1. No category

Equation 1
RAPPORT
Dagvattenutredning till detaljplan för del av Badelunda-Tibble
3:15, 3:22, 3:59 och 3:68 samt 3:16. (Ridanläggning och skola
vid Brandthovda IP), DP 1804, Västerås
UPPDRAGSNUMMER 1186537000
2015-04-09
RAPPORT
SWECO
VATTEN OCH MILJÖ
Anna-Lena Klang och Philip Karlsson
Granskare:
Irina Persson
Innehållsförteckning
1
Bakgrund och syfte
3
1.1
Dagvattenpolicy för Västerås kommun
3
2
Markanvändning idag och efter exploatering
4
2.1
Områdesbeskrivning och markanvändning idag
4
2.2
Exploatering
9
3
Förutsättningar
10
4
Geologi och grundvatten
11
5
Avrinning inom planområdet
11
6
Metod och indata
13
6.1
Flöden
15
6.2
Föroreningar
16
7
Resultat
16
7.1
Flöden
16
7.2
Behov av fördröjning
17
7.3
Föroreningar
17
8
Bakterier
18
9
Förslag på åtgärder
19
9.1
Principiell höjdsättning och motverkande av instängda områden
19
9.2
Lämpliga ytor för omhändertagande av dagvatten
19
9.3
Lutning mot grönytor
20
9.4
Avvattningsstråk och infiltrationsanläggning
21
9.5
Avskärande dike
21
9.6
Permeabla ytor
22
9.7
Stuprörsutkastare och växtbäddar
23
9.8
Sekundära avrinningsvägar
23
9.9
Öppet fördröjningsmagasin/torrdamm
25
9.10
Översilningsyta
29
9.11
Dagvattenmagasin under mark
31
10
Diskussion och slutsatser
31
1 (33)
RAPPORT
2015-04-09
2 (33)
RAPPORT
2015-04-09
1
Bakgrund och syfte
På uppdrag av Stadsbyggnadsförvaltningen i Västerås har Sweco utfört en
dagvattenutredning gällande en ny ridanläggning och skola vid Brandthovda, beläget
strax utanför östra delen av Västerås tätort.
Föroreningsberäkningar utförs för att erhålla en uppfattning om den belastning som
nyexploateringen kan ge upphov till. Då området är en blivande nyexploatering som
släpper vatten till Hamrebäcken kommer föroreningskoncentrationerna jämföras med
riktvärden för utsläpp till mindre sjöar och vattendrag, Nivå 1, enligt Västerås Stads
dagvattenpolicy.
Vidare ges förslag på hur och var dagvattnet kan tas om hand för att fördröja flödet och
rena dagvattnet. Sekundära avrinningsvägar för kraftiga regn redovisas och riskområden
för utlakning av virus och bakterier från hagar kartläggs.
Exempel på möjliga utformningar av dagvattenlösningar samt ytbehov redovisas för att ge
en uppfattning av vilka ytor som kan krävas för att nå fördröjningskraven för planområdet.
1.1
Dagvattenpolicy för Västerås kommun
Dagvattenpolicyn för Västerås antogs i kommunfullmäktige 2014 och skrevs för att bidra
till uppfyllandet av kommunens ambitioner bestämda i Västerås miljöprogram och
vattenplan. Dagvattenpolicyn innehåller 11 övergripande mål, vilka är:
-
Dagvattenflöden till Mälaren minimeras
-
Grundvattenbalansen bibehålls
-
Övergödning och föroreningar orsakade av dagvatten minimeras i grundvatten,
sjöar och vattendrag
-
Dagvatten ska ses som en resurs vid utbyggnad av staden
-
Skador orsakade av dagvatten förebyggs och minimeras på fastigheter och
anläggningar
-
Staden arbetar för en hållbar dagvattenhantering inom egna verksamheter och
agerar som god förebild för privata aktörer
-
Kunskapen om dagvatten ökar
-
Dagvatten ska renas och fördröjas så nära källan som möjligt. I första hand ska
tröga system användas
-
Förorenaren betalar
-
Dagvatten ska göras synligt och vara en del av gestaltningen
-
Dagvatten ska utredas i alla planer
3 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Dagvattenpolicyn innehåller även riktvärden för dagvattenutsläpp. Hur riktvärdena ska
användas baseras på schemat i figur 1.
Figur 1. Illustration över vilken riktvärdesjämförelse som ska användas. Nivå 1 används i
detta fall då vatten leds till Hamrebäcken.
Dagvattenutredning i planprocesser nämns också i Handlingsplan för dagvatten i
Västerås där det framhålls att utredningen ska redovisa förutsättningar för öppen
hantering och infiltration och att det framgår vilket avrinningsområde planområdet ingår i.
Vattnets väg vid extremregn ska framgå, med möjliga områden för fördröjning och
översilning.
2
Markanvändning idag och efter exploatering
2.1
Områdesbeskrivning och markanvändning idag
Det 20 hektar stora planområdet tillhör Björkbacken och ligger vid Brandthovda IP.
Tortunavägen går rakt igenom planområdet (Figur 2). Marken består idag av cirka 70 %
jordbruksområden och 15 % idrottsytor med fotbollsplan, parkering och byggnader.
Resterande ytor består av skog och öppen mark. Planområdet ingår i ett 2000 hektar
stort avrinningsområde som rinner till Mälaren-Västerås hamnområde
(avrinningsområdes-ID VISS: 661090-154463) (Figur 3).
4 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 2. Planområdets gränser. Observera att Tortunavägen som centralt går igenom
området inte ingår i planområdet.
5 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 3. Ett av Mälarens delavrinningsområden i vilket planområdet ligger.
6 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Hamrebäcken avvattnar marken och går delvis genom planområdet (Figur 4). Bäcken
avvattnar ett jordbrukslandskap norr om planområdet och kommer in i planområdet (Figur
5) under Bjurhovdagatan och en andra gång via trumma under Tortunavägen (Figur 6).
Bäcken omfattas av ett strandskydd om 25 meter på vardera sida. Recipienten MälarenVästerås hamnområde är en kraftigt modifierad vattenförekomst som inte uppnår god
kemisk status, även om kvicksilver exkluderas. Den ekologiska potentialen har klassats
som måttlig och förekomsten lider av övergödning, syrebrist och miljögifter.
Figur 4. Hamrebäcken och planområdet. Observera att uppritat dike är godtyckligt, men
grovt visar dikets placering.
7 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 5. Inlopp under Bjurhovdagatan.
8 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 6. Vägtrumma under Tortunavägen.
2.2
Exploatering
I västra planområdet (väster om Tortunavägen) finns idag parkering, omklädningsrum och
kansli. I anslutning till detta finns en grusplan. Väster om grusplanen finns öppen mark
som tidvis används för idrottsutövning. I östra området (öster om Tortunavägen) består
marken av jordbruksmark, en gård och ett nätstationsområde.
Norr om grusplanen, i västra delen av planområdet, planeras en evenemangsyta som är
tänkt användas för uppställning av tältstall, eventuellt med paddexbana (Figur 7). Detta är
dock osäkert i dagsläget (april 2015).
Planerad exploatering i östra delen innefattar en ridhusbyggnad med service/administrationsdel och skötselstall. Två områden för ridning/hoppning bestående av sand
alternativt fibersand kommer att finnas öster om ridhuset. Två större rasthagar kommer
också anläggas, bestående av grus och/eller stenmjöl. Mellan hagarna är grusbeläggning
planerad. Notera att hagarnas placering och utformning inte heller är beslutade i
dagsläget. Ungefärlig uppskattning av storlek har dock gjorts utifrån befintliga ritningar.
9 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 7. Planområdet med ungefärlig markanvändning.
3
Förutsättningar
Utflöde från kvartersmarkerna ska baseras på ett dimensionerande flöde av 15 l/s och ha.
Sydost om planområdet finns ett dikningsföretag. Hamrebäckens sträckning genom
planområdet omfattas inte av dikningsföretaget. Däremot finns ett strandskydd på 25 m
vid vissa delar av Hamrebäcken.
10 (33)
RAPPORT
2015-04-09
4
Geologi och grundvatten
En översiktlig geoteknisk undersökning har gjorts för nybyggnationen av ridanläggningen
(Ramböll Sverige AB). Övre jordlagret består av mulljord och torrskorpelera följt av
halvfast till fast lera, finsand och silt. I de skruvborrhål som gjordes hittades inget
grundvatten, men det rekommenderades att anta att grundvattenytan finns på ca en
meters djup.
Infiltrationskapaciteten för olika jordarter redovisas i Tabell 1 nedan. I området är
infiltrationskapaciteten troligtvis rätt låg.
Tabell 1. Infiltrationskapacitet i olika jordar (Källa: VAV, 1983)
Jordtyp
5
Mättad infiltrationskapacitet (mm/tim)
Morän
47
Sand
68
Silt
27
Lera
4
Matjord
25
Avrinning inom planområdet
Analys av höjddata och ortofoto tyder på att marken idag, både i västra delen och östra
delen, lutar mot Hamrebäcken (Figur 8). Det är viktigt att lutningar bibehålls vid
exploatering. I norra delen av östra området finns viss indikation på att dagvattnet går mot
öst från planområdet, mot jordbruksmarken. Inga instängda områden har identifierats
utifrån höjdkurvor.
11 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 8. Flödesriktningar inom planområdet.
12 (33)
RAPPORT
2015-04-09
6
Metod och indata
Flödes- och föroreningsberäkningarna har genomförts med dagvatten- och
recipientmodellen StormTac. Indata som användes är nederbörd och markanvändning i
området. Beräkning gjordes för två situationer: innan exploatering och efter exploatering i
västra och östra delen av planområdet. Efter exploatering modellerades två fall med olika
avrinningskoefficienter, beroende på osäkerhet gällande avrinningskoefficient inom vissa
områden (Figur 9).
Osäkerheter råder idag gällande evenemangsytor. Grusplanen kommer att användas
som evenemangsyta, men kommunen har inte bestämt om området norr om grusplanen
ska omvandlas till evenemangsyta eller ej. Däremot ingår potentiellt utökat
evenemangsområde i utförda beräkningar.
13 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 9. I utpekade områden varieras avrinningskoefficienten mellan 0,3 och 0,7.
14 (33)
RAPPORT
2015-04-09
6.1
Flöden
Flöden beräknades utifrån markanvändning och lokal nederbördsintensitet (620 mm/år).
Dimensionerande flöden har beräknats för regn med återkomstid 10 år inklusive
klimatfaktor 1,15. Beräkning utfördes även för 100-årsregn med klimatfaktor 1,3. Dagens
markanvändning har uppskattats utifrån ortofoton. Markanvändning efter exploatering har
hämtats från planritning (Tabell 2).
Beräkningar för fallet ”efter exploatering” gjordes för två situationer beroende på
osäkerheten för avrinningskoefficient gällande paddexyta och stenmjöl. Vissa hagar ska
bestå av sand och grus, för dessa används avrinningskoefficient 0,2 enligt Svenskt
Vattens P90. Andra ytor kommer eventuellt bestå av paddexbeläggning (västra området)
och stenmjöl (östra området). Vilket material som i slutändan kommer användas är inte
bestämt, men i dessa fall varieras avrinningskoefficienten mellan 0,3 och 0,7.
Osäkerheten gällande avrinningskoefficient beror på hårdhet och packning hos
materialet.
Tabell 2. Beskrivning av markanvändning inklusive avrinningskoefficient för innan och efter
exploatering.
Markanvändning
Jordbruk (inkl. gård)
Parkering
Hårdgjorda ytor
Öppen mark
Evenemangsyta
Gång-/cykelväg
Skog
Djurhållning (sand)
Djurhållning
(stenmjöl/paddex)
φ
0,26
0,37*
0,9
0,1
0,3-0,7**
0,85
0,05
0,2
0,3-0,7**
Västra området
Innan expl.
Efter expl.
(ha)
(ha)
4,6
0,9
0,2
2,9
0,9
0,2
5,1
2,3
0,1
Östra området
Innan expl.
Efter expl.
(ha)
(ha)
9,8
0,2
0,2
2,7
3,7
1,1
1,0
2,4
*sammanvägd för grus- och asfaltsparkering
** avrinningskoefficient varieras då packning och hårdhet på material är svårbedömt
15 (33)
RAPPORT
2015-04-09
6.2
Föroreningar
Föroreningsberäkningarna i modellverktyget baseras på schablonvärden. De marktyper
som används i denna rapport och dess tillhörande schablonvärden presenteras i Tabell 3.
Tabell 3. Marktyp med tillhörande schablonvärden i StormTac.
Marktyp
P (mg/l)
N (mg/l)
Djurhållning
0,45
3
Jordbruk
0,22
5,3
Öppen mark
0,2
1
Idrottsplats
0,12
1,2
Skog
0,035
0,75
Parkering
0,1
1,1
Cykel- och gångväg
0,15
2
Tak
0,026
2
7
Resultat
7.1
Flöden
Nedan redovisas beräknade flöden innan och efter exploatering. Beräkningarna baseras
på att evenemangsyta utöver befintlig grusplan kommer anläggas i västra området. Tabell
4 visar situation med lägre antagen avrinningskoefficient för osäkra ytor. Tabell 5 visar
situationen med högre antagen avrinningskoefficient.
Tabell 4. Resultat från flödesberäkningar för innan och efter exploatering för hela
planområdet, med lägre avrinningskoefficient för de svårbedömda ytorna.
Återkomsttid
Klimatfaktor
10-årsregn
100-årsregn
1,15
1,3
Västra området
Innan expl.
Efter expl.
(l/s)
(l/s)
400
420
860
1020
Östra området
Innan expl.
Efter expl.
(l/s)
(l/s)
470
740
1000
1780
16 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Tabell 5. Flödesberäkningsresultat innan och efter exploatering för hela planområdet, med
högre avrinningskoefficient för de svårbedömda ytorna.
7.2
Återkomsttid
Klimatfaktor
10-årsregn
100-årsregn
1,15
1,3
Västra området
Innan expl.
Efter expl.
(l/s)
(l/s)
400
620
860
1500
Östra området
Innan expl.
Efter expl.
(l/s)
(l/s)
470
930
1000
2250
Behov av fördröjning
Beräkning av fördröjningsbehov har gjorts för att få en uppfattning om den volym som
behöver fördröjas för att följa kravet på 15 l/s och ha från området. Kravet innebär att
flödet från västra området högst ska vara 133 l/s och från östra området 159 l/s.
I detta fall redovisas fördröjningsbehov för det avrinningsscenariot där paddex- och
3
stenmjölsytor antas vara hårt packade. För ett 10-årsregn behöver ca 500 m fördröjas i
3
västra området, och ca 1000 m i östra området.
7.3
Föroreningar
Med en förändrad markanvändning förändras också föroreningssituationen, både
gällande koncentrationen i dagvattnet och mängden förorening som uppstår.
Föroreningsresultaten redovisas för det scenario då paddex- och stenmjölsytor antas
vara hårt packade. Till skillnad från föroreningskocentrationer (Tabell 6) är
föroreningsmängder (Fel! Hittar inte referenskälla. 7) bundet till avrinningskoefficienten.
Beräkningarna baseras på att ytterligare evenemangsyta kommer anläggas i västra
området.
Tabell 6. Resultat föroreningskoncentrationer för planområdet. Fetmarkerade värden innebär
att de överstiger tillämpade riktvärden för mindre sjöar och vattendrag, Nivå 1 enligt
Västerås stads dagvattenpolicy.
Förorening
P
N
enhet
mg/l
mg/l
Västra området
Innan
Efter
expl.
expl.
0,2
3,1
0,1
1,0
Östra området
Innan
Efter
expl.
expl.
0,2
4,9
0,2
2,2
Riktvärde
0,16
2,0
17 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Tabell 7. Resultat föroreningsmängder för planområdet.
Förorening
enhet
P
N
kg/år
kg/år
Västra området
Innan expl.
Efter expl.
3
65
2
20
Östra området
Innan expl. Efter expl.
5
125
6
80
Beräkningarna visar att halterna överstiger riktvärdena i östra området. I båda områdena
är kvävebelastningen hög innan jämfört med efter exploatering, detta beror på den höga
andelen jordbruksmark som försvinner i och med exploateringen. Efter exploatering står
dock mark ansatt för djur för 60% av kvävebelastningen i östra området. Det bör finnas i
åtanke att föroreningsberäkningarna grundas på schablonvärden.
8
Bakterier
Dagvatten från hästhagar riskerar att innehålla bakterier. En viktig variabel för virus- och
bakteriespridning är hur mockningen sköts ute i hagarna. Det är på dessa ytor som risk
för smittspridning finns, om ytavrinning uppstår samtidigt som mockning inte har skett. Att
få en uppfattning om virus- och bakteriespridningen är komplicerat, men risken minskar
med kontinuerlig avlägsning av träck. Den efterkommande lagringen bör ske på ett
sådant sätt att läckage till kringliggande mark inte sker. Enligt jordbruksverkets bra att
veta om mindre häststall 2011 menar man att oavsett lagringsform (gödselplatta eller
container) är det absolut viktigast att systemet är tätt och hindrar läckage och avrinning till
omgivningen.
I Svenskt Vattens rapport Tätorters inverkan på recipienters bakteriella status (2011)
menas att bakteriespridning motverkas av begränsad andel hårdgjord yta och att det då
sker en större utspädning med avrinnande vatten från grönytor. Ett större område innebär
längre rinntider som möjliggör utspädning med bakteriellt opåverkat dagvatten.
Enligt Små Avlopps rapport Efterbehandling efter minireningsverk 2011:2 (2011)
formuleras kravet på rening gällande avloppsvatten (ett begrepp som dagvatten ingår i)
normalt att uppnå badkvattenkvalitet. Gränsen mellan tillfredsställande och dålig kvalitet
är 330 cfu intestinala enterokocker/100 ml och 900 cfu e-koli/100 ml, där cfu står för
koloniformande enhet. Det anses dock problematiskt att använda gränserna som riktlinjer
då olika reningsteknikerna kan ha olika inverkan på specifika organismer.
För att minska riskerna att sprida virus och bakterier via dagvatten från hagar till recipient
bör markbaserad rening ske, det vill säga lokalt omhändertagande genom infiltration och
fördröjning. I ett spridningsperspektiv är det fördelaktigt att utfodringsplats tidivis flyttas för
att undvika nedtrampning och tillpackning av materialet i hagarna.
18 (33)
RAPPORT
2015-04-09
9
Förslag på åtgärder
I detta avsnitt föreslås principiella dagvattenåtgärder vilka kan användas inom
planområdet. Trots att infiltrationskapaciteten i området är begränsad föreslås ytor där
vatten tillåts infiltrera ytligt för att rena dagvattnet från virus och bakterier. Lösningarna
kan behöva ha dränledningar i botten för att undvika stående vatten. Dessa lösningar
skapar även en fördröjningsvolym och renar vattnet från kväve och fosfor. Alternativet till
infiltrationslösningar är en ytlig damm. Anledningen till att detta inte är valt är på grund av
risken för ökad tillväxt av bakterier och virus. Det är dock viktigt att säkerställa att
tillräcklig volym skapas för att fördröja det dagvattenflödet till 15 l/s och ha.
9.1
Principiell höjdsättning och motverkande av instängda områden
Större delen av planområdet lutar mot Hamrebäcken. Vid exploatering bör en säker
höjdsättning av bebyggelsen utformas för att undvika generering av instängda områden,
samt säkerställa bortförsel av vatten på grund av kraftiga regn. Vatten ska alltid ha
möjlighet att avledas.
Direkt vid husvägg kan mark hårdgöras med plattor för att undvika vatten som rinner ner
längs väggen. Utanför bör markytan ha en nivåskillnad på 5 cm per meter, de tre första
metrarna. Därefter kan marken ha en nivåskillnad på 1-2 cm per meter.
9.2
Lämpliga ytor för omhändertagande av dagvatten
I planområdets helhet är övervägande del av området lämpligt för omhändertagande av
dagvatten. Genom att göra ytorna permeabla i form av tex dränerande asfalt, , grönytor
och växtbäddar renas och fördröjs dagvattnet. Avskärande diken och rinnstråk gör att
man samlar upp och leder det kontrollerat. Inga anläggningar för dagvattenhantering ska
utföras inom strandskyddet. I västra området kan grönområdet mellan dike och eventuell
magasinsyta i sig användas som en översilningsyta. I östra området finns en del grönyta
som kan användas för en större form av fördröjning, infiltrationsmagasin eller damm
(Figur 10).
19 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 10. Blåstreckat område visar en tillgänglig grönyta för större dagvattenhantering.
9.3
Lutning mot grönytor
Generellt bör både hagar och hårdgjorda ytor såsom parkeringar och gång-/cykelväg luta
mot grönområden för att gynna fördröjning och infiltration. Gällande västra delen är det
idag inte bestämt hur stor den slutliga evenemangsytan ska bli, men det finns möjligheter
att utnyttja öppna gräsytor väster om de potentiella evenemangsytorna. I de skisser som
föreligger finns ett avstånd mellan Hamrebäcken och planerad evenemangsyta på 25
meter där vatten kan sila över vid kraftiga regn. I ett hydrologiskt perspektiv är det mest
fördelaktigt att undvika hårdgjorda ytor så långt som möjligt. Öppna avrinningsstråk
gynnar en trög avledning.
20 (33)
RAPPORT
2015-04-09
9.4
Avvattningsstråk och infiltrationsanläggning
Hagarnas utformning och placering bör planeras så att avrinningsstråk mellan dem kan
anläggas. Med hjälp av lutning och grönytor fördröjs vattnet och får en möjlighet att
infiltrera. Stråken kan bestå av en skålad yta, fördelaktligen av gräs. För att förstärka
effekten av flödesutjämning och rening fylls dikena med makadam. I botten kan också en
dräneringsledning anläggas.
Vatten som inte infiltrerar i stråk leds förslagsvis till en infiltrationsanläggning med
bräddningsmöjlighet till befintligt dike.
9.5
Avskärande dike
I norra delen av östra området finns en antydan till att marken lutar åt jordbruksmarken,
baserat på höjddata och GIS-analys. För att undvika att vatten rinner mot denna mark
rekommenderas ett avskärande dike längs planområdets gräns. Diket bör anläggas med
självfall, detta förenklas av den naturliga höjdsättningen som råder idag (Figur 11).
Figur 11. Naturlig höjdsättning av planområdets östra gräns förenklar anläggandet av
avskärande dike med självfall.
21 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Ju bredare dike, desto bättre blir infiltrations- och reningsmöjligheterna. Figur 12 visar ett
exempel på utformning. Ett trapetsformat dike är bättre än ett v-format ur
erosionssynpunkt och ger bättre reningseffekt. Ritat dike har släntlutning ca 1:3. Brantare
än detta brukar kallas dike, medan flackare än detta kallas svackdike.
Figur 12. Exempel på utformning av dike.
I detta exempel är djupet valt till 0,9 meter. Om lösning med en fördröjningsdamm väljs
enligt beskrivning i kap 9.9 (figur 16) kan diket ledas till dammen enligt figuren.
Om det avskärande diket utformas enligt beskrivning ovan med början vid
elkraftsområdet ner till en föreslagen damm i östra områdets södra del skulle diket
3
teoretiskt kunna ta emot ca 1 200 m vatten. Om diket istället för att ledas in i en
fördröjningsdamm anläggs med strypt utlopp kan själva diket utnyttjas som ett öppet
fördröjningsmagasin. Om diket används som ett öppet fördröjningsmagasin kommer en
eventuell fördröjningsdamm kunna minskas med motsvarande volym som kan fördröjas i
diket. Genom att inte anlägga diket ända fram till Hamrebäcken kan permanent ingrepp i
strandskyddet undvikas. Utloppet kan t ex ordnas via kupolbrunn och ledning till
Hamrebäcken. Även om geologiska undersökningar inte påvisat något grundvatten finns
risk att dikesbotten ligger nära grundvattenytan. Om basflöde bedöms uppträda kan
dränering anläggas i dikesbotten.
Allt vatten från östra delen av planområdet bedöms inte kunna ledas till diket beroende
på planområdets befintliga höjdförhållanden. Mycket av vattnet bedöms hamna i dikets
nedre del. Vattnet kommer inte heller att komma jämnt fördelat till diket. För att avgöra
hur mycket vatten som kan ledas till diket behöver noggrannare utredningar göras.
Rekommendationen är därför att plats reserveras inom planområdet längs med
planområdets östra gräns för ett dike med minst 6 meters bredd enligt beskrivning ovan. I
samband med projektering av området kan det sedan utredas vidare hur mycket vatten
som kan ledas till diket och hur stor fördröjning som då kan erhållas.
9.6
Permeabla ytor
Inom planområdet rekommenderas permeabla ytbeläggningar, till exempel gräsarmerad
betong eller dränerande asfalt för att på så sätt minska ytavrinning. Dessa tekniker kan
användas runt huvudbyggnaden. För att undvika igensättning och bibehålla
permeabiliteten på dränerande asfalt bör skötsel utföras, vakuumsugning 1-2 två gånger
per år är gynnsamt för att upprätthålla funktionen.
22 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Efter att vattnet infiltrerat anlagda permeabla ytor det fortsätta infiltrera i de naturliga
marklagren, alternativt dräneras bort i dräneringssystem.
9.7
Stuprörsutkastare och växtbäddar
För att fördröja takvatten föreslås att öppna stuprörsutkastare installeras, varav vattnet
förs vidare till växtbädd som kan bestå av träd, örter och gräs. Se figur 13. Anläggs dessa
nära fasaden bör de, med hjälp av kantsten, byggas in för att undvika översvämning. Ett
alternativ till att använda växtbädd är att använda ränndalar vilka leder vattnet vidare till
grönytor för fördröjning och rening.
Figur 13. Växtbädd som tar emot dagvatten från tak.
9.8
Sekundära avrinningsvägar
Det överskottsvatten som vid kraftiga regn inte tas om hand av dagvattenlösningar måste
avledas på ett säkert sätt för att minimera risken av översvämningar och stående vatten.
Alla ytor som ska fungera som sekundära avrinningssystem bör vara nedsänkta i
förhållande till de som inte ska svämmas över. I västra området kan tillfällig ytavrinning
ske, så länge evenemangsytorna lutar mot gröna områden vid bäcken.
Hagarna i östra området kan också ha tillfälligt ytavrinnande vatten vid kraftiga regn.
Detta vatten kan ta sig vidare mot ett avskärande dike i öst som i norr ansluter till en
damm, alternativt att en del vatten rinner mot grönområden i syd (Figur 14).
23 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Generellt gäller att höjdsättningen av området bör göras så att marken lutar åt det håll
vattnet är tänkt att rinna när kraftiga regn inträffar.
Figur 14. Sekundära avrinningsvägar där vatten tillfälligt kan rinna över hagar och
evenemangsområden.
24 (33)
RAPPORT
2015-04-09
9.9
Öppet fördröjningsmagasin/torrdamm
I östra området finns goda förutsättningar för att anlägga ett öppet gräsbeklätt
fördröjningsmagasin, även kallat torrdamm. Se principskiss i figur 15. Till skillnad från
våta dammar har torra dammar inte någon tät botten. Detta möjliggör bortförsel av vatten
från dammen genom infiltration. Tillfällig vattenspegel tillåts vid hög avrinning. Magasinet
töms successivt på vatten allt eftersom nederbörden avtar. Denna form av
dagvattenlösning används i första hand för magasinering och utjämning av flöden.
Det är viktigt att kunna avlägsna eventuella bildade sedimentlagringar som bidrar till lukt
och minskar infiltrationskapaciteten. Underhållsåtgärder underlättas då dammen inte har
en permanent vattenspegel.
Figur 15. Utformning av damm. Denna illustration innehåller en försedimentering efter
inloppet.
Figur 16 visar ett exempel på var fördröjningsdammen kan placeras. I detta exempel är
totala längden 95 meter, totala bredden 30 meter och bottenbredden 8 meter. Om
släntlutningen är ungefär 1:10 och djupet är 1 meter kan dammen fördröja ungefär 1000
3
2
m . Dammens ytbehov blir ca 2 240 m . Dammen kan anordnas med ett strypt utlopp så
att utflödet inte överstiger det som tillåts.
Som tidigare nämnts kan dammens volym och följaktligen ytbehovet minskas om det
avskärande diket längs med den östra gränsen av planområdet utnyttjas som ett
fördröjningsmagasin. Om även andra beskrivna fördröjningsmetoder tillämpas kan den
föreslagna dammen minskas ytterligare.
25 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 16. Torrdamm/öppet fördröjningsmagasin med tillkopplat avskärande dike.
26 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Om ett motsvarande öppet fördröjningsmagasin skall anläggas för att ta hand om den
eforderliga fördröjningsvolymen i den västra delen av planområdet behövs ett magasin
med längden 70 meter och bredden 20 meter. Om bottenbredden är 6 meter kan
3
magasinet ta emot ca 500 m vatten (släntlutning 1:7).
2
Ytbehovet för dammen i den västra delen av planområdet blir ca 1100 m . Figur 17 visar
erforderlig dammstorlek i vit ruta. På grund av områdets utformning kan det vara svårt att
tillskapa tillräcklig yta för en sådan damm samt att kunna leda allt vatten till samma
damm. Fördröjningen kan därför behöva delas upp inom den västra delen av
planområdet. Förslagsvis kan del av fördröjningen anordnas inom de röda
evenemangsytorna i figur 17, förslagsvis så långt söderut som möjligt på grund av
markens lutning.
27 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 17. Illustration av dammstorlek vilket kan jämföras med planområdets storlek.
28 (33)
RAPPORT
2015-04-09
9.10 Översilningsyta
I den västra delen av planområdet skulle det strandskyddade området omfattande 25
meter på vardera sidan om Hamrebäcken kunna utnyttjas som tillfällig översilningsyta
(Figur 18). Ett sådant nyttjande kräver ingen exploatering inom det strandskyddade
området. Det rekommenderas dock att det inför exploateringen av området säkerställs att
nyttjandet av strandskyddat område som översilningsyta inte strider mot strandskyddet.
Det är svårt att på förhand bestämma hur stor volym en översilningsyta kan fördröja. Det
beror på area, markens lutning och vegetationens täthet. Översilning har ingen
magasinerande effekt som sådan. Istället är det infiltrationskapaciteten i marken som är
mest betydande.
29 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 18. Möjlig översilningsyta. Det är viktigt att observera att området utgör
strandskyddsområde.
30 (33)
RAPPORT
2015-04-09
9.11 Dagvattenmagasin under mark
Som tidigare nämnts kan det i den västra delen av planområdet bli svårt att ordna en
öppen fördröjningslösning för det totala fördröjningsbehovet med hänsyn taget till
tillgängliga ytor. Istället skulle fördröjningen kunna ordnas genom ett underjordiskt
fördröjningsmagasin. Om ett 1 meter djupt nedgrävt dagvattenmagasin ska ta hand om
3
den erforderliga fördröjningsvolymen på ca 500 m och materialet antas ha en porvolym
2
på 30% krävs ett cirka 1670 m stort underjordiskt dagvattenmagasin. Om
dagvattenkassetter istället används kan volymen minskas. Ett sådant magasin placeras
fördelaktigen så långt söderut som möjligt i den västra delen av planområdet.
10
Diskussion och slutsatser
I och med de ökade flödena efter exploatering samt kraven på flödet ut från planområdet
krävs fördröjningsåtgärder. Genom att använda lokalt omhändertagande, utnyttja gröna
ytor och permeabla beläggningar ökar möjligheterna för rening, utjämning av toppflöden
och infiltrering. Genom att säkerställa en god höjdsättning och lutning från bebyggelsen
får vattnet möjlighet att ta sig ut från området även om kraftiga flöden råder. Detta kan
inträffa t ex vid ett 100-årsregn.
Det finns idag begränsade undersökningar vad gäller virus- och bakteriehalt i
ytavrinnande dagvatten från hagar. Däremot finns kunskap om att bakterier i dagvatten
har sitt ursprung i just djurhållningsområden, utöver bräddat avloppsvatten. Med
kontinuerligt avlägsnande av träck och med en säker förvaring kan risken för utläckage av
virus och bakterier minskas.
Ett kontrollprogram skulle kunna utformas för att få en bättre bild av djurhållning i form av
hästhagars påverkan på vattnet. Ett förslag är övervakning i form av kontinuerliga
provtagningar uppströms och nedströms skolområdet.
Gällande föroreningsberäkningarna måste hänsyn tas till att dessa baseras på
schablonvärden. Om evenemangsytan i västra området kommer byggas ut eller endast
utgöras av befintlig grusplan är avgörande. Hur ofta evenemang kommer hållas spelar
också en roll på dagvattenbelastningen, likaså den verkliga packningen på underlaget i
hagarna.
I det underlag som erhållits finns inget tillkommande vatten från utanför planområdet till
planområdet, utöver det vatten som Hamrebäcken redan tar emot norr om
Bjurhovdagatan.
Uppströms den vägtrumma som går under Tortunavägen och som finns illustrerad i figur
6 föreligger det idag risk för översvämning av Hamrebäcken enligt SMHI:s
skyfallskartering. Figur 19 nedan visar området inringat i blått. Den röda färgen illustrerar
områden där vattendjupet vid skyfall kan bli 1 m. Rosa färg visar områden där
vattendjupet kan bli 0,2 m.
31 (33)
RAPPORT
2015-04-09
Figur 19. Figuren visar var det finns risk för översvämning av Hamrebäcken vid skyfall. Röd
färg visar område där vattendjupet kan bli 1 m. Rosa färg visar område där vattendjupet kan
bli 0,2 m. Bildkälla: Länsstyrelsen i Västmanland, Webb-gis.
Detta område kan ses som en tillgång trots att det ligger utanför det aktuella planområdet
eftersom det skulle kunna utnyttjas som en tillfällig översvämningsyta vid kraftiga flöden.
Området bör därför lämnas obebyggt. I den gällande stadsplanen för området anges att
marken är sk prickmark, dvs mark som inte får bebyggas. Att nyttja området som tillfällig
översvämningsyta bedöms därför inte strida mot gällande stadsplan.
För att utveckla en specifik dagvattenhantering för området krävs mer information om hur
marken kommer att användas. Det är lämpligt att utrymme lämnas för avvattningsstråk
när hagar anläggs för att i så lång utsträckning som möjligt låta vattnet fördröjas och
infiltrera lokalt. Avvattningsstråken kan nyttjas för leda vattnet till större
fördröjningsanläggningar. Höjdsättningen är betydelsefull för att säkerställa att vattnet
rinner mot lämpliga dagvattenhanteringsområden, samt att sekundära avrinningsvägar
har en god funktion vid kraftiga regn.
De exempel på fördröjningslösningar som har givits i rapporten (torrdamm i östra och
västra området alternativt dagvattenmagasin under mark i västra området) är beräknade
och dimensionerade för att kunna ta hand om all erforderlig fördröjningsvolym i respektive
del av planområdet. Om det avskärande diket utnyttjas som fördröjningsmagasin i
kombination med andra föreslagna fördröjningslösningar kommer dimensionerna att
kunna minskas. Det rekommenderas därför att fördröjningsanläggningarnas volyms- och
32 (33)
RAPPORT
2015-04-09
ytbehov utreds vidare i projekteringsskedet när mer fullständig information finns om hur
vattnet är tänkt att fördröjas och avledas inom området.
33 (33)
RAPPORT
2015-04-09