Läsförståelse och hörförståelse
Läs- och skrivutredningskursen 2015-04-21
• Läs- och hörförståelse
• Läsförståelsetest; DLS, LS (M-G Johansson)
• Inläsningstjänst och Legimus
Talat och skrivet språk
(Wengelin och Nilholm, 2013)
• Talat språk har traditionellt använts ansikte- motansikte mellan personer som är närvarande på samma
plats och vid samma tidpunkt (även i telefonsamtal).
• Samma fysiska kontext.
• Lätt att kommunicera – man behöver inte uttrycka sig
så exakt, kan t. ex. använda kroppsspråket för att
uttrycka känslor, och avbryta varandra.
• I skrivet språk kommunicerar vi på ett annat sätt.
• Ordförrådet varieras
• Använder ett tätare språk – fler innehållsord
• Punkt och stor bokstav - skiljetecken
PIRLS
Progress in International Reading Literacy Study
• Internationell jämförelse av 10-åringars
läsförståelse
• Startade 2001 – genomförs vart femte år
• 2001 deltog 35 länder
• 2006 deltog 45 länder
PIRLS - Skolverket
• 2006 låg Sverige på sjätte plats i världen
• 2011 - Sverige är ett av de fåtal deltagande länder som har
försämrat sina resultat under hela perioden (2001 – 2006 – 2011)
• PIRLS 2011 - flickornas resultat har försämrats mest, även om
flickor fortfarande är bättre på läsning än pojkar.
- kan se en försämring av läsförståelsen av
sakprosatexter medan skönlitterära texter är i princip
samma som vid tidigare mätningar.
PISA
• PISA (Programme for International Student
Assessment) är ett OECD-projekt som syftar till
att undersöka i vilken grad respektive lands
utbildningssystem bidrar till att femtonåriga
elever, som snart kommer att ha avslutat den
obligatoriska skolan, är rustade att möta
framtiden. Genom olika prov undersöks elevernas
förmågor inom tre huvudsakliga
kunskapsområden: matematik, naturvetenskap
och läsförståelse. Vidare ingår en enkät till elever
och en enkät till rektorer.
PISA
• Kraftig försämring i PISA
• Svenska 15-åringars kunskaper i matematik,
läsförståelse och naturvetenskap fortsätter att
försämras. Det visar resultaten från PISA 2012.
Utmärkande är framförallt att resultaten
försämrats ytterligare i samtliga tre
kunskapsområden mellan 2009 och 2012. För
första gången presterar svenska elever under
OECD-genomsnittet i såväl matematik som
läsförståelse och naturvetenskap.
Vad är läsning?
Vad är läsande?
Vad gör en god läsare när den läser?
Vad kan en god läsare egentligen?
Läser man ljudböcker?
Läser man om man ”läser upp” en text på ett språk
man inte förstår – t.ex. finska eller italienska?
Läser man om man läser upp en text på sitt eget
språk som handlar om ett ämne man inte förstår?
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vad är läsning?
En person som förstår en ljudbok men inte kan
avkoda kan inte läsa
En person som kan avkoda men inte förstår
texten kan heller inte läsa
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Textförståelse
För att förstå en text räcker det inte med att
kunna avkoda enstaka ord och meningar.
En god läsare kan också läsa mellan raderna och
dra slutsatser av texten.
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Textförståelse
Läs igenom följande text:
Både den gamla Volvon och den fina nya Saaben
hade fått bucklor. Lisa grät medan Pelle pratade
med polisen. Pelle förklarade att det inte kunde vara
hans fel för Lisa hade minsann bromsat helt utan
anledning. Sin egen hastighet undvek han att
kommentera.
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Läsförståelse
Läsförståelse i teori och praktik
av Ingvar Bråten, 2007
”Läsförståelse är att utvinna och skapa mening när
man genomsöker skriven text och samspelar med
den.”
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Läsförståelse
Många elever har svårigheter med läsförståelse på
ett eller annat sätt.
• Energi kan gå åt till avkodning
• Brister i ordförråd och/eller den förförståelse som
texten kräver
• Allmänna språksvårigheter
• Saknar strategier som behövs för att ta sig
igenom en text
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vem har läs- och skrivsvårigheter?
H
Ö
R
F
Ö
R
S
T
Å
E
L
S
E
AVKODNING
-
+
Blandade
svårigheter
-avkodar dåligt
-dålig hörförståelse
Specifika
förståelsesvårigheter/Hyperl
-exi
+avkodar bra
-dålig hörförståelse
Dyslexi
-Avkodar dåligt
+God hörförståelse
Ospecificerade
svårigheter
+avkodar bra
+god hörförståelse
Olika typer av lässvårigheter baserat på The Simple View of Reading (Catts, Kamhi & Adlof, 2012)
ur Wengelin & Nilholm, 2013
Svaga läsare - Subgrupper
Dyslexi – samband med fonologisk medvetenhet
och auditivt minne
Hyperlexi / Specifika förståelseproblem –
Tenderar att öka med stigande ålder, kan ha varit
oupptäckta – s.k. ”tysta” språkproblem (”late
emerging poor readers”)
Elever med svag läsförståelse är ganska många; i
England 10-15% av barn mellan 7 och 11 år
Barbro Bruce, 26 augusti 2010
Dyslexi och Läsförståelseproblem
Läsförståelseproblem
Dyslexi
• svag semantik
• Svårt med fonologisk
avkodning, särskilt långa • Lågfrekventa ord och
nya ord går trögt – trots
ord och nonord
flytande
avkodning
–
de
• Sammansatta ord kan
har inte semantiken att
vara lättare – bär
förlita
sig
på
mening som hjälper
• Textläsning är svårare
• Text kan ibland vara
än
ordläsning
–
svårt
lättare än enstaka ord
göra inferenser
- ger kontext, ledtrådar
Barbro Bruce, 26 augusti 2010
The Simple View of Reading
• Läsning är produkten av avkodning
(ordigenkänning) och förståelse (Cough &
Tunmer, 1986)
• Hörförståelsens viktiga roll för läsförståelsen
• Förståelse, omvärldskunskap och allmän
språkförmåga korrelerar allt starkare och får
allt större förklaringsvärde i takt med ökad
läsmognad
Utveckla läsförståelsen
Faktorer som kan påverka utvecklingen:
- Ett gott ordförråd är en förutsättning för god
läsförståelse
- Genom läsning utvecklar barn och vuxna sitt
ordförråd
- Förförståelsen – de erfarenheter och kunskaper
läsaren har
- Hörförståelse, syntaktisk medvetenhet,
läshastighet och förmåga att dra slutsatser
ur Wengelin och Nilholm, 2013
Vägar till läsförståelse – Texten,
läsaren och samtalet av Monica
Reichenberg
Ur Reichenberg, 2009
Barnböcker har ofta en författarröst som talar
till läsaren och som gör att läsaren kan
identifiera sig med karaktärerna i boken.
Det är också lättare att leva sig in i böcker när
författaren tilltalar läsaren.
Att läsa faktatexter skiljer sig åt från att läsa
skönlitterära texter.
Det handlar om
att ta tillvara förförståelse,
att lära sig skillnaden mellan djupläsning och
sökläsning,
att bli medveten om när man förstår och inte förstår
en text - och
att veta vad man ska göra för att förstå.
Det elevaktiva arbetssättet som bedrivits under
det senaste decenniet där elever själva ska söka
sin kunskap ställer stora krav på läsförmågan.
Att kunna skumläsa och sovra är en förmåga på
en mycket hög läsnivå.
Elever som inte klarar detta arbetssätt utvecklar
ett passivt förhållningssätt till läsning.
De får ytliga, fragmentariska kunskaper om det
samhälle de lever i.
• Vad bör man som lärare tänka på när man
väljer läroböcker och andra texter till sina
elever?
Texten
• Författarröst: Undersökningar har visat att elever
lättare rycks med om författarens röst genomsyrar
boken i sin helhet. Det var vanligare i äldre läromedel;
Grimbergs, Sveriges historia för folkskolan.
Författarrösten ställer frågor till läsaren i syfte att väcka
deras läslust och nyfikenhet att vilja veta mer.
• Detta sätt att berätta försvann när den källkritiska
skolans genombrott i svensk historieforskning blev
tongivande. Berättarrösten uppfattades som subjektiv.
• På 1980-talet dök läromedelspaketen upp och
bilder och bildtexter fick större utrymme.
Texterna blev mycket informationstäta, kunde
jämföras med Svensk uppslagsbok.
• På 2000-talet har en förändring skett i
läroböckerna. Flera av dem genomsyras av en
berättarröst.
• Ett bra exempel på läro- och läseböcker från
2000-talet är Nya Pojken och Tigern
(Westman, 2002). Författaren talar till läsaren
och det är lätt för eleverna att identifiera sig
med huvudpersonen.
Murbruk - kausalitet
Har texten murbruk? När man läser en text
behöver man för att kunna förstå innehållet
kunna se orsak-verkan-sambanden
(kausaliteten)
och kunna läsa mellan raderna (tolka
innehållet).
Ord som underlättar för eleverna att se
sambandet är: därför att, alltså, bidrog till.
Dessa ord kallas för murbruk.
Hur samspelar text och bild?
• Det är viktigt att bilderna underlättar
förståelsen av det lästa.
• Alltför många tabeller, fotografier, rutor kan
leda till en slags visuell fruktsallad. Risken
finns att det kan skapa en uppgivenhet hos
eleverna. Var ska vi börja? Måste vi läsa
alltsammans? Är alltsammans lika viktigt?
Finns det exemplifieringar i texten?
• Genom att exemplifiera rikligt konkretiseras
innehållet – omfånget på boken blir större.
Men exemplifieringar hjälper till att skapa
mening.
Innehåller texterna svåra ord och
begrepp?
• Elever i gymnasiet fick svara på vad som
gjorde en text svår. Både svenska elever och
elever med invandrarbakgrund riktade in sig
på orden. Elever med invandrarbakgrund
brukar också tycka att sammansatta ord är
svåra.
Ordförrådet
• Amerikanska studier har visat att läroböcker för
elever i årskurs 3 hade ett mer avancerat
ordförråd än nöjesprogram för vuxna på bästa
sändningstid och att 80 procent av orden i
”läsordförrådet” nästan aldrig uppträdde i det
vardagliga talspråket (Stanovich, 1986)
• Om de okända orden är för många finns risken att
läsaren tappar sugen. Det är viktigt att det finns
förklaringar i texten till orden, om det inte
framgår av sammanhanget.
Lättlästa texter?
• Problemet med lättlästa texter är att det är svårt
att ställa annat än faktafrågor på innehållet, där
svaren går att hämta direkt ordagrant ur texten.
• Det blir svårare att ställa inferensfrågor, det vill
säga frågor där det förväntas att dra slutsatser,
reflektera och läsa mellan raderna.
• Rytmen i en text försvinner om den bara har
huvudsatser.
• Murbruket saknas som binder samman
innehållet. En text behöver långa och korta
meningar annars förlorar man rytmen.
Välj goda texter!
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Hur ser bokens framsida ut?
Finns det ett förord? Fångar det läsaren?
Försöker författaren dra in läsaren i texten?
Har texten murbruk, dvs. explicita uttryck för
kausalitet?
Kan alla elever känna igen sig i texterna?
Hur samspelar text och bild?
Finns det rikligt med exemplifieringar i texten?
Innehåller texterna många svåra ord och begrepp?
Hur ser meningsbyggnaden ut?
Varför ska vi samtala om faktatexter?
• Enligt den ryske forskaren Vygotsky spelar den sociala
interaktionen, och därmed samtalet, en nyckelroll i all
språk- och kunskapsutveckling.
• Så länge vi inte har full kontroll över kunskaper och
färdigheter och kan agera självständigt, är vi, enligt
Vygotsky, i behov, av någon typ av stöd utifrån.
• Det vi kan göra tillsammans idag kan vi utföra
självständigt imorgon.
• Genom att agera med personer som är mer
kompetenta, kan vi prestera över vår egen förmåga.
Modeller för textsamtal
• Att läsa mellan raderna -läraren läser, ställer och
besvarar frågor och visar hur eleverna kan tolka texter
• Instructional conversations -utgår från ett bestämt
tema, eleverna själva spelar en viktig roll i
kunskapsinhämtningen, läraren skapar en zon för
närmaste utveckling. En instruktionsdel och en
samtalsdel. Eleven läser texten tyst först och samtalet
sker efteråt. Kräver att man som elev minns viktiga
tankar. Lässvaga elever kan komma till korta.
Modeller för textsamtal
• Questioning the Author (främst för yngre barn. Modellen
passar både faktatexter och skönlitteratur. Uppmärksamma
barnet på att det bakom varje text döljer sig en författare.
QtA vill bryta ner avståndet mellan läsaren och författaren.
Författaren bär skulden för att ha uttryckt sig oklart och
inkonsekvent. Eleverna blir aktiva, medskapande läsare
genom att ställa frågor. Texten delas upp i stycken och
läsningen avbryts med frågor och reflektioner som följs av
diskussioner. Läraren knyter samman vad som lästs i
textavsnitten innan man går vidare. Det är något helt annat
än att först läsa hela texten och sedan samtala om
innehållet. Ingångsfrågor och uppföljningsfrågor. Se sidan
95 i boken!)
Modeller för textsamtal
• Reciprocal teaching - ömsesidig undervisning.
Ursprungligen för svaga läsare i åk 7, men har
sedan använts i de flesta årskurser med olika
elevkategorier. Har även fungerat för lätt
utvecklingsstörda.
Eleven sammanfattar innehållet med egna
ord
Ställer frågor
Reder ut oklarheter
Föregriper
Tester
DLS
LS