Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Redovisning av projektets andra år september 2011- augusti 2012 1 Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala Förord Den föreliggande rapporten visar Integrationsprojekt Uppsala Vision 2030 verksamhet under det andra året. Ett stort tack till alla som bidragit till att detta projekt kan drivas och det med ett mycket bra resultat. Jag vill nämna SIU:s styrelse samt dess föreningar. Jag vill också tacka alla nyanlända familjer och de svenska fadderfamiljerna samt projektets styrgrupp. Alla dessa har bidragit till ett mycket lärorikt och mångkulturellt projekt. Jag vill tacka Allmänna Arvsfonden för deras stöd och finansiering som kunde göra detta projekt möjligt. Uppsala kommuns Introduktionsenhet, Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, landstinget i Uppsala län, Arbetsförmedlingen, Volontärbyrån, Röda Korset och ABF har även dessa bidragit till detta lyckade projekt. Amil Sarsour Ordförande SIU Besöksadress: Skolgatan 18 753 32 UPPSALA WWW.siuppsala.se org.nr. 817602-4712 E-post [email protected] 2 Telefon: 018 - 69 45 80 Postgiro: 36 41 41 - 2 Integrationsprojekt Uppsala vision 2030 Redovisning av projektets andra år, september 2011- augusti 2012 Sammanfattning av projektets första år, september 2010- augusti 2011 Projektet löper under tre år. Det är uppdelat i fyra etapper. Under det första året genomfördes etapp ett och två samt att etapp tre startades innan årets slut. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och intresse. Detta har medfört att trycket på att få delta som fadderfamilj har varit stort. Vi är glada för att vi har fått så stor respons för projektet, men den positiva utvecklingen har medfört mycket större resurskrav än beräknat. Projektet har blivit en succé och det har även blivit känt på nationell nivå. Det har varit representerat på en utställning i Europahuset ” Europaåret för frivilligarbete” på inbjudan av bland annat Ungdomsstyrelsen samt att vi där hållit ett föredrag under rubriken "Integrationsprojekt som fungerar". Från Uppsala kommuns sida har vi rönt uppskattning och intresse. Flera av kommunalråden, från olika partier, har visat sitt stöd och uppskattat vårt projekt och några har deltagit i våra kulturkvällar. Vi har även haft ett gott genomslag i massmedia genom bland annat artiklar och TVinslag. Projektets etapp ett startade i september 2010. I november fanns minst 10 svenska fadderfamiljer, fem nyanlända familjer och en förening som satsade helhjärtat på projektet. Den andra etappen startade i mars 2011- augusti 2011 med sammanlagt 31 familjer som lämnat en intresseanmälan. För fadderfamiljerna gav vi djupare information om projektet och de fick även möjlighet att ställa frågor innan deltagandet. Det fanns också möjlighet till ytterligare möten med dessa vid behov. Alla familjer har intervjuats och efter detta har man lämnat en intresseanmälan. Via månatliga kulturkvällar har vi en studiecirkel för familjerna. Mellan 60-100 personer medverkar och där kan folk delta aktivt och med glatt humör oavsett ålder, kön eller etniska bakgrund. En svensk familj, som har långt erfarenhet av studiecirklar, beskrev våra nya metoder så här ” Projektet har skapat en ny modell för studiecirklar i stället för den traditionella folkbildningsmetoden”. Vi är glada över att projektet fått så stor respons för projektet, men den positiva utvecklingen har också medfört ett mycket större resurskrav än beräknat. Varför vi startade projektet och vad vi ville åstadkomma De flesta nyanlända invandrare befinner sig i utanförskap och arbetslöshet. De har inte fått chansen att träffa andra i samhället. Det flesta äldre invandrare har aldrig haft kontakt med svenska familjer. I skolan har barnen goda möjligheter att träffas men efter skoldagens slut hamnar de igen i en ny segregationscirkel. Barnfamiljerna har inte kontakt med varandra. Utomhusmiljön är dålig i invandrartäta bostadsområden. Många invandrare med hög utbildning och erfarenhet från hemlandet är arbetslösa eller har ett jobb som inte motsvarar deras utbildning. 3 Det finns många goda krafter hos invandrarfamiljerna som inte utnyttjas. Sverige har gått miste om många goda resurser under flera decennier. Projektet syftar till att bryta den onda cirkeln. Vi vill visa att integration är en ömsesidig process som sker i mötet mellan människor med olika bakgrund. Möten som ska präglas av ömsesidig respekt för allas lika värde oavsett likheter och olikheter. Integration är en fråga om demokrati och mänskliga rättigheter och om respekt och förståelse. Målet med projektet är även: – att ge stöd till de nya svenskarna i deras etablering i det svenska samhället – att få en samhällsutveckling som kännetecknas av ömsesidig respekt för olikheter inom de gränser som följer av samhällets grundläggande demokratiska värderingar och som alla, oavsett bakgrund, ska vara delaktiga i och ansvariga för – att skapa en plattform för samtal över kulturella gränser – att verka för att alla ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter, oavsett etnisk och kulturell bakgrund – att skapa ökad förståelse i det svenska samhället för värdet med möten mellan människor och kulturer– att skapa ett kunskapsforum för kulturutbyte – att verka för att invandrarföreningar mer aktivt och djupare deltar i integrationsprocessen i samhället, tillsammans med enskilda individer samt kommunen och andra offentliga verksamheter. Projektets andra år Genomförande av andra året, september 2011- augusti 2012 Hur målen har uppnåtts För att nå målen organiserades arbetet enligt projektbeskrivningen. För att fortsätta med den tredje etappen behövde projektet fler svenska fadderfamiljer och nyanlända familjer. Tanken var att utöka projektet med 20 familjer till. Att fortsätta med ett sådant projekt kan innebära olika förväntningar och även att oplanerade händelser inträffar som påverkar de ingående familjernas situation. Samtidigt ville vi vara säkra på att vi kan gå in i den fjärde etappen som planerat. Som i tidigare etapper gav vi fadderfamiljerna en djupare information om projektet och möjligheter att ställa frågor innan deltagandet. Det fanns också möjlighet till ytterligare möten vid behov. Alla familjer har sedan lämnat en intresseanmälan. Antalet föreningar som medverkar i projektet är nu tio. Antalet fadderfamiljer och nyanlända är 48 familjer. Projektet har rönt stor uppmärksamhet och intresse, se bifogade artiklar från massmedia och länkar för TV inslag. Detta har medfört att intresset för att få delta som fadderfamilj har varit stort. Vi är glada för att vi har fått så stor respons för projektet, men den här positiva utvecklingen har medfört mycket större resurskrav än beräknat. Projektet har blivit en succé och har rönt stort intresse även på nationell nivå. Vi har blivit inbjudna att bland annat delta i en två dagars utställning och seminarium i Stockholm om ”Civila samhället” som anordnandes av Ungdomsstyrelsen. Vi har även fått inbjudan från Vänsterpartiet om att hålla en föreläsning om projektet under rubriken” Integration i vardag - ett lyckat exempel”, samt föreläsning vid Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Folkpartiet och Sävja kyrka. Fortfarande är intresset stort även hos Uppsala kommun och flera kommunalråd från olika partier uppskattar vårt projekt och några har, även detta år, deltagit i våra kulturkvällar. 4 Framkomliga vägar vi har funnit i vårt arbete Under etapp ett och två, det första året, har vi fått nyanlända familjer via Uppsala kommuns introduktionsenhet. Under det andra året har ansvaret för nyanlända familjer flyttat från kommunen till Arbetsförmedlingen. Vi har behållit den goda kontakten med enskilda socialsekreterare och vi får fortfarande en del nyanlända familjer via dem. Projektet har följts med stort intresse av kommunen. Genom våra (SIUs) föreningars nätverk samt flera artiklar i massmedia har vi fått många intresseanmälningar från svenska familjer som vill delta i projektet. Vi har haft kontakter med många olika aktörer i Uppsala som t ex församlingar i Svenska kyrkans som gav ytterligare svenska fadderfamiljer. Under detta år har vi skapat ett löpande samarbete med ”Hela Sverige ska leva” som är en paraplyorganisation för ca 180 föreningar. Vi har även inlett ett samarbete med Svenska Naturskyddsföreningen. Dessa samarbeten har lett till mycket väderfulla aktiviteter som bl.a. en resa till Naturskolan i Hammarskog och en tre dagars resa till Ängskär i Norduppland för att lära känna den svenska naturen. Alla politiska partier i Uppsala har visat stort intresse för projektet. De har bjudit in oss för att informera om integrationsprojektet på ett flertal olika partimöten. Hinder vi har stött på Under det andra året har vi fått stött på ett antal oförutsedda händelser: 1. Chefen för Uppsala kommuns introduktionsenhet, samt biträdande chef som vi haft en ständig kontakt med gick i pension. Ett annat problem är att en stor del av enhetens ansvar för nyanlända har flyttat från kommunen till Arbetsförmedlingen enligt den nya Lotslagen. 2. Vi hade en mycket bra kontakt med den tidigare chefen för Arbetsförmedlingen som ordnade månatliga möten med många aktörer och myndigheter i Uppsala, Tyvärr har denne övergått till annan tjänst sommaren 2011. De tidigare månadsmötena lades ned och verksamheten bedrivs på ett annat sätt idag. Efter en tids osäkerhet vad gäller engagemanget hos Arbetsförmedlingen möts vi i dag av en positiv inställning för att fortsätta samarbete med nya familjer och projektet som helhet. 3. Vad gäller de svenska fadderfamiljerna har vi igen annonserat vårt behov av svenska familjer hos Uppsala Volontärbyrå. Vi trodde att det skulle gå lätt att få svenska fadderfamiljer via dem, men det blev inte så och vi erhöll bara två nya familjer. Då kontaktades SIU:s invandrarföreningar, och via dessa har vi fått sju nya svenska fadderfamiljer. Vi hade även fått kontakt med Sävja kyrka och genom dem har vi fått två fadderfamiljer. 4. För det andra året har vi samma situation vad gäller de nyanlända familjerna. Arbetsförmedling tog över en stor del av kommunens introduktionsenhet genom den nya etableringslagen. Arbetsförmedlingens lotsar styr processen och frågan blev mer inriktad på ekonomi och företagande. Av den anledningen samarbetar vi inte med lotsföretagen utan vi fortsätter samarbetet med Uppsala kommuns introduktionsenhets socialsekreterare. 5 Dessutom tar vi emot familjer från Arbetsförmedlingen som inte ingår i några lotsar. Reglerna säger att familjen räknas som nyanländ i tre år efter det att de har fått permanent uppehållstillstånd. 5. Familjernas föreställningar om Sverige och de svenska familjerna kan ibland vara ett hinder för integration. Rädsla för att tappa sin identitet och kultur samt att ungdomarna påverkas negativt av att träffa svenska ungdomar m m har funnits hos några. 6. I början var tanken att ta emot stora barnfamiljer, men i praktiken har vi fått familjer som består av en till sju personer. Svenska familjer består vanligtvis av en till tre personer. Det har lett till att vi har fått rätt antal familjer men ett mindre antal personer i projektet. Med andra ord välkomnade vi ensamstående att vara fadderfamilj. En av de mest lyckade kontakterna i projektet var mellan två ensamstående personer. De umgås och träffas minst två gånger i veckan och har lett till att den nyanlända kunde förkorta sin SFI undervisning för att läsa vidare vid Uppsala universitet. 7. Det har visat sig att det för fadderfamiljerna inte fungerar med traditionella former för studiecirklar. Vi har därför skapat en egen form som underlättar för att alla bidrar med sina erfarenheter och svara på frågorna. 8. För att undvika att språksvårigheterna blir ett hinder i diskussionen sitter en representant från varje förening i projektet med i grupperna för att fungera som en kultur- och språktolk mellan nyanlända och svenska familjer. 9. Integration är en process och ömsesidig anpassning, respekt och förståelse. Det är inte bara regler som man läser och undervisar om utan det handlar om interaktion mellan människor. Därför, via den nya typen av studiecirkel, kunde vi ge information om det svenska samhället samt underlätta ett kulturutbyte på ett för alla parter givande sätt. Nyanlända familjer har erhållit mycket information om det svenska samhället och de svenska familjerna har fått mycket bra bild över dem nyanländas kultur och traditioner. 10. Några deltagare har tyvärr lämnat projektet under året. En 85-årig morfar gick bort. Två deltagare från de nyanlända familjerna har fått hjärtinfarkt, men de önskar fortsätta i projektet så småningom. Två svenska familjer och tre nyanlända familjer kunde inte fortsätta på grund av olika skäl, men de vill vara kvar i maillista. Resultat Hur verksamheten och erfarenheterna från projektet lever vidare Projektet fortsatte år två med intentionen att gå in i etapp fyra det tredje året, som innebär ett utökat antal familjer. Projektet har rönt stort intresse och intresset har ökat i samhället i stort och även bland viktiga aktörer i samhället. Projektet fyller ett stort behov i samhället och det visar sig vara ett bra komplement till andra aktiviteter. 6 För att få möjlighet att sprida information om projektet på lokal, nationell och internationell nivå har vi deltagit i olika aktiviteter där vi informerat om projektet.  Genom samarbete med Hela Sverige ska leva, LRF och Svenska Naturskyddsföreningen har vi lyckats arbeta med integrationsfrågor kring samarbetet mellan stad och landsbyggd. Vi var de första som lyckats med detta samarbete i Uppsala län. Dessa samarbeten har gett projektet många gemensamma aktiviteter. - Tillsammans med Hela Sverige ska leva ordnade vi en stor konferens i Uppsala om ” Mångfald som en möjlighet i Landsbygd” den 27 oktober 2011. - Projektet har också bidragit till att inleda ett viktigt projekt ” Framtidsutveckling med integration på landsbygden” juli till oktober 2012, inom områdena turism och natur. Projektet utbildar arbetslösa invandrare som sedan får praktik på landsbygdsgårdar. Projektet finansieras av Uppsala kommun, Arbetsförmedlingen, Leader (ett EU-projekt för att utveckla landsbygden i hela Europa) och Hela Sverige ska leva. - Vi har fått inbjudan från Riksorganisationen för Hela Sverige ska leva till att delta i Landsbygdsriksdagen i Blekning, fyra dagar i september 2012. Vi ska hålla en föreläsning om Integration mellan stad och land och projekt kommer och vara i fokus.  Vi har samarbetat med ett projekt ”Mot våld och för det lokala samhället.”, stött av Uppsala kommun.  Projektet har satt fokus på integrationsfrågorna hos olika invandrarföreningar och olika etniska grupper i samhället. Detta har lett till att fler föreningar vill delta i projektet.  Vi har fått en inbjudan till att deltagarna med en föreläsning den 6 december 2011 i Boden, där ca 70 representanter från olika aktörer i Norrbotten deltagit i ett arrangemang arrangerat av bland annat Hela Sverige ska Leva och Länsstyrelsen i Norrbottens län.  Projektet har fått ett ökat deltagande vid i aktiviteterna från bland annat Uppsalas kommunpolitiker och Svenska kyrkans församlingar.  Vi har fått flera inbjudningar för att ge föreläsningar i Uppsala och i Stockholm och vi har bland annat deltagit i Uppsala Föreningsråd ” Integrationsdagen - I Repris” i Gottsunda den 17 november 2011.  En lektor, Katalin Demcsáken, från ett universitet i Ungern skriver en vetenskaplig artikel om projektet och har deltagit i en kulturkväll samt intervjuat några av projektdeltagarna. Föreningar, organisationer eller myndigheter som vi har samarbetat med Under etapp tre det andra året, medverkade tio föreningar (Palestinska folkets förening, Sudanska föreningen, Somaliska hjälpkommittén, Etiopiska föreningen, Afrikanska studentförening, Multikultur förening, Afar vänner, IfVKK, Iranska Kvinnor Solidaritet – IKS, Etiopisk-Tigrianska föreningen, Armeniska kulturföreningen). Föreningarna fungerar även som värdar för kulturkvällarna. SIUs styrelse består av 13 olika föreningar och flera väntar på att komma in i projektet under etapp fyra. Vi samarbetar med Uppsala kommun, Landstinget i Uppsala län, Arbetsförmedlingen, Hela Sverige ska Leva, Svenska Naturskyddsföreningen, Svenska kyrkans församlingar med flera. 7 Hur vi har samarbetat och hur samarbetet ser ut idag Uppsala kommun Introduktionsenheten, som nämnts ovan, bidrar till stor del med de nyanlända familjerna. Under kulturkvällarna deltar två flyktingsekreterare. Landstinget i Uppsala län kommer att, under år tre, medverkar vid kulturkvällarna och informera om hälso- och sjukvården. Arbetsförmedlingen har vi träffat igen för att utveckla vårt samarbete. Det är viktigt att fortsätta vårt tidigare samarbete. Samarbetet med Hela Sverige ska leva har lett till två projekt med SIU. Svenska Naturskyddsförening vill, efter en gemensam utflykt till Naturskolan Hammarskog, fortsätta samarbete. Vi har inlett kontakter med Svenska kyrkan och Missionskyrkan. Vi är öppna för samarbete med alla viktiga aktörer i samhället . Hur vi har spridit eller ska sprida resultatet Vi har spridit vårt arbete via lokal massmedia; lokala pressen och TV Uppland. Vi har även spridit resultaten till kommunen, SFI skolor och via SIUs radio som sänder på 10 olika språk, via SIUs hemsida (ca 200 besökare varje dag) samt en utställning i Uppsala stadsbibliotek. Vi har inlett samtal med ett TV bolag för att, om möjligt, göra en dokumentärfilm om projektet. Som tidigare nämnts har vi deltagit i ett antal, både lokala, nationella och internationella konferenser och seminarier för att informera om projektets arbete. Planeringen är också att dokumentera projektet för att underlätta tillgängligheten på webben för intresserade. Vår målgrupp Målgruppen är fadderfamiljerna, de nyanlända familjerna och invandrarföreningar. Alla nyanlända familjerna kommer från krigsdrabbade områden. De svenska familjerna består av barnfamiljer och ensamstående personer som har intresse att delta i projektet. Totalt består målgruppen idag av 48 familjer som har skrivit intresseanmälan, 20 nyanlända och 28 svenska fadderfamiljer. Invandrarföreningarna är medlemmar i SIU. Antalet engagerade föreningar uppgår idag till 10 • Antal aktiva deltagare år ett: 97 (26 kvinnor+26 män+19 flickor+26 pojkar). Antal familjer är 31 familjer. • Antal aktiva nya deltagare år två 2011-2012: 39 (15 kvinnor+9 män+8 flickor+7 pojkar). Antal familjer är 17 familjer. • 54 % är kvinnor/flickor och 46 % är män/pojkar. • Åldersspannet under år ett var mellan 1 år till 82 år och under år två var det mellan 4-70 år. I projektet deltar fyra rörelsehindrade personer: två krigsskadade män, en ung flicka och en äldre man. 8 Enligt diagrammen har andelen kvinnor ökat från 27 % till 38 % mellan 2011 och 2012. Vi har gjort en medveten satsning för att öka kvinnors deltagande på grund av att kvinnorna löper större risk att bli isolerade och får svårare att ta sig in i det svenska samhället. Socialt sett är de svenska familjer högutbildade och de flesta yrkesarbetar Några är pensionärer. För de nyanlända varierar det mer; högutbildade, arbetare, hemmafruar. De nyanlända familjerna kommer från olika länder såsom. Palestina, Irak, Sudan, Somalia, Etiopien, Eritrea, Angola,Afar och Kenya. Föreningarna deltar aktivt i projektet genom att ha en tolk till varje familj samt att vara värd för kulturkvällarna. Hur och i vilken omfattning vi har nått målgruppen Vi har nått målgruppen, familjerna, via Uppsala kommun, SFI, utbildningen svenska för invandrare, volontärbyrån, massmedia (Uppsala nya tidning, Uppsalatidning, TV Uppland) och via olika invandrarföreningars kontaktnät. Även SIU:s medlemsföreningar har deltagit i rekryteringen av såväl svenska familjer som familjer med utländsk bakgrund. Projektledaren får namn och telefonnummer på nyanlända familjer från kommunens flyktingsekreterare eller via föreningar och efter detta tas kontakt med familjerna. Familjen bjuds sedan till en träff och ett samtal på SIUs lokal. De får en bred information om projektet och om de önskar fyller de i och skriver under en intresseanmälan. För att lösa språkproblem kontaktas en förening som kan språket och deras representant fungerar som tolk. De svenska familjerna får vi kontakt med via föreningarnas kontaktnät, Volontärbyrå eller via massmedia. Familjer bjuds in till en träff i SIUs lokal och de får en bred information om projektet. De flesta familjer passar till projektet och skriver sedan under en intresseanmälan. Svenska och nyanlända familjer matchas ihop efter deras fritidsintresse och antal familjemedlemmar och önskemål. När det gäller ensamstående matchas de ihop i första hand män med män och kvinnor med kvinnor. Familjerna avgör hur vi fortsatt kan gå vidare. När familjerna träffas deltar någon från de engagerade föreningarna som kan de nyanländas hemspråk. Målgruppens delaktighet i projektets genomförande Projektets styrgrupp består bland annat av representanter från målgruppen dvs. nyanlända, fadderfamiljer och föreningarna. Målgruppen är även med och planerar större aktiviteter såsom resan till Ängskär, resan till Stockholm. 9 Deltagarna är mycket aktiva. Se på Youtube filmer och fotografier som bifogas. Under kulturkvällarna, augusti 2011 till augusti 2012, har deltagarna en trevlig och lärorik kväll och de är mycket aktiva. Detta finns också dokumenterat i bifogat filmmaterial.  SIU hemsidan http://www.siuppsala.se/integrationsprojekt-2030  Europahuset i Stockholm augusti 2011 http://www.youtube.com/watch?v=xSBSzgY6lh0&feature=relmfu http://www.youtube.com/watch?v=ALT08Gel2D0&feature=relmfu http://www.youtube.com/watch?v=xP3-Z_mz3vQ&feature=relmfu http://www.youtube.com/watch?v=kOGWENv13OQ&feature=relmfu  Kulturnatten september 2011 http://www.youtube.com/watch?v=o7jlR0uAO_Q&feature=relmfu http://www.youtube.com/watch?v=g43FwPW_kwY&feature=relmfu http://www.youtube.com/watch?v=dtCguoZ4SC0  Stockholms stadshus mars 2012 http://www.youtube.com/watch?v=RmVFT1PuZ7U Tidningar Uppsala Nya tidning, 29 april 2012. En halv sida om vår resa till Naturskolan Sidan nr. 22 ( Det är en pdf fil) http://pdf.direktpress.se/flashpublisher/magazine/6076 http://www.unt.se/uppsala/fadderprojekt-for-nyanlanda-311207.aspx http://www.unt.se/uppsala/fadderprojekt-ska-hjalpa-nyanlanda-1188668.aspx Målgruppens upplevelser och deltagande av projektets insatser Många nya kontakter har knutits under kulturkvällarna och vid den gemensamma bussresan till Stockholms stadshus, Uppsala Naturskola i Hammarskog samt resan till Ängskär . Det har rått en otvungen stämning och samtalen har varit många och långa mellan nyfunna vänner. Nedan är en lista på projekts viktiga aktiviteter: 1. Resa till Ängskär 18-20 juni 2012 2. Kulturkväll 18 juni 2012, studiecirkel om ”semester/ skollov” 3. Kulturkväll 19 juni 2012, studiecirkel om ”havet” 4. En konferens i Stockholm för civila samhället, deltagande och föreläsning, 14-15 juni 2012 5. Drakflygardagen, 17 maj 2012 6. Resa till Uppsala Naturskola i Hammarskog, 28 april 2012 7. Föreläsning om projektet i Sävja kyrka, 22 april 2012 10 8. Kulturkväll 14 april 2012, studiecirkel om ”påskfirande” 9. Resa till Stockholms stadshus och Stockholms slott, 3 mars 2012 10. Kulturkväll 28 jan 2012,studiecirkel om ” Helgdagar” 11. Föreläsning om projektet i Sävja fritidsgård, 25 januari 2012 12. Föreläsning, ”Integration i vardagen: Ett lyckat exempel” i Vänsterpartiets kongress i Uppsala 7 januari 2012 13. Kulturkväll 17 december 2011, studiecirkel om ”Industri utan moral blir brutalitet” 14. Föreläsning i Boden, Norrbotten 6 december 2011 15. Möte om Internationella överenskommelsen inom integrationsområdet, Stockholm25 november 2011 16. Föreläsning vid Invandrarforum (Immigrant-institutet), Stockholm 26 november 2011 17. Föreläsning ”Integrationsdagen” , av Uppsala föreningsråd i Gottsunda, 17 november 2011 18. Deltagande i konferens ” Mångfald som möjlighet i landsbygd”, Uppsala 27 oktober 2011 19. Kulturkväll 1 oktober 2011, studiecirkel om ”semester” 20. Föreläsning om projektet i ”Föreningen Liberal Mångfald” 21. Kulturnatten i Uppsala 10 september 2011 22. Föreläsning och utställning ”Europaåret för frivilligarbete 2011” i fyra dagar i Europahuset, Stockholm Projektledaren har deltagit i otaliga möten samt många konferenser och seminarier. Projektledaren har också ordnat och även deltagit i många möten mellan nyanlända och de svenska fadderfamiljerna. Det är mycket givande och roligt att delta bland annat när familjerna besöker varandras hem. Det vittnas också om att besök mellan värdfamiljer och nytillkomna familjer sker i stor utsträckning. Initialt tillsammans med projektledaren eller någon av SIU:s förtroendevalda (vem beror i hög grad på språksituationen). Ju mer tiden går desto mindre roll spelar projektledaren i samvaron mellan familjerna. Under kulturkvällarna har olika teman behandlats bl. a. skolan, hemmet, traditioner. Varje kulturkväll inleds med information om utvecklingen av integrationsprojektet, en film om en av de nyanländas hemland. Sedan följer gruppdiskussioner utifrån frågor på kvällens tema, samt en gemensam diskussion och redovisning av grupperna. Deltagarna delas upp i fyra till sex grupper. I varje grupp, som består av både personer från fadderfamiljer och nyanlända, finns en representant från en förening som fungerar som tolk; språkligt och kulturellt. På detta sätt känner sig alla, oavsett ålder eller kön, delaktiga och de kan ge och ta emot information. Samvaron skapar en känsla av att kunna bidra till något nytt och att integration är en ömsesidig respekt, förståelse och samtidigt som det är ett ständigt pågående arbete. Barnen har sin egen aktivitet; att måla, att spela spel m m. Amil Sarsour SIUs Projektledare Uppsala den 10 juli 2012 11 Projektet i bilder Att träffa familjer Att matcha ihop familjer Svenska fadderfamiljen besöker sin nyanlända familj 12 Nyanländ familj besöker sin svenska fadderfamilj Projektets aktiviteter sker ofta hos SIUs föreningar, här Palestinska folkets förening Kulturkvällarna börjar med information om det svenska samhället och efter detta har vi egna frågor för studiecirkeln. Frågorna handlar om oskrivna regler i samhället. 13 Efter diskussionen blir det redovisning av varje grupp, sedan äter vi mat som föreningarna lagat Resa till Stockolms stadshus och Stockholms slott 3 mars 2012 Resa till Uppsala Naturskola i Hammarskog 28 april 2012 14 Drakflygardagen 17 maj 2012 Resa till Ängskär tre dagar 18-20 juni 2012 Föreläsning i Europahuset 15 augusti 2011, och en kort information i två dagars konferens om Civila samhället 14-15 juni 2012. Både ordnades av Ungdomsstyrelsen 15 Kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth besöker SIUs utställning i Europahuset augusti 2011 och utställning under Civila samhället 14-15 juni 2012 juni 2012 Föreläsning vid SIUs Internationella kvinnokafé 8 mars 2012 samt vid Sävja fritidsgård 25 januari 2012 Föreläsning vid ”Föreningen Liberal Mångfald” september 2011 samt från Vänsterpartiets kongress januari 2012 16 Föreläsning i Boden 6 december 2011 samt i Sävja kyrka 22 april 2012 KulturNatten september 2011 Samarbete med Hela Sverige ska leva och Svenska Naturskyddsföreningen 13 april 2012 samt intervju av Katalin Demcsáken, lektor vid ett universitet i Ungern som vill skriva en vetenskaplig artikel om projektet 17 En kulturkväll januari 2012 En resa till Ängskär juni 2012 Amil Sarsour/ SIUs Projektledare 18 SIU:s resureser 30-tal föreningar, Internationella kvinnokaffet, Radio internationell i Uppsala i 10 olika språk och Centrum för integration och mångfald. SIU är en ideell organisation, partipolitiskt och religiöst obunden. SIU bildades 1986. SIU verkar bl.a. för ett integrerat samhälle. SIU:s Internationella kvinnokaffet, mat lagnings kurs Radio RIU 98.9 19