Chefen i fokus Nr 05/10
U en tidning om ledarskap från fackförbundet SKTF lö n e s ta . ti s ti k . Det lönar sig att bli äldre si d 5 U nr 5 november 2010 U Lösnummerpris 60 kr efter jobbet. Rolig fritid tränar hjärnan sid 20 bonus eller inte?. Nya grepp ska locka chefer till kommunerna sid 8 Bli ett arbetsglädjeombud Årets äldreboende blir TV-serie sid 18 sid 6 porträttet. Första utmaningen blev Uppdrag granskning När blir gåvan en muta? sid 13 sjung dig till full kontroll sid 14 Caroline af Ugglas lär chefer att använda rösten sid 26 Hannons e Chefen i fokus Nummer 5 U November 2010 innehåll reportage t 1 4 Eva motar Länsstyrelsen i grind. Anhöriga klagade och de boende på Dicksons hus i Göteborg var missnöjda. Dessutom var Uppdrag granskning på gång. Då handplockades Eva Steen-Olsson till chefsjobbet för att få ordning på huset. 20 Rolig fritid ger kroppen återhämtning. Påta i rabatten, läs en bok. Genom att göra något du tycker om drar du igång det parasympatiska nervsystemet och hjärtat slår lugnare. lm er sso n bo fernström V er hi Förmåner lockar. Det är konkurrens om cheferna och en del offentliga arbetsgivare prövar nya grepp för att hitta kompetent personal. Ett sätt är att locka med förmåner som tjänstebil och längre semester. Men någon ekonomisk bonus är det inte tal om än. Hjärngympa mer ad drivs du av i jobbet. Vilket är starkast. Den inre motivationen, det vill säga stort eget ansvar, frihet att fatta egna beslut, ha meningsfulla arbetsuppgifter, att leda en bra verksamhet, gemenskap med arbetskamraterna? Eller den yttre motivationen som lönen, fina rummet, tjänstebilen, mobiltelefonen, den bärbara datorn? För de flesta av oss är svaret förstås både och. Det är svårt att äta sig mätt på eget ansvar. Trots det så är det den inre motivationen som oftast framhävs i offentlig verksamhet. Att prata om individuella belöningar verkar fortfarande vara lite ”skämmigt” och något som bara är okej i det privata näringslivet. I det här numret tar vi upp frågan om bonus och förmåner kan vara ett sätt att rekrytera chefer till kommuner och landsting i framtiden. Dessutom berättar bygg- och miljöchefen Karin Wennberg om hur hon tränar hjärnan på fritiden för att orka med jobbet. Det är vetenskapligt bevisat att om vi tränar hjärnan genom att ha roligt på fritiden, blir vi mer kreativa och presterar bättre. Det påstår i alla fall Olle Johansson, docent i neurovetenskap på Karolinska Institutet. Ett sätt kan vara att sjunga i kör. Det har några chefer i Upplands Bro kommun prövat på. Tillsammans med Caroline af Ugglas. Trevlig läsning! rob 8 Linda Strandlund tillbringar sin fritid med sina hundar. 26 Sångfåglar i Upplands Bro. Sjung i kör och få pondus. Sextio chefer tar i från tårna under ledning av Caroline af Ugglas. avdelningar 4 chefsenkäten Tufft att rekrytera nya chefer. 13 lagar & regler Vad är okej och vad är en muta? 18 gör det själv Susanne Blick Må bättre genom att ha roligt på jobbet. Chefredaktör 3 0 kort från sktf 3 2 böcker & tidskrifter U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick @chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52. Chefredaktör adress Box 7825, 103 97 Stockholm Besök: Kungsgatan 28 A PRENUMERATION SKTF-medlem 168 kr/år, icke-medlem 360 kr/år. www.sktf.se www.chefenifokus.se Susanne Blick 08-789 64 52 070-578 64 52 susanne.blick @chefenifokus.se Ansvarig utgivare Kent Källqvist 08-789 64 55 [email protected] Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Formgivning & layout Michael Ennab 08-789 64 51 [email protected] Teknisk redaktör Erik Larsson 08-789 65 31 [email protected] 3 3 fråga din ombudsman 3 4 min karriär Eva Wing – en bloggande personalchef. Skribenter Insänt material omslag Ingela Hofsten Sara Jonerin Mårten Kierkegaard Annika Larsson Helena Munther Gunnel Åhlander Tidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Chefen i fokus lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras inget material med förbehåll mot denna hantering. Susanne Kronholm Annonsförsäljare d.a.media 08-786 03 34 [email protected] Chefen i fokus är medlem av Tryck V-TAB Vimmerby AB medeltal 2009 är 16 900 ISSN 1653-8773 Chefen i fokus är en medlemstidning. Producerad av SKTF media AB Utgiven av SKTF 3 inkorgen chefsenkäten Svårt att hitta chefer U Mer än var femte socialchef uppger att det saknas pengar för att uppfylla intentionerna i sociallagstiftningarna och bara fyra av tio anser att man klarar chefsförsörjningen på ett bra sätt. Det framgår av SKTFs socialchefsbarometer. Att trolla med knäna, är det talande namnet på rapporten som bygger på den enkät som besvarats av 191 socialchefer över hela landet. Det stora bekymret för de flesta socialchefer är brist på pengar. En stor del av socialcheferna uppger att det är svårt att följa intentionerna i framför allt LSS (lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade) och LVM (lag om vård av missbrukare i vissa fall). På frågan om chefsförsörjningen svarar 13 procent att man inte klarar den på ett tillfredsställande sätt och kommentarerna i undersökningen tyder på att det finns en oro inför framtiden: ”Just nu har vi inga problem – dock kan det bli avsevärt svårare att rekrytera kompetenta chefer i framtiden”, säger en av de svarande socialcheferna. En annan konstaterar att det inte är attraktivt att arbeta som mellanchef på grund av bristande administrativt stöd och dålig löneutveckling. – Satsningar på individuell ledarskapsutveckling för chefer är bra men räcker inte. För att bli attraktivt måste det tydligt framgå att chefsuppdraget har rätt förutsättningar. Det handlar bland annat om rimligt antal underställda medarbetare, administrativt stöd och tid för ledarskapet, säger Jonas Karlsson, ansvarig för chefsfrågor på SKTF. Socialcheferna har också fått svara på frågor om sin relation till politikerna. Där svarar över 90 procent att de ofta eller i alla fall ibland har en öppen dialog om sitt uppdrag med de politiska beslutsfattarna. Några svarar att dialogen är begränsad till den egna facknämnden eller dess ordförande, men att kontakten med kommunstyrelse och fullmäktige är sämre. Drygt nio procent av de som svarat på enkäten uppger att dialogen med politikerna försämrats de senaste två åren. J research gerry andersson text Susanne blick grafik michael ennab Män byter jobb oftare än kvinnor När 2 000 chefer fått ange en fråga som är viktig för att de ska kunna göra ett bra jobb, svarar de flesta LAS, lagen om anställningsskydd. Sex av tio chefer uppfattar att LAS tillämpas fullt ut i deras verksamheter utan avvikelser som undantag från turordningsreglerna. Även ämnen som den långsiktiga ekonomiska utvecklingen, sysselsättning, skattefrågor och arbetsmarknadsfrågor är ämnen som kommer högt upp. Undersökningen har gjorts av Novus Opinion. Över var tionde yrkesverksam bytte jobb mellan åren 2007 och 2008. Fler unga än äldre byter jobb och det är vanligare bland män än kvinnor. Det är Statistiska centralbyråns tidning Välfärd som har tagit fram siffror på hur ofta vi byter jobb. 55 procent av de som bytte jobb mellan 2007 och 2008 var män. Från och med 20 års ålder byter män jobb i större utsträckning än kvinnor. Den största skillnaden är i åldern 30–40 år. 4 P Anser du att din organisation klarar chefsförsörjningen på ett tillfredsställande sätt? 12,8 % ”Nej” 39,9 % ”Ja” P Finns det ett strategiskt utvecklingsbehov för att behålla och rekrytera kompetent personal? 38 % ”Delvis” 47,3 % ”Delvis” mostphotos.com 58,8 % ”I stor omfattning” dialog P Upplever du att du har en bra dialog med politiska beslutsfattare? 2,1 % 4,2 % ”Nej” ”Ja, men sällan” 35,1 % ”Ja, ibland” undersökningar skickade till sig. En förklaring är den tekniska utvecklingen. Webben har gjort det enklare att skicka och besvara enkäter. Många går rakt ner i papperskorgen, vilket gör att bortfal- 3,2 % ”Inget behov” P Hur har dialogen förändrats de senaste två åren? 9,6 % ”Till det sämre” 34,2 % ”Till det bättre” 58,6 % ”Ja, ofta” 56,2 % ”Oförändrad” Så gjordes undersökningen: En enkät gick ut till 337 socialchefer. 191 personer svarade, vilket ger en svarsfrekvens på 56,7 procent. Svårbegripliga regler ska bli enklare Dagens regler i brottsbalken om mutor och bestickning har ofta kritiserats för att vara svårbegripliga. Grundtanken med regeringens betänkande om en ny mutlagstiftning (SOU 2010:38) är att göra en lättillgänglig reglering av mutbrotten med tydligare gränser för vad som är straffbart. I sitt remissvar gör Sveriges Kommuner och Landsting, SKL tum- mostphotos.com LAS viktigt för att göra bra jobb utveckling Det råder enkäthysteri i kommunerna Leanpris till S:t Görans sjukhus Kommunerna får allt fler enkätlet vid stora undersökningar från men upp för det enklare språket vilket gör bestämmelserna lättare att förstå och tillämpa. Bland annat föreslås att termen ”bestickning” byts ut mot ”givande av muta”. SKL är också positivt till förslaget om att komplettera lagen med en så kallad svensk kod. Det är ett sätt att hantera gåvor, belöningar och andra förmåner inom näringslivet, men kan också omfattas av kommunala bolag. I sitt remissyttrande efterlyser SKL dock bättre vägledning för kommuner och landsting. Läs mer på sidan 13. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 exempelvis SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, ökar. Störst risk att drunkna i enkätfloden är det för personer som sitter i nyckelpositioner i små kommuner, till exempel miljöchefer och ekonomichefer. Det visar en rundringning som SKTF-tidningen har gjort. Några av de frågvisaste myndigheterna är Statistiska centralbyrån, Kronofogdemyndigheten, Socialstyrelsen och Skolverket. Det skriver SKTF-tidningen. lönestatistik Större skillnader än för tio år sen Capio S:t Görans sjukhus har vunnit Svenska Leanpriset som delas ut av Lean Forum för tredje året i rad. Tanken med priset är att lyfta fram företag/organisationer som inspirerar och driver på Lean-utvecklingen i Sverige. ”Genom enkla och pragmatiska tillämpningar av Leans tankesätt och metoder har de i vissa fall revolutionerat tankesättet inom sjukvård”, står det i motiveringen. Capio S:t Görans sjukhus delar äran med Autoliv Sverige. YrkeÅlder Verksamhetschefer inom vård och omsorg 25–29 år 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45–49 år 50–54 år 55–59 år 60–64 år YrkeÅlder Ekonomichefer och administrativa chefer 25–29 år 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45–49 år 50–54 år 55–59 år 60–64 år En hjälptelefon för mobbningsfrågor har fått stort genomslag i Danmark. Sedan starten i april har den danska motsvarigheten till Arbetsmiljöverket, Arbejdstilsynet, tagit emot fyra gånger så många förfrågningar om mobbning än de vanligtvis brukar. Telefonen är bemannad av medarbetare på Arbejdstilsynet som har erfarenhet och kunskap om mobbning och psykosociala arbetsmiljöfrågor. Jag har valt att vara öppen med mina funktionshinder och alltid vågat be om hjälp. Det kanske fler chefer borde pröva, oavsett om de har funktionshinder eller inte.” Tommy Mäkelä, chef med Aspergers syndrom och ADHD, i tidningen Chef. U Är det så att de unga nyutbildade cheferna kommer in med höga löner medan de rutinerade står kvar och får se sig omkörda? Svaret är inte givet. En bearbetning av SCB:s senaste lönestatistik för chefer visar att ålder inte alltid är ett plus i lönekuvertet och att skillnaderna i lön var större för tio år sedan. J Hjälptelefon gör succé i Danmark Hannons e 2010 2000 28 200 30 100 31 500 32 500 33 200 34 200 34 900 35 100 19 900 20 800 21 700 23 500 24 500 24 800 24 700 23 900 2010 2000 – 41 600 45 600 46 800 49 200 47 300 47 900 48 300 – 28 000 29 600 29 700 31 300 31 500 32 300 31 200 Källa: SCB:s lönedatabas som bearbetats av Chefen i fokus. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 5 Hannons e inkorgen Mäktigaste kvinnorna korade Joyce N. Boghosian/scanpix Kollektivavtal ger högre pension En kvinna som omfattas av kollektivavtal kan få upp till 7 000 kronor mer i tjänstepension per månad än den som har ickekollektivavtalad tjänstepension. Det visar beräkningar som TCO låtit göra. TCO har låtit konsulter beräkna hur mycket den som är 25 år i dag kommer att få i tjänstepension när han eller hon blir 65 år. Beräkningarna utgår från en månadslön på 25 000 kronor och två olika löneutvecklingskurvor, en svagare och en starkare. Beräkningarna visar att den som har en tjänstepension som förhandlats fram mellan facket och arbetsgivarna får ut mycket mer än den som har en privat pensionsförsäkring. Överviktiga i majoritet 57 procent av de anställda är överviktiga, med ett BMI på över 25 och 14 procent har ett så högt BMI att de lider av fetma. Det blev resultatet när 70 000 anställda hos arbetsgivare runt om i landet blivit vägda och mätta. Statistiken kommer från en undersökning som hälsoföretaget Previa gjort mellan 2007 och april 2010. BMI står för Body Mass Index och anger relationen mellan vikt och längd. Enligt WHO innebär ett BMI på över 25 att man är överviktig. 6 TV4 spelar in serie på Årets äldreboende U Personalen på äldre- anna rehnberg Att vara president är mäktigt, som svensk bankdirektör är man ännu starkare, men bäst av allt är att vara presidenthustru. Det skriver DN på nätet. Forbes lista över världens mäktigaste kvinnor toppas av Michelle Obama, följd av vd:ar, statschefer, artister och TVkändisar. Första mäktiga svenskan finns på plats 65 och det är SEB:s Annika Falkengren. Framför sig på plats 62 har hon Finlands Mäktiga president TarMichelle. ja Halonen. realityserie boendet Distansgatan 7 i Borås är på väg att bli berömda. Boendet har utsetts till Årets äldreboende. TV4 håller dessutom på att spela in en ”realityserie” som utspelar sig på Distansgatan 7. ”God personalbemanning och läkare tryggar de boendes vårdbehov. Personalens omsorg om de äldre präglas av vårdetik, respekt och förståelse i kontinuerlig utbildning. Omsorgen omfattar så väl fysisk träning som individuellt planerade aktiviteter.” Så lyder delar av motiveringen från SPRF. Enhetschef Erika Lörinczy är mycket stolt över utmärkelsen. – Vi har haft en jättefest här nyligen. Vi firade priset och vårt 15-årsjubileum samtidigt. Det var musik och dans, media och filmteam här. Det ger bekräftelse på att vi gör rätt och vi är mycket stolta över att få det här priset, säger Erika Lörinczy. Hon passar samtidigt på att Ny brittisk jämställdhetslag En ny jämställdhetslag har nyligen trätt i kraft i England, Wales och Skottland. Den förbjuder bland annat alla typer av diskriminering från arbetsgivarnas sida, vare sig det handlar om kön, handikapp, ålder eller lönenivåer. ”Equality Act” ersätter nio tidigare, separata lagar och har mottagits med protester från arbetsgivare, som fruktar högre kostnader, skriver tidningen Arbetsliv. Den nya lagen förbjuder arbetsgivarna att besluta om särskilda avtal som förbjuder de anställda att diskutera sin lön med kollegor. Erika Lörinczy är enhetschef på äldreboendet Distansgatan 7 som utsetts till Årets äldreboende och nu ska bli en realityserie i TV4. dementera ryktet om att det är en dokusåpa som håller på att spelas in på Distansgatan: – TV4 håller på med en dokumentärfilm på 8 gånger 30 minuter. De följer några av våra boende som fortfarande är aktiva och klarar sig bra själva. Dom har varit här och filmat hela veckan och kommer att vara här till den 17 december. I dag fick jag stopp på bilen, det gillade filmteamet. Är det inte lite känsligt att filma äldre som är dementa? – Det är bara en liten grupp som är med och de är så pass friska att de vill vara med och tycker att det är roligt. Dokumentären kommer förhoppningsvis att ge en lite annan bild av alzheimer och demens. Sjukdomen drabbar så många i Sverige och på olika sätt, säger Erika Lörinczy. J text susanne blick Standard ska ge rättvis rekrytering Vad avgör vem som får jobbet? Hur vägs utbildning mot erfarenhet? Det är några frågor som en ny internationell standard (ISO 10667) ska hjälpa till att ge svar på. Standarden ska kunna användas vid rekrytering, men också vid andra slags bedömningar, som beslut om karriärutveckling. – Den som söker ett arbete ska kunna få raka besked om vad som avgör. Hur stor del beror på utbildning, på erfarenhet och så vidare. Det ska tydligt redovisas från början, säger Anders Sjöberg som är testansvarig på HR-företaget Assessio och även ingår i den projektgrupp som SIS, Swedish Standards Institute, leder, till tidningen Arbetsliv. Standarden är tänkt att träda i kraft i slutet av 2011. mostphotos.com Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 7 bonus bonus chefsförmåner – en het potatis Tjänstebil, längre semester och hjälp med att hitta jobb till maken/makan. Det är några ”förmåner” som en del kommuner och landsting lockar med för att rekrytera chefer. Men någon ekonomisk bonus kan du inte räkna med som chef i offentlig sektor. Inte än i alla fall. E text susanne blick & Mårten kierkegaard Illustration robert hilmersson 8 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 9 bonus ''J bonus ag är pro-bonusar skrev på boken avslöjades den ena bonusskandalen efter den därför att jag tror andra inom näringslivet. Föreatt det finns en positiv uppmuntran i det. tag som Skandia, ABB, SAS, Telia Sonera och Ericsson införde Men jag tror mer på bonusprogram utan tak för förebonusar som ett sätt trädesvis höga chefer. att behålla – Jag är motståndare duktiga människor snatill alla idiotiska program rare än för att rekrytera". utan tak där bonusarna Det säger Bo Jäghult, rasslar iväg och blir författare till boken Moskyhöga. Men det beror rötter – en bok om Bonus, framför allt på okunskap, beröm och andra belöBo Jäghult säger han i dag. ningar. Den var högaktuHan räknar upp några av ell när den kom ut, våren 2005. de misstag som gjordes då. Ungefär samtidigt som han Det borde till exempel varit självklart att alla belöningsprogram av den dignitet, som det visade sig vara, måste förankras hos ägarna. De borde vara konstruerade så att kostnaderna gått att beräkna i förväg och så att de kunde offentliggöras utan att företagsledningen behövde skämmas, vare sig inför kunder, anställda eller andra berörda. När det gäller bonus i offentlig sektor ser han flera problem. – Det är svårt att ge bonus utan att det sticker ut på något sätt. Det skulle bli ett ramaskri eftersom det inte finns några intäkter utan bara kostnader. Dessutom är det svårt att bara ge bonus till chefer. I den mån det existerar bonus så bör den utgå till alla. Eftersom allt är öppet i offentlig verksamhet är det svårt att ”mörka” några bonusar och det skulle ge upphov till avundsjuka och krav på rättvisa, säger han. Men bara för att det är svårt, bör man inte låta bli, tycker Bo Jäghult. – Bonusar är ett område som de offentliga arbetsgivarna bör titta närmare på. Det finns kriterier man måste fundera över som till exempel vad ska man belönas för? Vad vill man att folk ska göra? Har man ett bonussystem så bör man också titta över det varje år och förändra det. – Det ska finnas ett tak och en stoppstation där man kollar skäligheten. Han lyfter också ett varningens finger: Belöningar är vanebildande. – Har du haft det i tre år tar folk det för givet. Därför bör du ändra kriterierna vartannat år. Bo Jäghult skiljer på inre motivation och yttre motivation. Båda uppgifter delegerade till sig och om att utvecklas i jobbet. Det ger en inre belöning genom tillfredsställelse, egen glädje. – Offentlig verksamhet skulle ta en rejäl titt på den skulle kunna leda utvecklingen när det gäller att rekrytera de bästa. Yttre motivation uppnår man genom alla typer av ekonomiska belöningar som bonus, resultatlön och allt som är kopplat till ekonomiska ersättningar. Där lägger vi också prestigeprylar som större rum på kontoret, matta på golvet, större tjänstebil etcetera. – Det är kanske en krydda i tillvaron. Det är trevligt men inte livsavgörande. J Bonusar är ett område som de offentliga arbetsgivarna bör titta närmare på. behövs men är kanske inte lika avgörande. Den inre motivationen handlar om att få ta ansvar, få arbets- inre motivationen. Den kommun som verkligen kan göra det trovärdigt att du som chef får ta eget ansvar och utvecklas, få kommuner lockar med bonus U Kommunerna vill konkur- – Det finns inget som säger att chefer ska ha sämre villkor i kommunal verksamhet än i näringslivet. Tycker man det har man nedgraderat sin betydelse från början, säger Pia Almström (M) kommunalråd i Kävlinge. Förra året blossade det upp en debatt i Kävlinge om förvaltningschefernas förmånsbilar och att kommunen stod för bensinnotan även när fordonen användes privat. Sedan dess har det införts begränsningar och cheferna kompenserades i stället med högre lön. Men Pia Almgren håller fast vid att cheferna ska ha bilar och att villkoren överhuvudtaget ska vara bra. – Vill vi ha kvalificerade chefer måste vi betala bra och också ha ungefär samma förmåner som på den privata marknaden, säger hon. 10 införa bonus, men det var svårt att veta hur man skulle räkna, säger Pia Almgren. Det finns ingen enhetlig bild av hur vanligt det är med extra förmåner utöver lön för chefer i offentlig sektor. De undersökningar som gjorts visar att pensionsförsäkringar, privata sjukvårdsförsäkringar, bilar, bonus med mera förekommer betydligt mer i privata företag än i kommuner och landsting. Och de som har förmåner utöver lönen Marie Ström är i regel de högre cheferna som inte omfattas av LAS-reglerna. – För första linjens chefer finns det knappt några förmåner alls, säger Marie Ström, ombudsman för SKTFs chefsmedlemmar som bland annat ger stöd vid förhandlingar om anställningsvillkor. sktf rera med näringslivet när de rekryterar chefer. Men de flesta drar sig för att locka med andra förmåner än en bra lön, visar Chefen i fokus rundringning. Några andra förmåner än bilarna före kommer inte, säger Pia Almgren. Men hon är inte främmande för tanken att ge något extra utöver lönen. Och det gäller inte bara cheferna. – Jag kan tycka att vi är dåliga på att visa personalen uppskattning när man gör något bra. Vi har faktiskt diskuterat att Det vanligaste rådet hon ger till chefer som funderar på sina villkor gäller arbetstiden och möjligheten att ta ut ledig tid, eventuellt jobba hemifrån eller fler semesterdagar. – Det är inte många som tänker på att det kan vara en löneförmån. Men ofta är övertidsersättning inbakad i lönen och för den som förväntas vara Chefen i fokus nr 5 U november 2010 t illgänglig konstant kan det vara svårt att plocka ut de timmar man jobbat extra. Särskilt om man avslutar sin anställning och ingenting finns skriftligt. Då är det bra att ha villkoren i ett avtal, säger hon. SKTF har tagit fram särskilda avtalsmallar för medlemmar med förslag på hur villkoren kan regleras. En sak som betonas är att man ska vara medveten om att alla förmåner ska beskattas. bilden att förmånerna i regel är förbehållna de högre cheferna. I Stockholms stad har de 50–60 högsta cheferna en särskild pensionsförmån och livförsäkring. De har också möjlighet att växla löneökningar mot en miljöbil, en möjlighet som ett dussin chefer utnyttjat. Marie Ström konstaterar att det inte generellt går att säga vad som är en bra förmån. – Det är väldigt individuellt. Det som är viktigt för den ena är inte viktigt för den andra. För den som har väldigt hög lön så är kanske pensionsförsäkring intressant, medan det för den som har småbarn är viktigast med mer tid, säger hon. Chefen i fokus rundringning bekräftar fakta U Vad är bonus? P Bonus är synonymt med ersättningssystem. Kan vara rörlig lön, resultatlön, prestationsersättningar. Det kan bestå i pengar eller annat för den anställde värdefullt, som aktier och andra värdepapper, bilförmåner och andra förmåner Chefen i fokus nr 5 U november 2010 som medlemskap, sjukförsäkringar, fritidsaktiviteter och studieresor. Källa: Morötter – en bok om Bonus, beröm och andra belöningar. I Landstinget Kalmar är det bara landstingsdirektören som har en individuell pensionsförsäkring. Förvaltningschefernas förmåner inskränker sig till att de kan få en tjänstebil. I övrigt gäller att om man inför någon förmån ska den gälla för alla anställda, säger personaldirektören Håkan Petersson. – Det har hänt att vi rekryterat någon chef från näringslivet som ville behålla en pensionsförmån. Men det innebär ju också en hantering med räkningar från försäkringsbolag varje månad som ska attesteras och så vidare. Så generellt säger vi nej till det, säger han. I Uppsala kommun har man gått ännu längre. Där har man sedan några år skrotat alla former av förmåner för högre chefer. – Det togs ett pricipiellt beslut som innebär att vi i dag inte har några fringisar E 11 bonus lagar & regler I mindre kommuner kan även immateriella fördelar fungera som morot för att rekrytera chefer. Miljön kan vara en sådan. E alls för förvaltningschefer. Inga pensionsutfästelser utöver kollektivavtal, inga bilförmåner eller något sådant. Det som varierar och kan förhandlas är lönen, säger personalchefen Lars-Sture Persson. Ser du några fördelar med det? – Eftersom vi har transparenta offentliga löner är det mycket tydligare och rakare med en sådan konstruktion. Det är betydligt enklare att göra jämförelser, både när jag själv ibland ringer runt och jämför löneläget och även när massmedia hör av sig och frågar om lönerna. U Hur mycket får presenten till jul kosta? Vad gäller för bjudluncher och resor? När blir uppvaktningen på födelsedagen en muta? Är du osäker: säg nej tack till alla gåvor. Har det lett till högre löner i stället? – Ja, i synnerhet när vi rekryterar medarbetare som haft förmåner i sina tidigare arbeten. Man har förväntningar och det är klart att det vägs in i löneläget, säger Lars-Sture Persson. För mindre kommuner kan det dock vara svårt att konkurrera med lönerna. I glesbygd kan man få ta till andra grepp för att rekrytera chefer. I Härjedalens kommun är det svårt att ens få några sökande till vissa tjänster, konstaterar kommunalrådet Gottfrid Jonsson (S). För närvarande har kommunen tre högre befattningar som är eller blir vakanta. Men det finns inga planer på att locka med extra förmåner. – Vi har alltid varit restriktiva med det. Det är bara lönen som gäller, och där ligger vi inte heller i de övre spannen Löneläget här är lägre, säger Gottfrid Johansson. Men förmåner behöver inte vara ekono- text susanne blick ILLUSTRATION NICKAN JONASSON Vill vi ha kvalificerade chefer måste vi betala bra och också ha ungefär samma förmåner som på den privata marknaden. miska. Det finns immateriella fördelar som kommunen kan erbjuda. En av dem är miljön. – Ja, vi märker att det är enklare att rekrytera chefer till turistområdena, som till exempel Funäsdalen. Däremot är det svårt i centralorten Sveg, säger han. Ytterligare en variant är att hjälpa till och tipsa om lämpliga bostäder, samt att underlätta flytten från annan ort. – En möjlighet för oss är att hitta kvalificerade jobb även till medflyttande, alltså maken eller makan till den vi rekryterar. Där försöker vi hjälpa till och har kontakt med arbetsfömedlingen, säger Gottfrid Johansson. Kävlinge kommun betalar förhållandevis höga löner. Men kommunalrådet Pia Almgren understryker också att det finns annat än ekonomiska värden som har betydelse. – I en politiskt styrd verksamhet kon kurrerar man också med arbetsförhållanden. Det handlar om att det politiska systemet fungerar bra, att man som politiker inte lägger sig i det man inte ska och vet vilken sida av staketet man ska vara på. Det tror jag också har betydelse när man rekryterar tjänstemän, säger hon. J fakta U Allt från tjänstebil till gratis kaffe P Drygt en av hundra akademiker i kommuner och landsting uppger att de har en löneförmån och ännu färre att de får bonus. P Motsvarande siffror i det privata näringslivet är cirka en av fem. 12 Jag får väl ta emot alla lyxiga julklappar? P Löneförmånerna kan vara subventionerad lunch, tjänstebil, flexibel arbetstid, gratis kaffe, personalutbildning, subventionerad läkarvård, motionsförmån. P Bonusarna kan vara provisioner, extrautbetalningar eller vinstdelning. P Det är stor skillnad mellan kvinnor och män i hela arbetslivet. Löneförmåner och bonusar är dubbel så vanligt bland män än kvinnor. P Bland cheferna i offentlig sektor har var tjugonde chef rörliga lönedelar eller bilförmån. P I byggbranschen har två av tre rörlig lön och närmare hälften tjänstebil. Källa: Rapporten Inte bara lön av Lena Granqvist, ekonom på Saco. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Sveriges kommuner och landsting (SKL) har tagit fram en vägledning om mutor och jäv för offentligt anställda. Syftet är att visa på riskerna med att ta emot ”gåvor och förmåner”. Utgångspunkten är att du som anställd i offentlig sektor bör betrakta varje förmån som otillbörlig om den kan misstänkas påverka din tjänsteutövning. För att avgöra det finns det några grundläggande frågor som kan vara bra att du ställer dig om du erbjuds något av en utomstående part: P Är detta en förmån och varför erbjuds den mig? P Finns det en koppling mellan förmånen och min tjänsteutövning? P Hur är förmånen beskaffad och vad är den värd? P Vilket inflytande har jag på min arbetsgivares relation till den som erbjuder förmånen? Några typiska situationer där du bör tänka dig noga för är inför erbjudanden om gåvor, testamentesförordnanden, rabatter, provisioner, måltider, resor och konferenser. Om du är osäker, så är bästa sättet att helt undvika att ta emot gåvor och förmåner. Om du inte kan säga nej gäller det att veta vad som är tillåtet. Det kan vara: P Enstaka befogade arbetsmåltider av vardaglig karaktär. P Mindre varuprover eller enklare prydnadsföremål och minnesgåvor. P Enklare uppvaktning på födelsedagar eller vid sjukdom. Lagen anger inget belopp, det gör heller inte Institutet mot mutor. Men generellt säger man att gåvor värda under 400 kronor är det ingen åklagare som skulle väcka åtal för. Det här är förbjudet: P Penninggåvor i kontanter, värdepapper och liknande. P Penninglån på särskilt gynn- samma villkor P Borgensåtaganden eller skuldtäckning P Köpeskilling eller fordran, amortering eller ränta som efterskänks P Bonusarrangemang av olika slag. Till exempel vid varuinköp eller flygresor och hotellvistelser om förmånen tillfaller den anställde och inte arbetsgivaren. P Att förfoga över fordon, båt, fritidsbostad eller liknande för privat bruk P Helt eller delvis betalda nöjes- eller semesterresor När det gäller mutor och jäv har många arbetsgivare kompletterat lagstiftningen med särskilda riktlinjer för sin egen verksamhet. Tänk på att du som anställd har ansvar för att sätta dig in i och följa de lagar och riktlinjer som gäller. J Läs mer: Om mutor och jäv – en vägledning för offentligt anställda. Den går att beställa kostnadsfritt på www.skl.se eller på telefon 020-31 32 30 (beställningsnr. 5082) lagen U Så här säger Brottsbalken 17 kapitlet 7 § P Den som till arbetstagare eller annan som avses i 20 kap. 2 §, (ledamot av styrelse, verk, nämnd, kommitté eller annan sådan myn- Chefen i fokus nr 5 U november 2010 dighet som hör till staten eller till kommun, landsting eller kommunalförbund) lämnar, utlovar eller erbjuder, för denne själv eller för annan, muta eller annan otillbörlig belöning för tjänsteutövningen, döms för bestickning till öter eller fängelse i högst två år. b P Är brottet grovt, döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år. 13 porträttet porträttet Eva strävar efter att välta m urar Anhöriga klagade. Boende var missnöjda. Personalen gick på knäna. Uppdrag granskning var i hälarna. Till slut gav Länsstyrelsen skarp kritik. Eva Steen-Olsson hamnade mitt i korselden. Gav sig in i ett tufft chefskap när hon fick ta itu med äldreboendet Dicksons hus i Göteborg. H text helena munther foto nicolas hosa on handplockades till uppdraget. Fick hoppa in direkt och ta hand om verksamheten, redan innan förra chefen slutat. Han var bortrest under förra våren, så hon var den som fick öppna dörren när Uppdrag granskning ringde på dörren. Läskigt för många. Men Eva Steen-Olsson gjorde vad som krävdes och visade dem runt. Uppdrag granskning hävdade att djur och kriminella hade det bättre än de gamla. – De jämförde med djurskyddslagen. Djur får inte vara instängda längre än ett visst antal timmar per dag och kriminella garanteras rätt till en timme ute varje dag, säger Eva Steen-Olsson, men påpekar att det var äldreomsorgen i stort som programmet ville lyfta fram. Hon kan hålla med om att socialtjänstlagen är alldeles för svag. – Äldres rättigheter är inte lika rättssäkra. De har rätt i det. Men så suckar hon något, låter huvudet sjunka lite. Säger att hon kom till ett äldreboende som varit utsatt för jättemycket. Ett boende med mycket frustration. – Anhöriga tyckte verksamheten var kata14 strofal. Personalen mådde jättedåligt, kände sig utsatt och undrade: ”gör vi så mycket sämre jobb än andra?”. Men egentligen kunde det ha varit vilket äldreboende som helst. Som enhetschef ansvarar hon för hela äldre- boendet. Hade först två biträdande chefer kappade barn. Det dröjde inte länge förrän hon engagerade sig fackligt, blev ordförande och till slut blev det facket på heltid. – Det var min bästa skola. Då fick jag insikter i hur chefer bör vara – och inte vara, säger hon med en snabb och självsäker ton. Hon pratar engagerat. Lärde sig framför De boende ska alltid vara i fokus. Det krävs ständigt reflektion i vardagen. Också för att mota Länsstyrelsen i grind. under sig och tjatade snart till sig pengar för en tredje biträdande chefstjänst. Inte kunde hon drömma om ett sådant jobb när hon var färdigutbildad barnskötare. Förskolan var hennes mål, men det fanns inget jobb, så hon fick jobba med handi- fakta U Eva Steen-Olsson Ålder 50 år Bor I bostadsrätt i Torslanda Familj Två barn, 20 och 22 år Lön 37 400 kronor/månad Fritidsintressen Motionera, umgås med vänner, vara nära havet och naturen, läsa och lyssna på musik. allt att man inte får igenom sina krav utan bra kommunikation. 1999 fick hon möjlighet att gå en utbildning inom Göteborgs stad för att nå högre befattningar. Och bestämde sig, hon ville jobba som chef. Hon fick tips om att Bagare gårdens äldreboende sökte föreståndare. – Herregud, tänkte jag, kan jag verkligen jobba inom äldreomsorgen? Men resonerade med sig själv om likheterna. – Jag märkte direkt att förskolan kommit mycket längre i att planera och strukturera sitt arbete, det var mer målinriktat. Inom E Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Få lyckas få en trilskande ledning att sätta in mer resurser. Men enhetschefen Eva SteenOlsson tjatar sig till fler anställda, pengar till solrum och jobbar stenhårt för att få ordning på äldreboendet som haft både Uppdrag granskning och Länsstyrelsen i hälarna. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 15 porträttet porträttet E äldreomsorgen arbetade man oftast här och nu. Så hon började strukturera och jobba just med mål och genomförandeplaner. – Det var fantastiskt roligt att se personalen utvecklas. Allt var inte bra, men det var inte så himla dåligt heller. Det har nu gått lite mer än ett år sedan hon började sitt nya jobb på Dicksons hus. Länsstyrelsens kritik var i fokus. De hade synpunkter på ledningsarbetet, på bemanningen, personalens kompetens, bemötande och på boendemiljön. – Det fanns brister på demensenheten som inte var lämpad för dementa. Och brister hos personalen, dokumentationen var dålig och personalen upplevde ingen närhet till cheferna. Det var för lite chefer, för lite personal och rutiner var inte väl kända. Det blev ett ekorrhjul. Plötsligt får hon ett sms – det är akutläge, mumlar hon ursäktande. Tar luren och ringer direkt ett samtal till fastighetsägaren som lovat fixa ventilationen. Snabbt och bestämt säger hon att personalen kommer sjukskriva sig om inget görs. Tonen är skarp. – De är vansinniga för att inget händer. De får klåda i ögonen, är rödögda och har hosta. Jag står inför massjukskrivningar. Ni måste komma i dag, annars stänger jag avdelningen. Sen skrattar hon. Tror inte att hon står inför stängning, men ”man måste låta tuff ibland”. Så har det inte alltid varit. Hon har prövat sig fram genom åren på olika chefsposter, chefat över sjuksköterskor, korttidsboenden och vanliga äldreboenden. – Jag har gått på nitar, särskilt i början. En gång bad hon att få byta arbetsplats. – Min ledarstil funkade inte i den gruppen. De hade nog velat bli mer omhuldade. Fast hon anser att det inte går att köra samma ledarstil överallt. – En del grupper behöver en auktoritär ledare, andra kan man be om förslag och sen låta dem köra på. Till slut fick hon ett jobb som enhetschef på Morängatans äldreboende. Och fick en ombyggnation i knäet. – Åh, hjälp, tänkte jag. Jag stod där helt själv. Hur ska man göra? Kan de bo kvar? Eller måste de evakueras? En mycket rörig tid följde. – Det var inget ljus på fredagskvällen, sönderslitna kablar och en verksamhet som samtidigt skulle utvecklas. Samtidigt fick de möblera om och sätta sin egen prägel. – Det var jätteroligt. Visserligen hade personalen protesterat mot både det ena och det andra. – En del var med på tåget, andra inte. En del sa att de inte kunde laga mat, vilket de nu skulle göra. Vi ställde stora krav på måltidens betydelse. De skulle kombinera rätter med bra grönsaker och det skulle se snyggt ut, i stället för mat i plastförpackningar. Eva Steen-Olsson försökte dock undgå att kritisera personalen, även om hon säger sig vara rak och ärlig. – I stället måste man sälja in förändringen, 16 Var skulle hon börja? Hon suckar. Solrummet på Morängatans äldreboende kan avnjutas 365 dagar om året för äldre i hela stadsdelen. Aggregatet gör att ljuset lyser upp ansiktet och värmer lika gott som solen. Det kan bli upp till 30 grader. En del grupper behöver en auktoritär ledare, andra kan man be om förslag och sen låta dem köra på. prata jättemycket om vad det innebär att ha en skälig levnadsstandard. Till exempel – varför ska vi duka fint? Jo, för vi får glada pensionärer. Det kanske är dagens höjdpunkt att äta gott och fint. Men attitydförändringar och omorgani sationer går sällan smärtfritt. – Nån sa efteråt: ”Gu’ vad förbannad jag var på dig från början, men nu förstår jag”, säger hon nöjt. Den enträgna kommunikationen hade fungerat. Hon initierade också ett solrum för de äldre. Inspirationen hade hon fått på en mässa. – Tänk så mysigt det skulle vara för de gamla, drömde hon. Men varför bara drömma? Hon sökte stimulansmedel och fick 250 000. I dag står Göteborgs första solrum på plats i Morängatans äldreboende. På väggen en målning av Chefen i fokus nr 5 U november 2010 klarblått hav i Thailand. Golvet är täckt av ett tjockt lager sand så man riktigt kan borra ner fötterna och låta sanden strila mellan tårna. Värmen kan man ställa in som i Miami eller Mauritius. Där kan man slå sig till ro i en solstol till ljudet av vågskvalp och drömma sig bort till varma länder för en stund. U – Pengarna räckte inte till en bar, men de kan bli serverade paraplydrinkar. Personalen har också fått utbildning i taktil beröring. – Det är inte massage, men det kan frigöra mycket spänningar, vilket är särskilt bra för dementa. – Jag fick börja bena ut saker, såg att r utiner saknades och försökte få ordning på personalen. Många gick på vik och det var oklart om de verkligen jobbade där behoven var störst. Bemötandet bearbetades i samtal och i bemötandecirklar. Anhörigas kritik lindrade hon genom att stoppa stormöten där folk stod och skällde. Små möten människa till människa gav större förståelse för både personal och anhöriga. Hon gjorde också en prognos och såg att boendet skulle gå back 2,5 miljoner det året om verksamheten fortsatte på samma vis. Det var hårdhandskarna som gällde. – De biträdande cheferna fick inte besluta om övertid själva. Alla inköp skulle godkännas av mig. Hon tror dock att det var skönt för personalen. – De hade inte haft tydliga ramar tidigare, de var för lätt att bara beställa. Nu fick de en egen budget. Skriftliga rutiner infördes för att personalen skulle känna sig tryggare i olika situationer. Flexibla scheman infördes. Något som personalen ibland knorrar över. Själv brinner hon för scheman som anpassas efter behoven i verksamheten. Men ibland krockar personalens behov med de boendes. – Då får vi komma ihåg varför vi jobbar där. De boende ska alltid vara i fokus. Det krävs ständigt reflektion i vardagen. Också för att mota Länsstyrelsen i grind. J Eva Steen-Olsson om ... P... kritik: Utmanande, berikande. Kan vara jobbigt också. Man vill ju att alla ska tycka om det man gör. Klart man kan bli ledsen om inte alla gör det. Men då får jag skilja på om det är jag Eva eller min roll som får kritik. Och ibland Chefen i fokus nr 5 U november 2010 kan det vara svårt att ta positiv kritik. P... skillnaden mellan olika chefsjobb: Enhetschef är bland det svåraste som finns. Man fattar beslut samtidigt som man står i mitten och möter personal, anhö- riga och ska sedan vara lojal uppåt mot sin chef. Det skiljer sig från chefsjobb där man inte behöver ta itu med besluten i praktiken. P... politiker: Politiker kan ha mål, men samtidigt är det viktigt att fatta beslut som är trovärdiga, som går att genomföra. Det ska finnas medel till de beslut som ska genomföras. Det går inte att säga att en dement inte ska lämnas ensam och sen inte sätta in pengar. Om vi inte får resurser, ska vi trolla med knäna? 17 gör det själv Ha roligt och må bättre på jobbet! U Kul på jobbet? Då mår du troligen Ibland kan det som drar ner arbetsglädjen vara något gruppen inte kan påverka, till exempel arbetsbelastningen. Som chef behöver man i det läget fundera på hur man kan få igång en diskussion och få ledningen att ta tag i problemen. Kanske behöver facket kopplas in. bättre och jobbar effektivare. Ändå är det få arbetsplatser som jobbar systematiskt för att skapa arbetsglädje. Det vill Bosse Angelöw ändra på. text annika larsson ILLUSTRATION NICKAN JONASSON Hur ofta frågar du dig efter arbetsdagens slut vad som varit dagens höjdpunkter? Blir svaret – sällan – är du inte ensam. Många går i stället hem och ältar saker som inte blev så bra, sånt man inte hunnit med och problem man inte lyckats lösa vilket leder till stress och minskad arbetsglädje. – Vi behöver jobba med att lyfta fram framgångar och se vad det är som fungerar bra. Det är så lätt att göra tvärt om och fokusera på problemen, konstaterar Bosse Angelöw, docent i socialpsykologi som skrivit flera böcker om bland annat arbetsglädje och förändringsarbete. Hans erfarenhet är att även om alla; chefer, ledning och medarbetare, vet att arbetsglädje leder till bättre resultat, friskare medarbetare och högre motivation så är det få som avsätter tid och arbetar medvetet med frågan. Själv förespråkar han ett systematiskt arbetsglädjearbete. För det har han tagit fram en process i fyra steg som fungerar lika bra att använda själv som i grupp. ’’ Första steget är att göra en nulägesanalys. Hur väl trivs du på jobbet på en skala från ett till tio? – Den som inte riktigt trivs sätter kanske en fyra. Tänk då igenom vad som gör att det inte blir lägre. Vad är det du ändå tycker om med ditt jobb? I vilka situationer är det som roligast? Och hur kan du förstärka det som du tycker är roligt, säger Bosse Angelöw. När du har styrkorna klara för dig så fundera igenom vad som hamnar på minussidan. För att få en helhetsbild så ta även med privata faktorer, exempelvis hur arbetstiderna fungerar med familjelivet. När listan är klar går du igenom minusfaktorerna för att se vilka av dem du kan påverka. Ofta finns det vägar du tidigare inte sett. Bland de minusfaktorer som blir kvar kanske det är några som du I en grupp handlar det om att förstå att alla är arbetsglädjeombud. Om alla bidrar med lite så brukar det hända mycket. Bosse Angelöw 18 På de flesta arbetsplatser finns även dem som Bosse Angelöw kallar dolda optimister, personer som motsätter sig förändring, ser problem och nackdelar och kanske smittar andra med negativ energi. Men även dessa kan vara en tillgång. – Ofta ser dessa sånt andra missar och de är därför bra som riskanalytiker. Det blir också så lätt att de får negativ feedback bara för att de själva är negativa. Bemöter man dem med respekt och uppmuntran ändrar de ofta sitt förhållningssätt, säger Bosse Angelöw. kan undvika eller, som sista utväg, ändra förhållningssätt till för att de inte ska påverka dig negativt. Som exempel berättar Bosse Angelöw om en mellanchef han haft kontakt med. Hennes största problem på minuslistan var den högsta koncernchefen vars sätt att leda gjorde henne väldigt stressad. – Det var inget hon kunde påverka och eftersom hon ville jobba kvar så det gick inte att helt undvika koncernchefen. Eftersom det var mellanchefen som mådde dåligt av situationen frågade jag om det var värt det, berättar han. Svaret blev förstås nej och tillsammans kom de fram till att vad mellanchefen kunde göra var att ändra förhållningssätt. Hon skulle helt enkelt sluta att bry sig om koncernchefen. – Det är förstås inte så lätt, men man får berömma sig själv varje gång man lyckas, säger Bosse Angelöw. Steg tre i arbetsglädjeprocessen är att sätta upp rimliga mål för hur du vill känna om ett halvår. För att något ska hända måste målet vara realistiskt. Om du i nulägesanalysen satt en fyra på skalan från ett till tio så är det kanske inte rimligt att tro att du på sex månader kan hamna på tio, men sju kanske kan gå. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Därefter är det dags att gå ige- nom vilka insatser du ska göra för att nå ditt mål. Vad och hur kan du själv påverka? Vilka situationer ska du undvika? Och vad ska du försöka ändra in- ställning till? När det gått några månader gör du om samma sak igen och ser vad som ändrats och om du är på rätt väg. Ofta kommer både grupper och enskilda fram till att arbetsglädjen är som störst i situationer då man lyckats. – Dessutom vill vi gärna ha bra kamratskap och en klapp på axeln ibland. Jag tror inte det är någon i dag som känner att den är trött på all positiv feedback. Då får man titta på hur man kan skapa fler sådana situationer, konstaterar Bosse Angelöw. Han är noga med att det systematiska arbetsglädjearbetet inte är någon quick fix. Det behövs en realistisk syn där problem respekteras och hanteras men där vi också blir bättre på att lyfta upp framgångar och det som är positivt. – Det behövs en struktur och systematik där de små stegen kan lyftas fram. I en grupp handlar det om att förstå att alla är arbetsglädjeombud. Om alla bidrar med lite så brukar det hända mycket, säger Bosse Angelöw. J 4 steg mot större arbetsglädje 1 Gör en nulägesanalys. Hur väl trivs du på jobbet på en skala från ett till tio? 2 Gör en styrkeanalys. Vad är det som ändå är bra, som gör att du inte sätter en ännu lägre siffra? 3 Sätt upp rimliga mål. Var på skalan från ett till tio vill du vara om ett halvår? 4 Vad behöver du göra för insats för att nå målet? 6 sätt att bemöta dolda optimister 1 Ändra ditt eget synsätt. Hade personen varit i balans hade den nog inte varit så sur. 2 Undvik att pådyvla dem positiva argument utan börja där personen befinner sig. "Jag förstår att du inte trivs, vad beror det på?" 3 4 5 Ställ sedan en styrkefråga: "Hur gör du för att hantera det här nu?" Därefter kan ni göra en nulägesanalys och en styrkeanalys (se ovan). Kom ihåg att uppmuntra och förstärka varje gång personen gör något bra. 6 Dolda optimister kan också vara en tillgång. De lyfter fram problem och risker andra lätt missar. 19 fritid fritid Ett annat sätt att stimulera hjärnan och ge den ny energi är att överraska den ibland, enligt Olle Johansson. "Stig av bussen på en annan hållplats än vanligt, prova en maträtt du aldrig förut smakat… Det mår hjärnan bra av!" koppla av och träna hjärnan 20 karolinska institutet A rbete är bra så länge man inte glömmer bort att leva. Så lyder ordspråket. Och det ligger en hel del i det, för om man ska pre stera bra på jobbet behöver man också vara ledig. Men det duger inte att tillbringa kvällar och helger framför teven. Nej, hjärnan behöver aktiveras även på fritiden. Det menar Olle Johansson, docent i neurovetenskap vid Karolinska institutet. – Gör något du tycker om att göra, säger han och rekomOlle Johansson menderar särskilt vistelse i naturen, eftersom det stimulerar alla sinnen. Samtidigt behöver våra kroppar komma ner i vilonivå, påpekar Olle Johansson och konstaterar att många av oss alldeles för ofta aktiverar den del av vårt nervsystem som drar i gång vår ”fly eller fäkta”- instinkt (det sympatiska nervsystemet). – Den ska egentligen bara användas ibland. Större delen av vår livstid borde tvärtom det parasympatiska nervsystemet, som aktiveras när kroppen är i vila, få råda, enligt Olle Johansson. När det är aktivt slår hjärtat lugnare, blodtrycket sjunker, stresshormonerna blir färre och kroppen läker bättre. – När kor idisslar är deras parasympatiska nervsystem i gång. några häftiga upplevelser, snarare tvärtom. – Det är synd att vi matas med sådana bilder för då höjs våra krav hela tiden. Och det är inte bra om fritiden blir en jakt på fritid, så att säga. Fritidsaktiviteten bör inte heller kännas som ett tvång. – Då blir ju den i sig ett stressmoment, säger Olle Johansson, men konstaterar samtidigt att avkopplingen ofta kommer då man väl påbörjat sin aktivitet. Förhoppningsvis så mycket att man kan släppa jobbet också med tankarna. Men detta talar väl för soffan och teven? Är det till och med så, att vi blir effektivare på jobbet genom att vara lediga och ha stimulerande fritidssysselsättningar? – Nej, våra hjärnor vill ha roligt. De söker hela tiden efter lagom stora utmaningar som går att utföra under lustfyllda former. Var och en bör alltså försöka finna en bra fritidssyssla. Men det behöver inte handla om – Ja, utan tvekan. Om man tränar hjärnan blir den mer kreativ och därmed presterar vi bättre. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 text ingela hofsten foto anders wiklund/scanpix Påta i rabatten, läs en bok, sjung i kör. Genom att göra något roligt på fritiden får hjärnan träning och kroppen återhämtning. Detta bekräftas av de experiment som under fyra års tid utfördes vid Harvard Business School i Boston och som bland annat gick ut på att några managementkonsulter tvingades vara helt lediga en kväll varje vecka. De fick varken arbeta, svara på mejl ckså att cheferna måste vara förebilder. o Bland annat var det viktigt att de visade sina medarbetare att de själva tog ledigt. Också Olle Johansson påpekar vikten av detta och citerar förre SAS-chefen Jan Carlzon, som lär ha sagt att en ledare måste I längden är det inte effektivt att alltid vara tillgänglig och inte släppa kontrollen. eller prata i telefon/lyssna av meddelanden. Försökspersonerna var till en början motvilliga, men efter fem månader ville alla fortsätta med lediga kvällar, eftersom de dels tyckte sig ha fått bättre balans mellan arbete och fritid, dels förbättrat sin interna kommunikation och gjorde bättre ifrån sig på jobbet. En av de slutsatser forskarna drog var Chefen i fokus nr 5 U november 2010 se till att göra sig väldigt umbärlig. – Tyvärr tror jag många chefer syndar på den punkten, utifrån några slags oskrivna normer. Men i längden är det inte effektivt att alltid vara tillgänglig och inte släppa kontrollen. Olle Johansson oroar sig för att vi svenskar tycks vara på väg tillbaka till en levnads- stil som innebär allt mindre ledig tid, när vi i själva verket borde ha mer av den varan. – Jag tycker det verkar som om tillväxt och ekonomi är det enda som räknas, medan begrepp som fritid, vila, kontemplation lyser med sin frånvaro. Det är förödande. För övrigt är våra hjärnors koncentrationsför- måga ganska begränsad, vilket gör det mindre effektivt än man kan tro att arbeta väldigt mycket, säger han: – Man är som skärptast några timmar på morgonen. Sen dalar det ganska snabbt. De av oss som ser våra arbetsuppgifter som vårt stora intresse, då? Ja, tycker man om sitt jobb är det ingen fara att arbeta lite nu och då. – Men då ska man ha betalt! Man ska inte ge bort arbetstid gratis. J Vänd och läs om hur Karin Wennberg kopplar av. E 21 fritid fritid "ett bra sätt att blåsa ur skallen" Bra motion och hjärngympa. Karin Wennberg, bygg- och miljöchef i Ånge har hittat sitt sätt att släppa tankarna på jobbet. Hon dansar linedance. tagit på sig för kvällens fotografering inte gör det mindre svettigt. Det är över sju år sedan som Karin Wennberg och några av hennes arbetskamrater föll för Step, step, kick, turn. Häl, häl, denna amerikanska dansform häl, klapp, klapp, shuffle. Det till vilken det lär finnas över är måndagskväll i aulan i med30 000 olika koreografier. Efter borgarhuset i Ånge. På scenens en helgkurs ville de ha mer, mörkbruna trägolv står en och anordnade en studiecirkel. samling kvinnor i olika åldrar Vissa deltagare har kommit och i rader framför varandra och gått genom åren, men kärntrupföljer koncentrerat steginstrukpen är fortfarande kvar. tionerna som en av dem ropar I dag har ut. Det är små gruppen, som sparkar hit och kallar sig Evelätta hälduttar lyn & her line dit, polkasteg åt ladies över 20 sidan och handmedlemmar. klappar i luften. Några reser Kvinnorna kör flera mil för den ena dansen att vara med, efter den andra, "Många tror att miljö är mitt stora fritidsintresse också. Men för mig känns det fakta U Karin Wennberg andra behöver till olika låtar Ålder 60 Yrke Bygg- och bara gå några i countrystil. miljöchef i Ånge kommun steg. Många steg Bor Lägenhet i centrala Ånge Karin återkommer, Familj Sambo och vuxen son. Wennberg hör men koreogratill den senare fierna är olika kategorin. Från sitt arbetsrum och tempot varierar. När gruppå andra våningen i Ånge kompen tar en kort paus åker vatreda på. Det går inte att tänka munhus ser hon medborgarhutenflaskorna fram och svettiga Men Karin Wennberg nöjer på någonting annat medan man set strax nedanför. Hon skulle pannor torkas. sig inte med måndagskvällarnas dansar, för då kommer man bort linedance. Därför tränar hon alltså lätt kunna gå tillbaka och sig direkt. fortsätta arbeta efter dansen. vattenjympa en till två dagar i En av dem som med hjärtans lust Men inte en chans. veckan och är dessutom ordföger sig hän åt alla stegkombi– Jag är helt slut efteråt. rande i ortens teaterförening. nationer är Karin Wennberg, Ett bra sätt att blåsa ur skallen Det är det som är så bra med Det engagemanget handlar om bygg- och miljöchef i Ånge. och släppa tankarna på jobbet. dansen. Att man får bra motion att, tillsammans med andra, – Det här är ett riktigt kondiSå när passet är slut för kvällen samtidigt som det är hjärnjymbestämma vilka turnerande tionspass, säger hon flämtande går hon raka vägen hem till läpa med alla turer man ska hålla föreställningar de ska beställa, och konstaterar att hatten hon genheten ett stenkast bort. Ibland räcker det med att jag går iväg och dansar för att jag ska hitta lösningar på problem. 22 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 skönt att göra nåt helt annat när jag är ledig", säger Karin Wennberg som i stället ägnar sig åt sport och kultur på fritiden. marknadsföra samt – då teatergrupperna är på plats – hjälpa till med allt från att sätta upp affischer och sälja biljetter till att riva scenografier. – Och så får vi fara på Riks teaterns utbudsdagar. Det brukar vara väldigt kul! Och som om detta inte vore nog hittar man också Karin Wennberg säljandes biljetter på Ånges biograf som har öppet två kvällar i veckan. – När min bror hörde det undrade han om jag hade så dålig lön att jag måste extraknäcka, säger Karin Wennberg Chefen i fokus nr 5 U november 2010 med ett stort leende. Men det är ju ideellt arbete, även om man får gå på bio gratis. Att det blivit så många fritids- intressen har dels att göra med behovet av motion, men också med att Karin Wennberg levde ensam i några år. – Jag insåg att man inte kan sitta och vänta på att folk ska höra av sig, utan att man måste hitta på saker själv. I dag lever hon ihop med en man igen, men har behållit fritidssysslorna för att hon trivs med dem, och för att hon tänker att de kommer att vara bra att ha då hon blir pensionär om några år. Men det finns ännu ett skäl: – Det känns väldigt viktigt att koppla av från jobbet. Och ibland räcker det med att jag går iväg och dansar eller kör ett vattenjympapass för att jag ska hitta lösningar på problem. Innan Karin Wennberg blev chef på bygg- och miljökontoret var hon miljöinspektör. Hon och hennes arbetskamrater umgicks ofta på fritiden, och det faktum att hon blivit chef har inte förändrat detta. Tvärtom; hon valde att börja dansa linedance tillsammans med flera av sina medarbetare. – Sådant brukar det ju varnas för. Man ska inte var kompis med sin personal, sägs det. Men på såna här småorter träffas man ju ändå överallt och umgås i samma kretsar, det är oundvikligt. Och jag vill absolut inte låta bli dansen bara för att jag är chef. J text Ingela hofsten Foto bo fernström Vänd och läs om Lindas fritidsintresse. E 23 Hannonser e fritid "hundarna ger mig ingen tid att grubbla" Linda Strandlund tillbringar två-tre timmar varje dag i skogen med schäfertikarna Ginny och Goa. Ett skönt avbrott från jobbet. Från början hade Linda Strandlund tänkt ägna sig åt djur på heltid. Men sommarjobbet på sjukhem då hon var 18 gav mersmak och efter ett antal år ”på golvet” inom vården blev hon biståndshandläggare och så småningom omsorgschef. Nu ansvarar hon för knappt 200 vårdtagare inom Timrå hemtjänst och ägnar dagarna åt administration kring dessa. Det handlar om pappersarbete och telefonsamtal, hembesök och möten. Men så fort hon kommer hem släpper hon tankarna på jobbet. Då är det Ginny, Goa och Köla Jahn – två schäfertikar och 24 ett kallblod – som tar all hennes uppmärksamhet. Hundarna tävlar hon med, hästen rider hon på. – Eftersom hästen är ett kallblod är han nöjd om jag rider några gånger i veckan, men man måste ju dit och sköta om Rapportering? Jo, man skulle förenklat kunna tala om orientering för hundar, fast med minne och spårningsförmåga i stället för karta och kompass. Det handlar helt enkelt om att hunden ska springa från ett ställe till ett annat, till ett tredje, Jag tror faktiskt inte att jag skulle orka med jobbet om jag inte hade hundarna. honom varje dag. Och hundarna tränar jag sju dagar i veckan, säger Linda Strandlund. – Drar jag ut i skogen för rapportering blir det väl två-tre timmar bara på den ena hunden. Och sen måste den andra rastas en stund också. på tid. Ginny har denna sport som specialitet, medan Goa är skickligare på spårning. Några gånger per år åker hundarna och deras matte till olika ställen i landet och tävlar, i spår, rapportering och lydnad. Det händer att Lindas man hjälper till med hundträningen, men framförallt är det hennes eget intresse. – Han är egenföretagare och jobbar nästan jämt, så det är bra att jag har saker att göra på fritiden. Men inte minst är timmarna med hundar och häst ett sätt att släppa jobbet efter arbetsdagen. – Både hundarna och hästen kräver total uppmärksamhet. Det går inte att grubbla på komplicerade ärenden då. Jag tror inte att jag skulle orka med jobbet om jag inte hade hundarna.J text Ingela hofsten Foto bo fernström fakta U Linda Strandlund Ålder 34 Yrke Omsorgschef vid hemtjänsten i Timrå Bor Hus i Söråker, Timrå Familj Man. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 25 sångfåglar sångfåglar våga ta dig ton, chefen! Det är avslutning på utvecklingsdagarna för Upplands Bro kommuns chefer. På agendan står sång och sångteknik med artisten Caroline af Ugglas. E text gunnel åhlander foto susanne kronholm n strålande brittsommarsol penslar parkens lövverk lysande lejongula och orangea. Sextio chefer är på väg från den gemensamma lunchen på Gällöfsta konferensinternat, ett par mil norr om Stockholm, till sin kurslokal en bit från huvudbyggnaden för att efter två 26 dagars intensivt arbete avsluta med sång. Där väntar Caroline af Ugglas med sin man Heinz Liljedahl. Hon i cerise fuskpälsjacka, turkosa leggings och svart, kort, tajt klänning med spets upptill. Han i jeans och läderjacka. De två ska tillsammans få cheferna att våga ta ton och släppa loss. Idel glada miner. Förväntan ligger i luften. Att våga sjunga är nummer ett, förklarar Caroline af Ugglas, när hon inleder sångtimmen. – Och ni kan sjunga hur fult som helst, för det kommer ändå inte att höras, eftersom Heinz kompar oss. Men attityd är nästan ännu viktigare än mod, för älskar man sig själv och är trygg i det man gör, ja då blir det ju bra. – Så det är bara att våååga göööra, så nu gör vi det! Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Steg för steg går Caroline af Ugglas igenom sångteknik, tydliggör med kroppsspråk och mimik, förklarar struphuvud, stämband, resonans, bukandning, bihålor och annat som i kroppen har betydelse för sången. Hon dirigerar och cheferna följer. – Nu kommer vi till bukandning. Handen på magen – andas in och bli tjock – bröstet stilla – andas uuuut och bli smal, visar hon. – En gång till! Det går som tunga, viskande vindar genom lokalen. Men vindarna övergår snart till ljudet av väsande ormar: – Nu gör vi fem s så vi kommer i kontakt med bukmuskulaturen. Andas in, och nu gör vi fem s, så här, sssss, sssss, sssss, sssss, sssss. Skratten är många, någon tar av sig kavajen, en annan tröjan, och det dröjer inte länge förrän hela församlingen är i gång och sjunger av hjärtans lust. Rösten är viktig för en chef och genom att sjunga kan man lära känna sin röst, ta kontroll över den och använda den så som man vill. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 – Jag tycker ni låter lite tillbakahållna, s äger Caroline af Ugglas och tar en klunk vatten. Ju mer ni överdriver desto bättre! – Mmmm, fan vad bra ni är! Rör på stjärten! Överdriv! Spela teater! Fokus i blicken, då sjunger man bättre. Vidga näsborrarna! Elvis Presleys odödliga Love me tender fyller salen. Och det låter bra! Caroline af Ugglas öser beröm över sångarna. Ju mer beröm de får desto bättre och starkare låter det. Och allt eftersom sång timmen fortskrider dansar och använder de sina kroppar i takt med musiken. – Jag vill att de ska upptäcka att shit, jag sjunger ju rätt bra, säger Caroline af Ugglas efteråt. Och jag vill ge dom självförtroen- E 27 Hannons e sångfåglar E de i sången, för rösten är viktig för en chef och genom att sjunga kan man lära känna sin röst, ta kontroll och använda den så som man vill. Tal och sång befruktar varandra. – En chef som talar med magstöd och avslappnad röst, som låter lugn och säker, får och förmedlar trovärdighet. De som lyssnar tror på det hon eller han säger. Forskning visar att sången gör oss gladare, lugnare, friskare, mindre stressade och mer intelligenta. Tack vare sången får vi också i gång båda hjärnhalvorna. Caroline af Ugglas, som kan allt om detta, tycker att varje arbetsplats borde ha ett sångombud lika självklart som det finns skyddsombud: – Tänk vilka resultat företag skulle nå med tio minuters sång på varje möte eller annan sammankomst. För efter en stunds sång har alla hämtat ny kraft och energi och har mycket mer att ge. – Alla kan sjunga och släppa loss! Du skulle ha varit med då jag en gång hade 25 av de översta herrcheferna på ett företag, alla i slips och kostym. De skruvade och vred på sig, oj, oj oj, men djävlar när stelheten släppte, då kom punkaren fram i alla! Kommundirektör Elisabeth Särenfors hyllar Caroline af Ugglas som ledare. – Vilken förmåga hon har att bjuda på sig själv, släppa loss och vara sann och närvarande i det hon gör. Som hon dirigerade och fick oss med sig. Hon var generös med beröm och fick oss att blomma! Varje chef vet hur viktigt det är med beröm. Inom Upplands Bro kommun får alla Kören om 60 kommunchefer från Upplands Bro kommun tar ifrån tårna. De har fått lära sig en massa om sångteknik och sjungit både Elvis Presley och Thomas di Leva. Vi försöker se till både kropp och själ. Vid ett annat chefsinternat dansade vår ledningsgrupp tango. a nställda en summa till friskvård, vilket kan inkludera just sång. – Vi försöker se till både kropp och själ. Vid ett annat chefsinternat dansade vår ledningsgrupp tango. Ledarskap handlar om kommunikation och samförstånd, som också finns i dansen. Emelie Grind, plan- och exploateringschef, tror att man nog kan bli både en bättre människa och chef genom sången. 28 – Bra hållning, andning, mod, styrka i rösten, våga leva ut, våga röra sig och ta i, allt det är viktigt för ledarskapet. Den här stunden stärker vi-känslan. Jag skulle gärna sjunga med Caroline igen. Linda Edgren, bygg- och miljöchef, är också sugen på en fortsättning: – Jag har inte vågat sjunga förrän jag fick barn, men nu sjunger vi tillsammans särskilt i bilen. Jag överväger att börja sjunga i kör nu. Kanske blir man en gladare och mer positiv chef om man sjunger. Roger Johansson, konsult på Public Partners, är en av initiativtagarna till sångstunden. – En utmaning i ledarskap är att bejaka olika sidor hos sig själv som ledare men också som grupp. Upptäcker man sin egen mångfald, kan det bli lättare att se gruppers mångfald. Caroline af Ugglas leder två körer; en i Stockholm och en i Uppsala. J Läs mer på: www.korforalla.se Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 29 [ eva nordmark, ordförande sktf Socialchefer trollar med knäna Den 7 oktober, World Day of Decent Work, uppmärksammade fackföreningar världen över arbetsvillkor och lön. SKTF hade fokus på brister i arbetsförhållanden när det gäller anställningstrygghet, arbetsmiljö, löner och villkor. På de flesta arbetsplatser i Sverige är det här inget problem – men det finns undantag. Det gäller till exempel ett stort antal behandlingshem för både unga och vuxna, där man har ovärdiga arbetsvillkor, dålig arbetsmiljö och låga löner. Det borde vara en självklarhet att kommuner som beställer sådana tjänster vid upphandlingen också ställer krav att kollektivavtal tecknas och på schysta arbetsvillkor. Men det handlar också om man sparat in på bemanning och resurser i många kommunala och landstingskommunala verksamheter. Det leder till stress för de anställda och deras chefer, samtidigt som det resulterar i en sämre och ojämnare kvalitet för dem som utnyttjar välfärdstjänsterna. Nyligen presenterade vi en rapport om arbetssituationen för landets socialchefer. Där framgår att varannan socialchef inte har några ekonomiska marginaler alls i sin verksamhet, och att var femte socialchef inte anser att man ens kan uppfylla kraven i lagstiftningen. Det här är djupt oroande. Dels påverkar det socialchefernas arbetsmiljö negativt, dels det viktiga arbete som socialtjänsten gör. De ekonomiska förutsättningarna för arbetet är av stor betydelse, och en situation där det finns en risk att lagstiftningen inte kan följas är självklart oacceptabel. När lagstiftningen inte kan följas helt ut, måste det tydliggöras för politikerna så att de har möjlighet att ta sitt ansvar, ett ansvar som innebär nödvändiga prioriteringar. Ett annat orosmoln är att bara fyra av tio tycker att man klarar chefsförsörjningen på ett bra sätt. Om vi ska kunna klara generationsväxlingen i välfärdssektorn, och dessutom fortsätta att ge medborgarna en välfärd av hög kvalitet, måste vi kunna rekrytera den bästa kompetensen. För det krävs goda villkor och konkurrenskraftiga löner. Sex av tio socialchefer upplever att organisationerna inom det civila samhället växer som en allt viktigare part, men många ser också att utveckling behövs. Jag delar den uppfattningen. För att klara framtidens utmaningar krävs frivilliga insatser, men det behöver vara tydligt vad som är det offentligas ansvar och var frivilligsektorn kommer in. Jag hoppas att politikerna som styr över vår välfärd kan ta till sig den viktiga kunskap som våra socialchefer förmedlar. Eva Nordmark, ordförande i SKTF sktf arrangerar sktf vill SKTF efterlyser rimligare chefsuppdrag i personlig ombudsman På gång för SKTFs chefsmedlemmar Läs mer och anmäl dig till aktiviteterna på www.sktf.se/chef Stora chefskvällen på Nalen 17 november, Stockholm En mötesplats för chefer på anrika Nalen i Stockholm. Alice Bah Kuhnke pratar om “Mod och ledarskap”, hur man kan lyckas hitta modet att leda andra och ta sig an utmaningar som till att börja med ter sig för stora eller svåra. Därtill musik, mat och dryck. Mer än var femte socialchef uppger att det saknas ekonomiska förutsättningar för att uppfylla intentionerna i sociallagstiftningarna. Det framgår av SKTFs senaste socialchefsrapport som presenterades på Socialchefsdagarna i Luleå i september. I undersökningen framkommer bland annat att » » Mer än var femte socialchef uppger att det saknar ekonomiska förutsättningar för att uppfylla intentionerna i sociallagstiftningarna. 6 av 10 socialchefer upplever att organisationerna inom det civila samhället växer som en allt viktigare part inom såväl välfärds- som utvecklingssatsningar » 95 % av socialcheferna trivs mycket eller ganska bra med sitt arbete » Endast 4 av 10 anser att man klarar chefsförsörjningen på ett tillfredställande sätt – Det är glädjande att det stora flertalet socialchefer trivs med sitt arbete, trots ofta ganska tuffa ekonomiska villkor, säger Jonas Karlsson som är ansvarig för chefsfrågor i SKTF. – Men att endast fyra av tio socialchefer uppger att man klarar chefsförsörjningen på ett tillfredställande sätt måste bli en väckar- klocka. Det behövs en större fokusering på rekryteringsstrategierna. Förutsättningar för chefsskap SKTF följer just nu CHEFiOS-projektet vid Göteborgs universitet. Det är ett forsknings- och utvecklingsprojekt som handlar om förutsättningar för chefskap i offentlig sektor. Resultaten presenteras troligtvis nästa höst men några delresultat finns redan. Annika Härenstam, som leder projektet, har bland annat skrivit ”Inom managementlitteraturen finns en mängd honnörsord för att beskriva den perfekta chefen. Men om målet är att skapa goda arbetsplatser där människor trivs och utvecklas, måste vi lämna diskussionen om egenskaper. Det handlar om att hitta bättre förutsättningar att leda.” – Chefsuppdragen måste framstå som rimliga om man vill attrahera långsiktigt, säger Jonas Karlsson. Varje chef ska utifrån sitt uppdrag ha tillgång till resurser inom personal- och ekonomiadministration. Det är helt nödvändigt för att attrahera unga att vilja arbeta i offentlig sektor. Prata med din personliga ombudsman! Arbetsmiljölag och arbetsrätt 9 november, Lund Nya normer som växer fram i samhället Framgångsrikt ledarskap 11 november, Östersund Vad är det som gör att vissa organisationer är mer framgångsrika än andra och har goda resultat år efter år? Hur kan du bli en framgångsfaktor? Hur ser ditt anställningsavtal ut? 12 november Stockholm Anställd tillsvidare som chef? Tidsbegränsat förordnande? SKTF bjuder dig som chef till ett lunchmöte där vi informerar om vad du ska tänka på när det gäller ditt anställningsavtal. Medverkar gör SKTFs jurist Åsa Tillberg. Chef Ledarskapsdag, för chefer 26 november, Malmö Ibland behöver du lite inspiration och ny kunskap för att bli motiverad i ditt ledarskap. Denna heldag ger dig både och. Schyst offentlig upphandling 2 december, Växjö Förutsättningarna för offentlig upphandling har ändrats påtagligt under de senaste åren. Därför har SKTF tagit fram en ny vägledning för hur man kan arbeta med upphandling av tjänster, varor och valfrihetssystem på ett schyst sätt. Konsten att lyssna 9 december, Helsingborg Frukostseminarium med lektor Kent Adelmann från Malmö högskola, kring lyssnandets konst. En anmärkningsvärt outnyttjad resurs i såväl arbetslivet som samhällslivet. i rådgivning Uppdrag: Chefsföreträdare Personlig rådgivning via Chef Direkt Lotta Möller, berätta om ditt uppdrag som chefsföreträdare i Falköpings kommun! – I Falköping har vi ovanligt många enhetschefer, eftersom vi tagit beslut om att ingen chef ska ha fler än 25 direkt underställda medarbetare. När jag blev chef och bytte fackförbund till SKTF ville jag gärna engagera mig, och uppdraget som chefsföreträdare känns både kul och viktigt. Vad gör en företrädare för chefer? – Vi finns till för SKTFs chefsmedlemmar som behöver stöd och coachning på olika sätt. Cheferna har ett behov av att ses och prata om sin arbetssituation. Jag har till exempel arrangerat morgonmöten för cheferna inom socialförvaltningen. – En annan viktig del av uppdraget är att berätta om fördelarna med SKTF för nya chefer. Eva Täng Göteborg Tel: 031-85 74 69, 0707-19 36 62 Marie Ström Västerås Tel: 021-15 72 55, 070-666 99 68 Mats Ericsson Malmö Tel: 040-664 21 86, 070-327 78 56 Jenny Nilsson Luleå Tel: 0920-23 78 61, 070-581 35 82 Marta Båth-Larsson Sundsvall Tel: 060-13 56 64, 070-313 56 64 Beatrice Öhrnberg Stockholm Tel: 08-789 64 24, 070-623 98 10 Mats Sjöberg Linköping Tel: 013-249068, 070-2396906 Som chef och medlem i SKTF kan du ringa Chef Direkt. Du får då tala med en rådgivare som själv har varit chef eller har förhandlat för medlemmar som är chefer. För att prata med Chef Direkt, Ring 0771 44 00 00 och välj knappval 2 och be att få tala med Chef Direkt eller mejla [email protected]. På www.sktf.se/chef har vi samlat allt som vi erbjuder dig som chefsmedlem i SKTF! www.sktf.se/karriar Karriärcoacher i hela landet Som SKTF-medlem har du en egen personlig karriärcoach. På våra sju SKTF-center runt om i landet finns det coacher som är specialister på karriärcoachning, intervjuträning och CV-granskning. Passa på att få värdefulla tips och råd från experterna på karriär. Läs mer på www.sktf.se/karriar Kort från SKTF 30 Chefen i fokus nr XX U XXXXXXX 200X Beatrice Öhrnberg, personlig ombudsman för chefer i karriär företrädare för chefer Genom SKTF får du som chefsmedlem stöd på flera sätt. Bland annat finns det företrädare för chefer i flera avdelningar. SKTFs företrädare för chefer har ett särskilt chefsperspektiv i det lokala fackliga arbetet. Företrädaren kan också vara ett extra stöd för dig som chefsmedlem. Som chefsmedlem i SKTF har du en personlig ombudsman, som ett stöd i frågor som gäller allt kring din roll som chef. fråga ombudsmannen böcker & tidskrifter U Har du frågor till din personliga ombudsman? Skicka ett mejl till [email protected]. Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan. Bygg upp din självkänsla Du leder! Personligt ledarskap med Mia Törnblom Forum U Recension Mia Törnblom slog igenom med buller och bång för fem år sedan då hennes första bok Självkänsla nu! Kom. Sedan dess är hon flitigt anlitad som föreläsare och specialist närhelst det handlar om dålig självkänsla. För ett par år sedan hörde jag hennes sommarprogram på radion och jag minns att hennes otroligt hurtfriska och glada tilltal fick mig att stänga av. Då bestämde jag mig för att Mia Törnblom nog ska avnjutas i lagom doser och då helst via någon av hennes böcker som faktiskt är läsvärda. Hon har skrivit fyra tidigare. Efter Självkänsla nu! kom Mer självkänsla, sedan Du äger, som riktar sig till ungdomar och Så dumt, hennes självbiografi där hon berättar om sitt stökiga förflutna och sitt tidigare drogmissbruk. Nu ger hon sig alltså in i le- utgivet söka kredit. Blir det noll på självkänslokontot finns det ingen kredit att söka. Därför måste vi vara försiktiga med oss själva annars riskerar vi att brinna upp”, varnar hon. De inledande kapitlen hand- lar om att hitta sin egen motivation och hur man kan motivera sina medarbetare. För att lyckas med det måste du lära känna och tycka om dom du ska leda. Det betyder inte att du måste tycka likadant eller tycka om alla deras beteenden. Men det blir enklare att motivera medarbetarna om de känner sig omtyckta. Hon tar upp allt från hur vi hanterar svåra samtal och ger feedback till metoder för mental träning och hur man blir en bättre lyssnare och lyckas med vägledande och coachande ledarskap. Det är rappt skrivet och lätt att ta till sig. Det finns konkreta och bra övningar till varje kapitel och i slutet har hon till och med lagt in sin Brabok (en bok där man helt enkelt skriver ner det som varit bra under dagen) som bilaga. Så det är bara att sätta igång och bygga självkänsla. ? Vid anställningsintervjun för en chefstjänst i ett bolag som ägs av en kommun frågade man mig om löneanspråk. Jag kände att jag inte var så väl förberedd som jag borde. Har SKTF någon information om denna fråga? Är det annat jag bör tänka på? ! Vi inom SKTF har tillgång till en omfattande lönestatistik som kan ge vägledning om lönenivåer. Kommunala bolag kan tillhöra olika arbetsgivarorganisationer och därigenom olika avtal beroende på vilken bransch bolaget är verksamt inom. När vi känner till branschen och avtalsområdet så kan vi ta fram lönestatistik. Lönestatistik är dock ingen ”färskvara” och en eftersläpning finns alltid i de uppgifter som inrapporteras. Inom alla SKTFs avtalsområden är lönen individuell och differentierad och detta gäller särskilt chefer. Faktorer som påverkar lönenivån vid nyanställning är förutom den aktuella ”branschen” även tillgången på kompetenta sökande. På den andra delen av din fråga kan jag berätta att vi inom SKTF har flera olika förslag till anställningsavtal inklusive kommentarer av typen ”viktigt att tänka på”. Bland annat är det viktigt att klarlägga om du i den anställning som du intervjuats för kommer att ha företagsledande ställning. Om så är fallet så kommer du att undantas från bestämmelserna i LAS. Du måste då i ditt anställningsavtal säkra upp din anställningstrygghet. En annan viktig faktor att beakta i anställningsavtalet är om chefsuppdraget ska anges och definieras i ett tidsbegränsat förordnande. Om du inte har företagsledande ställning och arbetsgivaren vill att chefsuppdraget ska vara tidsbegränsat är det ofta bäst att du har en tillsvidareanställning som grund och ett tidsbegränsat förordnande som komplettering till denna tillsvidareanställning. Det är bra om det redan när du träffar ett anställningsavtal kan beskrivas vilka dina arbets- uppgifter ska vara om du inte fortsätter som chef. Kanske kan en ”specialistkarriär” vara ett gott alternativ till fortsatt utveckling av och för dig. Även vad som ska gälla beträffande din lönesättning bör anges om det är så att chefsförordnandet avslutas. Ta kontakt med den personlige ombudsmannen i den region inom SKTF där du eller den tilltänkta arbetsgivaren finns och där styrelsen har sitt ”säte”! Mats Sjöberg Personlig ombudsman för chefer U Mats Sjöberg är en av SKTFs sju personliga ombuds- män. Som chefmedlem i SKTF kan du genom din personliga ombudsman få bland annat en rådgivare och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbetsmiljöfrågor med mera, samt stöd av SKTF vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer på www.sktf.se/chef Hannons e text susanne blick ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur Våga leda effektivt Malin Trossing TUK Förlag Bli effektivare och få bättre kontroll på en stressig vardag. Det är utgångspunten i den här boken. Malin Trossing resonerar kring varför vi så ofta hamnar i en stressig vardag och varför det är så svårt att ta sig ur den. Receptet är ett effektivt ledarskap och för det krävs ett visst mått av mod, menar Malin Trossing som har specialstuderat ITbranschen där hon arbetat som 32 darskapslitteraturdjungeln med sin femte bok Du leder, där hon slår ett slag för det personliga ledarskapet. Personligt ledarskap, enligt Mia Törnblom, handlar om ansvar, tillit och att hantera relationer. För att bli en riktigt bra ledare måste du lära dig att leda dig själv först. Den bästa ledaren är trygg, har en stark självkänsla och bottnar i sig själv, helt enkelt. Fast enkelt är det ju inte. Alla vet vi väl att den där självkänslan går lite upp och ner i livet. Därför måste man träna på att bygga upp självkänslan och Mia Törnblom delar generöst med sig av tips och metoder hur det kan gå till. Hon gör en träffande jämförelse mellan självkänsla och ett bankkonto. ”När vi ska hämta ut pengar är det alltid en fördel om vi har sett till att det finns pengar där. Skillnaden är att om det skulle bli noll på bankkontot så kan vi SKTF har tillgång till omfattande lönestatistik ledare i 15 år. Boken vänder sig till alla chefer som någon gång hamnat i en karusell av övertid och omotiverade medarbetare. Chefer i samarbete – om delat och utvecklande ledarskap Döös, Wilhelmson, Backström Liber En bok med fokus på delat ledarskap. Författarna är forskare med lång erfarenhet av arbetslivsforskning i olika organisationer. I den här boken utgår de från forskning, dels från erfarenhet av möten med chefer som själva valt att dela ledarskap. Tanken är att inspirera och visa på möjligheter med delat ledarskap. Författarna riktar sig framför allt till mellanchefer, enhetschefer eller första linjens chefer som redan delar ledarskap eller funderar på att börja dela. Håll drömmen vid liv – människor i väntan på ledarskap Michael Pieschewski Bookhouse Vad är det som ger människor energi? Den frågan försöker Michael Pieschewski besvara genom att ge medarbetarens perspektiv på ledarskapet. Han har själv aldrig varit chef men har observerat och reflekterat över ledarskapets uppdrag och utmaningar. Han hoppas att boken ska hjälpa några att förstå att det inte är medarbetarna det är fel på när ledarskapet brister eller havererar. ”Kanske kan jag inspirera några ledare att reflektera över sitt eget ledarskap”, skriver han. Michael Pieschewski avslöjar också vilka stora ledare han tycker bör inspirera chefer. Chefen i fokus nr 5 U november 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 33 n XXX XXX min karriär Efter många år som personalare och chefscoach har Eva Wing klivit in i hetluften själv och blivit personalchef i Katrineholms kommun. Hennes ambition är att vara både tydlig och flexibel. intervju sara jonerin foto lena hammarbäck U Vad gör du på ditt jobb? – Jag är operativ chef för elva personer på personalavdelningen och sitter i kommunledningsförvaltningen och har det strategiska ansvaret för kommunens personalpolitik. Hur kom det sig att du blev intresserad av personalfrågor? – När jag växte upp i Uppsala extrajobbade jag på Domus och då upptäckte jag att det var jättekul att jobba med att ge service till andra. Är det ett serviceyrke att jobba med personalfrågor? – Ja, det är det absolut. Jag servar cheferna i kommunen för att stärka dem i rollen som arbetsgivare. Det kan till exempel handla om hur man hanterar ett rehabärende, håller lönesamtal, svåra samtal och hur man hanterar en personalgrupp. Vad hände efter jobbet på Domus? specialist med inriktning på arbetsrätt i Katrineholms kommun. Hur kom det sig att du blev personalchef? – När jag hade jobbat något halvår blev jag tillfrågad om jag ville bli personalchefstrainee, det vill säga gå bredvid den konsult som då fungerade som personalchef. Det var verkligen förmånligt att få bli inskolad på det sättet under ett halvt år innan jag tillträdde tjänsten. Nu har jag jobbat som personalchef i tio månader. – Jag är ju väldigt ny som chef så jag har svårt att svara på hur jag upplevs. Min ambition är att vara en bra ledare, inte någon chef som går in och arbetsleder. Jag vill ha mycket dialog, både individuellt och i grupp. Jag försöker vara en strukturerad och tydlig chef som talar om att ”dit ska vi”, utan att för den skull tala om exakt hur vi ska gå till väga. Mina kloka och kompetenta medarbetare vet ofta bättre än jag exakt hur vi ska nå målet. Har du prestationsångest någon gång? – Ja, efter ett tag på Sörmlands Grafiska kände jag att ”det här är något som jag skulle behöva utbilda mig inom”. Då började jag parallellt med jobbet att läsa enstaka kurser inom ämnet. Allt samtidigt som jag hade småbarn, det gäller att göra det enkelt för sig (skratt)! Men sedan tog jag ett års studieledighet. Var har du jobbat mer? – Efter 16 år på Sörmlands grafiska, där jag hade en massa olika tjänster, började jag jobba på Landstinget Sörmland och ansvarade för personaladministrativa frågor på regionsjukhuset Karsudden. Där stannade jag i sex år. Efter det började jag jobba som personal- U Chefen 34 sktftidningen.se – rykande färska fackliga nyheter som uppdateras dagligen. Hur är du som chef? – Lite senare, under en sommarsemester på Öland, träffande jag fakta U Eva Wing mannen som blev far till mina barn Titel Personalchef i Katrineholms kommun Ålder 45 år Lön 43 000 och flyttade med honom till KatriHur känns det att nu själv få neholm. Jag fick jobb på Sörmlands kronor i månaden Familj Två barn, 21 och 18 år. Fritid Golf och engagemang i Katrineholms nattvandrare. Övrigt Bloggar om chansen att vara chef efter att ungrafiska, ett tryckeri, och där fick jobbet på http://katrineholm-klf.posterous.com der så många år ha coachat chefer jag efter ett tag erbjudande om att på dina tidigare arbetsplatser? börja jobba på lönekontoret med utbildningsfrågor. Det var väldigt kul, särskilt att se människor ut– Det är inte alltid lika enkelt att göra det själv, förstås. vecklas. Har du gått någon utbildning inom personalområdet? Tidningar som ger dig verktyg i arbetslivet. – Jo, det händer (skratt). Men då försöker jag intala mig att man inte kan kunna allt efter så kort tid som chef. Vilken är den viktigaste lärdomen efter alla år som personalare? – Det finns inget som är rätt eller fel ledarskap. Olika personer behöver olika slags ledarskap. Det gäller att kunna möta medarbetaren där han eller hon är. En bra chef är lite av en kamelont, alltså? – Ja, det är nog en bra egenskap. Samtidigt som man hela tiden måste vara trygg i sin egen ledarskapsstil så att man har något att utgå ifrån. J Allt om jobbet är en tidning för dig som arbetar eller studerar och är medlem i SKTF. Här går vi på djupet i ett ämne. Vi tar fram de goda exemplen och ger massor med tips. Allt om jobbet kommer ut fyra gånger per år. SocialQrage är tidningen för dig som arbetar inom det sociala området. Förklarar, analyserar och skapar debatt sex gånger om året SKTF-tidningen är en facklig nyhetstidning som bevakar, granskar och kommenterar händelser inom arbetsmarknad, politik och samhälle. Chefen i fokus är en tidning om ledarskap för dig som är chef och medlem i SKTF. Den utkommer med sex nummer per år. Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar, eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på telefon 0771-44 00 00 eller mejla till [email protected] i fokus nr 6 utkommer den 15 december 2010 Chefen i fokus nr 5 U november 2010 SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för tjänstemän i kommuner, landsting, kyrka och hos privata arbetsgivare inom bland annat vård och omsorg.
© Copyright 2024