1. No category

inlexikon
– från A till Ö
AB Agriculture Biologique; används i
Frankrike, bl.a. för viner som är certifierade
som ekologiskt odlade.
AC Appellation Contrôlée/Appellation
d’Origine Contrôlée. Fransk lagstiftning för
geografiska ursprungsangivelser för vin,
sprit och andra jordbruksprodukter. INAO
kontrollorgan för detta.
Adega Portugisisk vinfirma/vinkällare.
Adega Cooperativa Portugisiskt
vinkooperativ.
Amarone Rött, kraftfullt vin från Valpolicella,
gjort av torkade druvor.
Amerikansk ek Amerikansk ek har annan
porositet och ger kraftigare smak åt vinet än
fransk ek i allmänhet. Fat av amerikansk
ek används i Spanien, bl.a. i Rioja, för
australiensisk Shiraz och för Cabernet
Sauvignonviner från varmt klimat
Amontillado Ursprungligen en beteckning
för fatlagrad, torr Fino sherry. Används
kommersiellt även för uppsötad sherry.
Andra jäsning Se Malolaktisk jäsning.
Aromatisk Tydlig druvkaraktär av druvsorter
som Muscat, Riesling, Sauvignon Blanc och
Gewürztraminer.
Avstjälkning Med en avstjälkningsmaskin
tas stjälkarna bort från druvklasarna före
jäsningen.
Avsättning/sättning Under lagring på fat
eller tank fälls naturligt vinsten och andra ej
önskvärda fasta partiklar ut och lägger sig på
botten. Lätt att vid omflyttning till nytt fat
eller ny tank skilja vinet från fällningen utan
filtrering. Fungerar som dekantering!
vinfirma där vinet framställs. Alt. beteckning
på (vin)källare.
Blend Varje vin som finns att köpa är en blend
(cuvée) av viner från olika tankar och fat.
Säkerställer den jämnaste stilen år efter år,
eller för alla buteljer från samma årgång.
”Blöda” Röda druvor krossas och musten får
rinna av direkt (självrinna) och förs över till
jästank. Blir rosévin med ljus färg.
Bodega Cooperativa Spanskt vinkooperativ.
Botrytis cinerea På svenska ädelröta.
Förkortas oftast till botrytis. En mögelsvamp
som angriper druvornas skal, gör att vattnet
i druvorna avdunstar och samtidigt bildar
typiska smak- och doftämnen. Särskilt
mottagliga för botrytis är druvorna Riesling,
Sémillon och Chenin Blanc.
Bouquet ”Bukett”. Vinets totala doft.
Brut Franska ”rå”. Används främst för
champagne som fått ingen eller obetydlig
mängd dosage. Måste innehålla mindre än
15 gram restsocker per liter.
Brut natur(e) Extra brutviner kan också
kallas Brut nature. Cavaviner som är Brut
Nature har inte fått någon dosage alls.
Bärig Doft och smak av bär, som mörka bär
(blåbär, björnbär, svarta vinbär) eller röda
bär (röda vinbär, hallon, jordgubbar).
Cantina Italienska för vinfirma eller källare
Cave Franskt ord för källare eller vinföretag.
Champagnemetoden Jäsning på flaska,
också kallad méthode champenoise. Metod för
framställning av mousserande viner, där en
andra jäsning sker på butelj, efter tillsats av
jäst och socker.
Auslese Tysk kvalitetsbeteckning. Ordagrant urvalsskörd (av mogna fina druvor).
Vinerna har oftast viss sötma, kan vara något
kraftigare än Spätleseviner, och har ofta
honungsaktig bouquet. Också torr Auslese
finns, från toppegendomar, men inte lika
vanlig.
Chapeau ”Hatten” eller ”locket” av druvskal
som trycks upp mot ytan under jäsningen av
rött vin. Skalen måste tryckas ner i den jäsande
musten så att urlakningen av färgämnen,
tanniner och aromämnen kan fortsätta.
Azienda /Azienda Agricola Italiensk
vinegendom som bara vinifierar sina egna
druvor, i motsats till kooperativ.
Chaptalisera Före jäsningen tillsätts socker
(bet-, rör- eller druvsocker) till musten för att
höja alkoholstyrkan på det färdiga vinet. Finns
regler för om och när detta kan ske, vilken
alkoholstyrka man max får uppnå, m.m.
Azienda Vinicola Vinifierar egna druvor
liksom druvor köpta från andra odlare.
Balans Ett balanserat vin har upplevd smakmässig balans mellan alkoholen, tanninerna
(för röda viner), fruktsyror, sötma och t ex
fatlagring. Uppnås oftast genom lagring, på
fat, tank, butelj, beroende på vin.
Barrique Ekfat som rymmer 225 liter.
Bâtonnage Franskt ord för omröring;
omröring av vinet som ligger på fat, på
jästfällningen, är vanligt förekommande.
Bodega Spanska för den vinanläggning/
Charmatmetoden Alt namn
tankjäsningsmetoden. Man framställer ett
mousserande vin genom att blanda vinet på
trycktank med socker och jäst och startar en
andra jäsning, som gör vinet mousserande.
Chips Har olika utseende; kan se ut som
potatischips, tunna strimlor eller, vanligast,
som cashewnötter. Gjorda av ekträ från
amerikansk ek eller fransk ek, rostas på
samma sätt som ekfaten. Mycket billigare
att använda än ekfat, dvs. kostar bara en
tjugondel av amerikanska fat och långt
mindre än franska fat.Mest effektiva om de
läggs i tankarna under jäsningen.
Classico Definierade vinområden i Italien.
Viner som bär beteckningen Classico måste
komma från ett sådant område, ex. Chianti
Classico.
Clos Beteckning för odling/vingårdsläge som
är inhägnat av mur eller häck. Vanligast i
Bourgogne, men finns även bl.a. i Champagne.
Edelfäule Se Botrytis cinerea
Ekologisk odling Innebär att man odlar
utan användning av konstgödsel, kemiska
bekämpningsmedel och andra icke tillåtna
tillsatser. Certifieras enligt EU:s lagstiftning.
Extra Brut Restsocker mindre än 6 gram
restsocker per liter.
Cosecha Spanskt ord för skörd/årgång.
Cold soak Se Cryomaceration.
Cream sherry Sherry som sötas kraftigt
med druvmust eller vinkoncentrat från
Moscateldruvan eller Pedro Ximenesdruvan.
Crémant Mousserande franskt vin gjort enligt
champagnemetoden, men som inte kommer
från Champagne. Exempel är Crémant de
Loire, Crémant de Bourgogne.
Crianza Ordagrant ”sköta om, uppfostra”.
Används om spanska årgångsviner som
lagras en viss tid (fat, butelj) innan de får
säljas. De olika områdena har sina specifika
bestämmelser. Rioja Crianza måste lagras
minst 12 månader på fat och får säljas först
på sitt tredje år.
Cru Franskt ord för växt. Används för specifik
växtplats och för vin från denna.
Cryomaceration Vita druvor får efter skörden
ligga med skalen vid låg temperatur (ca 4–5°
C) upp till 12 timmar innan skalen skiljs från
musten, som förs till jästanken. På detta sätt
utvinner man mer av druvans aromer. Kan
också göras med rödvinsdruvor, bl.a. Pinot
Noir.
Extra Dry Extra torrt; ett mousserande vin
som har mellan 12–20 gram restsocker per
liter.
Eftersmak Den smak som finns kvar i munnen
sedan man svalt eller spottat ut vinet. Smaken
borde stanna kvar så länge som möjligt.
Eiswein Tyskt ord för isvin. Görs på druvor
som måste skördas och pressas vid en
temperatur -7° C. Vinet får en hög sötma
och dito syra. Förknippas i första hand med
Tyskland och Österrike, samt Kanada.
Erzeugerabfüllung Anger att vinet kommer
uteslutande från den odlare eller det kooperativ
som anges på etiketten.
Extrakt Alla icke-flyktiga ämnen i vinet, d v s
fruktsyror, polyfenoler, socker, mineraler,
glycerin.
Fatkaraktär Kommer från lagring på fat:
Nysågat trä, vanilj (vanillin), smörkola.
Fatlagring Vinet lagras på fat gjorda av trä,
och då utvinns en del smakämnen som upplevs
som positiva. Faten kan vara av olika storlek,
men 225-liters fat av ek är vanligast.
Gran Reserva Spanska rödviner som måste
lagras minst två år på barrique och sedan på
butelj eller tank i ytterligare tre år innan de får
säljas. Vita Gran Reservaviner gäller minst sex
månader på fat och därefter ytterligare fyra år
på tank eller butelj.
Hektar Europeisk ytenhet, förkortning ha.
Motsvarar 100 ar, 10 000 m² eller ca 2,47
acres.
Hektoliter Volymenhet. En hektoliter motsvarar
100 liter. I lagstiftning anges i allmänhet
maximalt volym som får skördas per hektar.
Hogshead Ekfat som rymmer 238,5 liter
INAO Institut National des Appellations
d’Origine. Kontrollorgan för jordbruksprodukter (vin, ost, m.m.) som har angiven
ursprungsbeteckning. Grundat år 1935.
Indicazione Geografica Tipica (IGT)
Italiensk kvalitetsklass för lantvin (i Frankrike
Vin de Pays), inrättad år 1992. Man gjorde
det inte minst för att ge de toppviner, som låg
utanför dåvarande lagstiftning och bara fick
kallas bordsvin (vino da tavola) en högre laglig
status.
Integrerad odling/Integrated management
Vingården sköts enligt de regler som gäller för
ekologisk odling, men har inte certifierats än.
I vissa fall kan odlaren inte certifiera eftersom
de lokala reglerna i så fall tvingar producenten
att certifiera alla sina ägor.
Jahrgang Tyska för skördeår.
Fenoler Se Polyfenoler.
Jeroboam Butelj som rymmer 4,5 liter
(4 500 ml).
Filtrering Teknik för att snabbt befria vinet
från fällning i form av fasta partiklar, t ex
döda jästceller, polyfenoler, m m. Vid fatlagring
utfälls dessa fasta partiklar i fatet. Man kan
filtrera genom membranfilter eller blanda
vinet med kiselguhr och sedan filtrera genom
skiktfilter. För höga kvaliteter är man generellt
tveksam till filtrering, eftersom önskvärda
tanniner och färgämnen (polyfenoler) kan
filtreras bort.
Jäst Mikroorganismer, vanligen kallade
jästsvampar. Vissa av dessa kan få druvmust
att jäsa, dvs. att sockret omvandlas till alkohol.
Naturlig jäst är jäst som finns på druvans
skal och används i vissa fall. Kontrollerad
jästkultur köps in från laboratorier. Fördelen
med denna kultur är dess egenskaper, d v s
frånvaro av oönskade mikroorganismer som
ger feljäsning, liksom de aromer den kan ge
vinet.
Fino Ljus, lätt, torr sherry
Jäsning En process där socker omvandlas till
alkohol, värme och koldioxid. Vinmusten blir
därmed vin.
Cuve close Se Charmatmetoden
Cuvée Varje vin som finns att köpa är en cuvée
(blend) av viner från olika tankar och fat.
Säkerställer en genomgående stil år efter år.
Degorgering Alt degorgement; metod för att
befria mousserande viner från jästfällningen
innan den slutgiltiga förslutningen.
Dekantering Buteljen får stå upprätt något
dygn. Därefter hälls vinet försiktigt över
på karaff, för att skilja det från fällningen.
Samtidigt tillförs syre, som får doften att
öppnas.
Flor Ett naturligt jästtäcke som skyddar
sherryviner från oxidation under fatlagring.
1.DOC: Denominao de Origem Controlada
Kontrollerad ursprungsbeteckning för
portugisiska kvalitetsviner.
2. DOC: Denominazione di Origine
Controllata
Kontrollerad ursprungsbeteckning för italienska
viner.
DOCa Kontrollerade ursprungsbeteckning
för den högsta kvaliteten av spanska viner.
DOCG Den högsta kvalitetsklassen för
italienska viner.
Domaine Franska för (vin)egendom.
Dosage En blandning av vin och socker eller
druvmust som tillsätts mousserande viner,
antingen före den andra jäsningen för att
starta denna, eller efter degorgeringen för
att öka sötman i det färdiga vinet.
Deutscher Tafelwein Den lägsta kvalitetsklassen för tyska viner. I allmänhet enkla,
lätta viner med viss sötma.
Druvig Doft och smak som påminner om
färska druvor eller färsk druvmust.
Dry Eng, betyder torrt och används om
mousserande viner som har mellan 17–35
gram restsocker per liter.
Foudre Stort fat, gjort av ek eller kastanj.
Rymmer 1500–3500 liter. Förekommer i
Alsace och Provence i första hand.
Fransk ek Fransk ek ger ekstavar med mindre
porer som ger långsammare urlakning av
tanniner och smakämnen när vinet ligger på
fat av fransk ek. Ofta anger vinproducenterna
var ekarna för faten har växt: Allier, Vosges,
Never ses mest frekvent.
Free run wine Vin som självrinner, utan
att pressas, från jästanken till annan tank.
Motsats är press wine, dvs det vin som pressas
ut från skal och kärnor i jästanken.
Fruktig Ungt vin med bärig och fruktig arom
men också tydliga fruktsyror. Gäller ofta viner
som avses att drickas unga.
Fällning Naturlig fällning av tanniner och
färgämnen i fat eller butelj. Denna fällning kan
se ut som stora teblad, mörka riskornsliknande
eller finkornig mörk fällning. Fällning i butelj
kan avlägsnas genom dekantering.
Grand Cru Laglig beteckning för de bästa
vingårdslägena i Alsace och Bourgogne.
Används också i allmänhet som viner av hög
kvalitet.
Jäsning på flaska Champagnemetoden eller
méthode champenoise. Metod för framställning
av mousserande viner, där en andra jäsning
sker på butelj, efter tillsats av jäst och socker.
Kabinett Tysk kvalitetsklass. Vinet är torrt
eller nästan torrt.
Kallmaceration Se Cryomaceration.
Kiselguhr Fint krossad kiseldioxid(diatomit)
som blandas med vin eller must för att dessa
ska klaras. Mycket vanlig användning.
Klarning Olika metoder för att göra musten
eller det färdiga vinet befriat från fällning.
Metoder som används kan vara nerkylning
eller olika typer av filtrering, inkl klarning
med uppvispad äggvita, i dag en ovanlig
metod.
Koldioxid CO2 , kallas ofta i dagligt tal
kolsyra. En naturlig gas som bildas som en
biprodukt vid alkoholjäsning och annan
jäsning.
Kolsyremaceration Se Maceration
carbonique.
Komplex Ett vin som har många olika nyanser
i doft och smak, och som ger nya intryck för
varje gång man doftar eller smakar på vinet.
Kontrollerad jästkultur Renodlad jäst,
som tillsätts musten före jäsningen. Ger mer
kontrollerad jäsning än om den jäst som finns
på skalen används.
Korkfel En defekt som uppstår av att buteljen
förslutits med naturkork som i något led
behandlats eller lagrats så att denna bismak
uppstår. Påminner om klor, fuktig potatiskällare eller mögel. Om tveksam – blanda
litet vin med lika mycket vatten; om smaken
fortfarande lika stark är det korkfel.
Knuten Ungt vin, där doften är outvecklad,
men som med lagring kan utveckla olika dofter
och smaker.
Kryddig Aromer som påminner om lagerblad,
kryddnejlika, kanel, timjan och dylika.
Malolaktisk jäsning Unga viner innehåller
mycket fruktsyror, i synnerhet äppelsyra.
För att göra rödvinerna mjukare och
rundare låter man med hjälp av mjölksyrabakterier äppelsyror omvandlas
till de mildare mjölksyrorna. Man kan
göra en partiell malolaktisk jäsning för
att behålla en del av friskheten, om man
så önskar. Mjölksyrabakterierna finns
naturligt i många vinanläggningar och den
malolaktiska jäsningen följer i slutskedet av
alkoholjäsningen. Man kan också tillsätta
odlade mjölksyrabakterier. Malolaktisk
jäsning görs på vissa vita viner, bl.a.
Chardonnay viner, men generellt vill man
i vita viner behålla den friska syran.
Manzanilla Mycket ljus, lätt sherry, något
lättare än Fino. Skyddas av jästtäcke (flor)
under lagringen.
Landwein Tysk kvalitetsklass, den näst lägsta.
Manzanilla pasada Fatlagrad manzanilla.
Late harvest Ordagrant ”sen skörd”. Druvorna
skördas senare är normalskörd, vilket gör
dem sötare, ofta russinlika. Se också Passito,
Passerillé,Vin santo.
Lieblich Tyskt ord för ett vin med restsötma.
Betyder ungefär ”behaglig”.
Liebfraumilch Ett halvtorrt tyskt vitt vin, med
kvalitetsbeteckningen QbA och som kommer
från något av områdena Pfalz, Rheinhessen,
Nahe eller Rheingau.
Ligga på jästfällning/sur lie/on the lees
Efter jäsning ligger vinet kvar på jästresterna
för att utvinna mer smak. Mest känt är
Muscadet sur Lie, där minitiden på fällningen
regleras.
Medium toast Innan de nygjorda faten
används för vinlagring torkas de och ”rostas”
lätt inuti. Rostningen kan vara obetydlig,
medium eller kraftig och ger givetvis sin
karaktär till vinet. Se Fatkaraktär.
Membranpress En ”airbag” pressas mot en
perforerad yttervägg i pressen, varvid vinet
rinner ut genom hålen och skalrester m.m.
sedan tas ut från pressen.
Microoxidation Vid fatlagring sker oxidation,
genom att små mängder syre kommer in genom
ekträets porer. Man kan effektivisera denna
metod genom att ”blåsa” in små mängder
noggrant doserat syre.
Millésime Skördeår
Maceration På svenska urlakning. Vinmusten
kan få ligga med skalen före jäsningen (vita
viner, vissa roséviner) för att aromerna i
druvorna ska lakas ut. Under jäsning urlakas
färgämnena från de mörka druvorna, liksom
garvsyror och aromer.
Maceration carbonique Denna metod
används för rödviner bl a i Beaujolais för
att få med så mycket som möjligt av druvans
fruktighet. Hela, oskadade druvor läggs i
tank, som fylls med koldioxid. Inuti druvornas
celler startas en jäsning och extraktion av
aromer. Så småningom brister druvorna av
sin egen kraft eller också krossas de och en
vanlig alkoholjäsning vidtar.
Maderisering Synonymt med oxidering.
Syftar på viner som fått för mycket syre och
fått brunaktig färg, platt smak.
Madeira Starkvin från ön Madeira. Vanligast
är den söta, mörka Malvoisie, torrast Sercial.
Man gör också kommersiella blender, som
oftast är söta, litet brända i smaken och bär
ett varumärke.
Magnum Butelj som rymmer 1,5 liter
(1500 ml); dubbelbutelj.
Maison Ordagrant ”hus”. Används också i
betydelsen firma, företag.
Oechsle Tysk måttangivelse för mustvikten.
Oloroso Kraftig torr sherry, som inte lagras
under jästfällning (flor), och därför får en
mörkare färg. Sötas ofta till kommersiella
standardmärken.
Oenologi/enologi/önologi Läran om
vinet. Vin heter på grekiska oinos, därav
beteckningen. Omfattar både vinodling och
vinframställning.
Oenolog/enolog Person som studerat önologi
på universitetsnivå och som antingen är anställd
i vinföretag eller arbetar som konsult åt olika
företag.
Oxidation När must eller vin kommer i
kontakt med för mycket syre sker en oxidation
som förändrar färgen (blir brun) och
friskheten minskar. Oxidation sker också
under fat- och buteljlagring, men processen
sker då långsammare.
Pastörisering Snabb upphettning för att
döda alla oönskade mikroorganismer, som
jästsvampar och bakterier. Temperaturen är
85° C i cirka 1 minut, sedan snabb nerkylning.
Flash pasteurization görs med 95° C i ett
par sekunder och sedan snabb nerkylning.
Pastörisering används inte för kvalitetsviner
som ska lagras i butelj.
Passerillé Fransk beteckning på de druvor
som får lämnas att torka på vinstocken, så att
sötman blir koncentrerad, innan de skördas.
Passito Vin gjort av druvor som fått torka på
stocken och sockret koncentrerats.
Monopole Fransk beteckning på vingård
med en enda ägare. Används också ibland i
märkesnamn, men då utan legal betydelse.
Phylloxera Phylloxera vastatrix, vinlus.
Angriper vinstockens rötter och gör att
denna försvagas och slutligen dör. Kom till
Europa från USA år 1860. Innebar katastrof
för vinodlarna, tills man började ympa
sticklingarna på rötter av amerikanskt
ursprung. Dessa var resistenta mot vinlusens
angrepp.
Mousserande vin Vin som innehåller
koldioxid, och som därför bildar bubblor,
eller mousse, när det hälls upp i glas.
pH-värde Mått på hur sur eller alkalisk
(motsats till sur) en vätska är. Viner med
lågt pH-värde smakar mycket surt.
Must Ojäst druvsaft.
Pipa Fat som används i hanteringen i portvinsindustrin och rymmer 580–630 liter.
För portvinsexport används fat som rymmer
534,24 liter.
Mognadsfällning Bottensats i buteljen. Vinet
bör dekanteras.
Mustvikt Ju mognare druvorna blir, dvs.
ju mer socker de innehåller, desto högre blir
mustvikten. Kvalitetsbeteckningar för viner
kräver i många länder en bestämd minsta
mustvikt.
Novello Italienska för ”nytt”. Italienska viner
som får buteljeras och säljas några månader
efter skörden.
Nouveau Franska för ”nytt”. Franska viner
som får buteljeras och säljas några månader
efter skörden.
Nya fat Nya fat ger mer smak åt vinerna som
lagras där och det kräver kraftfullare viner som
vinner på att få denna smaktillsats. Vill man
inte ha så kraftig smak väljer man fat som
redan använts för en eller två tidigare årgångar.
Polyfenoler Samlingsbeteckning på tanniner
(som ger röda viner strävhet) och de färgämnen
som gör rödviner och roséviner deras färg.
Portvin Starkvin från Dourodalen i Portugal.
Spritas upp under jäsningen så att merparten
av sockret finns kvar. Merparten av allt portvin
är rött.
Premier Cru/1:er cru Laglig beteckning på ett
antal viner från Alsace och Bourgogne. Följer
efter Grand Cru i ranking.
Premium Generell beteckning som används
för att beteckna de bästa/mest eftertraktade
vinerna.
Primeur Se Nouveau.
Qualitätswein Den tredje lägsta kvalitetsklassen för tyskt vin. Är oftast halvtorrt, men
finns även torra sådana viner.
Tanniner Polyfenoler som bl.a. finns i druvkärnor, stjälkar, ekträ, teblad. På svenska
kallas de garvsyror. Bidrar till röda viners
hållbarhet. Kan vara mycket åtstramande
i unga rödviner, men fälls ut som mognadsfällning med åren och vinerna blir mjukare.
Quinta Portugisiskt gods/lantegendom.
Recioto Vitt eller rött vin med sötma, gjort
av druvor som fått torka, helt eller delvis, till
russin. Från nordöstra Italien, i synnerhet
Valpolicella och Soave.
Reduktiv lagring Vin som lagras i tillslutet
kärl (butelj, tank) så att syre utifrån inte har
tillträde. Ger viner som behåller det unga
vinets friskhet och aromer.
Reserva Spansk/portugisisk kvalitetsbeteckning för vin. Ett spansk rött Reservavin
måste lagras minst 36 månader, varav 12 på
fat, innan de får lämna bodegan. Ett portugisiskt
Reservavin måste vara 0,5 volym-% högre än
den lägst tillåtna.
Restsocker Det naturliga druvsockret i
musten, som inte omvandlas till alkohol.
Ju mer restsocker desto sötare vin.
Retsina Grekiskt vitt vin som smaksatts med
kåda från Aleppotallen.
Riserva Italiensk kvalitetsbeteckning för vin.
Robust Alkoholstarkt, strävt rödvin med
inslag av torkad frukt, kryddor och örter.
Rostad fatkaraktär Ekfaten rostas (torkas
med värme) innan de används. Ger aromer av
rostat kaffe, choklad, karamell, vanilj.
Tawny port Rött portvin som lagras på fat tills
det får en ljust brun färg (ljust läderfärgad),
och smaken är mild, behagligt söt. Bästa
tawnyvinerna bär beteckning som 10 Years, etc.
Terra Vitis En fransk organisation som riktar
in sig på att utveckla ekologiskt hållbar praxis
vid vinodling.
Terroir Ordagrant ”jordmån”. Används för
att beteckna vinets typiska karaktär, som är
beroende av jordmån, klimat och druvsort.
Trockenbeerenauslese (TBA) Tysk kvalitetsbeteckning. Vin framställt av russinlika druvor,
angripna av botrytis cinerea (ädelröta). Ger
mycket söta, långlivade viner. Görs inte varje
år, eftersom botrytis inte utvecklas regniga,
kalla höstar.
Urlakning Se Maceration.
Ursprung Druvornas geografiska ursprung,
dvs. vilket land, region, vingård eller mindre
del av vingård. Regleras av lagstiftning vad
som får anges på etiketten.
Vegetativ karaktär Viner med kartiga, gröna
toner. Orsakas av att druvorna skördas innan
de blivit mogna.
Sherry Starkvin från Jerezområdet i södra
Spanien. Torrast och lättast är Manzanilla,
sötast är Pedro Ximenez.
Vinifikation/Vinifiering Vinframställning,
hela processen från druvornas ankomst till
vinanläggningen till buteljering.
Skalkontakt Se Maceration
Vinkooperativ Vinanläggning som ägs
gemensamt av ett antal odlare. Druvorna
levereras dit, vinifieras, lagras och säljs.
Delägarna får betalt efter kvalitet på
levererade druvor och intäkter på försäljning.
Kooperativ vanliga i de flesta vinodlande
länder.
Spumante Italienskt mousserande vin.
Spätlese Tyska för sen skörd. Kvalitetsklass.
Spätlese kan vara ett vin med sötma eller ett
torrt vin med aning mer fyllighet, Spätlese
Trocken.
Starkvin Enligt svensk lag normalt ett vin
som överskrider 15 volymprocent men inte
22 volymprocent och beskattas högre än
övriga viner. Den högre alkoholstyrkan
uppnås genom att tillsätta vinsprit i musten
eller senare. De mest kända starkvinerna är
madeira, portvin och sherry.
Svavel/svaveldioxid SO2 , bisulfit. Används
på många sätt sedan hundratals år inom
vinodling och vintillverkning. Används för
desinfektion, skydd mot oxidation, ”broms”
för jästakten, för att nämna några. Under
jäsningen bildas naturligt litet svaveldioxid.
Syra Fruktsyror, som kommer från druvan
och som finns i vinet. Ger hållbarhet och
frisk smak, under förutsättning av syran är
balanserad (dvs. inte för hög eller för låg).
Vinpressning Druvorna pressas före
jäsningen; alt skaljästerna pressas efter
jäsningen.
Vin santo Ordagrant ”heligt vin”. Görs av
torkade druvor. Klassiskt toskanskt dessertvin. Varierar i söthetsgrad, beroende på
producenten.
Vintage Skörd eller skördeår.
Sekt Tyskt mousserande kvalitetsvin.
Solera Ett särskilt system där man gör partiell,
upprepad blandning av viner, där de unga
vinerna successivt blandas med äldre viner.
Målet är att få en jämn kvalitet, där det inte
ska märkas någon skillnad mellan olika
årgångar. Solerasystemet används också
för högklassig vinäger, för madeira och vid
framställning av spansk brandy.
Vino da Tavola Bordsvin ordagrant.
Den enklaste klassen för italienskt vin.
Tenuta Italiensk vinodlande egendom.
Vin Doux Naturel (VDN) Uppspritat sött vin
från södra Frankrike. Spriten tillsätts tidigt
i processen så att den naturliga sötman från
musten bevaras.
Saignée Se Blöda.
Vinmakare Person som ansvarar för
framställning av vinet i vinaläggningen.
Vins de Table Bordsvin ordagrant. Den
enklaste klassen för franskt vin.
Vins de Qualité Produit Dans Des Régions
Déterminées (VQPRD) Allmän europeisk
beteckning för viner med ursprungsbeteckning
(AOC, DO, DOCa, DOC etc).
Vinstensfällning I vita viner ser det ut som
små kristaller eller glassplitter. I rödviner och
roséviner är kristallerna svagt rosa till mörkt
röda. Vinstenskristaller kan också finnas
på korkens undersida. Dekantera vinet före
servering. Vinstenen kommer från de naturliga
syrorna i vinet.
Weingut Tysk egendom med vinodling.
Winery Vinanläggning i första hand,
också egendom med vinodling
Winemaker Se Vinmakare.
Öenolog Se Oenolog.