Elma School Värdegrundsarbete 2014/2015 Skrivet av specialpedagog Pia Borg, Specialpedagogkonsult med samtliga lärare och rektor 2014-08-15 0 Innehållsförteckning Skolverket om värdegrunden 2 Elma Schools vision om värdegrunden 2 Vårt värdegrundsarbete – TREM 2 Åtgärdspunkter i TREM 3 Respekt 3  Vi har synliga vuxna som hjälper elever med konfliktlösning.  Vi har elever som stöttar varandra och hjälper varandra vid konfliktlösning.  Vi har en lugn och tyst klassrumsmiljö.  Eleverna är trygga och vågar säga vad de tycker.  Alla känner att de duger som de är – självkänsla.  Miljön är säker och trygg  Vi har trygga, delaktiga föräldrar Trygghet  Respekt vad betyder det?  Alla är lika värda och behandlas lika.  Vi har förståelse för olikheter, olikheter berikar.  Vi har en rak kommunikation.  Vi tar ansvar för våra egna handlingar.  Ärlighet – vi vågar stå för den vi är och erkänna när vi har gjort fel. Empati  Vi lyssnar på varandra.2  Vi hjälper varandra, samarbetar.  Vi ger beröm och feedback.  Vi känner med andra. Motivation  Vi har höga förväntningar på varandra.  Vi strävar mot höga mål.  Vi hittar motivation.  Vi hittar styrkor.  Vi fokuserar på möjligheter.  Vi är stolta över vår skola och oss själva.  Alla har samma möjligheter 4 6 7 Detta kom fram under arbetet med värdegrunden 9 Fortsatta arbetet med värdegrunden 9 1 Skolverket De grundläggande värden som förskolans och skolans värdegrund omfattar ligger i linje med de värden som vårt demokratiska samhälle vilar på. Värdegrunden omfattar      människolivets okränkbarhet individens frihet och integritet alla människors lika värde jämställdhet mellan könen solidaritet mellan människor Det är dessa värden som ska förmedlas och gestaltas. All personal ska också främja aktning för människans egenvärde och vår gemensamma miljö. Elma schools Vision Elma Schools vision kring Värdegrundsarbetet är att vi har en gemensam syn och förhållningssätt kring skolan värdegrunden så som den framställs i styrdokumenten, som innehåller fem grundläggande värden (se ovan). Vi är medvetna om … … att dessa värden ibland krockar och har diskuterat kring konkreta exempel för att komma fram till en gemensam syn och förhållningssätt. … att värdegrundsbegreppet tycks kunna fyllas med olika innehåll, från ordningsregler till existentiella frågor, dvs frågor som berör eller har stor betydelse för människans person och hela existens. … att värdegrundsarbetet innebär att stärka de demokratiska värdena hos eleverna, både som individer och som kollektiv. … vikten av att kulturer som värdegrund som öppna, föränderliga och förhandlingsbara. 2 Vårt värdegrundsarbete - TREM Vi har under året som gått arbetat utifrån TREM, som står för Trygghet, Respekt, Empati och Motivation. Vi har haft handledning med specialpedagog kring vårt utvecklingsarbete kring vårt arbete kring TREM och tydligt gjort vad de olika ”orden” står för. Därefter har vi utifrån svaren från en tidigare utlämnade enkät till elever, personal dokumenterat vad vi vill åtgärda. I handledning med specialpedagog har vi genom att svara på frågan HUR? på varje enskild punkt kommit fram till en gemensam syn på vårt värdegrundsarbete. Åtgärdspunkter i TREM Svart text: åtgärder Kursiverad stil: tidigare förslag på åtgärder Blå text: frågor HUR vill vi göra Röd text: svar på frågan HUR TRYGGHET  Vi har synliga vuxna som hjälper elever med konfliktlösning.  Vi har vuxna ute på rasterna som aktivt hjälper eleverna när de har behov av hjälp HUR hjälper vi eleverna aktivt? Gemensam utarbetat grund att stå på Tydliggöra konsekvenstrappan med tydligare språk, olika språk, samt visualisera konsekvenstrappan Olika konsekvenser för låg, mellan och högstadiet Önskvärt är en utbildning i konflikthantering Konfliktlösningen ska helst ske innan lektionen börjar, så inte andra elever behöver vänta på att lektionen ska börja  Vi har elever som stöttar varandra och hjälper varandra vid konfliktlösning.  Klasstödjarna stöttar sina skolkamrater under rasterna och fungerar som bra förebilder HUR stöttar kamratstödjare sina skolkamrater? HUR får vi kamratstödjare att inte känna sig som ögonen på en lärare, och tjallare? Vad händer om kamratstödjaren blir utsatt för kränkning? Rutiner för hur kamratstödjare väljs Pedagoger ger kamratstödjare sitt stöd, HUR? Tydligare regler för kamratstödjare vad gäller uppgiften som kamratstödjare. Dessa utarbetas i arbetslagen för låg, mellan och högstadiet  Vi har en lugn och tyst klassrumsmiljö.  Vi har ramar, struktur och regler. Pratar med barnen om reglerna varje dag, extra mycket efter lov. HUR ska ramarna, strukturer och regler se ut? HUR pratar vi med eleverna om reglerna, konsekvenstrappan 3 En gemensam plan för hur vi talar med eleverna om ramar, struktur och regler utarbetas i arbetslagen för låg, mellan och högstadiet.  Eleverna är trygga och vågar säga vad de tycker.  Eleverna vet att de vuxna lyssnar och vågar berätta HUR får vi elever att vända sig till pedagogerna på skolan och berätta vad de ser eller/och hör? Utbildning kring hur vi möter elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ett önskemål. Lära av varandra – dokumentera hur vi gjort vid större konflikter som sedan tas upp till samtal i handledningsgruppen (med specialpedagog) Enkäten ett komplement till att elever vågar säga vad det tycker och tänker på.  Alla känner att de duger som de är – självkänsla.  Vi ger mycket uppmuntran HUR ger vi uppmuntran? HUR vet vi när eleven känner att de duger som de är Minska misslyckanden på lektionstid Fundera på stöd innan istället för efter ett misslyckande. Vi vet många gånger elevens svårigheter och lägger stödet innan. I vilka ämnen är detta möjligt? Utvecklingssamtalen – bygga på det som eleven lyckats på, samt vad eleven själv känner att han/hon vill förbättra Vi elever att andra elever är bra på olika saker – tala om och visa när någon annan gör någonting bra  Miljön är säker och trygg.  Vi har struktur och regler HUR ser strukturerna och reglerna ut? Konsekvenstrappan gör tydligare Fler rastvakter ute – ett schema utarbetas i samråd med fritidspersonal i de olika arbetslagen för låg, mellan och högstadiet  Vi har trygga, delaktiga föräldrar.  Vi har rutiner för samarbete med föräldrar HUR ser samarbetet ut med föräldrar? Flera föräldramöten – där positiva saker tas upp – negativa saker tas upp enskilt med berörd vårdnadshavare. Föräldramöte i klass eller kommun – kommun, kan ev samåka ske, känner varandra sen tidigare Tydligare information om schoolsoft – olika språk – samt bilder (visualisera) – praktiskt få prova gå in på schoolsoft där vi kan vara ett stöd. – ett gemensam information om schoolsoft med skärmdumpar ur schoolsoft Mötet med föräldrar, förslag – bakdag – någon förälder som vill berätta om sitt jobb – grilla en eftermiddag – knytkalas, alla tar med sig mat som tillhör sitt hemland Elever och alla pedagoger förbereder Öppet Hus för alla föräldrar och syskon, släkt, nya som gamla. På Öppet Hus visas vad varje klass gjort under ett år/termin. Erbjuder mat så inte föräldrar behöver tänka på att de ska laga mat när de kommer hem (gratis mat till barn och studerande, ex 40 kr för vuxen) PowerPoint med rullande bilder som tagits under året. Värdegrunden – fråga dem som finns med på bilden om bilden får visas på ÖppetHus 4 Konstutställning för elevens familj ÖppetHus under en två veckorsperiod, föräldrar anmäler vilken dag de kan komma. Föräldramöte: Utnyttja det digitala verktygen för att nå föräldrar - SKYPE – om föräldrar inte har möjlighet att komma på föräldramöte – prova, vem är intresserad av lärarna? – mötet sker utomhus istället för inne på skolan (pga. tidigare upplevelser av skolan som inte är goda) Vad ska ett utvecklingssamtal handla om? Gemensam grund för hur ett utvecklingssamtal hålls. Förslag: Sådan som utvecklats positivt eller/och negativt? För att få föräldrar att komma – stor del ska handla om det goda – börja med det goda – svårigheterna – tryck på hur vi på skolan kan stötta och vad kan eleven göra och föräldrarna, huvudansvar på skolan. Avsluta med något uppmuntrande där eleven får visa sin bästa sida (gjort något för en kamrat, skrivit bra på ett prov, jobbade på bra under en eller flera lektioner, sa trevliga saker om någon annan) så goda relationer skapas med elev och föräldrar. RESPEKT  Respekt vad betyder det? Vad betyder respekt för eleverna? Hur kan respekt förklaras? Värdegrundsövningar - anonymt skriva ner/rita vad respekt betyder för dem. Eleverna får diskutera i små grupper om tre. Berätta i helklass Pedagoger kan ha rollspel för elever Se på film  Alla är lika värda och behandlas lika.  Vi ger alla samma möjligheter att utvecklas och ger alla samma bemötande. Tar oss tid att förklara varför det är viktigt. HUR ger vi alla samma möjligheter att utvecklas? HUR ger vi alla samma bemötande? Utifrån Värdegrundens fem grundvärden ”Solidaritet med svaga och utsatta”, ”Jämställdhet mellan män och kvinnor”, ”Alla människors lika värden”, ”Människolivets okränkbarhet Individens frihet och integration”, ser vi eleverna värde. Vi arbetar utifrån Vygotskij där vi ser elevens förmåga för att fastställa den högsta tröskeln för inlärningen, ”proximala utvecklingszonen”. Vi utifrån konsekvenstrappan bemöter eleverna på likvärdigt förhållningssätt. Vi tar då hänsyn till eventuella svårigheter som eleven kan ha i sin förmåga att förstå språket, kroppsspråk mm.  Vi har förståelse för olikheter, olikheter berikar.  Vi uppmärksammar olikheter på ett positivt sätt. Vi låter alla visa sina olikheter och lära av varandra. HUR uppmärksammar vi olikheter på ett positivt sätt? Vi samtalar med eleverna om olika religioner och att dessa ska respekteras utifrån värdegrunden Vi låter dem som vill få visa sina kulturella erfarenheter och hur synliggör dem för varandra i rollspel, konst, musik, mm. 5  Vi har en rak kommunikation.  Vi pratar med personen det gäller. Uppmanar varandra till rak kommunikation. Vi tar oss tid att lyssna på varandra vid behov. Vi har en rak och tydlig kommunikation med föräldrar. Hur, på vilket sätt, har vi en rak kommunikation? Vad är rak kommunikation? Vad betyder det för mig och för dig? Kan vi såra varandra med en rak kommunikation? Hur blir jag en bra lyssnare? Tillsägelse till enskild elev bör ske där inga andra elever eller vuxna finns Om möjlighet ges så diskuteras konflikter enskild med de berörda så ingen annan påverkar eller blir påverkad Exempel på rak kommunikation som inte sårar – vad var syftet med det du sa eller gjorde, jag blir sårad, ledsen istället för – varför gjorde du så, jag blir jäkligt förbannad då Tydlig kommunikation kan innebära bilder (streckgubbar, bilder på ansikten, mm), visualisera kommunikationen för bättre förståelse och färre missförstånd Missförstånd är många gånger orsak till konflikter – finna ord som ej förstås och förklara dessa mellan de berörda eleverna Låta elever lösa konflikter själv, ex två stolar utanförklassrummet där läraren har uppsikt över situationen. Ingen elev har då stöd av kompisar  Vi tar ansvar för våra egna handlingar.  Vi talar om ansvar, vad det innebär och vilket ansvar alla har. Alla får ta eget ansvar och stå för konsekvenserna. HUR gör vi för att tydligöra ansvaret som eleverna har, som föräldrar har och som vi på skolan har? Vilket ansvar talar vi om? Tydliggöra ansvaret med bilder och en tydligare text Värderingsövningar Önskar utbildning på värderingsövningar Schoolsoft för information – pedagogers ansvar att det läggs ut på schoolsoft, elevers och föräldrars ansvar att ta del av informationen på schoolsoft. Elevers ansvar; böcker, läxor, idrottskläder, mm, Ansvar efter ålder, låg, mellan och högstadie  Ärlighet – vi vågar stå för den vi är och erkänna när vi har gjort fel.  Vi uppmuntrar och visa uppskattning för ärlighet. Vi är goda förebilder, våga göra fel själva och kan be om ursäkt. HUR vågar vi stå för det vi gjort? Träna i rollspel Uppmärksamma för andra att någon bett om ursäkt. ”Titta hon ber honom om ursäkt” EMPATI  Vi lyssnar på varandra.  Vi tar oss tid att lyssna på och kommunicera med varandra. HUR visar vi att vi lyssnar på någon? HUR kommunicerar vi med varandra? Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra 6 Kamratövningar Värderingsövningar Pedagoger kan ha rollspel för elever Se på film  Vi hjälper varandra, samarbetar.  Vi pratar med varandra, arbetar tillsammans och känner ett gemensamt ansvar. HUR hjälper vi varandra att samarbeta och känna ett gemensamt ansvar Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra Kamratövningar Värderingsövningar Pedagoger kan ha rollspel för elever Se på film  Vi ger beröm och feedback.  Vi se det positiva och visar uppskattning. Ger varandra mycket positiv feedback för att stärka självkänslan. Då blir vi gladare och jobbar bättre HUR ger vi varandra beröm och feedback? Varje dag tänka på att ge varje elev beröm minst en gång om dagen Varje dag tänka på att ge alla mina kollegor som arbetar på skolan beröm som jag möter – vara goda föredömen inför eleverna Vilja lära av varandra – ”det där du gjorde var så bra, hur gjorde du?”  Vi känner med andra.  Vi försöker sätta oss in i den andres situation för att försöka förstå. HUR lär vi oss att känna med andra? Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra Kamratövningar Värderingsövningar Pedagoger kan ha rollspel för elever Se på film Elever med svårigheter för detta, ex de som har en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning ger vi strukturer för hur de kan visa att de ”vill förstå” andra genom rollspel, film, mm. Stötta elever dagligen med empati för andra MOTIVATION  Vi har höga förväntningar på varandra.  Vi tror på och uppmuntrar varandra. HUR ska höga förväntningar på varandra visas? Ska eleverna ha höga förväntningar på varandra, elever på pedagoger, pedagoger på elever, elever på ledningen på skolan, ledningen på skolan på elever, skolan på föräldrar och föräldrar på lärare och skolan? Vilka är de förväntningar vi ska ha på varandra? Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra Kamratövningar Värderingsövningar Pedagoger kan ha rollspel för elever Se på film 7 Arbetslagen, elevråd (som fått svar av eleverna), ledning på skolan formulerar några förväntningar som sedan delges varandra  Vi strävar mot höga mål.  Vi sätter mål och hjälper varandra att nå dem. HUR strävar vi efter höga mål? Vems mål strävar vi efter? Elev stöttas i att sätt upp sina kunskapsmål, vad vill han/hon bli bättre på? Kunskapsmålen – ger stöd till elever som är i behov av det genom att lägga ansvaret på pedagoger genom att ha ett relationellt perspektiv (se miljön runt eleven och hur förändra miljön, individnivå, gruppnivå, organisationsnivå, så den gynnar eleven att nå kunskapsmålen), samt digitala verktyg till elever som är i behov av det. Mål att nå föräldrar skapas (se tidigare förslag på detta) Sätter upp egna mål för mig själv  Vi hittar motivation.  Vi hjälper varandra att hitta motivation och har nytt stimulerande material som motiverar. HUR hittar vi motivationen hos elever, pedagogen, föräldrar? Genom att sätta upp mål (se ovan) Genom att skapa goda relationer till föräldrar (se tidigare hur) Genom att ge elever en morot att tillsammans sträva mot, en utflykt, spela brännboll, gå på teater, lektion ute, mm  Vi hittar styrkor.  Vi använder oss av barnens styrkor och intressen när vi planerar vårt arbete. HUR ser eleverna styrkor ut och var hittar vi dem? I anonyma enkäter ställa frågor om vad de gillar att göra, intressen och vad de själva tycker att de är bra på Pedagoger skriver ner vad de anser sig själva vara bra på och som de gärna vill dela vidare, tex konfliker mellan elever Dokumentation kring elevers styrkor och intressen vi ser i vardagen på skolan  Vi fokuserar på möjligheter.  Vi lyfter det positiva och hittar möjligheter i alla situationer. HUR uppmärksammar vi möjligheter och var finns de? Vad är positiva situationer för dig och för mig? Anonyma enkäter för att finna positiva situationer för eleverna Dokumentera ner möjligheterna vi ser som positiva situationer som sedan tas med till arbetslaget  Vi är stolta över vår skola och oss själva. Vi har gemensamma aktiviteter och tävlingar för att stärka lagandan och gemenskapen. HUR visar vi att vi är stolta över vår skola? Vi skapar tillfällen som gör oss stolta över vår skola. Vi stärker gemenskapen (se tidigare hur) Vi ber alla, på skolan och föräldrar att tala om det goda de uppmärksammat om skolan. Dokumentera när något bra hände på skolan för att visa övriga på skolan.  Alla har samma möjligheter. 8  Vi diskuterar att allt är möjligt och lyfter goda exempel. Vi pratar om hur framgångsrika människor har nått sina mål. HUR ska lyfta de goda exemplen och diskutera dessa? HUR är man en framgångsrik människa? För att vara framgångsrik måste jag ha nått mina mål eller kan jag ha kommit en bit på vägen? Vad hände om jag misslyckas nå mina mål? Genom att visa vad vi gjort på skolan för elevernas familjer på ÖpperHus På arbetslagsmöten lyfta goda exempel vi har dokumenterat På arbetslagsmöten lyfta det som inte var bra och lära oss av det Träna i rollspel i små grupper – behöver inte vara rollspel för varandra Kamratövningar Värderingsövningar kring vad är framgång för mig och för dig Pedagoger kan ha rollspel för elever för att tydliggöra lyckade mål och misslyckande mål och ge eleverna redskap för hur han/hon kan gå vidare vid ett misslyckande Detta kom fram under arbetet med värdegrunden Pedagogerna önska utbildning i konflikthantering som delvis berör elever som är utlandsfödda och är nyanlända, samt en allmän utbildning kring konflikthantering. Pedagogerna ansåg att konsekvenstrappan är ett arbete som bör göras omgående och sedan förankras hos eleverna och deras vårdnadshavare. Hur den ska se ut kom fram i arbetet kring Likabehandlingsplanen. Pedagogerna uppfattar att många konflikter som berör värdegrunden många gånger grundar sig på missförstånd med språket, men även att elevernas språkbruk bör lyftas och ett arbete kring detta behövs. Pedagogerna ansåg också att Fortsatta arbetet med värdegrunden Skolan pedagoger kommer att få fortsatt handledning i att förverkliga de uppsatta åtgärderna av specialpedagog med fem timmar varannan vecka hela läsåret. Planer för hur handledningen ska se ut kommer att upprättas snarast. Skolan har anställt ny personal på skolan för att kunna åtgärda delar av åtgärderna i värdegrundsarbetet och likabehandlingsplanen. 9 Referenser Skolverket http://www.skolverket.se/skolutveckling/vardegrund. Hämtat 2014-08-15 10