Riktlinje för KHV och BHV Dokumentets namn Riktlinjer för vård hygien, smittskydd och riskavfall Utfärdare/handläggare Anne Hallbäck Medicinskt ansvarig sjuksköterska Utgåva nr sida 1 1 av 7 Datum 100804 Reviderad VÅRDHYGIEN, SMITTSKYDD OCH RISKAVFALL SYFTE Förebyggande åtgärder kan hindra smittspridning. Begränsning av infektioner innebär både humanitära och ekonomiska vinster. Att säkerställa hantering av avfall. OMFATTNING Personal som omfattas arbetar i särskilda boende för äldre och bostäder med särskild service, korttidsboende och dagverksamheter samt de enheter som utför insatser i basal hemsjukvård. De som bor i särskilda boende för äldre och bostad med särskild service, korttidsboende och dagverksamheter eller har insatser från den basala hemsjukvården. Med smittsamma sjukdomar avses i Smittskyddslagen sjukdomar som kan överföras till eller mellan människor och som kan innebära ett inte ringa hot mot människors hälsa. Med allmänfarliga sjukdomar avses smittsamma sjukdomar som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser. REFERENSER SFS 2004:168 Smittskyddslagen SFS 2006:804 Livsmedelslagen (Livsmedelsverket www.slv.se ) SOSFS 2007:19 Basal hygien inom hälso- och sjukvården mm. SOSFS 2005:26, SOSFS 1987:7 hantering av riskavfall, SOSFS 2009:19 smittförande avfall Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal, nätupplaga av Sveriges kommuner och landsting www.1177.se Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län www.vardhygien.nu Funktion Steg Aktivitet Anvisning Sjuksköterska Enhetschef 1 Rapporterar/ informerar snarast till MAS vid sjukdomsförekomst där informationsinsatser behövs till verksamheten om vaksamhet och extra skydd. Sammanställning och smittspårning skall sammanställas och rapporteras till MAS De allmänfarliga sjukdomarna och vissa andra smittsamma sjukdomarna skall anmälas eller bli föremål för smittspårning enligt bestämmelserna i denna lag. SFS 2004:255 SFS 2004:877 SOSFS 2005:26 Se bilaga om allmänfarliga, anmälningspliktiga respektive smittspårningspliktig sjukdomar MAS 2 Skickar kopia på rapport till Smittskyddsenheten Ansvarig läkare 3 Vid misstänkt anmälningspliktig respektive smittspårningspliktig sjukdom hos boende har behandlande läkare anmälningsskyldighet till smittskyddsläkare. Medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS) Funktion Steg All hälso- och 4 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal All hälso- och 5 sjukvårdspersonal omsorgspersonal Aktivitet Anvisning För att förebygga smittspridning skall barriärvård tillämpas i allt arbete. Barriärvård innebär: handrengöring – handdesinfektion, skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring och blod, skyddsrock /platsförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar. Basala hygienrutiner innebär: handrengöring handdesinfektion med alkoholbaserat handdesinfektionsmedel skyddshandskar vid kontakt med urin, avföring, sekret och blod plastförkläde då risk föreligger att kläderna förorenas av kroppsvätskor och utsöndringar arbetskläderna skall ha korta ärmar, byts dagligen händer och underarmar skall vara fria från armbandsur och smycken (SOSFS 2007:19) Vid rengöring av bänkar, bord och dylikt skall alkoholbaserat desinfektionsmedel med tillsatts av tensider användas. Detta gäller också vid upptorkning av blodspill. Se handbok för hälso- och sjukvård i nätupplaga (SOSFS 2007:19) Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 www.vardhygien.nu Vårdprogram för meticillinresistenta Staphylococus aureus (MRSA) gällande inom öppen hälso- och sjukvård samt vård och omsorg i Stockholms län oavsett huvudman -Basala hygienrutiner Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 www.vardhygien.nu -Kemisk desinfektion av förorenade ytor Att förebygga vårdrelaterade infektioner Ett kunskapsunderlag www.sos.se -Desinfektion av ytor och föremål Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.1177.se -Kemisk desinfektion Funktion Steg All hälso- och 6 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal All hälso- och 7 sjukvårdspersonal omsorgspersonal Aktivitet Anvisning Desinfektion innebär att föremål och ytor behandlas så att de inte längre är smittspridande. Desinfektion utförs med värme eller med kemiska medel. Diskdesinfektor rengör och desinfekterar t.ex. kirurgiska instrument och rondskålar. Spoldesinfektorn används för rengöring och desinfektion av bäcken och urinflaskor. Om spoldesinfektorn har diskmedeltillsatts kan den användas för rengöring av sugflaskor och handfat. Desinfektion av föremål med kemiska medel används då värmedesinfektion saknas . Handbok för hälso- och sjukvårdspersonal www.1177.se -Medicintekniska produkter -Medicintekniska produkter med specificerad mikrobiell renhet -Värmedisinfektion -Kemiskdesinfektion Sterilisering av instrument skall ske vid sterilcentral där processen är validerad. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården. Att förebygga vårdrelaterade infektioner ett kunskapsunderlag www.sos.se -Mikrobiologisk renhet hos medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården -Medicintekniska produkter ur ett vårdhygieniskt perspektivförutsättningar och krav -Desinfektion av ytor och föremål SS-EN ISO 17665 Sterilisering av medicintekniska produkter Fuktig värme -Del 1: Krav på utveckling, validering och rutinkontroll av steriliseringsprocesser för medicintekniska produkter. SOSFS 2008:1 Användning av medicintekniska produkter i hälso- och sjukvården Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag www.sos.se Funktion Steg All hälso- och 8 sjukvårdspersonal omsorgspersonal All hälso- och sjukvårdspersonal omsorgspersonal All hälso- och 9 sjukvårdspersonal omsorgspersonal All hälso- och 10 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal All hälso- och 11 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal Aktivitet Anvisning Vid tvätt av den boendes kläder och lakan skall tvättemperaturen ej understiga 60 grader. Personalkläder skall användas endast på arbetet och tvättas i 60 grader. Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 www.vårdhygien.nu -Tvätt Förrådshållning av rena höggradigt rena och sterila medicintekniska produkter skall ske i separata skåp med stängd dörr – åtskilda från produkter med andra renhetsgrader. Förrådshantering och transport av medicintekniska produkter med specificerad renhetsgrad till och inom hälso- och sjukvård och tandvård 2008 www.vårdhygien.se Livsmedelhygien Vid hantering av livsmedel skall sådana försiktighetsmått iakttas och i övrigt förfaras så att fara ej uppkommer för att livsmedlet förorenas eller blir otjänligt till människoföda. I livsmedelshantering får ej heller person arbeta som har eller kan antas ha sjukdom eller smitta, sår eller annan skada som kan göra livsmedel som hon/han hanterar otjänligt till människoföda. I hantering av livsmedel enligt livsmedelslagen ingår bl.a. Beredning, förvaring, uppläggning, servering eller annat överlämnande av livsmedel för förtäring. Den personal som handhar livsmedel skall inte samtidigt arbeta med vård uppgifter. Personal som arbetar med livsmedelshantering skall ha förkläde. Vid livsmedelshantering skall tillämpas: god handhygien förkläde eller dylikt som endast används i samband med livsmedelshantering särskild försiktighet iakttas vid övre luftvägsinfektion med tanke på risk för droppsmitta SFS 2006:804 Att förebygga vårdrelaterade infektioner. Ett kunskapsunderlag www.sos.se -Livsmedel i vården Vårdhygien för särskilda boendeformer i Stockholms län 2005 www.vårdhygien.nu -Livsmedel Enhetschef skall hålla sig underrättad om personalens hälsotillstånd. Konventionellt avfall är avfall som ej är smittförande och Följ av kommunen lokalt utarbetade anvisningar som kan återvinnas, exempel: Glas, papper, matavfall, övrigt hushållsavfall. Vid hantering av konventionellt avfall Funktion Steg Aktivitet Anvisning All hälso- och 12 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal Riskavfall är avfall som kan innebära smittfara/skada för boende, personal och besökare, exempel: smittförande, skärande och stickande avfall biologiskt avfall, kasserade läkemedel, radioaktivt avfall och cytostatikaavfall SOSFS 2005:26 Riskavfall skall hanteras enligt utarbetade instruktioner i ”Handbok för hälso- och sjukvård” www.1177.se Enhetschefer 13 Verksamhetschef Stickande/skärande avfall så som kanyler, rakblad och lancetter som varit i kontakt med kroppsvätskor anses smittfarliga. Dessa skall kasseras i punktionssäkra behållare avsedda för detta. Behållare skall märkas med riskavfall, skärande/stickande, smittförande. Dessa skall i sin tur förpackas i en kartong med innerpåse särskilt avsedd för detta. Kartongen skall märkas med enhet/verksamhet, kontaktperson samt standardetikett för riskavfall, skärande och smittförande. Uppsamlingsställe för avfall skall finnas angivet Skärande stickande avfall som inte har varit i kontakt med kroppsvätskor kasseras i punktionssäkra behållare som märks med riskavfall, stickande/skärande. Varje enhet/verksamhet bör utarbeta lokala rutiner som anpassats till enhetens arbete och de företag som anlitas för transport av avfallet All personal skall känna till vilka riskmoment som finns, vilken teknik som skall användas och vilka åtgärder som skall vidtas om ett tillbud eller skada uppkommer. Riskförebyggande arbete för att undvika tillbud av blodsmitta. Arbetsgivaren tillser att det finns skriftliga arbetsrutiner och skyddsinstruktioner och en åtgärdsplan för omhändertagande av personer som har stuckit eller skurit sig på stickande/skärande avfall som varit i kontakt med kroppsvätskor. Instruktionerna skall innehålla vägledning för omedelbart omhändertagande av den individ som drabbats. Varje stick och skärskada skall rapporteras, anmälas och följas upp av arbetsgivaren AFS 1986:23 AFS 2001:3 All hälso- och sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal All hälso- och 14 sjukvårdspersonal samt omsorgspersonal Enhetschef 15 Verksamhetschef All hälso- och sjukvårdspersonal omsorgspersonal Enhetschef 16 Verksamhetschef SOFS 2009:19 Se Handbok för hälsooch sjukvårdspersonal www.1177.se Bilaga 1 till smittskyddslagen (2004:877) Allmänfarliga sjukdomar Campylobacterinfektion Difteri Infektion med enterohemorragisk E.coli Giardiainfektion Gonorré´ Hepatit A-E Hiv-infektion Infektion med HTLV 1 eller 11* Klamydiainfektion Kolera Infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker (MRSA)* Mjältbrand Paratyfoidfeber Pest Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för Penicillin G* Polio Rabies Salmonellainfektion Shigellainfektion Svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) Syfilis Tuberkulos Tyfoidfeber Virala hemorragiska febrar exkl.denguefeber och sorkfeber Bilaga 2 till smittskyddslagen (2004:877) Samhällsfarliga sjukdomar Smittkoppor Svår akut respiratorisk sjukdom(SARS) Bilaga 1 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar utöver allmänfarliga sjukdomar Infektion med atypiska mykobakterier Botulism Brucellos Infektion med cryptosporidium Denguefeber Echinokockinfektion Infektion med entamöba histolytica Gula febern Invasiv infektion Beta-hemolyserande grupp-A-streptokocker(GAS) Invasiv infektion med Haemophilus influenzae Harpest (tularemi) Kikhosta Legonellainfektion Leptospirainfektion Listeriainfektion Malaria Invasiv meningokockinfektion Mässling Papegojsjuka Invasiv pneumokockinfektion Påssjuka Röda hund Sorkfeber (nephropathia epidemica) Stelkramp Trikinos Q-feber Infektion med vancomycinresistenta enterokocker (VRE) Vibrioinfektion exkl. kolera Viral meningoencefalit Yersiniainfektion Bilaga 2 enligt smittskyddsförordningen (2004:255) Anmälningspliktiga sjukdomar med huvudsakligen sexuell smittväg Gonorré HIV infektion Klamydiainfektion Syfilis