Chefen i fokus Nr 06/10
U en tidning om ledarskap från fackförbundet SKTF lö n e s ta . ti s ti k . Låg inflation ger högre it-löner si d 5 U nr 6 december 2010 U Lösnummerpris 60 kr Nya trender i bokhyllan sid 24 trivsel på jobbet. Här mår ni bäst & sämst sid 26 Balanskonstnär bland politiker sid 34 krisen i bjästa. Så tacklade kommuncheferna mediestormen sid 8 Gå på skrattkurs med David Batra 5 sid 7 gör det själv. tips klarar rehabkedjan sid 20 Flest begåvade i offentlig sektor sid 5 tror på varme och raka ror Mats Devert om turbulensen på Göteborg Energi sid 16 n XXX XXX U December 2010 sktftidningen.se – rykande färska fackliga nyheter som uppdateras dagligen. Allt om jobbet är en tidning för dig som arbetar eller studerar och är medlem i SKTF. Här går vi på djupet i ett ämne. Vi tar fram de goda exemplen och ger massor med tips. Allt om jobbet kommer ut fyra gånger per år. SocialQrage är tidningen för dig som arbetar inom det sociala området. Förklarar, analyserar och skapar d ebatt sex gånger om året SKTF-tidningen är en facklig nyhetstidning som bevakar, granskar och k ommenterar händelser inom arbetsmarknad, politik och samhälle. ser utanför din kontroll. Naturkatastrofer sätter hela samhällen ur spel. Hot om svinaktiga influensor med massjukskrivningar som följd sveper över landet. De senaste årens händelser har lärt varje kommun, företag och organisation att upprätta krisplaner. Det här numret ägnar vi stort utrymme åt vad som händer med ledarskapet när en annan typ av kris uppstår. En kris som stavas mediadrev, Uppdrag granskning, Janne Josefsson. I Bjästa utanför Örnsköldsvik, fick Kent Näsman och hans kolleger ta hand om ledsna och arga bybor, som inför öppen ridå i media och på internet försökte hantera en våldtäkt i skolan. ”För sånt hade vi ingen beredskap”, konstaterar han. I Göteborg får många tjänstemän något nervöst i blicken när man säger Janne Josefsson. Mats Devert på energibolaget Göteborg Energi berättar hur de hanterat anklagelser om fiffel och båg. En slutsats är att när det blåser som värst är det viktigt att ledare stöttar varandra och hjälps åt. Det har man lärt sig i Bjästa och i Göteborg. Får du några julklappar i år? Både att ge bort och att få en liten julklapp på jobbet är en stark tradition som lever vidare trots kärva tider och debatter om mutor och bestickning. Och tur är väl det. God Jul. SKTF är ett partipolitiskt obundet fackförbund för tjänstemän i kommuner, landsting, kyrka och hos privata arbetsgivare inom bland annat vård och omsorg. Lär dig skämta mer. Nu kan du gå på kurs för att bli roligare. Komiker som David Batra och Christopher Linnell lär ut hur. 8 Krisen ställer allt på sin spets. Vad händer med ledarskapet när missförhållanden eller skandaler avslöjas i media? Kent Näsman i Bjästa och hans kolleger har erfarenhet. 16 Turbulent höst på Göteborg Energi. ”Vi chefer är bärare av budskapet när en kris uppstår.” Det konstaterar Mats Devert efter att det kommunala energibolaget hårdgranskats i media. Öppenhet och tydlighet är det absolut viktigaste är hans slutsats. 22 Lönelyft trots kärva tider. SKTFarna med chefsjobb i kommuner och landsting fick mer än övriga medlemmar i genomsnitt. Jenny Nygårds tillhör de uppskattade. 26 Gynnad eller uppskattad? Manliga tekniska chefer trivs bäst. Kvinnliga omsorgschefer sämst. Chefios har kartlagt hur de kommunala cheferna mår på jobbet. avdelningar 4 chefsenkäten Hälften har inte haft resultatsamtal. 1 4 lagar & regler Meddelarfriheten stärks. Ett verktyg som håller koll på rehabkedjan. Chefredaktör 3 0 kort från sktf 32 böcker & tidskrifter U Hör av dig! Har du tips, idéer eller synpunkter så tveka inte att höra av dig. Mejla susanne.blick @chefenifokus.se eller ring 08-789 64 52. Chefredaktör Intresserad av att prenumerera på någon av våra tidningar, eller vill du ha gratis provexemplar? Kontakta redaktionen på telefon 0771-44 00 00 eller mejla till [email protected] 7 20 gör det själv Susanne Blick Chefen i fokus är en tidning om ledarskap för dig som är chef och m edlem i SKTF. Den utkommer med sex nummer per år. reportage alexander von sydow I kriser prövas ledarskapet. Ibland är krisen förorsakad av händel- innehåll rebecca martyn Tidningar som ger dig verktyg i arbetslivet. När drevet går Chefen i fokus Nummer 6 adress Box 7825, 103 97 Stockholm Besök: Kungsgatan 28 A PRENUMERATION SKTF-medlem 168 kr/år, icke-medlem 360 kr/år. www.sktf.se www.chefenifokus.se Susanne Blick 08-789 64 52 070-578 64 52 susanne.blick @chefenifokus.se Ansvarig utgivare Kent Källqvist 08-789 64 55 [email protected] Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Formgivning & layout Michael Ennab 08-789 64 51 [email protected] Teknisk redaktör Erik Larsson 08-789 65 31 [email protected] 3 3 fråga din ombudsman 3 4 min karriär Svedalas första kvinnliga kommundirektör. Skribenter Insänt material omslag Ingela Hofsten Annika Larsson Oscar Magnusson Lasse Nilsson Karin Warne Tidningen ansvarar inte för insänt, ej beställt material. Allt material i Chefen i fokus lagras och publiceras elektroniskt. I princip publiceras inget material med förbehåll mot denna hantering. Anna Rehnberg Annonsförsäljare d.a.media 08-786 03 34 [email protected] Chefen i fokus är medlem av Tryck V-TAB Vimmerby AB medeltal 2009 är 16 900 ISSN 1653-8773 Chefen i fokus är en medlemstidning. Producerad av SKTF media AB Utgiven av SKTF 3 inkorgen chefsenkäten Få har pratat resultat lönestatistik U Hälften av cheferna i U Inflationen på 90-talet käkade ofta upp hela löneökningen och Svenska kyrkan har inte haft något resultatsamtal med sin arbetsgivare och bara 40 procent uppger att de är nöjda med sin lön. Det visar en undersökning som SKTF gjort bland 150 chefer. P Har du och din chef samtalat om resultatet kopplat till din nya lön? 9,8 % ”Ej svarat” Kurt Blomqvist ser också allvar- ligt på att så många chefer uppger att de inte har haft något resultatsamtal efter lönesamtalen. Det tyder på att arbetstgivare som sätter chefernas löner inte tydliggör verksamhetens mål för chefer och anställda. – Syftet är att skapa en process där resultat och löneutveckling knyts samman så att man uppnår ett samband mellan lön, motivation och resultat. Det som oroar oss är att det här inte fungerar hos många arbetsgivare. Undersökningen visar att de flesta nöjda med sin lön där processen fungerar, det vill säga de som fått sin lön fastställd i ett samtal där tydliga mål och förväntningar uttalats och de ser en koppling mellan den nya lönen och resultatet. – De är nöjda oberoende av hur utfallet blivit i kronor och ören, säger Kurt Blomqvist. J research gerry andersson text Susanne blick grafik michael ennab Sociala medier i fler kommuner Lunchrasten blir allt kortare 60 procent av kommunerna och landstingen använder sociala medier i det dagliga arbetet. Endast 10 procent av kommunerna svarar att de inte kommer att använda sociala medier. Det visar en undersökning som Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, har gjort. De medier som används är Facebook, YouTube, Twitter och bloggar. Enligt undersökningen används de sociala medierna framför allt till dialog med medborgarna och som nyhetskanal. De flesta har mindre än 30 minuters lunchrast. Många har också kortat sin lunch de senaste åren. Totalt tar 55 procent av de arbetande mindre än en halvtimmes lunch, 48 procent av männen och 62 procent av kvinnorna. Bland de som tar lång lunch är 97 procent nöjda, att jämföra med 56 procent av de som tar kort paus. Lunchfrämjandet har tagit fram siffrorna. 4 lön 41,6 % ”Nej” 48,6 % ”Ja” P Hur nöjd är du med din nya lön för 2010? 9,8 % 4,6 % ”Ej svarat” ”Mycket 16,8 % missnöjd” ”Mycket 11 % nöjd” ”Ganska missnöjd” 26 % ”Ganska nöjd” 31,8 % ”Den är okej” utveckling P Har du en personlig kompetensutvecklingsplan som du och din chef kommit överens om? P Har du deltagit i minst två dagars utbildning på arbetstid under senaste 12 månaderna? 4,6 % ”Ej svarat” 4% ”Ej svarat” 23,1 % ”Ja” 20,2 % ”Nej” resultatet blev ibland till och med reallönesänkningar. Efter ITbubblan och bankkrascher ligger inflationen nu lågt och det ger i kombination med hyggliga avtal bättre köpkraft. Sedan år 2000 har inflationen i Sverige varit 15 procent, men lönerna för SKTFs medlemmar har ökat betydligt mer. J YrkeÅlder It-chefer 25–29 år 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45–49 år 50–54 år 55–59 år 60–64 år YrkeÅlder Personalchefer 25–29 år 30–34 år 35–39 år 40–44 år 45–49 år 50–54 år 55–59 år 60–64 år 2010 2000 – 36 300 37 900 43 800 46 400 46 600 46 000 44 400 – 23 700 27 100 28 100 29 800 29 200 32 200 – 2010 2000 – 45 000 39 300 47 200 44 800 47 600 48 300 48 600 – – 29 600 31 600 32 300 32 900 33 700 34 700 Män rörligare än kvinnor Företaget Source har undersökt vilka som är mest begåvade: ledare i privat eller offentlig sektor. Bakgrunden är den generaliserande bilden att ledarna i offentlig sektor skulle vara mindre effektiva och inte lika ”vassa” som sina kolleger i den privata sektorn. Efter begåvnings- och personlighetstest var resultaten entydiga: chefer i offentlig sektor visade sig ha högre generell begåvning. Två av tre manliga chefer kan tänka sig att flytta för att byta tjänst, medan endast varannan kvinnlig chef kan tänka sig det. Det visar en undersökning som Transearch har gjort. Samtidigt kan mer än var tredje chef tänka sig att pendla mer än 10 mil om tjänsten är tillräckligt intressant. För båda könen gäller att man inte så gärna flyttar om man har barn hemma. Jag längtar ibland tillbaka till coachningen, den snabba feedbacken på plan, resultatet i en match. Här kan det ta år innan man ser resultat. andreas hillergren/scanpix Undersökningen visar också att de flesta chefer inte har någon kompetensutvecklingsplan. Drygt 70 procent svarar nej på frågan om de har en plan för sin kompetensutveckling. Däremot har majoriteten av cheferna deltagit i minst två dagars utbildning under 2010. – Jag drar slutsatsen att det inte finns någon långsiktig plan eller strategi för de utbildningsinsatser man gör i Svenska kyrkan, utan att kompetensutvecklingen för cheferna består av tillfälliga kurser och utbildningar, konstaterar SKTFs ombudsman Kurt Blomqvist. Han menar att det borde finnas ett gemensamt intresse bland fack och arbetsgivare att utarbeta en strategi för kompetensutveckling för att utveckla verksamhet och medarbetare, men även för att utveckla anställningsbarheten bland personalen i Svenska kyrkan. – Vi ser nu att kyrkan drar ner på verksamheten och därför är det viktigt att både chefer och övrig personal är gångbara på arbetsmarknaden, säger han. Stora löneökningar de senaste tio åren Begåvade chefer i offentlig sektor Marika Domanski Lyfors, chef för fotbollsavdelningen på Svenska fotbollförbundet, tidigare förbundskapten för damlandslaget, i DI Weekend. Hannons e Källa: SCB:s lönedatabas som bearbetats av Chefen i fokus. 72,9 % ”Nej” 75,2 % ”Ja” Chefer svårast Många sjuka av arbetssituationen att ersätta Så gjordes undersökningen: En enkät skickades ut och besvarades av 1 500 SKTF-medlemmar som arbetar i Svenska kyrkan varav 150 är chefer. verksamma världen över har fått berätta om förväntningar på sitt arbete de kommande åren i en undersökning som revisionsföretaget PwC har gjort. Många tror också att miljö mässigt och socialt ansvarstagande kommer att bli viktigt för företagen i framtiden. I Latinamerika anser över hälften av de tillfrågade det, medan det i USA och Kanada bara är 28 procent som tror på att företagen kommer att ta miljömässigt och socialt ansvar i framtiden. Hälften av alla kvinnor i Sverige upplever att deras arbetssituation påverkar hälsan negativt. Främsta skälet är stress och psykiska påfrestningar. Det visar en undersökning om jobb och hälsa som hälsokostbutikskedjan Life gjort med 2 000 kvinnor. Förutom stress och psykisk ohälsa anser 19 procent att oregelbundna arbetstider har negativ effekt på hälsan följt av övertid. 81 procent av de tillfrågade anser att arbetsgivaren bär ett visst ansvar för de anställdas hälsa men endast 33 procent säger att chefen tar upp deras hälsa på utvecklingssamtalet och 23 procent att de erbjuds göra en hälsoundersökning via jobbet. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Bra balans i livet högst på önskelistan En bra balans mellan arbete och fritid samt flexibla arbetsformer. Det är vad anställda världen över önskar sig. Högt på önskelistan i den yngre generationen står också en långsiktig relation med arbetsgivaren. 45 procent av de mellan 16–35 år önskar sig en karriär där de kan arbeta för en och samma arbetsgivare och utvecklas under en längre period. De äldre föredrar att jobba för flera olika arbetsgivare. Det framgår när 5 700 yrkes- Att ersätta de befintliga cheferna är generationsväxlingens största utmaning i såväl privat som offentlig sektor i Västra Götaland. Det visar en undersökning som företaget Ekan har gjort. I offentlig sektor genomför 46,8 procent av organisationerna aktiviteter för att identifiera och utveckla ledare internt. I privat sektor är motsvarande siffra 36,8 procent. Minst gör företag med färre än 250 anställda, där endast 31,1 procent av företagen genomför aktiviteter. I offentlig sektor har hela 93,5 procent formulerat kriterier för ledarskap. Bland de privata företagen är den siffran 60,7 procent. Av de som har kriterier formulerade, svarade hela 24,6 procent att de inte alls, eller endast i liten utsträckning, används vid rekrytering. 5 humor inkorgen Skitsnack på Facebook utreds Forskare satsar på hälsovård Företagshälsovård ska bli ett eget forskningsområde. 2011 inrättas en professur på Karolinska Institutet. Professuren finansieras av FAS (Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap) i tre år. Dessutom satsas på två forskningsprogram och forskarnätverk. Forskningen ska inriktas dels på förebyggande vård och rehabilitering, dels på att höja företagshälsovårdsutbildningens kvalitet. Efter att Arbetslivsinstitutet avvecklats är det universitet och högskolor som ska ansvara för utbildningen inom företagshälsovård. Fikarasten gör dig mer effektiv Gemensam fikarast varje dag ger trevligare stämning och effektivare medarbetare. Det framgår av en undersökning från Manpower. På arbetsplatser där man fikar tillsammans två eller fler gånger per dag anser 65 procent att medarbetarna jobbar effektivt. Enbart 56 procent av medarbetarna på arbetsplatser där man aldrig fikar tycker att de är effektiva. Fikandet har inte lika stor betydelse utanför Sveriges gränser. I Norge, där undersökningen också gjorts, uppger 31 procent att de aldrig fikar tillsammans men att stämningen på arbetsplatsen trots det är god. Ju längre norrut man kommer i Sverige desto oftare fikar man. 6 Stark tradition även under dåliga tider U Julbord och julklappar mostphotos.com Torsby kommun har kallat in jurister för att utreda personalens beteende på Facebook. En personalgrupp på individ- och familjeomsorgen anklagas för att ha brutit mot sekretessen och skrivit nedlåtande BLA BLA om sina chefer. BLA! Omsorgsförvaltningen har kontaktat jurister vid Sveriges kommuner och landsting, SKL, för att avgöra om de anställda gjort något fel eller brutit mot lagen. Arbetsrättschefen Sofie Thörne på SKL, är inte insatt i fallet men anser att man generellt kan jämföra kommunikation på Facebook med skitsnack i fikarummet. julbord & julkl appar verkar vara okänsliga för konjunkturer. Två av tre svenskar bjuds på julbord av sin arbetsgivare i år. Även traditionen att ge personalen en julklapp står sig stark. De som jobbar i privat sektor har större chans att bli bjuden på julbord av arbetsgivaren jämfört med anställda i offentlig sektor. Drygt 66 procent av de privatanställda blir helt eller delvis bjudna på julbord medan drygt 56 procent av offentligt anställda blir det. Det är IT-bemanningsföretaget PEAK-IT som genomfört en undersökning kring löneförmåner hos svenska folket. Undersökningen visar också att traditionen att bjuda på julbord skiljer sig lite beroende på var i landet du bor och i vilken bransch du jobbar. De mest generösa arbetsgivarna finns i Dalarna, Värmland och Gävleborg, där drygt 71 procent av de anställda bjuds på julbord. I Norrland får bara 50 Arbetskamrater en friskfaktor Arbetskamrater betyder mycket för en lyckad återgång till arbetslivet efter en längre sjukskrivning, visar en avhandling av forskaren Åsa Tjulin, som undersökt sju arbetsgrupper och gjort 30 intervjuer med personer som kommit tillbaka efter sjukskrivning, samt deras arbetskamrater och chefer. Trixande med scheman och avlastning av arbetsuppgifter är exempel på hur arbetskamraterna försöker underlätta för den som varit sjukskriven länge. Ibland var dessa insatser långvariga, och ofta var de helt osynliga för chefen. Två av tre svenskar bjuds på julbord av sin arbetsgivare i år. procent smaka på skinka köttbullar och rödkål. Tre av fyra tjänstemän inom finansbranschen blir bjudna på julbord medan bara 43 procent av de som jobbar inom hälsooch sjukvården i den offentliga sektorn får äta på arbetsgivarens bekostnad. Undersökningen genomfördes i oktober och resultaten bygger på telefonintervjuer med 1 000 personer. Även julklappstraditionen står sig stark. Chefen i Fokus har varit i kontakt med ett antal kommuner och kommunala bolag. I de flesta ger arbetsgivaren julklappar till de anställda. Bestickset, en väderstation, biocheckar och kulturevenemang finns bland presenterna som de kommunanställda kan vänta sig i år. I de flesta kommuner ges likadana presenter till alla anställda. Värdet på presenterna ligger oftast i regel mellan 150 och 400 kronor per anställd. J text susanne blick Vägledning för Facebookanvändning Kommuner, myndigheter, företag och andra organisationer som använder sociala medier som Facebook och Twitter har ansvar för allt de själva publicerar. Det slår Datainspektionen fast i en ny vägledning för myndigheter och företag som vill ut på Facebook. En kommun till exempel som använder sig av bloggar där besökare kan skriva kommentarer och inlägg, har dessutom ett ansvar för personuppgifter som andra publicerar på sidan. Därför bör man hålla uppsikt för att upptäcka sådana uppgifter och måste ta bort dem även om uppgifterna skulle finnas i besökarnas kommentar. Datainspektionen rekommenderar också myndigheter, kommuner och företag att sätta upp tydliga regler och interna rutiner för exempelvis vad en Facebooksida ska användas till, vad som får förekomma där och hur den ska skötas av ansvariga administratörer. Läs mer på www.datainspektionen.se Chefen i fokus nr 6 U december 2010 så leder du med glimten i ögat U En bra chef får sina medarbetare att skratta ofta. Det är grundtesen när en grupp komiker erbjuder utbildning för chefer som vill lära sig bli roliga. Det kan nämligen alla lära sig, påstår de. Att alla mår bra av att skratta är ett välkänt faktum, som numera också stöds av vetenskapen. Skratt frigör stresshormoner och stärker immunförsvaret. Det finns också studier som visat att företag där cheferna lockar de anställda till skratt är betydligt mer framgångsrika än andra. Detta har underhållningsföretaget Roa Produktion tagit fasta på, och erbjuder kurser för chefer som vill få sina medarbetare att skratta mer på jobbet. Företaget består av en grupp ståupp-komiker. – När vi var ute och underhöll på konferenser och liknande kom det alltid fram folk som skulle hålla föredrag och bad oss om råd och ville bli coachade. Den erfarenheten hade vi allihop, säger Christopher Linnell, vd på Roa Produktion. Han konstaterar att vi lever i en tid då allt fler människor förväntar sig underhållning, även av ”vanliga” talare. – Det duger inte längre med en power point-presentation. Så vi tänkte att vi har något att lära ut! Han och de andra, varav flera namnkunniga ståuppare som David Batra och Måns Möller, knöt till sig stressforskaren Dan Hansson, och utarbetade dels en tvådagars kurs, dels skräddarsydda utbildningar. Båda vänder sig i första hand till personer i chefsposition. – Vi anser nämligen att cheChefen i fokus nr 6 U december 2010 ferna har ett särskilt ansvar för att skratt och humor finns och är tillåtet på jobbet, och då måste de vara förebilder, säger Christopher Linnell. Deras teori får stöd av psykologen och medicine doktorn Görel Kristina Näslund som skrivit två böcker om skratt och glädje. vara rolig? Ja, absolut, säger Christopher Linnell. – Till stor del handlar det om att lära sig samma knep och tricks som vi ståuppare använder oss av. Hur man skriver, beter sig på scenen, interagerar med publiken, hanterar misslyckade skämt och så vidare. Vi anser att cheferna har ett ansvar för att skratt och humor finns och är tillåtet på jobbet. – Som chef måste man gå före och sätta an tonen, visa att ”jag gillar humor och skratt” och att man inte måste vara seriös hela tiden. Sedan behöver det inte handla om gapskratt jämt. Den senaste humorforskningen visar att leenden och glädje också har positiva effekter på hur vi mår. Men kan man verkligen lära sig att Måns Möller. Men det är också så, att ju mer man tänker på humor, desto mer humor ser man i vardagen. Så man kan absolut lära sig att bli roligare också. Han tror inte att det finns några tråkiga människor. – Den som man uppfattar som trist kanske är jätterolig och skrattar mycket tillsammans med andra människor i ett annat sammanhang. På kurserna som Roa Pro- duktion håller brukar en av de första uppgifterna vara att göra en presentation av den egna arbetsplatsen. Mot slutet av kursen får man göra det på nytt. – Det brukar bli mycket roligare att lyssna andra gången. Men, påpekar han, det hela går inte ut på att man ska bli en chef som skämtar dagarna i ända och river ner skrattsalvor hela tiden. Men lite skratt vid kaffepausen är ett bra recept för ett bra arbetsklimat, anser han. Och oavsett om man håller ett föredrag eller vill berätta något kul vid fikabordet gäller det att fånga sina åhörare, bli intressant och underhållande. – Vi lär inte folk att bli clowner, men man får verktyg som gör att man vågar skoja, bjuda på sig själv och inte minst visa sina svagheter. J Man blir inte proffskomiker på en dag, men det är inte meningen heller. Meningen är att man ska våga skämta mer, säger Christopher Linnell. text Ingela hofsten foto rebecca martyn David Batra. 7 leda i kris leda i kris krisen stäl ler chefen i fo kus Krisplaner och mental förberedelse gör det lättare att agera snabbt när olyckan är ett faktum. Men många glömmer bort den andra sortens kris, när missförhållanden eller skandaler avslöjas i media. I Bjästa bearbetar enhetschefen Kent Näsman och hans kolleger fortfarande det som drabbade hela samhället efter Uppdrag gransknings program. Expressen lördagen den 27 mars 2010. text Annika larsson foto jonas forsberg E 8 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 9 leda i kris leda i kris Bjästaskolan hamnade i blåsväder när E Uppdrag granskning skildrade hur vuxenvärlden svikit två flickor, 14 och 17 år, som våldtagits av en jämnårig pojke. scanpix/markus sandin I samhället Bjästa, utanför Örnsköldsvik, har Uppdrag gransknings program den 24 mars satt djupa spår. Utöver den omskakande upplevelsen att vara i hela mediasveriges fokus har man också fått anledning att se över både krisplaner och arbetssätt. N är det kom fram att Sveriges Televisions Uppdrag granskning filmat i Bjästa och skulle göra ett program anade nog ingen på orten vilket genomslag det skulle få. Programmet handlade om hur vuxenvärlden svikit två flickor, 14 och 17 år, som våldtagits av en jämnårig. I programmet intervjuades bland annat en fritidsledare som berättade att de i första skedet, när anklagelserna om våldtäkt precis kom fram, försökte att inte ta ställning då ord stod mot ord. Senare i intervjun berättade fritidsledaren också vad de gjort för att stötta ungdomarna, men det klipptes bort. Kent Näsman, enhetschef för fritidsgår10 darna på fyra orter varav Bjästa är en, berättar att dagen efter sändning var smått kaotisk. – Det var otroligt mycket som hände. Vi hade teve och journalister som sprang och jagade ungdomar på skolgården. Själv satte jag mig med personalen för att se hur vi skulle stötta ungdomarna, berättar han. det också vinklats. Sedan valde vi också att utse vissa till talespersoner, berättar han. På fritidsgårdens hemsida hade de lagt ut kontaktuppgifter till alla ledare, även de som bara jobbade extra. Snart började alla få arga mejl och sms. Kent Näsman fick flera hot och kommentarer om att han borde säga upp sig innan han förstörde mer för ungdomarna. Kent Näsman Liknande meddelanden fick även de Även de vuxna blev intervjuade men unga ledarna, alla mellan 17–19 år. Kent Näsman upplevde att vad de än sa vink– Vi plockade bort kontaktuppgifterna lades det som att alla från kommunen gjorde från nätet och jag pratade med de unga leett dåligt jobb. Hans spontana reaktion var att darna och förklarade att det är folk som inte ringa tidningen och försvara verksamheten. vet vad vi gör som skriver så. Men det är klart – Jag blev arg. Det spelade ingen roll man börjar tvivla själv, konstaterar han. vad vi sa. Men det var nog tur att min chef Därför fick det stor betydelse för själv stoppade mig från att ringa, annars hade väl Chefen i fokus nr 6 U december 2010 känslan när en anställd på Fryshuset ringde och sa att de inte skulle ta åt sig och att de gjorde ett bra jobb. Det meddelandet spred Kent Näsman genast vidare till fritidsledarna. sen att berätta hur de upplevde situationen. Efteråt var alla överens om att det känts bra. – Alla mådde dåligt så det var bra att få prata med någon utanför, säger han. Det finns rätt bra beredskap för vattenläckor och bränder men för sånt här är det sämre. Det ser vi över rätt ordentligt nu. En månad efter att programmet sänts kallade Kent Näsman in en psykolog. Tidigare hade alla anställda, även de unga ledarna, fått tillgång till företagshälsovården men han tyckte det behövdes något mer. Alla fick chanChefen i fokus nr 6 U december 2010 För egen del hann han knappt känna efter hur han mådde. Samtidigt som media, alla mejl och reaktioner från personal och unga skulle hanteras behövde de också se över vad som gått snett. För även om Kent Näsman tycker de gjort mycket bra och har en bra verksamhet kan han se att de inte hängt med i utvecklingen på nätet. Trots att det var jobbigt försökte de även blicka framåt och i dag har de fått igång ett projekt med vuxna nätvandrare och ett värdegrundsarbete i samverkan med skolan, idrottsrörelserna och kyrkan. Erfarenheten under våren har fått Kent Näsman och andra i kommunen att inse vikten av uppdaterade krisplaner. – Det finns rätt bra beredskap för vattenläckor och bränder men för sånt här är det sämre. Det ser vi över rätt ordentligt nu. Vi trodde nog vi hade koll men när något sånt här händer är det så mycket som sätts ur spel, säger Kent Näsman. E 11 leda i kris E leda i kris "viktigt vara väl förberedd" elisabet bårman U I krishantering är första tiden mest utmanande – man har ingen överblick över vad som hänt och vet inte vad som bör göras. Samtidigt kan ett felaktigt beslut få allvarliga konsekvenser. Det mesta av forsk- En kris kan komma smygande eller vara plötslig, exempelvis i form av en allvarlig olycka. Ibland kan det vara först efteråt man ser att det var ett krisläge man hamnade i. Oavsett krisens orsak är förberedelse viktigt för att klara av situationen. På de flesta håll är också beredskapen för olyckor och katastrofer god. Krisgrupper, räddningstjänst och sjukvård har övat tillsammans, och man I den akuta krisen måste man vara snabb och kunna ana lite innan vad som kan komma att hända. I ett krisläge tycker Helén Sahlin det är viktigt att ledare kan stötta varandra och att hjälpas åt att formulera vad krisen egentligen är. Ofta blir det så att de som är mitt uppe i krisen också blir de som ska lösa den. En annan lärdom är att man glömmer fort och därför är det viktigt att dokumentera vilka steg man tar och vad som händer. Själv skrev hon ner vad som hänt direkt efter händelserna, eftersom hon skulle prata krisinformation med några kollegor. – Även om det bara är ett par sidor så är det skönt att ha efteråt. Själv kommer jag knappt ihåg något alls, säger hon. Från kommunens sida pågår nu en utvärdering av händelserna. Kommunchefen Agneta Morell vill inte diskutera några lärdomar förrän utvärderingen är klar. J fakta U Kris i Bjästa P I slutet av mars 2010 sände Uppdrag granskning ett reportage från Bjästa om två flickor som våldtagits av en omtyckt pojke på skolan. När en av flickorna berättade vad som hänt utsattes hon för smutskastning och ryktesspridning på nätet, samtidigt som många unga och vuxna försvarade pojken. Programmet fokuserade på hur samhället och vuxenvärlden svikit de utsatta flickorna. P Efter sändning vände opinionen. Hela samhället, skolan och en präst som uttalat sig och låtit den då dömde pojken dela ut blommor på skolavslutningen, fick utstå hård kritik. 12 – De chefer som tar egna initiativ hamnar lätt fel. En frifräsare som agerar efter eget huvud gör också samarbetet mellan olika verksamheter svårt att koordinera, säger han. för hur väl en chef lyckas hantera en kris. Stresstålighet och personlig trygghet är viktigt, liksom tidigare erfarenheter av krissituationer. Ett tydligt exempel är stormarna Gudrun och Per som drabbade södra Sverige med ungefär två års mellanrum. När Per kom hade de chefer som var med även vid Gudrun lättare att fatta bra beslut. martin nauclér Förutom själva beredskapen har man också fått anledning att fundera på vad en kris egentligen är. För samhället och kommunens och kyrkans anställda kom krisen efter att programmet sänts, samtidigt som den verkliga krisen snarare var i samband med våldtäkterna. Informationschefen Helén Sahlin tror inte att programmet hade behövt upplevas som en så omvälvande händelse som det nu gjorde, om de bara insett hur stort genomslaget skulle bli. – I den akuta krisen måste man vara snabb och kunna Helén Sahlin ana lite innan vad som kan komma att hända. Man behöver ta tag i situationen och ha kontroll på vad som hänt, och vad man vill ska hända, säger hon. ningen kring ledarskap i kris bygger på studier av ledarskap vid olyckor och naturkatastrofer. Gemensamt med mer Gerry Larsson smygande kriser är Under en kris är det många dock trycket från media. Varje som mår dåligt. Genom att akbeslut granskas minutiöst och tivt gå in och stötta kan chefen enligt Gerry Larsson är hanundvika att man hamnar i ett teringen av media i många fall syndabockstänkande. Ett posiden uppgift som upplevs mest tivt exempel är en av de gymnakrävande. Därför behöver även sieskolor som drabbades värst en grundläggande medieträning av diskoteksbranden i Göteborg. Efter branden var det den skola som hade minst problem med psykisk ohälsa, vilket många anser beror på rektorns agerande. Han samlade lärarna, hörde vad de behövde för stöd och erbjöd det och dessutom fick de osäkra extra backning. Det gjorde att lärarna i sin tur kunde hjälpa eleverna. ingå i förberedelserna. Ofta vill alla journalister prata med en När det är som mest att göra eller ett par personer och det glömmer många chefer bort att kan behövas en pressansvarig också ta hand om sig själva. De för att avlasta dem från det värser till personalens och andra sta trycket. Med modrabbades bästa men biltelefoner och sociala kommer ofta själva i medier på nätet har kläm. Som chef kan informationsklimatet man behöva hitta ett dessutom ändrats. bollplank eller ett anlästips – Det går inte längre nat sätt att få ur sig P Ledarskap under upplevelsen. köra några dolda prostress av Gerry cesser. I dag måste – En metod som Larsson, Liber man räkna med att invisat sig passa många 2010. formation kommer ut, chefer är att skriva att den kommer vinklas och att bara för sig själv. Det är ett sätt det inte alltid finns någon som att få struktur. Precis som i tetar ansvar för vad som sprids, rapisamtal väcks minnen och säger Gerry Larsson. detaljer kommer fram som du Utöver förberedelser är annars inte skulle ha kommit personliga egenskaper viktiga på, säger Gerry Larsson. J Räkna med att information kommer ut, att den vinklas och att det inte alltid finns någon som tar ansvar för vad som sprids. Kent Näsman, enhetschef för fritidsgårdarna på fyra orter, varav Bjästa är en, har insett vikten av uppdaterade krisplaner. "Vi trodde vi hade koll men när sådant här händer är det mycket som sätts ur spel". "det påverkade hela ko mmunen" U Göran Norlén är fackombud och diakon i Själevads distrikt, granne med Nätra där den präst som medverkade i Uppdrag gransknings program jobbade. – Jag var inte direkt engagerad i själva händelsen men hela kommunen påverkades. Det är en liten ort, ven, församlingen kopplade in företagshälsovården, de fick stöd från stiftets personalkonsulent och biskop och All personal i kyrkan kontraktsprost kom blev ifrågasatt och också för att stötta en del föräldrar lät församlingarna. Det inte barnen komma arbetet pågår fortfatill gruppverksamGöran Norlén rande. heter. – Kyrkohedern fick en Prästen som var med i svår roll som måste erkänna programmet blev sjukskrialla känner alla och ryktesspridningen var snart igång, berättar han. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 att det skötts klantigt, utan att för den skull lämna ut prästen, konstaterar Göran Norlén. Han tror också de kunnat göra mer från fackets sida. – I efterhand har jag hört att de hade velat ha större stöttning av kollegor men jag förstod nog inte hur allvarligt det togs, säger han. J Chefen i fokus nr 6 U december 2010 vet exakt var anhöriga till eventuella skadade ska samlas, och var krisgruppen ska sitta. – All form av förberedelse är av godo. Även om verkligheten inte blir precis som man övat så är det ändå bättre att ha fått träna. Chefer kan också behöva förbereda sig mentalt, gärna genom att jobba med olika scenarier, säger Gerry Larsson, professor vid Försvarshögskolan som i många år studerat ledarskap i krissituationer. Handlingsplaner är en viktig del av förberedelserna. Även om det finns en risk att handlingsutrymmet begränsas menar Gerry Larsson att det i det akuta skedet oftast är bäst att följa de rutiner som gjorts upp. 1 13 Hannonser e lagar & regler Meddelarfrihet gäller alla kommunanställda U Nu är det helt klart att det blir förbjudet för arbetsgivare att straffa kommunanställda för att de talat med pressen eller på andra sätt använt sin meddelarfrihet. text lasse nilsson ILLUSTRATION NICKAN JONASSON Enligt grundlagen är det förbjudet för arbetsgivare inom den offentliga sektorn att bestraffa anställda som använt sin meddelarfrihet för att till exempel påtala missförhållanden för media. Förbudet för arbetsgivare att bestraffa anställda som använt sin meddelarfrihet kallas repressalieförbudet. Men efter ett fall i Ulricehamn för ett par år sedan visade det sig att en kommunal chef som brutit mot repressalieförbudet inte kunde bestraffas. Det var SKTFmedlemmen Anna-Lena Hultman i Ulri- cehamn som kritiserade ned läggningen av ett äldreboende i ett tv-inslag och tilldelades därför en varning av förvaltningschefen. Justitiekanslern ansåg att chefen begått tjänstefel och väckte åtal. Men tingsrätten friade förvaltningschefen. Det visade sig att bara statliga – inte kommunala chefer – kunde dömas för brott mot det så kallade repressalieförbudet. Orsaken var att disciplin påföljder för kommunanställda i dag inte regleras i lagen utan i kollektivavtal mellan fack och arbetsgivare. För att göra en ändring i grundlagen krävs två riksdagsbeslut med ett val emellan. Nu har riksdagen fattat det andra beslutet och efter årsskiftet gäller repressalieförbudet även alla kommunanställda. Förbudet gäller de allvarligaste repressalierna som avskedande, uppsägning och beslut om andra disciplinpåföljder. Den arbetsgivare som bryter mot förbudet kan dömas till högst ett års fängelse. Lagändringen, som även omfattar kommunala bolag, börjar gälla 1 januari 2011. J lagen U Nya bestämmelser i grundlagarna P Repressalieförbudet regleras uttryckligen i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. I kap 13 2 § offentlighets- och sekretesslagen görs 14 en hänvisning till de nya reglerna i tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen om repressalieförbud. Det införs också en bestämmelse om att straffet för överträdelser av repressalieförbudet och efterforskningsförbudet motsvarar vad som gäller enligt tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. Vidare görs ett tillägg som klargör att efterforskningsförbudet här skyddar samma personkrets som grundlagarna. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 15 porträttet porträttet med energi för göteborgs miljö ”Jädrigt trist. Men bra att det kommer fram”. Det är Mats Deverts spontana reaktion när teveprogrammet Uppdrag granskning och ”muthärvan” i Göteborg kommer på tal. För honom och de andra höga cheferna på Göteborg Energi har den här hösten varit minst sagt turbulent. D text susanne blick foto anna rehnberg et är kallt i Göteborg, minus fem och en snålblåst som går genom märg och ben. Det stora höga huset, där det kommunala energibolaget huserar, tornar upp sig vid Ullevigatan. Precis som det gjorde i trailern till Uppdrag granskning. Av någon anledning ser det inte lika dystert och olycksbådande ut i verkligheten. Kanske beror det på adventstjärnorna och ljusstakarna som lyser upp fönstren i vintermörkret. Det är fredag eftermiddag före första advent och den tiden på dagen då fler och fler hastar förbi receptionen med en vinkning och ett ”trevlig helg!”. Siktet är inställt mot utgången och fredagsmys. Det har inte varit helt lätt att boka in en träff med Mats Devert. Intrycket på telefon är en lätt stressad, korrekt affärsman med en mötestyngd kalender. Den man som möter mig i korridoren är en leende, lite jovialisk värmlänning utan slips under kavajen. Mats Devert är född och uppvuxen i Karlstad. Han flyttade till Göteborg efter lumpen 1979 för att plugga. 16 – Man gjorde så vet du, flyttade antingen till Göteborg eller till Stockholm. Det var inte många bland mina vänner som stannade i Karlstad. Jag har aldrig haft några bestämda planer för vad jag skulle bli utan har hela tiden blivit erbjuden intressanta arbetsuppgifter som har varit stimulerande. 1985 var Mats Devert färdig förvaltnings ekonom och fick sitt första jobb inom kommunal förvaltning. Till Göteborg Energi fakta U Mats Devert Yrke Affärsområdeschef på Göteborg Energi. Ålder 52 år. Bor I villa i Kungälv utanför Göteborg. Familj Gift med Annika. Tre döttrar 19, 17 och 13 år. Lön Tjänar bra. Fritidsintressen Musikintresserad. ”Tillhör de nördar som fortfarande köper cd-plattor. Har över 32 000 plattor, vinyl och cd”. Läser skönlitteratur, bygger på sommarstugan i Grundsund. Gillar att resa. Tycker om att äta och laga god mat. Älskar sport på teve. ”Är en sån där kalenderbitare som inte missar en enda match under fotbolls VM”. kom han för 22 år sedan och detta är hans åttonde jobb i koncernen. – Jag kom hit som redovisningschef. 199495 gick jag en ledarutbildning och där lärde jag mig att chef är ett yrke i sig, det kan vara inom vilket område som helst egentligen. Efter det blev jag informationschef i två år. Det var ett "sköj" jobb. Han använder ett mustigt språk, som man brukar säga när någon brister ut i svordomar lite då och då. Av någon konstig anledning låter det inte lika illa på värmländska som på rikssvenska. Mats Devert beskriver sig själv som en glad gamäng, en typisk lillebror: – Jag är en ganska sorglös natur och kan säkert ibland uppfattas som lite slarvig. Jag tror att saker och ting ordnar sig till slut. Såna där klassiska lillebrorsaker. Beskriv dig själv som chef? – Jag tycker det är lockande med förändring. Förvaltning är ingenting för mig, då ledsnar jag. Jag gillar att möta kunder, att sälja. Det blir som en tävling, det är "sköj". Jag tycker det är viktigt att ha kontroll och följa upp men vill inte vara kontrollerande. Jag E Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 17 porträttet fakta U Detta har hänt P I april 2010 sände Uppdrag Granskning det första programmet som avslöjade en omfattande muthärva i Göteborg stad där tjänstemän på kommunala bostadsbolag misstänks ha tagit emot mutor från privata byggföretag. P Den 29 september 2010 sändes andra delen av Uppdrag Granskning där en hög chef på Göteborg Energi försökte hindra en konsult från att prata med pressen när hon misstänker att hennes projektledare på Göteborg Energi får bonus och utför uppdrag åt en leverantör. P Projektledaren är under utredning. P Statsåklagare Nils-Eric Schulz håller i nio parallella utredningar om mutbrott i Göteborg. Sammanlagt är ett 20-tal personer misstänkta för olika typer av brott. porträttet Mats Devert är affärsområdeschef på Göteborg Energi. Det innebär försäljning av kommunal energi till externa kunder som till exempel Volvo och SKF. E ger stor frihet till mina chefer under mig. – Jag är chef för att jag gillar att vara med och påverka. Jag är inte den sorten som säger ”Oh, jag vill utveckla människor!”. Men jag är en god lyssnare. Är nästan lite blödig. Kan tycka att jag borde ha hårdare nypor ibland. Hårdare nypor, hur då? – I vissa lägen har jag nog varit lite för angelägen att lyssna och då väntat för länge med att fatta beslut. Snabba och kliniskt rena beslut är bättre. Det är som att använda en japansk kockkniv i stället för en rostig såg. När vi kommer in på Uppdrag granskning och höstens händelser blir Mats Devert med ens mycket mer korrekt och på sin vakt. Han är noga med att klarlägga vissa saker: – Mutorna finns hos ett antal andra bolag. Hos oss finns en pågående förundersökning. Här finns en konsult som tycker att vi inte har skött upphandlingen av ett stort mätprojekt på ett riktigt sätt, en chef som försökte ge henne order om att inte prata med media. Det var fel. Så får man inte göra. Den personen har slutat som chef hos oss på egen begäran. – Jag brinner för det här företaget. Vi har fått oss en törn. Vilket gör att vi i möten med omvärlden inte går helt raka i ryggen den här hösten. Det är jädrigt trist. Dagarna efter att programmet sänts spreds en frågande och undrande stämning på Göteborg Energi. Många anställda var ledsna och arga och tyckte att ledningen skulle slå tillbaka och försvara företaget hårdare. – Det är vi chefer som blir bärare av budskapen. Jag känner att vi kunde varit öppnare och tydligare med informationen till medarbetarna. Men det är alltid lätt att vara efterklok. Vi har en jättebra policy på pappret. Den höll inte fullt ut i verkligheten. Det är nu vårt ansvar att jobba vidare. 18 Snabba och kliniskt rena beslut är bättre. Det är som att använda en japansk kockkniv i stället för en rostig såg. I det arbetet ingår medieträning. Alla chefer har under en hel dag gått igenom vad som gäller när de möter media. Dessutom har koncernledningen gått en kurs med journalisterna Staffan och Annika Dopping. – Vi har gått igenom vad vi gjort bra och vad som blev dåligt och hur vi ska förbättra vår kommunikation. När vi börjar prata om ”göteborgsandan” och huruvida det finns någon sådan, blir Mats Devert allvarlig och lite filosofisk. – Det här är inget unikt för Göteborg. Vet inte heller om det är ett speciellt kommunalt fenomen om vissa personer sätter i system att fuska. Det är bra att skiten kommer fram. Man ska ställa höga krav på kommunal verksamhet. Det är ju skattepengar det handlar om. Men det är alltid någon annans pengar. I Chefen i fokus nr 6 U december 2010 ett privat bolag är det aktieägarnas pengar… – Sådana här händelser får en att rannsaka sig själv. Utöver företagets policyn och regler försöker jag ha en privat regel som går ut på att det jag inte kan stå för på första sidan på GP ska jag inte göra. Men jag kan inte låta bli att fundera över vad det är för slags människor vi vill ha som är helt ofelbara, till exempel inom politiken. – Människan är en svag natur och ständigt utsatt för frestelser. Vi är en stor upphandlande enhet och investerar för 1,5 miljarder kronor per år. Det är klart att vi är utsatta för frestelser. Är det till exempel okej att bjuda på eller bli bjuden på ett julbord? frågar han retoriskt. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Ja, hur är det med den saken. Är det okej? – Ja, jag tycker att det är det. Men just nu kollar vi till och med brickluncherna och vi har ställt in flera stora kundevenemang trots att mutanklagelserna inte handlar om U öteborg Energi. Vi måste försöka se det här G som starten på något nytt. Hitta nya sätt att jobba på. – Vi kan inte backa och klä oss i säck och aska i evigheter. J Mats Devert om ... P... journalister i allmänhet och Janne Josefsson i synnerhet: ”Jag har inte svårt för journalister. Försöker att inte se det på det generella sättet. Janne Josefsson gör ett bra jobb inom sin genre." P... att var pappa till tre tonårsdöttrar: ”Jag vet min plats. Jag dinglar alltid längst ned i näringskedjan.” P... Göteborg Energi: ”Vi har visionen att bygga ett hållbart Göteborgssamhälle. Hållbart ur ett ekonomiskt, miljömässigt och ägarperspektiv. Vi jobbar med att förbättra miljön. Det är en förmån att få vara med på den resan i ett företag där man tittar på annat än bara sista raden på resultaträkningen”. 19 gör det själv Så håller du koll p å rehabiliteringen UNu kan det dåliga samvetet för anställdas rehabilitering vara ett minne blott. Med hjälp av ett IT-verktyg kan du lita på att du gör rätt saker vid rätt tillfälle. text lars soold ILLUSTRATION NICKAN JONASSON När Köping såg över rutinerna gundel boholm kom man i kontakt med ett ITverktyg som stödjer rehabiliteringsarbetet. – För oss har det betytt mycket. Vi använder det framför allt för att förbättra dokumentationen och för att samla den på ett ställe. Det gör oss bättre på att starta rehabarbetet tidigare, att ingen glöms bort och att alla behandlas lika, säger Astrid Blomström, personalkonsulent i Köping. Hon arbetar på kommunens centrala personalavdelning med rehabfrågor, chefs- och individstöd och arbetsmiljöfrågor och var med och införde systemet 2008–2009. Alla användare fick utbildning i verktyget och de får support när de behöver. Adato, som verktyget heter, hjälper chefer att hålla reda på var i rehabkedjan sjukskrivna medarbetare befinner sig. När vi har bra rutiner behöver cheferna aldrig fundera över vad de behöver göra. kan kommunerna bestämma själva. Verktyget läser också av och påminner om ett rehabärende inte har öppnats. Verktyget ger sedan signaler vid viktiga tillfällen, som vid gränsstationer i Försäkringskassans rehabkedja, när det är dags att göra en utredning, bedöma arbetsförmåga och att göra handlingsplaner och så vidare. I Köpings kommun är det endast chefen, plus kanske någon på den centrala personalavdelningen, som kan gå in i ett rehabärende. Förutom förprogrammerade signaler kan den som vill lägga in påminnelser till sig själv. Det kan handla om saker man kommit överens om, när man ska höras av, att följa upp en operation eller något annat aktuellt. Chefen i fokus har frågat SKL, Sveriges kommuner och landsting, Västra Götalandsregionen och Göteborgsregionens kommunalförbund vilka IT-verktyg som används för det här ändamålet. SKL nämner Adato och Heroma. Det förstnämnda lanserades 2003 och används i privat och offentlig sektor av en fjärdedel av landets kommuner och drygt en tredjedel av landstingen. Det är inte lätt att hålla reda på var de anställda befinner sig i rehabiliteringskedjan, men det finns hjälpmedel. ’’ Det gör oss bättre på att starta rehab arbetet tidigare, att ingen glöms bort och att alla behandlas lika. Astrid Blomström 20 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 fakta U Rehabilitering Antal Rehabfall/år Chefer Anställda Kostnad/Adato 5 KöpingKalmar ca 100 ca 500 ca 100 ca 220 2 200 5 000 ca 50 000 kr/år ca 90 000 kr/år – Jag arbetar dagligen med verktyget, utbildar nya chefer och hjälper de som behöver det, säger Astrid Blomström. I Kalmar kommun har man också positiva erfarenheter. – Verktyget är särskilt bra för de som har stora personalgrupper eftersom det är svårt att ha full kontroll på alla ärenden. Per-Ola Johansson Med det här får de faktiskt det, säger Per-Ola Johansson, personalutvecklare i Kalmar kommun, som arbetar med ledarutveckling och systemfrågor. Han tycker att verktyget inte riktigt höll måttet i början. – Det var varken lättar- Charlotte J Wigstedt Vid tiden när sjukskrivningarna ökade kraftigt steg förväntningarna på att arbeta med rehabilitering. När sjukskrivningsreglerna skärptes och rehabiliteringskedjan lanserades 2008 blev det än mer att hålla reda på. En del kommuner började ta tag i problemen innan reglerna skärptes. De har förbättrat sina rutiner och satsat på utbildning. Två av dessa är Köping och Kalmar kommun. De konstaterade att rehabsystemet saknade en helhet. Det fanns brister i kontroll och uppföljning av enstaka ärenden och likaså i dokumentationen – bland annat hamnade handlingar och anteckningar på olika skrivbord och hos skilda förvaltningar. Det kunde leda till att rätt underlag för beslut saknas och att det blev svårare för chefer att axla sitt rehabiliteringsansvar. Verktyget sammankopplas med kommunens PA-system som regelbundet för över uppgifter om anställda och eventuella sjukskrivningar. När en person sjukskrivs skickas ett e-postmeddelande till berörd chef om att det är dags att skapa ett rehabärende för personen. I vilket skede meddelandet skickas betat eller särskilt pedagogiskt upplagt. Men nu fungerar det mycket enklare och bättre. Vi har fortfarande problem med överföringen från PA-systemet, men eftersom vi gör vissa manuella kontroller så påverkas inte rehabarbetet, säger Per-Ola Johansson. Han framhåller också fördelarna med en samlad dokumentation. I Kalmar har man också hållit kurser och två personer arbetar med individuell coachning och handledning i verktyget. – Kurserna är avgörande för att få detta att fungera. Inte minst för de som kände sig lite vilsna när de nya reglerna kom 2008. Nu kan vi se att kvaliteten på dokumentationen har förbättrats, säger Per-Ola Johansson. I både Köping och Kalmar fanns ett visst motstånd när detta infördes. Nu får man nästan uteslutande positiv feedback, framför allt från de med flera rehabärenden. De som inte använder det så ofta har däremot upplevt det lite besvärligt att hålla kunskapen vid liv. Enligt Miljödata AB som säljer verktyget finns det kommuner som provat men som valt att inte använda det. J tips för ett lyckat rehabarbete 1 Håll dig uppdaterad på arbetsgivarens systematiska arbetsmiljöarbete, arbeta med konkreta mål och handlingsplaner och följ systematiskt upp arbetsmiljöarbetet. 2 Lägg stor vikt vid en bra introduktion för nyanställda. Visa intresse för personen, informera tydligt om personens roll och vad som förväntas. Gå noga igenom policyn, rutiner, friskvård, risker och hälsoundersökningar. En mentor kan under den första tiden vara ett bra stöd. 3 Upprätthåll en bra dialog med medarbetarna i olika forum. Skapa ett öppet klimat, sätt fokus på frisknärvaro och fånga upp signaler om ohälsa. Följ noga upp sjukdom och dokumentera. Identifiera och informera om risker och anmäl arbetsskador och sjukdomar. 4 Ge medarbetarna stöd och återkoppling. Hjälp dem prioritera mellan arbetsuppgifter och ge möjligheter till kompetensutveckling. 5 Delta aktivt i sjukskrivna medarbetares rehabilitering. Skapa en individuell rehabiliteringsplan och se till att personen inte tappar kontakten med arbetsplatsen under sin sjukskrivning. Källa: www.rehabverktyget.se 21 ökning trots karva tider U SKTFarna med chefsjobb i kommuner och landsting fick löneökningar på 2,8 procent. Det är mer än vad övriga medlemmar fick i genomsnitt. löneöversynen. Berit Jeppsson fick 1 700 kronor i påökt och tjänar nu 33 200 kronor i månaden. Hennes kolleger tjänar mellan 26 200 och 37 000 kronor. Cheferna på den tekniska sidan, ofta män, har högre löner än cheferna inom omsorgen som oftast är kvinnor. Detta trots att de i de allra flesta fall har färre anställda. Nu har de tekniska cheferna i Landskrona fått stå tillbaka för att lönerna ska jämnas ut snabbare. I år fick de bara 1,35 procent i snitt. SKTF har haft ett så kallat sifferlöst avtal för chefsmedlemmar i kommuner och landsting under flera år. Inför årets förhandlingar fanns en oro för att ett avtal utan någon garanterad lägstnivå skulle kunna ge riktigt låga löneökningar. Men så verkar det inte ha blivit. SKTF-tidningens enkät till avdelningarna visar att cheferna fått lönelyft på 2,8 procent i snitt mot 2,4 procent för övriga medlemmar. Av de 100 kommun- och landstingsavdelningar som angett en snittsiffra på löne ökningarna både för chefer och övriga har cheferna fått större ökningar i 63 stycken. Skillnaderna i löneökningar är betydligt större bland cheferna. Det lägsta resultatet rapporterar Nacka kommun med 1,8 procent Birgit Jeppsson, chef på ett servicehus för äldre i Landskrona, är nöjd efter att ha fått en löneförhöjning på 1 700 kronor i månaden. tade satsningar. I Landskrona fick ett 30-tal enhetschefer inom omsorgen nästan 7 procents löneökning i genomsnitt. – Det är perfekt, nu börjar vi närma oss cheferna på den tekniska sidan, säger Berit Jeppsson som är chef för ett 40tal anställda på ett servicehus för äldre. Det är perfekt, nu börjar vi närma oss cheferna på den tekniska sidan. i genomsnitt. Högst löneökningar fick cheferna i Uppvidinge med 6,7 procent. Bland SKTFmedlemmar som inte är chefer varierar löneökningarna mellan 1,9 och 3,8 procent i snitt. Trots att lågkonjunkturen är över och att kommunerna sammanlagt gör stora överskott i år har många arbetsgivare hållit hårt i plånboken i årets löneöversyn. Löneökningarna 22 Hannons e löner är något lägre än vad SKTFs förhandlingschef Mona Tapper hade hoppats på. – Det fanns en stor osäkerhet om ekonomin i kommunerna men nu vet vi att det finns mer pengar. Därför är det trist om försiktigheten har orsakat de här blygsamma ökningarna, säger hon. Men även om utrymmet är begränsat går det att göra rik- Landskronas satsning på om- sorgscheferna innebär att de lönemässigt ska komma ikapp cheferna på den tekniska sidan inom tre år. Extra pengarna till dem tas inte från den ordinarie Stefan Knutsson är enhetschef på gatuavdelningen. Förutom att han är chef över 14 anställda gör han också stora upphandlingar inom gatu- och transportområdena. Han tjänar 33 900 kronor och fick 500 kronor i påökt. Han gillar inte att lönerna för de tekniska cheferna hålls ner. – Det är klart man inte tycker om det, vi har ett tufft jobb i liten organisation med ett allt större ansvar. Det är inget problem att omsorgscheferna tjänar lika mycket, problemet är att vårt löneläge generellt är alldeles för lågt, säger Stefan Knutsson. I Landskrona fick SKTFs med- lemmar som inte har chefsjobb nöja sig med en löneökning på i genomsnitt 2,3 procent i år. Men något tal om att avbryta lönesatsningen på omsorgscheferna var det aldrig enligt Berit Jeppsson. – Nej, det var redan bestämt att kommunen skulle göra den här satsningen under de här tre åren och det gör man fullt ut. J text lasse nilsson foto andré de loisted Chefen i fokus nr 6 U december 2010 23 litteratur litteratur hitta rätt i bokhyllan Förlagen pumpar ut böcker om hur du blir en bättre chef. Vissa menar att det mesta är skräp, andra hävdar att det finns mycket att lära. Men hur silar man fram guldkornen? M Ohlsson Elisabeth ängden ledarskapsböcker har ökat på senare år. Och det tycks finnas litteratur om precis allt. Bara i år har vi kunnat köpa rykande färska böcker om hur man får andra att prestera, leder under stress, tar klivet från kollega till boss och delar chefsstolen med någon annan. Coacher, toppchefer, ståuppare och forskare – alla vill säga sitt om ledarskap och kanske tjäna en slant eller två. Thomas Johansson tillhör ledarskaps litteraturens vassaste kritiker. Han är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och har skrivit boken Managementsyndromet. Han menar att många ledarskapsböcker saknar förankring i vetenskapen, trots att det ofta framställs som om de har det. – I dag har populärpsykologin, med all dess förvirring och motsägelsefulla tankar, invaderat ledarskapslitteraturen. Böckerna har gått från att vara instrumentella och inriktade på lönsamhet och produktion till att handla om självförverkligande och självkänsla à la Mia Törnblom, säger han. Thomas Johansson menar att den starka individ fixeringen är problematisk. Han efterlyser böcker som i stället tar upp ämnen som maktrelationer, gruppsykologi och medbestämmande. – Man höjer inte blicken så mycket, det handlar enbart om individen. Det finns enorma krav på människor att göra karriär och bli bättre. Det innebär en stor osäkerhetsfaktor. Man profiterar på denna osäkerhet och lockar med att böckerna ska Thomas ge lösningen. Johansson Thomas Johansson dömer ut det mesta av ledarskapslitteraturen. – Det är svårt att tänka sig att dessa böcker ska leda till bättre ledarskap. Möjligtvis finns det korn man kan använda, säger han. www.hv.se Wallin text karin warne foto mOSTPHOTOS.COM tips på bra böcker i ämnet, de brukar gladeligen recensera det de läst. Man kan också prenumerera på nyhetsbrev där nya böcker presenteras. HR akuten/Noden ger varje vecka ut ett nyhetsbrev som heter Veckans trender och tecken (www.noden.se). Det är ett sätt att hålla koll på vad som kommer ut inom genren. Fredrik Claesson vill tipsa om tre böcker ut årets skörd: Chef kan du vara själv av Klara Adolphsson, Ledarskap av C Blomquist och Drivkrafter av Daniel Pink. – I Drivkrafter beskrivs något som många inte tänkt på. Vad är det som får oss att gå I dag har populärpsykologin, med all dess förvirring och motsägelsefulla tankar, invaderat ledarskapslitteraturen. En som tvärtom tror att man kan lära sig något av att läsa chefsböcker är Fredrik Claesson, konsult på HR-företaget Assessio och expert på ledarskapslitteratur. – Visst kan du bli en mycket bättre chef. När det gäller enkla och konkreta frågor, som hur man genomför ett utvecklingssamtal, så finns det handböcker där man kan lära sig metoder. Men ju komplexare frågor desto svårare är det att läsa sig till en lösning. Fast hur hittar man godbitarna i ett överfyllt skafferi? Det finns tyvärr ingen patentlösning, men Mia Törnbloms böcker om Fredrik Claesson menar att en ökad självkänsla är exempel bra start är att själv lista vad man på ledarskapslitteratur som främst behöver hjälp med. skapar enorma krav på indi– Fråga kolleger om de har viden, menar kritikerna. till jobbet? Drivkrafter tillhör en ny typ av böcker som vi har sett på senare år som är lättsamt skrivna, men ger en ny sorts kunskap, en aha-upplevelse. Vad bör man undvika i genren? – När personer som är kända för något annat plötsligt skriver en ledarskapsbok bör man dra öronen åt sig, menar Fredrik Claesson. Vad ser du för nya böcker om du kikar i kristallkulan? – Det kommer nog att komma en hel del litteratur om hur man som chef ska använda sig av social teknik, av facebook och mobiler. Några sådana böcker har jag ännu inte sett på marknaden. J Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Utgivningen av ledarskapslitteratur har fullständigt exploderat de senaste åren. Snart kommer böckerna om hur man som chef ska använda sig av sociala medier. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 mikaela lin d holm 25 forskning forskning är du gynnad, fokuserad eller klämd? Manliga tekniska chefer trivs bäst, kvinnliga omsorgschefer sämst. D e kommunala cheferna mår väldigt olika på job bet. Närhet till makten gör ofta att chefen mår bättre. d a n n y g H alexander von sydow ur mår de kommunala cheferna? Ytterst olika, enligt en enkätunder sökning med 550 chefer i sju västsvenska kommuner som genomförts av forskare på Göteborgs universitet. Många chefer trivs ypperligt men relativt många mår också så dåligt att de har sömnsvårigheter och tror att de kommer att ha lämnat sitt arbete inom två år. – Det är extrema variationer. Det är positivt att det finns chefer som arbetar med goda förutsättningar men det är för många som har för dåliga förutsättningar för att klara sitt uppdrag, säger Annika Härenstam, projektledare och professor på institutionen för arbetsvetenskap vid Annika Göteborgs universitet. Härenstam sentation av män, 55 år och äldre samt tekniska chefer, säger Annika Härenstam. I andra änden på kedjan finns den chefsgrupp som forskarna kallar de motarbetade. Här återfinns 9 procent av cheferna. Det är huvudsakligen kvinnor, både enhetschefer och förvaltningschefer. – Det är den grupp som har sämst hälsa och även har störst belastning. Hela 65 procent av dem har sömnsvårigheter. Jonas Karlsson, ombudsman på SKTF med ansvar för chefer, tycker att Chefiosprojektet sätter ljus på viktiga frågor. – Vi har länge drivit frågor om administrativt stöd och antalet underställda och när man ser den här forskningen får man en bekräftelse på att det vi gör är rätt. En viktig uppgift för oss är nu att projekt som detta och liknande blir vida känt. Tillsammans med sina forskarkolleger har Den verksamhet Kennet Karlsson chefar över syns ofta i media. Uppmärksamheten gör det lättare att få de resurser som krävs för att göra ett bra jobb, tror han. 26 hon kommit halvvägs i ett stort forskningsprojekt, Chefios-projektet, som ska söka svar på hur de organisatoriska förutsättningarna påverkar kommunala chefer. Enkäten är en del i forskningen. Forskarna har använt en analysmodell där cheferna utifrån sina svar placerats in i åtta olika typiska chefsgrupper (se faktaruta på nästa uppslag). Bland de chefer som trivs bäst finns de som forskarna kallar de gynnade. 15 procent av cheferna har placerats här. – Det är den grupp som har minst belastning och mest stöd. Här finns en överrepreChefen i fokus nr 6 U december 2010 göteborgs universitet text oscar magnusson foto Henrik witt & De deltagande kommunerna har nu fått del av forskarnas svar och under våren tar Chefios-projektet ett steg vidare och försöker ta reda på om de aktuella kommunerna lyckas förbättra förutsättningarna för att jobba som chef. Några av de frågor Annika Härenstam söker svar på är: vilket handlingsutrymme finns för att skapa en bättre kommunal organisation? och vilket motstånd stöter en sådan förändring på? Nya mätningar av hur cheferna mår ska göras under våren. I slutet av 2011 beräknas de första slutresultaten vara klara. J Vänd och läs om den gynnade Kennet Karlsson och den uppskattade Jenny Nygårds. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 d a t t a uppsk Lindesberg har satsat på cheferna i handikappomsorgen. Jenny Nygårds uppskattar de regelbundna mötena med andra enhetschefer. E 27 forskning forskning "det märks tydligt om vi inte får resurser" U De flesta Linköpingsbor har åsikter om verksamheten Kennet Karlsson är chef över. Det tackar han för. Det gör att han sällan har brist på resurser. Kennet Karlsson bollar med stora pengar. Varje år hanterar hans avdelning runt 200 miljoner kronor. Snöröjning, halkbekämpning och gatuskötsel är något av det som står på uppdragslistan. Vad avdelningen gör och inte gör blir väldigt uppenbart för de flesta av kommunens invånare. – Det märks väldigt tydligt om vi inte får resurser. Och när något inte fungerar hör medborgarna ofta av sig direkt till oss eller till politikerna. Och som politiker är man ofta villig att sätta av resurser till vår sektor, säger Kennet Karlsson som är avdelningschef på drift och underhåll i Linköpings kommun. "jag kan bidra till att de får ett bra liv" U På eftermiddagarna arbetar hon oftast ute på sina tre gruppbostäder. Närheten till personal och brukare är en stor anledning till att enhetschefen Jenny Nygårds trivs på jobbet. menar att närhet till makten ofta är en bidragande orsak till om en chef mår bra på jobbet. När det gäller Kennet Karlsson stämmer den tesen väl. Han stortrivs på jobbet och har nära till både högre chefer och politiker. gynnad Närheten är också rent rumslig. De 14 medarbetarna på driftoch underhållsavdelningen sitter i det så kallade Teknikhuset i Linköping. Både högre chefer och politiker rör sig i husets korridorer och det är lätt att få kontakt med dem som sitter på penningpåsen. Handläggarna får ofta följa och redogöra för sina ärenden ända upp till beslut i teknik- och samhällsbyggnadsnämnden. Att alla kommunala chefer inte har samma möjligheter vet Kennet Karlsson av egen erfarenhet. Tidigare arbetade han som föreståndare för ett Den viljan från politikerna tror kommunalt fritidscenter. AnKennet Karlsson är en av anledläggningen låg långt bort från ningarna till att han sällan uppde politiker som beslutade över lever sig ha brist på resurser, kultur- och fritidsverksamhevilket också är utmärkande för ten. Men avstånden var långa den chefskategori Chefios-proäven på andra sätt. jektet kallar ”de gynnade”. När – När jag rapporterade var Kennet Karlsson ska placera in det aldrig till direkt till de högsta sig i någon av kategorierna är beslutsfattarna. Man fick aldrig det också i den gynnade grupnågon chans pen han sätter att ge sin egen sig själv. fakta U Kennet Karlsson syn på saken, ProjektledaÅlder 58 år Arbetsplats Avdeldet blev alltid ren för Chefios- ningschef för drift och underhåll filtrerat genom forskningen, An- i Linköpings kommun. någon annan. J nika Härenstam, 2008 valde Lindesbergs kommun ny väg. En satsning på nära ledarskap inom handikapp omsorgen sjösattes. Jenny Nygårds fick 14 anställda på tre gruppbostäder under sina vingar, tidigare var hon chef för mer än 20 personer på fyra grupper. – Det gör att jag inte blir lika splittrad, att jag hinner se personalen och fånga upp problem innan det barkar helt åt skogen, säger hon. I samband med omgörningen förändrades också chefernas roller. Arbetsledare som tidigare haft delade tjänster och även arbetat som vårdare fick nu rena chefstjänster. När de inte längre ingick i en arbetsgrupp blev det lättare att ställa sig utanför, och därmed ta tag i, konflikter som blossade upp. hon ansvarar för. Utöver att prata med personalen och fånga upp vad som är i luften hinner Jenny Nygårds få bra kontakter med de boende. – Det gör att jag ser effekterna av det vi gör. Det kan vara en boende som haft problem, och så ser man att personen mår bättre och klarar av sådant han eller hon inte gjorde förut. Då känns det som man kan bidra till att de får ett bra liv. Bra stöd är ytterligare en röd tråd bland de chefer som Chefios-projektet kategoriserar som ”de uppskattade”. Varannan vecka träffar Jenny Nygårds övriga enhetschefer för gruppbostäder i Lindesberg. – Har man ett bekymmer har antagligen någon av de andra upplevt något liknande förut. På så sätt slipper man uppfinna hjulet på nytt varje gång. Att känna att man har ett bra stöd bygger även på befogenhet att göra det man har ansvar för, anser Jenny Nygårds. I samband med omorganiseringen 2008 fick hon och hennes kollegor större svängTypiskt för de chefer som Chefirum. os-projektet kategoriserar som – Ta arbetsmiljon som ”de uppskattade” är att de känexempel. Tidigare hade vi inte ner stöd och uppskattning från samma möjligheter att styra brukare. Jenny Nygårds känner över resurser igen sig i den som vi har nu, beskrivningen. fakta U Jenny Nygårds vilket gör det Flera eftermidÅlder 31 år Arbetsplats Enhets lättare att flytta dagar i veckan chef inom handikappomsorgen i pengar om det är hon på de Lindesbergs kommun. behövs. J gruppbostäder d uppskatta Det är korta beslutsvägar i de tekniska förvaltningarna. Kennet Karlsson har sällan problem att få kontakt med politiker och högre tjänstemän. Varje vecka är Jenny Nygårds ute på de gruppbostäder hon ansvarar för. Uppskattande ord från brukare värmer arbetshjärtat. Henrik witt alexander von sydow fakta U Så här kategoriseras de kommunala cheferna P De gynnade. Överrepresentation av män, ofta över 55 år, ofta inom tekniska förvaltningar. De minst belastade och de som får mest stöd av cheferna. Inget stort övertidsuttag och både trivseln och hälsan är god. (15 procent) P De uppskattade. Överrepresentation av kvinnor, mycket enhetschefer. Många har mycket kontak- 28 ter med brukare och känner sig ofta uppskattade, vilket kan kompensera för en del problem i verksamheten. Hälsan är god och få vill byta arbetsplats. (17 procent) P De uppbackade. Ofta yngre chefer med bra stöd från ledningen. Här finns en överrepresentation av män. Dessa chefer har ibland vissa problem med medarbetare. De flesta cheferna finns inom tekniska förvaltningar och i verksamheter med funktionshindrade. (12 procent) P De fokuserade. Ofta expert chefer som har få kontakter med brukare och medborgare. Jobbar ofta som controller och personalchefer. Antalet underställda är ganska få. Den här gruppen mår oftast bra och har en bra arbetsmiljö. Ett utmärkande drag för gruppen är dock att de inte är speciellt glada och positiva när de går till jobbet. (10 procent) P De försummade. Ofta lite äldre chefer som främst arbetar som rektorer och skolchefer. Har sämst stöd från ledningen bland alla chefsgrupper. Kontakterna med brukare och medarbetare är dock ganska okej. Många känner sig ganska ensamma på jobbet. Inga akuta hälsoproblem men risk för sjukskrivningar på sikt. (14 procent) P De utsatta. Här finns en överrepresentation inom skola, förskola samt bland förvaltningschefer. De Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 har ofta problem med brukarna och hot och våld är inte ovanligt. Slits ofta mellan resursbrist och tuffa krav från brukare. Den största andelen högskoleutbildade chefer finns i denna grupp och många av cheferna är under 44 år. Många känner ingen energi eller inspiration för arbetsuppgifterna. (11 procent) P De klämda. Oftast kvinnliga chefer i äldreomsorgen som har problem med personalen. Dessa chefer känner inte heller tillräckligt stöd från ledningen och upplever sig klämda av krav från högre chefer och medarbetare. Hälsoproblemen i den här gruppen är stora med både psykiska besvär och värk. (12 procent) P De motarbetade. Ofta förvaltningschefer, kvinnor och högutbildade. Även en del enhetschefer finns i denna grupp. Arbetsbelastningen är stor och gruppen har sämst hälsa av alla chefer. Hela 65 procent har sömnsvårigheter. (9 procent) Inom parantes syns hur stor andel av cheferna som forskarna placerat i respektive grupp. 29 fråga ombudsmannen böcker & tidskrifter U Har du frågor till din personliga ombudsman? Skicka ett mejl till [email protected]. Skriv ”Fråga ombudsmannen” i ämnesrutan. Besök hos terapeuten 16 typer av chefer – och vad de säger till psykologen Mattias Lundberg, Anders Wahlberg Liber U Recension På ett respektfullt men Det är inte längre skamligt att erkänna att man går hos en terapeut och pratar om sina problem. På teve kan vi sedan länge följa maffiabossen Tony Sopranos besök hos sin terapeut Dr Jennifer Melfi. In treatment är en annan TV-serie som utspelar sig i den amerikanska psykoterapeuten Dr Paul Westons soffa. Och nu har boken om chefen hos psykologen kommit. Det är Mattias Lundberg, psykolog och psykoterapeut och Anders Wahlberg, psykolog inom organisation och arbetsmiljö, som avslöjar vad 16 typer av chefer säger till psykologen. De beskriver möten med olika chefer som av olika anledningar blivit rekommenderade att söka upp dem för att ta tag i sina chefsproblem. Alla personer är verklighetsbaserade men kan förstås inte identifieras. Vi får till exempel möta den utgivet ändå humoristiskt sätt skildras chefens möte med psykologen. Vi får snabbt klart för oss vad problemet är och sedan får vi följa samtalet, vägen mot självinsikt och i bästa fall ett förslag till metod för att komma tillrätta med problemet. Ibland kan lösningen vara att sluta som chef. Ett exempel är den ständigt tillgänglige chefen Anna. Anna beskrivs som en drygt 40-årig kvinna som jobbar som chef i ett teknikrelaterat företag. Hon kommer till psykologen och börjar med att ursäkta sig för att hon måste ha mobilen på under tiden de pratar. De blir avbrutna av 18 telefonsamtal. Hon svarar på alla och avslutar varje samtal med orden: ”Ja, du vet hos mig är dörren alltid öppen!” Så småningom kommer hon fram till pudelns kärna. Hon har ett problem eller snarare tre: ”Jag får ingenting gjort på jobbet, mina medarbetare ser mig inte som chef och jag tycker att mina medarbetare är dåliga på att ta initiativ”. Lösningen för Anna blir att jobba på att bli mer ”otillgänglig” och därmed uppmuntra medarbetarna att fatta egna beslut. Det kan tyckas vara lättköpta poäng att ”gömma” ledarskapsråd bakom lite kittlande besök hos psykologen. Faktum är att det fungerar. Det är rolig läsning och ett originellt sätt att presentera olika chefsdilemman. Jag rodnade igenkännande åt flera av de 16 typerna. ? Jag är chef på ett mindre lönekontor. Några av mina medarbetare är nyblivna föräldrar och för att få livet att gå ihop utan att gå ner i tid tycker vi att en bra lösning vore om de kan jobba på distans några dagar i veckan. Vad bör jag tänka på när det gäller arbetsgivarens ansvar för sådant som försäkringar och arbetsmiljö? ! Vad bra att du tillsammans med dina medarbetare har kommit fram till något som underlättar livspusslet i det livsskede de nu är i. Distansarbete har många positiva värden som bland annat flexibilitet, variation och möjlighet till större fokus/koncentration. Många säger att de får mer uträttat när de arbetar hemifrån. Men som du själv är inne på är det en del saker du som arbetsgivarföreträdare behöver tänka på då. Ditt ansvar för att se till att de har en schysst arbetsmiljö gäller även den tid ni har bestämt ska förläggas på distans till deras hem. För att alla ska veta vad som förväntas av den som jobbar på distans är det bra om ni upprättar en distanspolicy. I den bör framgå arbetsgivarens ansvar för arbetsverktyg, som exempelvis dator, uppkoppling, ergonomisk arbetsplats samt arbetstagarens ansvar att följa de uppsatta kraven på återkoppling till arbetsgivaren och liknande, men även att ansvara för att man inte överskrider arbetstiden och att man tar sina raster för återhämtning. En annan viktig sak du själv tar upp är försäkringar. Dina medarbetare omfattas av lagen för arbetsskadeförsäkring även när de arbetar på distans. Har ni kollektivavtal har dina medarbetare sannolikt ett bra försäkringsskydd även vid distansarbetsplatsen, om inte måste ni se över det noga. Tänk på att normala hemförsäkringar sällan täcker exempelvis skador på och stöld av arbetsutrustning som används för arbete i hemmet, kontrollera hur er utrustning är försäkrad om den används och förvaras på distansarbetsplatser. Att dina medarbetare själva ska teckna egna tilläggsförsäkringar för att täcka upp blir ofta dyrt med höga självrisker. Till sist, glöm inte bort dina medarbetare som sitter på distans. Fundera över hur ni ska sköta kommunikationen mellan varandra, dels för att de inte ska riskera att känna utanförskap men också för att inte viktig information ska försvinna och komma bort. Lycka till! Marta Båth-Larsson Personlig ombudsman för chefer U Marta Båth-Larsson är en av SKTFs sju personliga ombudsmän. Som chefmedlem i SKTF kan du genom din personliga ombudsman bland annat få en rådgivare och ett bollplank, hjälp med avtalstolkning, en diskussionspartner i arbetsmiljöfrågor med mera, samt stöd av SKTF vid förhandlingar som gäller dina villkor. Läs mer på www.sktf.se/chef Hannons e text susanne blick ett axplock av nyutkommen ledarskapslitteratur Framgångsrikt förändringsarbete Bosse Angelöw Natur&Kultur ”Livet är en ständigt pågående förändringsprocess”. Bosse Angelöw tar i sin senaste bok avstamp i detta citat från den grekiske filosofen Herakleitos. Detta gäller också arbetslivet, konstaterar han. Boken handlar om vad vi kan göra för att må bra i samband med förändringar och hur vi kan gå tillväga när vi vill genomföra ett konstruktivt 30 missförstådde chefen, den rädda chefen, den ständigt tillgängliga chefen, mobbaren med flera. Bra att upprätta en distanspolicy förändringsarbete. Boken riktar sig till chefer och medarbetare som vill stärka den personliga förändringskompetensen. Den professionella anställningsintervjun Åsa-Mia Fellinger Liber Att rekrytera är dyrt och svårt. Åsa-Mia Fellinger driver egen konsultverksamhet inom rekrytering, ledarskap och personlig utveckling. I den här boken vänder hon sig till alla med rekryteringsansvar. Här finns konkreta tips på hur anställningsintervjun ska gå till. Men också om vilka andra metoder som kan kombineras med anställningsintervjun, allt för att hitta rätt person till rätt jobb. 333 fantastiska idéer om hur du motiverar personalen Stefan Ekberg EGO En ”quick-fix bok” från EGO förlag som drivs av journalisten Stefan Ekberg vars jobb är att: ”ge ut böcker som gör ditt liv lättare, så att du får mindre vardagliga bekymmer och ett roligare liv. Livet är kort och svårt nog ändå för att det ska krånglas till i onödan.” Den här bokens syfte är att göra chefens liv lite lättare genom att lära sig motivera medarbetarna så att de ger mer på jobbet. Står man ut med den rätt kaxiga och överdrivet säljande tonen så finns faktiskt en hel del matnyttiga tips. Chefen i fokus nr 6 U december 2010 Chefen i fokus nr 6 U december 2010 31 min karriär Elisabeth Larsson är Svedalas första kvinnliga kommundirektör. Hennes bakgrund inom socialtjänsten och psykiatrin genomsyrar hennes syn på ledarskap. Ett stort människointresse och lyhördhet gör att hon håller balansen till politikerna. intervju susanne blick foto svedala kommun U Beskriv vägen till ditt nuvarande jobb? och har ett ansvar för att komma överens med båda sidor. – Innan jag började på det här jobbet för tre år sedan, var jag socialchef i kommunen i fem år. Innan dess jobbade jag som chef i Malmö stad, där jag byggde upp FoU-enhet kring äldrefrågor. Jag har också jobbat i Helsingborgs stad som chef i 13 år, de sista åtta åren som Vårdbolagschef. Så det var där jag började min chefsbatan. Jag har också jobbat inom psykiatrin och är mentalskötare i botten. Sverigedemokraterna har sju mandat efter det senaste valet. Hur ser du på det, påverkar det ditt jobb? – Nej, som tjänsteman ska jag vara opolitisk men det klart att det påverkar den politiska debatten. Här röstar de i ensaksfrågor och har väl inte sagt sig höra hemma varken till vänster eller höger. Du har lång erfarenhet av att vara chef. Hur är du som ledare? Har du nytta av den bakgrunden i ditt nuvarande jobb? – Absolut. Jag är intresserad av människor och sociala frågor. Det gör ledarskapet spännande. Som kommundirektör är jag inblandad i de flesta övergripande frågorna. Det kan handla om hur kommunen ska växa, exploatering, utbildning och om utveckling av verksamhet till exempel inom vård och omsorg. – Jag har också kontakter utåt. Vi små kommuner här nere måste samarbeta ganska mycket. Vi har sedan flera år ett samarbete med Lomma, Staffanstorp och Kävlinge kommun, kring bland annat infrastruktur, IT-frågor och utbildningsfrågor. fakta U Elisabeth Larsson Titel Kommundirektör i Svedala kommun Lön 76 000 kronor i månaden. Ålder 51 år Familj Sambo, en vuxen son och ett barnbarn Fritid Tränar spinning och core 2 gånger/vecka, sköter om sommarhuset med trädgård på Österlen. Reser gärna till storstäder Övrigt Tittar gärna på Starke man på teve. Det är en del som är kul i den. De verkar ha lite ”insideinformation”. Hur är din relation till politikerna? – Jag jobbar väldigt nära politikerna nu. Det är nog den största förändringen jämfört med mina tidigare jobb. Vi får två nya kommunalråd snart. Kommunstyrelsens ordförande är en moderat kvinna och vice ordföranden är en socialdemokratisk man. Vi ska jobba tillsammans och jag ska se till att besluten verkställs. – Det är en balansgång att vara kommundirektör. Det gäller att kunna hantera det politiska livet utan att trampa in på deras arena. Jag hamnar lite mitt emellan de som har makten och oppositionen U Chefen 32 Anders Jansson som kommunalråd i SVT:s Starke man. Magnus gotander – Ja, jag var 28 år när jag fick mitt första chefsjobb. Jag tror att jag är ganska orädd. Jag försöker vara tillgänglig och så är jag prestigelös och har lätt att få med mig människor. Jag tycker om att förnya och förändra. Är ingen förvaltare. – Jag tror att det finns skillnader på kvinnligt och manligt ledarskap. Jag tror att kvinnor har ett mjukare sätt att leda och har man som jag också en bana inom det sociala så påverkar det ledarskapet. Vad är svårast med ditt jobb? – Det är nog att förändra kulturer och strukturer som människor är vana vid sedan länge. Det gäller att inte gå för fort fram och rubba för mycket. För det krävs fingertoppskänsla och en förmåga att gilla läget. – Jag har inte någon 40-timmars vecka. Jag jobbar säkert tio timmar om dagen i snitt. Många kvällar, eftersom mycket av det politiska livet sker på kvällen. Så det är väl det enda minuset egentligen, att det blir lite för lite fritid. J i fokus nr 1 utkommer den 2 februari 2011 Chefen i fokus nr 6 U december 2010
© Copyright 2024