar [9].
Hörnstenarna i behandling vid akut tamponad är stabilisering med dränage,
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
4 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
diagnostisering och behandling av orsaken. En akut perikardtappning i
samband med hjärttamponad är en livräddande behandling [3,9].
Acute Life-threatening Events Recognition and Treatment (Alert)
För att tidigt kunna upptäcka och behandla akuta livshotande händelser, har
personal på Hjärtsektionen Sunderby sjukhus genomgått en utbildning i
Alert. Utbildningens syfte är att förutse, känna igen och förhindra kritisk
sjukdom i ett tidigt skede och därigenom förhindra onödiga hjärtstopp.
Modified Early Warning Score (MEWS) är ett bedömningsinstrument som
skall användas, där man tar hänsyn till respiration, cirkulation, temperatur,
elimination och medvetandegrad. Mobil intensivvårdsgrupp (MIG) finns att
tillgå som rådgivning och bedömning då patientens tillstånd bedöms som
kritiskt utifrån MEWS skalan (Bilaga 2).
SYFTE
Syftet med SVP är att patienter, på Hjärtintensiven Sunderby Sjukhus, med
perikarddrän oavsett genes skall erhålla en likvärdig, högkvalitativ och säker
vård utifrån ett jämställdhetsperspektiv, som baseras på vetenskap och
beprövad erfarenhet samt i samråd med patient och närstående.
METOD
Två sjuksköterskor och en överläkare har arbetat med framtagandet av
kunskapsunderlag. Detta i syfte att framställa en SVP om perikarddrän.
Överläkaren ansvarade för framtagande av bakgrunden och medicinska
åtgärder. Vid en första träff gjordes en brainstorm på avdelningen för att få
fram de problem och åtgärder som är beprövad erfarenhet på kliniken.
Problemområden formulerades för att förenkla sökningen av evidens. Efter
det gjordes en projektplan som ligger som grund för arbetet.
Det gjordes en sökning via diagnoskoder och även en manuell sökning i
handskrivna liggare från Hjärtintensiven då det var svårt att hitta journaler
via diagnoskoderna. Journalgranskningen utfördes med hjälp av ett
journalgranskningsdokument (Bilaga 8). Det granskades 21 journaler av
aktuella patienter vårdade på HIA under tidsperioden 2007-2012. Dessa var
födda mellan 1929-1993. Av dessa exkluderades tre journaler då det endast
utfördes pericardtappning på dessa patienter. Sedan exkluderades två
kvinnor från början av 2007 för att få en jämn fördelning mellan kvinnor och
män. Detta resulterade i att 16 journaler, jämt fördelade på åtta kvinnor och
åtta män granskades. Genesen till perikardvätskan varierade, malignitet (6
st), komplikation till PCI (5 st. )och pacemakerinläggning (2st),
postoperativt efter klaffoperation (2 st), perikardit (1 st). Detta gjordes för att
identifiera vilka problem och behov denna patientgrupp har. Problem och
åtgärder definierades i enlighet med omvårdnadsprocessen enligt VIPSmodellen. Journalgranskningen gjordes i januari-februari 2013 och
granskningen skedde ur ett jämställdhetsperspektiv (Bilaga 9). Journaler
granskades tills mättnad uppstod (Bilaga 3).
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
5 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Efter journalgranskningen påbörjades artikelsökningen (Bilaga 4).
Jämställdhetsperspektiv har inte gått att granska i den funna evidensen i
kunskapsunderlaget.
Det var svårt att finna stöd i vetenskapliga artiklar vid beskrivningen av
resultat och åtgärder, därför har även böcker använts som referens. Bristande
dokumentation kan även vara ett av problemen till att vissa symtom och
omvårdnadsåtgärder inte förekommer oftare än det framkommit i vår
journalgranskning.
Det gjordes även en förfrågan på 8 sjukhus runt om i landet som vårdar
patienter med perikarddrän och det resulterade i insamling av 8 promemoria
(PM) som tagits med i kunskapsunderlaget då dessa är till underlag för
beprövad vetenskap (Bilaga 5).
RESULTAT, VÅRDÅTGÄRDER
Cirkulation
Akut tamponad medför hemodynamisk påverkan och är ett plötsligt och
livshotande tillstånd om det inte behandlas omedelbart [3,2,12,9]. Hos
hypovolema patienter kan vätska intravenöst ge en tillfällig förbättring
[3,13,12], inotropi är meningslöst [3,12]. I samband med perikardtappning
inträffar oftast en omedelbar skillnad i symtom och patienterna blir
hemodynamiskt stabila [7].
Kliniska manifestationer på tamponad:
 Takykardi (>100 slag/minut)
 Hypotension (systoliskt BT <100mmHg)
 Pulsus paradoxus (>10mmHg skillnad mellan systoliskt BT mellan
inspiration och expiration)
 Ökat halsventryck
 Avlägsna hjärtljud vid auskultation
 Elektrisk alternans på EKG (”Swinging heart”)
 Minskande amplitud på QRS- komplex, [12,9]


Kollaps av höger kammare [3]
BECKs triad: Hypotension, ökat tryck i v. jugularis, litet tyst
hjärta(9)
Efter inläggning av perikarddrän ska hjärtrytm och blodtryck övervakas för
att upptäcka tecken på dekompensation som kan tyda på återfyllnad av
vätska i hjärtsäcken [3,2,13]. Lungröntgen kan göras för att utesluta
pneumothorax [20].
Sekundär perikardiell infektion som kräver antibiotikabehandling är en av de
komplikationerna som kan uppstå [13] varför det är viktigt att följa
kroppstemperatur dagligen. Förhöjd kroppstemperatur är oftast första tecken
på ett inflammatoriskt svar. Fysiologiskt beror feber på att pyrogena
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
6 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
substanser eller nedbrytningsprodukter från bakterier påverkar hypotalamus
(kroppens termostat) att höja temperaturen [18].
Resultat journalgranskning:
50 % av patienterna hade hypotoni, 18 % hade förhöjd hjärtfrekvens
(takykardi), 31 % hade feber,
25 % hade lågt hemoglobinvärde (Hb). Samtliga patienter med lågt Hb
erhöll blodtransfusion. Alla patienters blodtryck och puls övervakades från
var 15 minut till en gång per timme initialt efter insättande av drän.
Intervallerna mellan blodtrycksövervakning och övervakning av puls
varierade efter dräninsättning, detta beroende på grunddiagnos. Av de
granskade journalerna fanns det en som det var dokumenterat en specifik
ordination hur ofta puls och blodtryck skulle kontrolleras.
Granskning PM:
Kontinuerlig EKG övervakning samt kontroll av blodtryck och puls
regelbundet efter insättning av drän. Ett sjukhus hade som rutin att
kontrollera blodtryck vare 15:e minut första timman och därefter var 30:e
minut i två timmar. Ett sjukhus kontrollerade blodtryck, puls och
allmäntillstånd var 20:e minut de första två timmarna. Ett sjukhus ordinerar
temperaturkontroller x 2/dygn. Tre sjukhus har som rutin att det ska finnas
en till två venösa infarter, gärna i stor ven innan inläggning av drän.
Vårdmål:
Normalisering av blodtryck och puls efter dräninläggning.
Vårdåtgärder






Kontinuerlig EKG övervakning.
Sätt två perifera venkatetrar (PVK), varav en minst 1,1 mm (rosa).
Kontrollera att blodgruppering finns.
Puls och blodtryckskontroller var 15:e minut första timman, därefter
var 30:e min i 2 tim.
Sedan 1 gång/timme i 3 timmar.
Tempkontroll x 3/ dygn samt vid frossa.
Kontrollröntgen av lungor efter insättning av drän för att utesluta
pneumothorax.
Andning
Ett av de vanligaste symtomen vid hotande tamponad är dyspné, hosta,
tachypné, ortopné [13,7,12]. Patienter med andnöd i kombination med
syrebrist får inte bara fysiska problem, utan det är även psykiskt påfrestande.
Det är ångestladdat att tycka att man inte kan andas eller uppleva lufthunger.
Saturationsvärden <90% har på sikt en skadlig inverkan på kroppen och
värden < 70 % är potentiellt livshotande. Andnöd, bröstsmärta, illamående
och så vidare är i sig inte indikationer för syrgasbehandling [19].
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
7 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Resultat journalgranskning:
Hos 25 % av patienterna förekom hosta, dyspné hos 37 %. Syrgasbehandling
gavs till 93 % av patienterna. Hos 31 % av dessa patienter framkom
indikation för syrgasbehandling medan det hos övriga ej framkom någon
tydlig indikation.
Granskning PM:
Kontroll av andningsfrekvens samt saturation gjordes på två av åtta sjukhus.
Vårdmål:
Syresättning > 93 %. Normaliserad andningsfrekvens.
Om behandlingsmål inte uppfylls, saturation < 90 % och andningsfrekvens >
30/ min eller patienten försämras skall ansvarig läkare omedelbart kontaktas
eller enligt MEWS bedömning kontaktas även MIG-team.
Vårdåtgärder:




Vid måttlig hypoxi 91-95% ges syrgas 2-3 liter på grimma, vid
uttalad hypoxi < 90 % ges syrgas 5-15 liter på mask.
Andningsfrekvens 1 gång/timme de första 3 timmarna.
Saturation kontinuerligt.
MEWS bedömning enligt skala (Bilaga 2).
Nutrition
Preoperativ fasta definieras en period innan anestesi där man inte äter eller
dricker på grund av risken för aspiration av maginnehåll [1]. På senare år har
synen på preoperativ fasta förändrats och en förlängd fasta anses vara
onödigt i många fall. I de flesta länder finns rutiner att patienten kan dricka
klara vätskor upp till två timmar före anestesi och lättare måltid upp till sex
timmar före anestesi [14, 4]. Studier visar att patienter som fastat enligt
dessa riktlinjer har mindre huvudvärk, irritation, obehag samt illamående och
kräkningar [14].
Resultat journalgranskning:
18 % av patienterna ordinerades fasta innan dräninläggning. 37 % upplevde
illamående varav åtta män och tre kvinnor, av dessa ordinerades samtliga
glukosinfusion. Av dessa patienterfick hälften (en man och två kvinnor)
läkemedel mot illamående (antiemetika). Resterande patienter (63 %)
klarade att äta och dricka på egen hand efter dräninläggning.
Granskning PM:
Fasta 2-6 timmar innan ingrepp. I vissa fall ordineras ett underhållsdropp
med glukos. I vissa fall ordineras flytande kost innan inläggning av drän.
Vårdmål
Att undvika förlängd fasta och därigenom förebygga och lindra illamående
och obehag.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
8 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Vårdåtgärder:




Lättare måltid sex timmar innan och klara vätskor fram till två
timmar innan ingrepp.
Parenteral vätska.
Antiemetika vid behov.
Att så snart det är möjligt återgå till normalt födointag.
Aktivitet
Långvarigt sängläge och annan orörlighet kan ge cirkulationsbesvär och är
en stor riskfaktor för uppkomst av trycksår. Det kan också påverka muskler
och skelett, andningsfunktion, tarmar och njurar liksom det psykiska
tillståndet. Det är därför mycket viktigt att sängläget blir så kortvarigt som
möjligt. De olika komplikationerna kan leda till att vårdbehovet ökar och
vårdtiden förlängs [19].
Resultat journalgranskning:
Samtliga patienter hade sängläge i samband med dräninläggning. Därefter
mobilisering i varierande grad beroende på allmäntillstånd.
Granskning PM:
Tre sjukhus nämner mobiliseringsgrad. Ett sjukhus har sängläge initialt, två
timmar efter ingrepp uppesittande i säng. Ett sjukhus har sängläge till nästa
dag och på det sista sjukhuset får patienten mobiliseras till uppegående.
Vårdmål
Undvika onödigt sängläge.
Vårdåtgärder:


Sängläge de första 3 timmarna, därefter mobilisering efter ork på
rummet.
Mobilisera patienten till sitt habitual tillstånd.
Hud
Risken för infektion är stor vid närvaro av främmande kropp, till exempel
kateter [19]. Infektion kring katetern är potentiell komplikation [17]. Daglig
kontroll av insticksställe krävs för att tidigt upptäcka tecken på infektion.
Vid omläggningar av katetrar ska huddesinfektion med klorhexidinsprit 5
mg/ml också utföras, 30 sekunder är då tillräcklig desinfektionstid [19].
Basala hygienrutiner ska tillämpas överallt där vård och omsorg bedrivs
(SOSFS 2007:19), oberoende av vårdgivare och vårdform. Vårdhandbokens
texter om basala hygienrutiner berör mer än vad Socialstyrelsen föreskriver,
detta för att öka förståelsen för användarna av basala hygienrutiner [19].
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
9 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Syftet är att förhindra smittöverföring


mellan patienter, via personalens händer och kläder (indirekt
kontaktsmitta)
från patient till personal och från personal till patient (direkt
kontaktsmitta)
I basala hygienrutiner ingår






arbetskläder
handhygien, det vill säga alltid handdesinfektion (ibland också
handtvätt)
handskar
skyddskläder: engångs plastförkläde eller patientbunden skyddsrock
ibland stänkskydd: vätskeavvisande munskydd och
skyddsglasögon/visir (eller visir som täcker hela ansiktet)
ibland andningsskydd
Resultat journalgranskning:
Hos 44 % inspekterades dräninsticksstället. Här sågs tydliga skillnader
mellan kön, kvinnors insticksställe inspekterades i högre grad än hos
männen. På de övriga patienterna framgår inte av journalen om
insticksstället inspekterades.
Granskning PM:
Tre av åtta sjukhus förordar descutan tvätt dusch/tvätt innan inläggning av
drän. Bandaget ska röras så lite som möjligt samt att instick observeras i
samband med aspiration, d.v.s. x 1/dag finns som rutin hos tre sjukhus. Ett
sjukhus har som rutin att byta förband vid behov eller x 1/vecka. Ett sjukhus
har som rutin att odla dränspetsen efter uttag. Två sjukhus odlar på
perikardvätskan.
Vårdmål:
Att förebygga uppkomsten av infektion kring instickstället.
Vårdåtgärder:


Dusch eller tvätt med Descutan innan inläggning av drän
Inspektera och bedöm huden kring instick dagligen

Omläggning vid behov eller 1gång/vecka enligt aseptisk teknik och
basala hygien rutiner. Tvätt sker med Klorhexidinsprit i 30 sekunder.
Tegaderm förband som möjliggör inspektion av insticksstället.
Psykosocialt
Det är naturligt att en patient kan uppleva oro inför ett ingrepp eller
operation. Oron påverkar patienten både fysiskt och psykiskt då de upplever
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
10 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
att de överlämnar kontrollen över sitt liv till andra. Premedicinering är ett
läkemedel som ges till patienten innan ingreppet för att dämpa ångest samt
verkar sederande. Bensodiazepiner är ett exempel på läkemedel som vid rätt
dosering ger god ångestdämpning samt sedering utan att påverka cirkulation
och respiration nämnvärt [4].
Resultat journalgranskning:
Två patienter var motoriskt oroliga i samband med dräninläggning.
Granskning PM:
Ett sjukhus ger premedicinering med T Stesolid 10mg en timme innan
inläggning av drän.
Vårdmål:
En lugn patient innan ingrepp.
Vårdåtgärd:

Stesolid innan ingrepp
Kommunikation
Sjuksköterskan som tar hand om en akut sjuk patient befinner sig i en
högteknologisk omgivning. Sjuksköterskan måste skapa en terapeutisk miljö
som tar hänsyn till patienten och dess anhöriga. Målet för den
patientansvariga sjuksköterskan är att denne har en helhetssyn över patienten
och tar ansvar för att dennes rättigheter och integritet upprätthålls. Målet för
kommunikationen är att patientens behov ska vara i fokus [15].
Det är viktigt att informera patienten om vad som ska ske och varför
personen är i behov av perikarddränage. Förklara hur ingreppet går till och
hur det kan kännas [19].
Granskning journalgranskning
Det framgår inte av journalgranskningen om patienten informerades om
ingreppet.
Granskning PM:
Tre sjukhus påtalar vikten av information till patienten innan
dräninläggningen. Ett av sjukhusen informerade om syftet med
perikarddränet samt att patienten kan uppleva smärta.
Vårdmål:
En välinformerad patient innan ingrepp
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
11 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Vårdåtgärd:

Information om diagnos, ingrepp samt planerad behandling.
Smärta
Vanliga symtom i samband med perikardvätska är bröstsmärta på grund av
att vätska samlas i perikardiet och ger en akut retning. Smärtan är typisk
bröstsmärta som strålar upp mot nacke och käke. En del upplever även
obehag mot skuldror och i buken [7,12].
Smärta är en subjektiv upplevelse som bara kan beskrivas av patienten själv.
Det är därför viktigt att patienten själv får beskriva sin smärta. För
smärtskattning används visuell analog skala (Bilaga 1) som graderas från
noll till tio där noll representerar frånvaro av smärta medan tio representerar
värsta tänkbara smärta. Det är viktigt att utvärdera smärtan efter eventuell
åtgärd [4].
Resultat journalgranskning:
Hos 87 % av patienterna förekom smärta i bröstrygg eller instickställe, varav
samtliga förutom en fick morfin intravenöst i smärtlindrande syfte. Av dessa
fick 78 % paracetamol. En man ordinerades morfin intravenöst som
premedicinering inför dräninläggningen.
Granskning PM:
Två sjukhus nämner att utvärdering av smärta ska ske med hjälp av
smärtskattning. Ett sjukhus ger Paracetamol samt Dexofen vid behov. Ett
sjukhus har som rutin att spola in 20-30 ml Natriumklorid i dränet om
patienten upplever smärta.
Vårdmål:
En smärtfri patient under ingrepp samt under vårdtiden med perikarddrän.
Vårdåtgärder:


Regelbunden smärtskattning och utvärdering enligt VAS, VAS < 3
Analgetika vid behov/kontinuerligt
Skötsel av perikarddrän
När patienten har flera in- och utfarter finns det en stor risk för förväxling.
Genom att noga märka samtliga in- och utfarter - till exempel perifer
venkateter, central venkateter, epidural kateter, sond, dränage - minskar
risken för förväxling. Undvik förkortningar exempelvis CVK eller EDK, då
det i sig är en risk för förväxling. Enhetlig, enkel och tydlig märkning
minskar också förväxlingsrisk då patient förflyttas mellan olika sjukhus och
vårdinrättningar [20].
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
12 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Dränet kan kvarligga i flera dagar, och bör vara kvar tills den aspirerade
mängden är mindre än 25-30 ml/dygn [2,13,9,20,17,16,10]. Aspiration kan
ske var 4-6:e timme [2,13,20,17,16,10]. Heparin kan installeras i dränet för
att förebygga klotting [2]. Rikliga mängder perikardvätska, speciellt de
kroniska måste tömmas väldigt långsamt annars kan akut ventrikulär
dilatation eller lungödem uppstå [8]. Dränage på mindre än 1 liter åt gången
är att föredra för att undvika akut högerkammar dilatation [13, 19]. Odling
av pericardvätska görs vanligen vid oklar genes [12], detta utförs efter
läkarordination (Bilaga 10).
Resultat journalgranskning
Perikarddränet spolades på 81 % av patienterna, ordinationen på
spolningarna varierade mellan varje patient. Hos 31 % av dessa patienter
spolades dränet med Heparin blandat med natriumklorid. Hos de resterande
spolades dränet med natriumklorid.
Granskning PM:
Samtliga sjukhus har ordinationer hur dränet ska spolas samt aspireras. Det
finns variationer på att dränet spolas x 1/dag till var 4-6 timme. Det som
används till spolning varierar från att använda natriumklorid(ett sjukhus),
olika blandningar av natriumklorid och Heparin samt att det endast spolas
med Heparin 100IE/ml(fyra sjukhus), i samband med detta anläggs även
någon form av Heparinlås. Ett sjukhus använder sig av spoldropp
3ml/timme. I de flesta pm som granskats verkar det som de inte använder
uppsamlingspåsar utan dränet är stängt och aspiration sker enligt ovan. När
dränaget aspirerats och spolats anläggs Heparinlås. Ett sjukhus har skrivit att
när utbytet är mindre än 50 ml/6timmar ska dränet dras. Dokumentation av
utbyte, mängd samt färg gjordes på två sjukhus. Ett sjukhus anger också en
övre gräns för utbyte innan dränet ska stängas. På tre sjukhus tillämpades
steril hantering samt basala hygienrutiner vid handhavande av drän. Vid tre
sjukhus fanns ordinationer om problem vid aspiration uppstod, exempelvis
vid motstånd, smärta eller vid misstanke om flödeshinder. Vid ett sjukhus
angav man att patienten skulle ligga i höger sidoläge, utesluta knick på
dränet-försöka flusha med 5 ml Natriumklorid och försöka aspirera.
På två sjukhus dras dränet av läkare alternativt sjuksköterska. Vid motstånd
kontaktas läkare. Ett sjukhus har som rutin att blodtryck ska kontrolleras
efteråt samt att patienten ska vila 15 minuter efter drändragning.
Vårdmål
Ett säkert och enhetligt handhavande av dränaget.
Vårdåtgärder:





Dokumentation av utbyte, mängd samt utseende.
Läkarordination på maximal mängd utbyte innan drän stängs.
Vid stängt drän installeras inj.Heparin 100 IE/ml 2 ml i dränet.
Drän dras av läkare när mängden vätska understiger 50 ml/dygn.
Vid stopp i dränage spolas dränet med 5-10 ml NaCl samt aspireras.
Kontakta läkare om fortsatt stopp i dränet för ställningstagande till
fortsatta åtgärder.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
13 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Blodprover
Eftersom koagulationsrubbning är en kontraindikation [3,12] vid
perikardtappning är PK av stort intresse.
Resultat journalgranskning:
Det togs varierande prover på patienterna troligen beroende på diagnos och
utredning. De prover som vi valde att granska var de prover som togs innan
inläggning av perikarddränage. I denna granskning valdes de prover som
förekom hos 10 eller fler av patienterna. Dessa prover var blodstatus (Blst),
protrombinkomplex (PK), natrium (Na), kalium (K), kreatinin (Krea). PK
togs på samtliga män och på 6 kvinnor, Blst togs på 7 kvinnor och 7 män, Na
togs på 5 kvinnor och 4 män, K togs på 5 kvinnor och 7 män, Krea togs på 5
kvinnor och 7 män. Av de granskade proverna togs generellt fler prover på
män.
Granskning PM:
Blodstatus, PK (ett sjukhus angav PK< 1,5, ett annat sjukhus PK<1,6)var
rutin innan inläggning av perikarddrän på sex av åtta sjukhus.
Blodgruppering togs på fyra sjukhus av åtta. Natrium, Kalium, Kreatinin var
rutin vid två sjukhus. Aptt var rutin vid tre sjukhus. Ett sjukhus hade också
albumin som rutin prov innan inläggning, samt att de även tog Hb på blodigt
exsudat 30 minuter efter dräninläggning.
Vårdmål:
Provtagning för att säkerställa att det inte föreligger kontraindikationer för
dräninläggning.
Vårdåtgärd:

Blodgruppering, Blst, Na, K, Krea och PK (< 1.6) på samtliga
patienter innan inläggning av perikarddrän.

Odling av perikardvätska enligt ordination.
Antibiotika
För att förebygga dränrelaterad infektion ges antibiotikaprofylax intravenöst
[16].
Resultat journalgranskning:
75 %, det vill säga sju män och fem kvinnor hade profylaktisk
antibiotikabehandling under dränbehandlingen.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
14 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Granskning PM:
Ett sjukhus har som rutin att ge Ekvacillin 2g iv 30 minuter innan
dräninläggning, annars så snart som möjligt efter inläggning. Ett sjukhus ger
antibiotika enligt särskild ordination.
Vårdmål:
Förebygga dränrelaterad infektion.
Vårdåtgärd:

Inj.Ekvacillin 2 g i.v 30 minuter innan dräninläggning annars så
snart som möjligt efter ingrepp. Vid allergi mot penicillin ges
inf.Dalacin 600 mg i.v.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
15 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
REFERENSER
1. Apfelbaum, J.L., Caplan, R.A., Connice, R.T., Epstein, B.S.,
Nickinovich, D.G., & Warner, M.A. (2011). Practice Guidelines for
Preoperative Fasting and the Use of Pharmacologic Agents to Reduce
the Risk of Pulmonary Aspiration: Application to Healthy Patients
Undergoing Elective Procedures. Anesthesiology, 114, 495-511.
2. Azam, S., & Hoit, B.D. (2011). Treatment of Pericardial disease.
Cardiovascular Therapeutics, 29, 308-314
3. http://bestpractice.bmj.com/bestpractice/monograph/459/treatment/step-by-step.html
4.Bodelsson, M., Lundberg, D., Roth, B & Werner, M. (2011).
Anestesiologi. Författaren och studentlitteratur
5. Bodson, L., Bouferrache K., & Vieillard-Baron, A. (2011). Cardiac
tamponade. Current opinion in critical care, 17, 416-424.
11. Imazio, M., Spodick, D.H., Brucato, A., Trinchero, R., Adler, Y.
(2010) Controversial Issues in the Management on Pericardial
Diseases. Circulation 121, 916-928. DOI:
10.1161/CIRCULATIONAHA.108.844753
6.Forsberg, A., & Edlund, K. (2003). Standardvårdplaner. Lund:
Studentlitteratur
7. Gibbs, C.R., Watson R.D.S., Singh S.P., & Lipp, G.Y.H (2000).
Management of pericardial effusion by drainage: a Survey of 10
years´ experience in a city center general hospital serving a multiracial
population. Postgraduate Medical Journal, 76, 809-813.
8. Humphreys, M. (2006). Pericardial conditions: signs, symptoms
and electrocardiogram changes. Emergency nurse, 14, 30-36.
9. Imazio, M., & Adler, Y. (2012). Management of pericardial
effusion. European Heart Journal, doi:10.1093/eurheartj/ehs372
10. Imazio, M., Mayosi, B.M., Brucato, A., Markel, G., Trinchero, R.,
Spodick, D.H., & Adler, Y. (2010). Triage and management of
pericardial effusion. Journal of Cardiovascular Medicine, 11, 928-935.
12. Khandaker, M.H., Espinosa, R.E., Nishimura R.A., Sinak, L.J.,
Hayes S.N., Melduni, R.M., & Oh, J.K. (2010) Pericardial Disease:
Diagnosis and Management. Mayo Clin Proc, 85, 572-593.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
16 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
13. Maisch, B., Seferovic, P.M., Ristic, A.D., Erbel, R., Rienmuller,
R., Adler, Y., Tomkowski, W.Z, Thiene, G., & Yacoub., M.H. (2004).
Guidelines on the Diagnosis and Management of Pericardial Diseases
of the European Society of Cardiology. European Heart Journal, 25,
587-610.
14. Manchikanti, L., Malla, Y., Wargo, B.W, & Fellows, B. (2011).
Preoperative Fasting Before Interventional Techniques: Is It
Necessary or Evidence-Based? Pain Physician, 14, 459-467.
15. Moesmand, A.M., & Kjollesdal, A.( 2005). Å vaere akutt kritiskt
syk. Gyldendal
16. Rafique, A.M., Patel , N., Biner, S., Eshaghian, S., Mendoza, F.,
Cercek, B., & Siegel, R.J. ( 2011) Frequency of Recurrence of
Pericardial Tamponade in Patients With Extended Versus
Nonextended Pericardial Catheter Drainage.
http://www.escardio.org/communities/WorkingGroups/cmp/education/papers/Pages/frequency-recurrencepericardial-tamponade.aspx
17. Sagrista-Sauleda, J., Merce, A.S., & Soler-Soler, J. (2011).
Diagnosis and management of pericardial effusion. World Journal of
Cardiologi, 26, 135-143.
18. Svenska infektionsläkarföreningen, (2012). Vårdprogram Svår
sepsis och septisk chock-tidig identifiering och initial handläggning.
Reviderad 2012.
19. http://www.vardhandboken.se/Texter/Oxygenbehandling/Oversikt/
2013-04-03
20. Özer, H.O., Davutoglu, V. Cakici. M., Dugan, A., Sari, I.,
Oylumlu, M., & Aksoy, M. (2009). Echocardiography-guided
pericardicentesis with the apical approach. Arch Turk Soc Cardiol,
37, 177-181.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
17 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 1 Visuell analog skala (VAS)
Smärtskattningsinstrument
Smärtskattning av akut och postoperativ
smärta
I samband med akut och postoperativ smärta utförs upprepade täta
mätningar. Då behövs ett mätinstrument som är enkelt att förstå och lätt att
använda. Det är i första hand dimensionen intensitet som skattas.
De vanligast förekommande endimensionella skalorna är Visuell analog
skala (VAS), Numerisk skala och Verbal beskrivande skala.
Vid mer komplicerade smärttillstånd är det många gånger otillräckligt att
använda ett endimensionellt mätinstrument. Då finns istället
multidimensionella instrument, till exempel Pain-O-Meter eller McGill Pain
Questionnaire, som tar hänsyn till både smärtans kvalitet och kvantitet.
Skalorna nedan har god klinisk relevans under förutsättning att patientens
självskattning ligger till grund för mätningen.
Visuell analog skala (VAS)
horisontell, linje genom att med hjälp av en markör ställa in aktuell
smärtintensitet mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara Patienten
graderar sin smärta längs en 10 cm lång, vertikal eller smärta).
Visuell analog skala har en sida för patienten och den andra sidan för
personal, med gradering för att förenkla avläsning.
Numerisk skala
Smärtintensiteten graderas med eller utan mätinstrument genom att välja en
siffra mellan 0 (ingen smärta) och 10 (värsta tänkbara smärta).
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
18 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 2 MEWS
Poäng
Resp
Puls/ min
Syst.bltr
Temp
CNS
Modified Early Warning Score( MEWS)
3
2
1
0
1
<9
15-20
<40
51-100 101-100
<70 71-80
101199
<35
36,1-38 38,1-38,5
Nytillkommen
Alert
förvirring
2
3
21-29
>30
111-129 >130
>200
>38,5
Reagerar på Reagerar
Reagerar
tilltal
ej
på smärta
Om MEWS är:
0 ny kontroll inom ett dygn
1 Ny kontroll inom 8-12 tim
2 Ny kontroll inom 4-8 tim
3-4 Kontakta ansvarig läkare och ny kontroll om 1-4 timmar
> 4 Kontakta MIG (sökare 93703) och avdelnings ansvarig läkare
Rapporetara enligt SBAR MEWS
Datum
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Tid Poäng
Ansvarig
Nästa kontroll Sign
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
19 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 3 Journalgranskning SVP
perikarddrän
Journalgranskning på patienter vårdade på hjärtintensiven under tidsperioden
2007-2012 är gjord på åtta män i åldrarna 54-84 år och åtta kvinnor i
åldrarna 20-81 år.
Blodprover: Det togs varierande prover på patienterna troligen beroende på
diagnos och utredning. De prover som vi valde att granska var de prover som
togs innan inläggning av perikarddränage. I denna granskning valdes de
prover som förekom hos 10 eller fler av patienterna. Dessa prover var
blodstatus (Blst), protrombinkomplex (PK), natrium (Na), kalium (K),
kreatinin (Krea). PK togs på samtliga män och på sex kvinnor (14/16), Blst
togs på sju kvinnor och sju män (14/16), Na togs på fem kvinnor och fyra
män (9/16), K togs på fem kvinnor och sju män (12/16), Krea togs på fem
kvinnor och sju män (12/16). Av de granskade proverna togs generellt fler
prover på män.
Cirkulation: Hypotoni 8/16, takykardi 3/16, feber 5/16, lågt HB 4/16,
samtliga patienters vitalparametrar övervakades från var 15:e minut till 1
ggr/timme initialt efter insättande av drän. Variationen mellan
blodtrycksintervallen berodde på grunddiagnos. Blodtransfusion gavs till
samtliga med lågt Hb. Ordination på blodtryck fanns på en patient.
Nutrition: Två män och en kvinna (3/16) ordinerades fasta innan
dräninläggningen. Tre män och tre kvinnor (6/16) upplevde illamående
varav en man och två kvinnor fick antiemetika, av dessa ordinerades
samtliga glukosinfusion. 10/16 patienter klarade att äta och dricka på egen
hand.
Andning: Hosta förekom hos en man och tre kvinnor (4/16), dyspné hos fyra
män och två kvinnor (6/16) syrgasbehandling hos sju män och åtta kvinnor
(15/16), CPAP hos en kvinna.
Aktivitet: Samtliga patienter hade initialt sängläge och därefter varierande
grad av mobilisering beroende på allmäntillstånd.
Kommunikation/psykosocialt: En man och en kvinna var motoriskt orolig.
En kvinna upplevde oro och nedstämdhet.
Hud: Inspektion av dräninsticksställe skedde på sex kvinnor och en man
(7/16). På de övriga nio patienterna framgår det inte av journalen om så
skedde.
Drän: Spolning av drän skedde på 13/16 patienter, dock varierade
ordinationerna mellan varje patient. Inga skillnader sågs mellan män och
kvinnor. Hos fem patienter spolades dränet med både Heparin och NaCl, hos
de resterande åtta patienterna användes endast NaCl.
Smärta: Hos åtta män och sex kvinnor (14/16) förekom smärta i bröst, rygg
eller vid insticksställe varav morfin gavs till alla män utom en samt till alla
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
20 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
kvinnorna. Paracetamol gavs till sex män och fem kvinnor (11/16). En man
ordinerades premedicinering med morfin iv inför dräninläggningen.
Läkemedel: Sju män och fem kvinnor (12/16) ordinerades antibiotika
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
21 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 4 Dokumentation av
litteratursökning i databaser
Sökväg/
databas
Datum
Best
Practice
121204
PubMed
130124
Huvudsökord
+ undersökord
Cardiac
tamponade
Treatment
Pericardial
effusion
pericardiocentesis
management
Cinahl
130402
Cochrane
130402
ESC
guidelines
PubMed
130124
Fasting
Nutrition
surgery
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
+
undersökord
1
Preoperative
fasting
Pericardiocentesis
Pericardial
effusion
Utvalda
artiklar
2,3,5,
6, 7,9,
10,12
14
15
4,8,11
Cardiac
tamponade
Ansvarig
13
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
22 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 5 Sammanställning av gällande rutiner och pm
1
2
4
Andningsfrekvens,
saturation
Andning
BT, p,
Cirkulation
Nutrition
3
Endast dryck 2 tim
före
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
5
6
7
8
Puls och BT
regelbundet
efter tappning.
Alltid EKGövervak vid
dräninl och
kvarvarande
drän
P och BT var
15:e min 1:a
tim. var 30:e
min i 2 tim
efter drän.
Aktuellt EKG. Innan
ingrepp startas RF,
ev bolus innan
instick för att
optimera fyllnad. P,
BT, AT var 20:e min
första 2 tim. Sean
telemetri 1:a dygnfrämst för att
observera tachy
som första symtom
på fortsatt blödning
el retamponad.
Fasta 4 timmar
innan.
Flytande
innan
insättning.
Fastande 2
timmar efter
insättning.
Fastande 6 tim före
om möjligt.
Underhållsdropp
Glukos.
Saturation. AF
BT, rytm, CVP.
Temp x 2
BT-koll vid
dragning…??
Fasta 4-6 timmar
innan dräninl.
Fastande/Klara
drycker 4 tim
före ingrepp.
Ansvarig
EKG, puls, BT
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
23 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Dränordination
Spola vb el aktivt enl
ord med NaCl.
Öppet el stängt
Aspiration,
flush 2ml
Heparin
100 IE/ml.
Aspiration
4-6 timme.
Asp till
motstånd,
pat i
ryggläge.
Be pat ligga
hö el vä
sida asp till
motstånd.
Ev Hb
pvätska.
Flush
heparin.
Oml av
kran med
steril
kompress.
Dok utbyte.
Om
utbyte<50
ml/6 tim
drän ut.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Aspiration utförs
av dr. x1/dag.
Efter asp spola
med Heparin 2 ml
100 IE/ml. Steril
hantering.
Dokumentation
av mängd, färg
etc.
Ev.heparininf
ska avslutas 0,5
tim innan
dräninl.
Fragmin ut
senast 12 tim
innan. Läkord
för aspiration.
Sterila handskar
i övrigt basala
hyg vid
handhavande
av drän. Avbryt
asp vid
motstånd el
smärta. Avsluta
asp med spola
4 ml NaCl och
sedan 1 ml
heparil. Sterila
proppar,
kompresser och
förband märkt
med
perikardkad.
Ansvarig
Aspirera från
drän mha ren
rutin. Tvätta
trevägskran
med klorhex.
Steril 10/20 ml
spruta. Aspirera
med lätt drag
till det inte
kommer mer
vätska. Steril
propp. Om ej
trevägskran får
ej ssk aspierara
Dränet spolas
med Heparin 10
ml 100 Ie/ml
var 6:e tim.
Endast på
ordination!
Läkare som
lägger drän
ordinerar
hantering.
Aspirera
försiktigt, om
det ej går, spola
in 5 ml NaCl och
försök aspirera.
Vid misstanke
om
flödeshinderssk: pat hö
sidoläge,
uteslut knick på
kad, försök att
flusha,
kontakta dr.
Processledare
Om > 200 ml
blodigt
exsudat på
15 min eller
mer än 300
ml på 30
min, stäng
drän och
kontakta
ansv.dr. När
drän stängs
av ska det
hepariniseras
med 3ml 100
IE/ml. Dagen
efter
aspireras
med 50 ml
spruta,
Spoldropp med
2500 e heparin i
500 ml NaCL, påse i
övertrycksmanchett
3 ml/tim.
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
24 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Hud
Descutandusch/tvätt
Rör bandage så
lite som möjligt.
Vid asp
inspekteras
instick.
Descutandusch
x 2.
Prover
Na, k, krea, LPK,
TPK, INR (<1.5),
APTT
Hb, TPK, INR,
blodgrupp
PK(<1,6), aptt,
blst, blodgrupp,
bastest.
Rakning och
descutantvätt
innan
drän.Kontrollera
förband
Kontroll av
instick dagligen.
Förbandsbyte
vb el 1 /vecka,
då tvättas med
descutan, täck
med IV3000,
fixera med
mepore.
Ren skjorta
innan.
Hb, k, tpk,pk,
blodgruppering.
Hb, EVF, TPK,
PK, albumin,
ev aptt
Blst, na, k, krea,
INR,
blodgruppeirng.
Hb på blodigt
exsudat 30
min efter
drän.
Smärta
Vb spola in
20-30 ml
NaCl vid
smärta
efter
inläggning.
Utvärdering av
smärta, Panodil
och Dexofen vb.
Premedicinering
T.Stesolid 10 mg
1 tim innan.
Smärtskattning
Ev anestesihjälp vid
oro.
Särskild ord.
Antibiotika
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ekvacillin 2 g
iv 30 min
innan drän,
annars så
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
25 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
fort som
möjligt efter
ingrepp.
Väl fungerande
valfri sida.
Infart
Odling
ja
Odling av KADspets efter uttag.
Drändragning
Klipp av drän 5 cm fr
ingst. Dra rakt ut…
Utförs av dr.
Kommunikation
Information
till pat. Obs
av AT efter
drän.
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
1.1, minsthelst 1,3
med Ringer F
1000 ml
2 venösa infarter
gärna stor ven
Läkare/ssk
drar drän
efter
ultraljud. Om
motstånd
kontakta
läkare.
Lämnas 1 dygn,
drages efter
ekokontroll
Ja, pm finns
Vila i planläge,
BT koll, ren
rutin. Tvätt med
klorhex, lossa
ev sutur. Dra ut
långsamt,
motstånd?kontakta dr.
Täck instick
med kompress.
BT-koll, pat vila
15 min efter
Drän dras alltid
och endast av
läkare. Dras när
patienten tar
djupt andetag.
Information till
patienten .
Information om
syfte samt smärta
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
26 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Vanligen sängläge
till nästa dag.
Aktivitet
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Mobiliseras till
uppegående.
Ansvarig
Sängläge
initialt, 2 tim
efter sitta i
säng.
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
27 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 6 Godkännande
Nästa revision:
Projektledare:
Elsa Lehtonen
Granskning:
Elsa Lehtonen
Standardvårdplanen
framtagen av:
Annika Wennberg, Överläkare
Cecilia Boltemo Nilsson, sjuksköterska
Ulrika Sundström,Sjuksköterska
Denna standardvårdplan och kvalitetsnorm godkännes som grund för
omvårdnaden av vuxna patienter med perikarddrän, Sunderby sjukhus i
Luleå.
………………………………………….
Lena Juntti Larsson
Verksamhetschef hjärtsektionen
Sunderby Sjukhus
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Luleå den ………………
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
28 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 7 Ordlista
Anestesi = bedövning/okänslighet (som vid tex sövning)
Aspiration = inandning av munhåleinnehåll
Dilatation= utvidgning
Dysfagi= svårighet att svälja
Dyspné= andnöd
Elimination= avlägsnande, bortskaffande
Genes = bakomliggande orsak till sjukdom
Hemodynamisk = Beskriver hur variationer i blodtryck och blodflöde
hänger samman med hjärtats pumparbete och därmed påverkar blodets
cirkulation i kroppen
Hypotension = lågt blodtryck
Hypovolemi = låg blodvolym
Iatrogen= orsakad av läkares åtgärd
Idiopatisk= sjukdom utan påvisbar orsak
Inotropi= läkemedelsförstärkande effekt på hjärtmuskelns sammandragning
Intravenöst = läkemedel som ges direkt i blodbanan.
Klotting=Blodkoagel som tilltäpper passage i kateter
Koagulationsrubbning= rubbning av blodets levrandeprocess
Kontraindikationer= skäl för att inte vidta viss åtgärd
Lungödem= utträngande av vätska i lungblåsorna vid bl.a hjärtsvikt
Mediastinum= rum i brösthålan mellan de båda lungsäckarna
Ortopné= andnöd vid liggande ställning
Perikardit= hjärtsäcksinflammation
Pneumothorax= luft eller gasansamling i lungsäck
Premedicinering= behandling med lugnande läkemedel inför operation eller
undersökning
Preoperativ= före operation
Pulsus paradoxus= lägre systoliskt blodtryck och svagare puls vid
inandning i samband med hjärttamponad.
Respiration= andning
Saturation= syremättnad i blodet
Tachykardi= hjärtfrekvens > 100 slag/minut
Tachypné = onormalt snabb andning
Tamponad= blödning eller annan vätskeansamling i hjärtsäcken
Vasovagal reaktion= blodtrycksfall utlöst från Nervus Vagus
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
29 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 8 Journalgranskningsdokument
Journalgranskning
Kartläggning inför sammanställande av Standardvårdplan och
Kunskapsunderlag
Journal nr
Vårdtid
Födelseår
Man
Kvinna
Profession på
granskare
På vilka sökord och vilka problem/åtgärder har dokumenterats?
Problem
Genomfördåtgärd
Kommunikation
Kunskap/utveckling
Lungor/andning
Hjärta/ cirkulation
Nutrition
Elimination
Hud/vävnad
Aktivitet
Sömn
Smärta/sinnesintryck
Sexualitet
Psykosocialt
Andligt/kulturellt
Vilka risker/åtgärder har dokumenterats?
Risk
Genomförd åtgärd
Vilka komplikationer/åtgärder har dokumenterats?
Komplikation
Genomfördåtgärd
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
30 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 9 Checklista jämställdhet
Checklista att utgå ifrån inför arbetet med jämställda
standardvårdplaner
1. ( ) Journalgranskning gjort på lika många kvinnor som män (steg 1)
Notering __________________________________
2. Observerat könsblind/stereotyp* behandling utifrån: (steg 2, 3, )
( ) Bemötande
( ) Medicin
( ) Ordinerade kontroller, prover, undersökningar
( ) Symtom
( ) Information
( ) Patientens upplevelse/berättelse
Notering __________________________________
3. ( ) Evidens/artiklar/litteratur på könsskillnad/könsneutralitet på
diagnos/behandling (steg 4)
Notering __________________________________
4. ( ) Främja likvärdig behandling kvinna/man (steg 5)
( ) Andra variabler; ålder, etnicitet, social eller kulturell
tillhörighet, sexuell läggning,
handikapp
Notering__________________________________
*Stereotypt = behandling utifrån föreställningar om kvinnor och mäns
olikheter
*Könsblint = då faktiska skillnader finns men alla får samma
behandling
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
31 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 10 Provtagningsanvisning
pericardvätska
Prover
Remiss
Provtagningsrör Anvisning
Odling
Bakt lab, SY
Sterilt rör gul kork
Remiss läggs upp
i VAS
Ange på
remissen
Provmaterial:
Pericardvätska
Allmänodling
Provlokalisation:
Tappat
Celler/protein
Kemlab, SY
Sterilt rör gul kork
Använd
pappersremiss
Provet ska inom
30 minuter till
lab!
Ange analys på
etikett:
celler/protein.
Krea
Kemlab, SY
Sterilt rör gul kork
Använd
pappersremiss
TB diagnostik
Klinisk
mikrobiologi,NUS
Remiss med rosa
kant,
mycobakterier
etc.
Cytologi
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Dr skriver en
elektronisk
remiss i VAS.
Ansvarig
Ange analys på
etikett: krea
Sterila rör med gul Till lab inom en
kork, helst 20 ml (2 timma, annars
rör)
kylförvaring!
Sterilt rör med gul
kork eller steril
uppsamlingsburk.
Helst minst 20 ml.
Lämnas på
pat/cyt. Provet
förvaras i kyl om
det dröjer innan
det kommer till
lab.
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
32 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0
Bilaga 11 Elektrisk alternans
Huvudprocess
Myocardi/Pericardit
Dokumenttyp
Kunskapsunderlag
Ansvarig
Processledare
Sida
Lena Juntti Larsson
Annica Wennberg
33 av 33
Dokument-Id
Godkänt datum
Version
VARD-5-2634
2015-10-20
2.0