Finewine nr4 (sv) - Fine wine magazine

i n s p i r e r a n d e v i n k u n s k a p
o c h
m ä n n i s ko r
b a ko m
d ryc k e n
De c e m be r
I N T E R N A T I O N A L
Nytt från södra Rhone dalen sid 5
Vinlandet upp och ner sid 16
2010
Kommentarer inför Dryckesauktionen
sid 22
Sid 5 Nytt från södra Rhone-dalen Sid 16 Vinlandet upp och ner gör allting rätt Sid 22 Peter Thustrup om Dryckesauktionen
i Stockholm Sid 26 I Fokus: Portviner Tawny och Colheita Sid 30 Att resa i Kroatiens vindistrikt är att resa i tiden Sid 34 Tack för
en god middag! Sid 36 Vinresor Sid 38 Teneriffas viner överraskar stort Sid 43 Wines for Christmas Sid 45 Gårdsförsäljning,
eller...? Sid 47 UC Davies Winery kontrollerar jäsningen med hjälp av RFID
I N T E R N A T I O N A L
nyheter
Nya rekord väntas på Dryckesauktionen i Stockholm
Lilla Dryckesauktionen har den stora bredden och den Stora har de riktigt tunga lotterna. De kompletterar varandra väldigt bra. Orden är Sören Nylunds. Han fortsätter:
De kommande Auktionerna 14 o 15 december kommer att få en total omsättning
på närmare 7 miljoner kronor. Den Lilla har drygt 600 i intervallet 1,1 – 1.3 miljoner
och den Stora nära 500 i intervallet 5,7 -6.7 miljoner. Vi ser också att omvärldens
marknader har stabiliserats t ex USA och England. Trenden ser med andra ord bra ut.
I juni 2010 gjorde vi den bästa auktionen resultatmässigt hitintills och när det gäller
återrop var de under 6 %. Spänningen stiger de närmaste dagarna….
JFC
”Elegance is a matter of
perception”
Jim Clendenen från Au Bon Climat gästade GRAND HOTEL och dess vinkällare
för ett par veckor sedan. Välkänd över
hela världen för sina ”classy-styled” wines och då speciellt för sin Chardonnay
från Santa Barbera där han verkat sen
1982.
Nu var det dags att presentera de röda Pinor Noir vinerna: La Bauge au-Dessus Pinot Noir och Knox Alexander från 2007.
” Mitt hjärta finns i Bourgogne”, säger
Jim. ”och elegans är en fråga om varseblivning”. Dessa påståenden är lätta
att stämma in i efter att ha provat dessa
eleganta, komplexa viner från Santa
Barbera. Knox Alexander -07 t ex, är
gjort på 40% Bien Nacido planterade
1996 med kloner av The Swan, Jackson
115, 777 och 667. 30% Bien Nacido
planterade 1994 med klonerna 115, 2A
och Pommard. Dessutom innehåller
den 30% Le Bon Climat planterad 1998
med Mount Eden 2A och 667 kloner.
Här lämnas inget åt slumpen…
Den nyfikne kan gå in på www.muram.
com och läsa mer.
Välkommen till ett nytt nummer av Fine Wine Magazine.
din vintidning på nätet
Hur otroligt det än låter har vi just passerat nästan hela 2010.
För oss som varit med ett tag känns det lika märkligt varje år att konstatera att året går mot sitt
slut trots att det känns som det just börjat.
Året som gått har varit innehållsrikt. Vi har sett med stora ögon på vad som drabbat branschen
med olika typer av svindlerier och att det samtidigt inte har påverkat den seriösa delen särskilt
mycket. Det känns skönt att notera. Liksom det faktum att Dryckesauktionen i Stockholm nu har
blivit den största i norra Europa. En fantastisk utveckling som ännu inte ens pågått i 10 år.
I det här numret far vi Australien runt på jakt efter Fine Wine i sällskap med Johan Franco
Cereceda, Vi besöker södra Frankrike med Britt Karlsson och låter Peter Thustrup göra sina egna
värderingar av lotterna på Dryckesuktionen i Stockholm. Vi besöker Kroatiens vinkällare, möter Portviner inför julen
och mycket mer.
VI alla i redaktionen för Fine Wine ber att få önska er alla en riktigt God jul och ett Gott Nytt 2011. Ses då.
Varmt välkommen till ett nytt, spännande nummer av Fine Wine International. Enjoy.
Ove Canemyr
Chefredaktör Fine Wine Magazine
Det är tillåtet att skicka Fine Wine vidare till vänner och bekanta som är över 20 år och intresserade av Fine Wines. Gör gärna det. Tips oss också
gärna om intressanta händelser, möten mm på [email protected]. För ej beställt material ansvaras ej. Citera gärna Fine Wine men ange
alltid källan.
Redaktion:
Ove Canemyr, Chefredaktör, Fine Wine/tTendsetter Box 24013, 104 50 Stockholm. Layout: Sophie L. Slettengren, byDesign AB, sophie@
bydesign.se English texts; Roger Brett, Broadarts, [email protected] Omslagsfoto: Anne-Marie Canemyr
2
I N T E R N A T I O N A L
notiser
Pinot Noir från Central Otago fick högsta priset
vid årets Air New Zealand Wine Awards
jakten på
morgondagens Amarone
En Pinot Noir från Central Otago har tagit topp-priserna vid årets Air New Zealand Wine
Awards. Peregrine Central Otago Pinot Noir 2009 vann också ”Best in Show” trophy.
Central Otago regionen fick fler erkännanden med Gibbston Valley China Terrace Central Otago Pinot Noir 2009 som blev årets bästa ekologiska vin.
Juryns ordförande Steve Smith sa att Peregrine Centrl Otago Pinot Noir 2009 var
det bästa exemplet på ”finest red Wine variety” i landet. Doft av vilda blommor,
timjan och svarta bär, inget tillbakadraget, men några dolda jord och kyndeldofter
gömda i något hörn samt torr skog och nypon, blåbär och livlig frukt i smaken.
Air New Zealand Wine Awards organiseras och ägs av New Zealand Winegrovers
och är landets mest prestigefyllda vintävling och även ansedd som den officiella
tävlingen för hela New Zealands vinindustri. Årets tävling hade 1 579 deltagande
viner från de tio viktigaste vinregionerna.
De tre regioner som vann majoriteten av de 19 priserna var Hawke´s Bay som fix
sex och Marlborough och Central Otrago som fick fem var. Gisborne, Nelson och
Canterbury/Waipara fick också pris.
Det var 15 år sen
jag och mina bröder började vår nya
resa. En färd mot
att göra en Amarone som bygger på
den gamla tillverkningstraditionen
med ”The Cooked
Style”, men som
utvecklas mot en bättre balans mellan
”drinkability” och originalet. Vi kallar
den för en fräsch och vänlig Amarone.
Armando Castagnedi från Tenuta Sant
Antonio berättar vidare:
Det är naturligtvis fortfarande ett Ikonvin med hög koncentration vi talar
om, men utvecklingen går idag mot
att hitta balansen mot olika maträtter
och inte enbart att passa tillsammans
mörkt kött och motsvarande. Vi talar
om ”A young approach to Amarone”.
En Amarone som med fördel kan njutas
tillsammans med t ex rostbiff. ”A food
friendly Amarone”.
Vi har därför bildat en ny organisation
bland Amaroneproducenter runt detta
tema: The Family of Amarone. Vi vill behålla vår Ikonstatus men utvecklas i takt
med marknaden och därmed bredda vår
produktion. Idag exporterar vi 80 % och
20 % konsumeras på vår hemmamarknad. En av anledningarna till detta kan
vara att kvalitén står, och har alltid stått,
i fokus hos oss. Ett måste när det gäller
att överleva och utvecklas vidare för att
möta framtidens vinkonsumenter.
Den som vill veta mer om jakten på morgondagens Amarone kan läsa mer på
www.tenutasantantonio.it .
Exklusiv
Toscanaproducent på
besök i Stockholm
En av Italiens kanske allra främsta
producenter av
Vita viner enligt
Champagnemetoden
besökte
Stockholm
för
några veckor sedan. Vinmakaren Arturo Ziliani presenterade då stolt på att visa upp sina
nya röda viner Caccia al Piano 1868
Ruit Hora och Levia Gravia. Dessutom
passade han på att låta den samlade
vinpressen prova på ett speciellt vin
framtaget för att möta de allra högsta kraven. Tyvärr produceras det idag
bara i liten skala och har ännu inget
namn, men den intresserade kan följa
utvecklingen på www.berlucci.it.
”Ett Vin Blir Till”
vinner Måltidsakademiens pris som
Årets Bästa Vinbok
Boken ”Ett vin blir till: arbetet i vingården och vinkällaren” fick priset som
”Bästa Dryckeslitteratur” (därmed
även bästa vinbok) vid prisutdelningen på Måltidsakademiens gala i
Grythyttan 29 oktober 2010. Texten är
av Britt Karlsson och fotografi av Per
Karlsson, båda från BKWine AB. Boken är utgiven av Carlsson Bokförlag.
Boken är en beskrivning av hur man
odlar vin i vingården och hur vinet tillverkas i vinkällaren. Boken är skriven
både för vanliga vinentusiaster och
för professionella i vinbranschen.
Mer information om boken: http://ettvinblirtill.wordpress.com
S t ö d v å r v e r k s a m h e t a t t i n fo r m e r a o m Fi n e Wi n e s
Passa på och ge dig själv och dina vänner en present som varar länge.
Skicka in din e-postadress med kontaktuppgifter till 
[email protected] så skickar vi en faktura på 250:- och 4 nr av Fine Wine.
Välkommen.
3
I N T E R N A T I O N A L
notiser
Prestigevingård i
Australien till salu
Vingården Clarendon i norra McLaren
Vale i södra Australien är till salu. En försäljning som nu väcker internationell
uppmärksamhet, för det är ingen druvodling som helst på dessa exklusiva
hektar. Vingården har nämligen levererat druvor till de australiska ikon-vinerna
Penfolds Grange och Eileen Hardy Shiraz. Men det stannar inte där. Clarendon
har dessutom blivit omskriven av självaste Robert Parker, den amerikanska
vinprofilen, i boken The World’s Greatest
Wine Estates.
Begärt pris för vinodlingen ligger på 10
miljoner australiska dollar, motsvarande
drygt 68 miljoner kronor.
JFC
”Cognac makes friends”
Kaido Laavet från Maxime Trijol gästade Cloud 9 vid Norra
Bantorget i Stockholm nyligen och presenterade sin Pineau des Charentes. I samband med detta myntade han
begreppet ”Cognac makes friends” . Efter ett antal fantastiska V.S., V.S.O.P och XOs presenterades så Ancestral Grand
Champagne – en konjak som legat 80 år på ekfat som bytts
tre gånger. Denna Cognac består av en blend av 3 olika
årgångar 1922, 1924 och 1928. Det är lätt att förflyttas till
mellankrigstiden, höra charleston i bakgrunden och låta tiden stanna i munnen. Tyvärr finns den ännu inte i Sverige men den intresserade kontaktar www.
vinlusenab.se för ytterligare information. En tröst är att Cognac Maxime Trijol
V.S.O.P Grande Champagne numer finns på Systembolagets BS
The Beauty of Ageing
Vin bättre investering
än aktier
Med tanke på det rådande finansiella
läget i världen har flera investerare som
normalt handlat med aktier börjat se sig
omkring efter alternativa investeringsobjekt. Och då har vinet hamnat i fokus.
Liv-Ex 100, ett index för värdering av de
dyraste vinerna i världen, har sedan årets
början gått upp med hela 28,77 procent,
samtidigt som börsen runt om i världen
ökat marginellt, skriver nu internationell
press. Även andra vinindex, det finns åtminstone ett tiotal av renommé, pekar i
sina analyser åt samma håll.
Men att investera i vin är inte en senkommen framgångssaga. Den som köpte på
sig riktigt bra vin i början på 1980-talet,
har kunnat se sin samling öka med i genomsnitt 12,3 procent, årligen.
JFC
Spendrups presenterar
ny spännande julöl
Bland årets nyheter på julölssidan lanserar Spendrups bland annat Pistonhead
Chimney Sweeper med hela fyra olika
maltsorter. Detta ger en häftig kropp
där bl a rökmalt balanseras mot högalfahumlen tomahawk, vilket ger en bra
balans mellan fyllighet och sötma med
välbalanserad humleblommighet och
beska. Årets succé på julbordet?
Den intresserade läser mer på www.
spendrups.se
Torres nya superbodega
i Rioja klar
Den spanska vinproducenten Miguel
Torres, med bodegor runt om i Spanien
och både i Chile samt Kalifornien, har
ju sedan några år börjat producera vin
också i Rioja, Spaniens och ett av världens mest kända vindistrikt. Och när
han investerar/bygger nytt, ja då gör
han det ordentligt. I Priorat, där han inledde vintillverkning för omkring tio år
sedan, lät han terrassera en bergskam
för odling av kvalitetsdruvor.
I Rioja är det istället bodegan som har
blivit en riktig snackis i Vinspanien. Och
spektakulär är den, på sin höjd där den
står och med den stålgrå, stenaktiga
massiva ytan som gör att man ser den
från flera mils håll. Vinet som lämnar
bodegan, Ibéricos, första årgång 2006
släpptes i Sverige i våras, har fått genomgående fina recensioner.
JFC
Johan Georges från Angostura på Trinidad/Tobago passade på att hälsa
på i Stockholm en av de få vackra
dagarna i november. När han skulle
visa upp melassprovet han hade
med sig i en glasburk var den alldeles stel. Konstigt i Tobago är den här
flytande… Se där vad kylan kan ställa
till. Anledningen till besöket
var att visa
upp serien av
Angostura Caribbean Rum
som intresset
är stort för i
Sverige just nu.
Han fortsatte: ”
– Vår torra rom
skall träffa tungan, stanna upp och
sen fara vidare..” En något annorlunda produktbeskrivning.
Den nyfikne läser mer om 1824 m.fl
produkter på :
http://www.truerum.com/
exploring/caribbean-explorerold/angostura-5-year-old.
ashx?MwCT001rx=110dd184-b4d541a7-80d3-a7341a0e692f
Chateau Lafite Rothschild klubbad för
1 600 000 kronor i Hong Kong
På Sothebys Auktion i Hong Kong såldes i slutet av oktober att stort antal Lafite
till osannolika priser. Även om köparna mest kom från Asien var detta en oväntad
utveckling för de flesta bedömare. Totalt omsattes för närmare 60 000 000 kronor.
Vad sägs om Fem lådor Lafite från 2005 för ca 260 000 kronor stycke. En låda från
2000 för närmare 500 000 kronor och två lådor från 1982 för ca 931 000 kronor styck.
Vem talade om aktier för bästa lönsamhet….
4
I N T E R N A T I O N A L
nytt från södra
rhône-dalen
Text Britt Karlsson Foto Per Karlsson, bkwine.com
Det rör på sig bland vinfälten i södra Rhône-dalen. Nya saker är på gång hela tiden och
ständigt hamnar nya producenter i rampljuset. Det verkar ibland som om en ny odlare lämnar ett
kooperativ varje dag och börjar göra vin på egen hand. Detta är en spännande utveckling för en
region som länge mest förknippats med enkla och billiga viner.
hjälper det om man
har strukturen av regionen någorlunda klart för sig. Det är nämligen
lätt att bli lite förvirrad här nere.
Här finns ett virrvarr av appellationer och det blir inte enklare av
att södra Rhône ligger i gränslandet mellan tvåa regioner: Provence
och Languedoc-Roussillon. Öster
om floden är Provence, väster om
är Languedoc. Vindistrikten nära
floden tillhör Rhône-dalen. Dock
är ”närheten till floden” ett ganska vitt begrepp. Appellationer så
långt bort österut som Côtes de
Ventoux och Côtes de Luberon tillhör Rhône-dalens vinområde. Och
Costières de Nîmes, väster om floden, som egentligen borde vara ett
Languedoc-vin, är också ett Rhônevin. Södra Rhône är ett gigantiskt
vinområde, med alla vinstilar och
prislägen man kan tänka sig. De
röda vinerna dominerar stort, men
här finns fantastiska vita, Frankrikes mest kända rosévin (Tavel) och
några läckra söta vin doux naturel,
både röda och vita.
I södra Rhône
Vi talar stor volym. Södra Rhône
producerar 25 gånger så mycket
vin som norra Rhône (som man
egentligen inte alls har mycket ge-
>>>
5
I N T E R N A T I O N A L
druva om den behandlas på rätt
sätt. Den provencalska värmen gör
att den kan mogna med mycket
höga sockerhalter och därför nå
höga alkoholhalter. Rätt behandlad
och i vissa terroirer klarar den sig
fint på egen hand. Ibland kan den
dock behöva stöd av Syrah, Mourvèdre, Carignan eller någon av de
många andra tillåtna druvsorterna.
I och med att druvvariationerna är
oändliga är det svårt att smakmässigt karaktärisera ett vin från södra
Rhône. Det blir ganska stor skillnad beroende på hur stor andel
Grenache, Syrah eller Mourvèdre
som ingår i vinet. Dessutom varierar filosofin kring eklagring, vilket
också påverkar stilen på vinerna.
Jag är tacksam för att det är så pass
många som inte gått i ekfällan utan
snarare lagrar sina viner på tank eller på större, och inte helt nya, fat.
Vinerna från södra Rhône vinner
på att ha kvar sin friska frukt och
dessutom är inte Grenache en druva som blir glad av överdriven eklagring. Valmöjligheterna vad gäller
vita viner är lika stor. Vissa föredrar
Ett stort antal druvor är tillåtna att göra en blommig Viognier, anhär nere, men Grenache domine- dra en fet Grenache Blanc eller en
rar. Grenache är en karaktärsfull sofistikerad Roussanne.
mensamt med). Côtes-du-Rhône
är den övergripande appellationen
och täcker in en areal på runt 40
000 hektar. Det gör AC Côtes-duRhône till Frankrikes näst största
appellation, efter AC Bordeaux.
Det säger sig självt att denna stora
areal har varierande förutsättningar
med olika typer av jordmån, mikroklimat osv. I norra Rhône har
vi hela tiden floden inom synhåll.
Här nere i södra delen rör vi oss,
som sagt, ibland mycket långt från
floden. Druvor odlas uppe i bergen, ibland på branta sluttningar,
på slättlandet och i Rhône-deltat.
Côtes du Rhône har, i alla fall för
fransmännen, alltid främst varit
ett bistro-vin, ett enkelt vardagsvin. Gott och bärigt när det är som
bäst, trist och intetsägande när det
är som sämst, vilket förr inte var
helt sällan. Men det var då. Nu är
det fortfarande så att vissa viner är
trista och intetsägande, men andelen trevliga viner ökar för varje dag.
Till och med en del kooperativ har
skärpt till sig ordentligt.
fick sin appellationstatus 1937 och redan i början av
1950-talet började några byar utmärka sig. Fyra byar fick 1953 rätt
att kalla sig Côtes-du-Rhône-Villages: Gigondas, Cairanne, Chusclan
och Laudun. Det dröjde dock till
1966 innan man inrättade en speciell AOC för Village-vinerna med
strängare regler vad gäller avkastning (42 hektoliter/hektar i stället
för 50 för vanlig Côtes-du-Rhône)
och druvmognad. Idag har 70 byar
rätt till Côtes-du-Rhône Villagesappellationen och 16 av dessa har
dessutom rätt att lägga till sitt bynamn på etiketten. Gigondas var
först (1971) att få en AOC-status
och och Vacqueyras fick sin 1990.
För ett par år sedan kom turen till
Vinsobres och de röda vinerna från
Beaume-de-Venice att upphöjas till
AOC (den söta Muscat de Beaumes
de Venice har sin egen AOC sedan
1943). Côtes-du-Rhône Villagesvinerna upptar 3 600 hektar.
Côtes-du-Rhône
Med bättre kvalitet kommer naturligt också en höjning av priset på
vinerna. Så marknadsföringsfolket
har en viktig uppgift. Det gäller
att ändra konsumenternas förvänt-
>>>
6
I N T E R N A T I O N A L
ningar på en Côtes du Rhône.
Tror de fortfarande att det enbart
är ett enkelt, lättdrucket vardagsvin utan spår av komplexitet, ja då
vill de heller inte betala mer än ett
par euro för det. Det är därför inte
konstigt att de flesta intressanta
Côtes du Rhône-viner idag säljs
i mindre vinbutiker (i motsats till
snabbköp) där kunniga försäljare
kan förklara för kunderna vad det
handlar om.
av appellationer
som finns i södra Rhône finns
det egentligen bara en regel att
hålla sig till. Hitta en bra producent. Det gäller lika mycket för
en prestige-appellation som Châteauneuf-du-Pape som för Côtes
I det virrvarr
du Rhône. Vilken appellation det
handlar om är egentligen inte så
viktigt, om producenten är bra.
”Nya världen glorifierar vinmakare och gör dem till superstars, men
det är dumheter”, säger Michel
Gassier på Château de Nages i
Costières de Nîmes, ”eftersom ett
lika stort, eller till och med större,
arbete görs i vingården”. Detta är
den allmänna uppfattningen idag
bland dem som satsar på kvalitet. Och det är glädjande att det
inte bara är små producenter utan
även vissa kooperativ som har
denna uppfattning. Kooperativen
är nämligen mycket viktiga för
vinnäringen nere i södra Frankrike. Här i Rhône står de för 50 %
av produktionen.
över 100 kooperativ i
södra Rhône som en mängd småbönder levererar sina druvor till.
Ännu kan man göra rejäla bottennapp bland kooperativen men som
tur är det fler och fler som satsar på
Det finns
>>>
7
I N T E R N A T I O N A L
bra kvalitet. Ett litet framåt kooperativ som länge varit omtyckt bland
vinkännare i Frankrike är Caves
des Vignerons d’Estezargues, som
ligger nära Pont du Gard, på västra
sidan av floden. De 350 hektaren
odlas ekologiskt och ambitionsnivån är hög. Samtliga viner har låga
doser av svavel. Det är karaktärsfulla viner till bra priser. Ett annat
är Cave de Rasteau i lilla byn Rasteau.
Rasteau - en kraftfull
Côtes du Rhône Village
Rasteau är en av de många små
byar som ligger vid de vackra bergen Les Dentelles de Montmirail i
södra Rhône-dalen. Produktionen
domineras stort av kooperativet
Cave de Rasteau som grundades
1925. Hela Rasteau är på 1300
hektar och kooperativet odlar
drygt hälften av arealen, 750 hektar. 80 vinodlare tillhör kooperativet.
”Här i Rasteau har vi ett klimat
som är välsignat av gudarna”, säger den unge chefsvinmakaren
Alexis Cornu. ”Vi har ett överflöd
av både sol och den välgörande
mistralvinden.”
Jordmånen består, liksom i Châteauneuf-du-Pape, av värmehållande rullstenar av olika storlekar.
”Men våra druvor mognar lite
långsammare än i Châteauneuf ”,
säger Alexis. 70 % av vingårdarna
är på sluttningar, mellan 150 och
300 meters höjd över havet. Medelåldern på vinrankorna är hög
och 15 % planterades innan 1914.
60 % är grenache, 20 % syrah och
mourvèdre och resten är carignan,
cinsault och diverse andra druvor.
För en Côtes du Rhône Villages är
faktiskt hela 21 druvor tillåtna.
produktionen är de röda Rasteau Côtes du
Rhône-Villages, ett vin som Alexis
tycker har ganska stora likheter
med Châteauneuf-du-Pape. Jordmån och klimat är ju likartade
och även i karaktären på vinerna
finns likheter. ”Här, liksom i Châteauneuf ”, säger Alexis, ”passar
vinerna extra bra till den tryffel
man också hittar här i markerna.”
50 % av kooperativets
Grenache dominerar alltid, den
druvan är ”skelettet i alla våra viner”, säger Alexis. Ett härligt vin
är deras Ortas Haut de Village.
Druvorna till detta vin växer på
lera- och kalkstensterrasser högt
ovanför byn Rasteau. De knotiga,
80 år gamla grenache-rankorna
ser ut som skulpturer! Här finns
komplexa toner av mentol, cigarr,
lakrits och mycket mogna bär.
Drickes gärna till vilt, ett ankbröst
eller en stark ost (13 euro).
>>>
8
I N T E R N A T I O N A L
Bland byarna vid Les Dentelles de
Montmirail så finns det två stycken som gör ett Vin Doux Naturel:
Beaumes de Venise och Rasteau.
Beaume de Venise gör en vit Vin
Doux Naturel på muscat (Muscat du Beaume de Venice) medan
Rasteau VDN är ett rött vin gjort
på grenache noir till 100%. Redan 1943 fick Rasteau Vin Doux
Naturel sin egen appellation. Uttaget är maximerat till 30 hektoliter per hektar, mindre än 1 flaska
per stock. Vinrankorna är 50-80
år gamla så de ger naturligt en låg
avkastning. Den potentiella alkoholhalten vid skörd måste minst
vara 14,5%, vilket betyder minst
252 gram socker per liter. Jäsningen börjar som vanligt men avstannas med mutage, vilket betyder
att man tillsätter 95%-ig vinsprit
(ordet betyder att man gör vinet
stumt eftersom bubblandet från
jäsningen upphör). Man kan välja
att göra le mutage tidigt eller sent,
huvudsaken att den görs vid minst
5% alkoholhalt och vid högst 10
% alkohol. Det färdiga vinet har
en alkoholhalt på runt 16%.
Cave de Rasteaus produktion är Vins Doux Naturels och
man gör fyra olika sorter.
”Le Rasteau Doré” har fått en lätt
oxidering och har smak av torkad
aprikos och honung
”Le Rasteau Vintage Doré” är
3 % av
bärnstensfärgad med aromer av
muskotnöt, kanel och russin. Passar till snabbstekt, färsk anklever,
roquefort och söta desserter. ”Le
Rasteau Rouge” är ett kraftfullt vin
med smak av körsbär och kryddor
och passar utmärkt till starka ostar och desserter med choklad och
apelsin. Ett härligt vin att dricka
till julens nötter och desserter.
”Le Rasteau Signature” är en årgångsbecknad ”Rasteau Rouge”
med smak av mogna körsbär och
kakao. Perfekt till mörk choklad,
grönmögelost men också en vildsvinsstek med lingon. Alkoholen
ligger på 16,5 % och restsocker
halten på 95 gram per liter.
gör även några
vita viner. Mina favorit är Les Viguiers Blanc 2009 med 50 % grenache blanc, 40 % clairette och
10 % bourboulenc, ett mycket
trevligt och fylligt vin med friska
citrus- och fläderaromer. Druvorna skördas manuellt tidigt på
morgonen och musten jäser vid
Cave de Rasteau
>>>
9
I N T E R N A T I O N A L
låg temperatur. För 4,90 euro får
det anses som väl prisvärt. ”Vita
Rhône-viner är sällsynta”, säger
Alexis, ”så det gäller att omhulda
dem. Här har vi skördat grenache
blanc-druvorna mycket välmogna
och de kompletteras bra av den
friska, lite strama clairette.”
Les Viguiers Rosé 2009 är en rosé de
saignée, alltså en rosé som får ligga
en viss tid med skalen för att få sin
färg. Den här rosén har mycket
färg och det gällde att övervaka
noga, säger Alexis, det går nämligen mycket snabbt att få färg.
Aromerna är mogna björnbär och
svartpeppar och en liten sälta som,
säger Alexis, är typisk för årgång
2009.
årgång här i Rasteau
var 2008. Hans filosofi? Att hjälpa
vinet att uttrycka sig. ”Människans roll att göra vinet stabilt”,
menar han, ”att hjälpa till genom
omdragningar, genom att välja
lämplig jäsningstemperatur osv.
Det talas mycket om naturliga
viner, men kan man låta naturen
sköta allt?”
Alexis första
”Galningar” från
Dentellerna
Det har blivit allt vanligare att
producenter letar upp likasinnade
och bildar små sammanslutningar som anordnar gemensamma
marknadsföringsaktiviteter och
provningar. Det kan vara en grupp
inom en region eller en grupp som
samlar odlare över hela Frankrike
och även utanför. Det viktiga är
att det finns någon gemensam
nämnare, det kan vara ekologisk
odling, terroir-tänkande eller något liknande. En sådan grupp här
nere i södra Rhône är ”Les Toqués
des Dentelles”. Les Dentelles är de
mäktiga Dentelles de Montmirailbergen med sina taggiga toppar,
runt vilka flera av de mest kända
Côtes-du-Rhône-byarna
ligger
samlade: Gigondas, Vacqueyras,
Seguret, Cairanne, Rasteau med
flera. Och att vara ”toqués” betyder helt enkelt att man är lite
(bara lite) galen. Vilket säkert en
del vinodlare av den gamla skolan tycker om dessa 14. Den ge-
mensamma nämnaren? Viljan att
göra viner med personlighet och
karaktär, viner som respekterar le
terroir. Gruppen innefattar berömdheter som Domaine Marcel
Richaud och Domaine l’Oratoire
Saint Martin, båda i Cairanne.
Domaine de la Monardière,
Vacqueyras
Domaine de la Monardière i Vacqueyras är en annan ”toqué” som
>>>
10
I N T E R N A T I O N A L
drivs av Christian Vache tillsammans med frun Martine och sonen
Damien. Christian är otroligt entusiastisk och passionerat intresserad av att göra bästa tänkbara kvalitet. När Christian och Martine
tog över familjeegendomen 1987
började de med omplanteringar
och omfattande renoveringsarbeten. Detta har nu gett utdelning
och egendomen tillhör de bästa i
hela Södra Rhône. Egendomen är
på 20 hektar, med 17 hektar AOC
Vacqueyras och 3 hektar Vin de
Pays de Vaucluse. Grenache är
den viktigaste druvan. Hälften
av vingården utgörs av över 40 år
gamla Grenache. ”Med så gamla
rankor blir uttaget naturligt lågt
och vinerna uttrycksfulla”, säger
Christian. ”Vi kompletterar med
Syrah, som ger färg och tanniner,
och Mourvèdre”. Det viktigaste
för att få ett bra vin, menar han,
det är att få fina druvor. Allt börjar i vingården. ”Har man en vingård i balans, så kan man skörda
fina druvor. Druvorna ska vara så
fina att man inte kan annat än att
göra ett bra vin”. Fina druvor får
man genom ett noggrant arbete i
vingården under året: sträng vinterbeskärning, ansning av bladverket, bortplockning av överflödiga
knoppar, grön skörd... Jorden brukas ekologiskt. ”Vi använder bara
svavel och koppar för att bekämpa
svampsjukdomar”, säger Christian. ”Och tack vare mistralen som
periodvis blåser mycket hårt så be-
höver vi inte använda mycket av
dessa produkter heller”.
Huvuddelen av Grenache- och
Mourvèdre-rankorna är beskurna
i gobelet, alltså som en fristående
liten buske. ”Gobelet passar Grenache och vårt medelhavsklimat
perfekt”, säger Christian, men för
Syrah, som behöver stöd av ståltråd för att hålla sig uppe, använder vi cordon de royat. Druvorna
skördas manuellt och sorteras innan de åker ner i jäskaren. Enbart
naturjästen som finns på skalen
används för jäsningen. Musten får
ligga med skalen i runt tre veckor.
Syrah får kraftigare extrahering genom pigeage. Helst undviker man
klarning och filtrering. Vinerna
ska vara som de är, säger Christian, vi tillsätter inga produkter, vi
gör vin de terroir.
Jag har två favoriter bland de olika cuvéena som familjen Vache
gör: Les Calades och Vacqueyras
Vieilles Vignes. Les Calades görs
med 80 % Grenache. Rankorna
växer på en sandig och lerig jordmån som ger en mycket god frukt
till vinet. Det är ett vin som ska
dricka ganska svalt (15-16 grader) och ungt. Monardière Vacqueyras Vieilles Vignes kommer
från torra och magra sluttningar.
”Här trivs Mourvèdre förträffligt”, säger Christian. Det är ett
kraftigt vin som behöver tid på
sig för att mogna. Det görs på
egendomens äldsta rankor. Vinet
lagras i 600-liters ekfat i 18 månader. Egendomen gör också en
mycket god Vacqueyras Blanc av
Grenache Blanc, Roussanne och
Viognier.
Domaine Giraud,
Châteauneuf-du-Pape
Men vad händer då med södra
Rhône-dalens gamla prestigeområde Châteauneuf-du-Pape? Ganska mycket visar det sig. Den unga
generationen har satt fart på utvecklingen i denna ärevördiga appellation och ser till att vinerna nu
återigen är värda sitt pris (ja, för
det mesta i alla fall). Att sedan den
amerikanske gurun Robert Parker
formligen avgudar Châteauneufdu-Pape gör inte saken sämre för
dem som vill exportera till andra
sidan Atlanten.
>>>
Charles Smith Wines.
Nu är du bara ett klick
från rock’n’roll!
11
I N T E R N A T I O N A L
under andra världskriget dansade man på andra
våningen i påvarnas gamla sommarslott från 1300-talet, som då
tjänade som ett sorts Folkets Hus
för stadens invånare. Det berättar
Pierre Giraud för oss. Hans mamma brukade gå dit på bal. En tysk
sprängladdning under krigets sista
dagar satte dock punkt för detta.
Men utsikten är fortfarande magnifik och ruinen med sitt enda
torn sevärd i alla fall.
Så sent som
har ”pensionerat”
sig från sin egendom Domaine
Giraud och med varm hand överlämnat ansvaret till sina barn, Marie och François. Källaren finns
inne i staden Châteauneuf-duPape. Vingårdarna är utspridda
över appellationen. De 19 hektaren är uppdelade på inte mindre
än 64 olika markplättar. ”Kalkstenen finns överallt i jorden”, säger
Marie, ”likaså de stora stenarna
– galets roulés - som är så typiska
för Châteauneuf-du-Pape”. Skillnaden är att det finns mer eller
Pierre Giraud
mindre sand och mer eller mindre
lera. ”Parcellerna Le Crau och Pignan, som vi använder till vår prestigecuvée Les Grenaches de Pierre, är extra sandiga vilket ger en
mjuk och elegant karaktär till vinet”, tycker Marie. Les Grenaches
de Pierre görs bara vissa år och
då i små volymer, 200-300 lådor.
Som hörs på namnet är det 100
% Grenache och en hyllning till
pappa Pierre. Le Crau och Pignan
är hans favoritterroir. Det är förstklassisk mark med mycket sand,
säger Marie, nära Château Rayas
och Vieux Telegraphe. Rankorna
är 100 år gamla och skördas i flera
omgångar för att få riktig mognad
på samtliga druvor. Vinet lagras
enbart på betongtank och får varken klarning eller filtrering innan
buteljeringen, ”allt för att bevara
aromernas intensitet”, säger Marie. 2006:an har varma aromer av
russin och välmogna röda bär, stor
koncentration och en smak som
dröjer sig kvar.
Släkten Giraud
har odlat vin i Châ-
teauneuf-du-Pape sedan påvarnas
tid så Marie och François har
många generationers kunnande i
ryggen som de har spätt på med
gedigna utbildningar. Båda två är
utbildade önologer. Att de båda
har en stor passion för sitt yrke
kan man inte ta miste på. De har
delat upp arbetet sinsemellan, säkert en god idé. François tar hand
om arbetet ute på fältet och Marie är inne i källaren. Marie och
François tog över egendomen från
sina föräldrar 1998. Pappa Pierre
finns fortfarande i bakgrunden
men han verkar helt nöjd med
att det är barnen som bestämmer
och inte så lite stolt dessutom!
När det kommer besökare tar han
gärna tillfället i akt att prova de
nya årgångarna. Pierre sålde sitt
vin i bulk till olika vinfirmor i regionen, men François och Marie,
som 1998 var 19 respektive 23
år gamla, hade andra planer. De
ville skapa sitt eget vin och första
årgången kom direkt, år 1998.
”Vi gör idag 40 000 flaskor om
>>>
VINBANKEN
12
I N T E R N A T I O N A L
året”, berättar Marie. Vilket, om
jag räknar rätt, blir en mycket låg
avkastning per hektar. Ja, säger
Marie, avkastningen blir liten helt
naturligt. Det ser vi till redan vid
vinterbeskärningen.
Egendomens signum är de många
gamla vinstockarna som bidrar till
karaktären på vinerna. I vingården
växer dessa gamla rankor blandade
med lite yngre, vilket betyder att
man måste skörda i två omgångar.
De unga rankorna mognar först
och skördas tidigare än de gamla.
”Det är mycket viktigt att bestämma rätt skördedatum”, säger
Marie. ”Vi vill skörda vid perfekt
mogna och måste därför plocka på
exakt rätt dag”. Hon och François
använder inte refraktometer längre för att kontrollera sockerhalten.
De föredrar att smaka och tugga
på skalet och kärnorna för att få
en uppfattning om den fenoliska
mognaden. Är den bra så brukar
sockerhalten också vara tillräcklig.
Marie tycker till och med att balansen i vinerna har blivit bättre
sedan de slängde iväg refraktometern. De skördar normalt i början
av september vilket oroar Marie
en aning. Hennes pappa skördade
nämligen oftast i mitten av oktober.
för syskonen
Giraud. Den ska respekteras både
ute i vingården, genom att inte
använda kemiska produkter och
inne i källaren, genom att enbart
Terroiren är viktig
använda den naturliga jästen.
Man föredrar en mjuk extrahering under jäsningen för att inte
de mogna druvorna ska ge alltför
kraftiga viner. Balansen är hela
tiden i centrum. Den viktigaste
ändringen som syskonen har infört, är, tycker Marie, avstjälkningen. I Châteauneuf-du-Pape
var det länge tradition att ha stjälkarna med under jäsningen men
det ändras nu med den nya generationen. Marie tycker att stjälkarna ger alltför sträva tanniner och
en onödig ”grönhet” till vinerna.
Deras Cuvée Tradition är en klassisk Châteauneuf-du-Pape med
bra frukt och koncentration. Deras cuvée ”Les Gallimardes”, däremot, kan sägas vara en modern
Châteauneuf-du-Pape. Frukten
är frisk och i doften finns svarta
oliver, krossade till tapenade.
Smaken är intensiv med en viss
>>>
13
I N T E R N A T I O N A L
mjukhet. Grenache dominerar.
Det är en modern stil med mycket
frisk frukt, stor koncentration och
”rena” aromer. Rudy Ricciotti,
syskonens kusin och arkitekt, har
skapat etiketten till denna cuvée,
som skiljer sig från Cuvée Traditions mer traditionella etikett.
Den vita Cuvée Cuvée Gallimardes
är gjord på lika delar Grenache
Blanc, Roussanne, Bourboulenc
och Clairette. Ett mycket gott
vin med honung och blommor
i aromerna. Smaken är komplex
och lite fet. Kan gärna drickas till
svamprisotto eller inte alltför starka ostar.
ett av de
varmaste i Frankrike men det hindrar inte att årgångarna skiljer sig
från varandra. Vi smakar 2008:an
från fat. Det var ett svårt men intressant år, säger Marie. Det kom
både hagel och mycket regn som
förde med sig röta. ”Vi förlorade
40 % i kvantitet”. Vinet har en fin
Visserligen är klimatet
frukt och är ganska lättdrucken
trots ungdomen. Syrah är kraftig
och Grenache mjuk, så de kompletterar varandra bra, tycker Marie. Årgång 2007 var ett helt annorlunda år. Då hade vi perfekt
mogna druvor, berättar Marie.
”Det var den torraste sommaren
på 20 år och vi hade bara 35 mm
regn under de tre sommarmånaderna”. Både 2009 och 2010 uppvisar stor potential och vi ser fram
emot att prova dessa viner när de
så småningom är buteljerade.
Fine Wines egen hemsida
w w w. fi n ew i n e. n u
Här hittar du de senaste 4 nr av Fine Wine på svenska och engelska. Bara att ladda
ner eller läsa på skärmen och undersöka alla spännande länkar.
Välkommen till Fine Wine – your online wine magazine.
14
T I
A
R N
I N T E R N A T I O N A L
Klipp ut och tag med
Serrata Belguardo
Art. nr: 22955
Pris: 99:Alkoholhalt: 13,5%
www.johanlidbyvinhandel.se
Hälften av alla som
drunknar har alkohol i blodet. 15
I N T E R N A T I O N A L
vinlandet upp och ner
gör allting rätt
Text & bild Johan Franco Cereceda
Säga vad man vill om vinlandet Down under, alltså Australien, men framgångar har det. På
Sverige hamnar försäljningen på tredjeplats och renomméet stiger. Det riktigt spännande är
nu att landet står för mångfald, kanske mer än någonsin tidigare.
>>>
16
I N T E R N A T I O N A L
att man i Australien får
göra lite som man vill. Om vinet
har för lite syra, häller man helt
sonika i lite vinsyra i drycken.
Om det däremot har för lite strävhet, ja då häller man i lite så kallat
önologiskt tanninämne. Vinet, är
den nedsättande sammanfattningen när det kommer till vin från
Australien och många andra delar
av Nya världen, produceras i vineriet. Och inte som i fina Gamla
världen, i vingården. Begrepp som
terroir, cru etc är därmed helt
verkningslösa när vi hamnar på
andra sidan jordklotet.
Ponera att det nu är så, att man
verkligen får göra vad man vill.
Och så läser man försäljningsstatistiken på den svenska marknaden parallellt. Kanske tänker man
om, kanske inser man att det är
Gamla världen som ligger hopplöst efter och inte Nya världen
som behandlar vinet utan respekt.
Denna diskussion har förts sedan
1970-talet då Australien vann oerhörda framgångar på den svenska
markanden. Sverige var landets
största exportmarknad och i Sverige njöt vi som första land av härligt ekade Chardonnay-viner till
glada laxen, mustiga Shiraz-diton
till den nedlagda älgen, läcker
svartvinbärsstinna Cabernet-vinet
till fredagens oxfilé. Men sedan tog
det stopp. Varför? Jo, vissa mindre
nogräknade producenter hade förstått att om man gjorde vin med
lite lägre alkohol, så hamnade man
i Sverige i en lägre skatteklass och
vinet till konsument blir därmed
billigare. Hur lyckas? Genom att
hälla vatten i vin och hoppas att
ingen skulle upptäcka det. Men
det dröjde inte längre än en första
klunk av det ”nya” rödvinet från
Australien så fattades misstankar.
Det sägs
Peter gago
Snabbanalys på dåvarande Vin
& Sprit och tilltaget uppdagades.
Och exporten störtdök.
Men nu är man åter på banan. Och
detta med besked. Visst finns det
fortfarande en del i vinnäringen
som experimenterar hej vilt, en
mikronduschar sina vinrankors
druvklasar för att manipulera
fram ädelröta, en annan provar att
göra vin på kemiska substanser, en
tredje fortsätter att krydda vinet
i vineriet. Men lejonparten satsar
hårt, seriöst och energiskt. Svaret
på dessa ansträngningar hitta vi ju
dessutom i buteljen, flaskan, boxen,
pet-flaskan, plåtburken eller i tetran, för även när det kommer till
förpackning är kreativiteten häpnadsväckande och närmast oslagbar.
Justin McNamee, tidigare på Tatachilla i McLaren Vale I South
Australia, äger nu en egen vingård, Samuel’s Gorge Wines, som
jag träffade vind ett tidigare besök
var och är emellertid mycket noga
med växtplatser.
− Läget här är bäst för Cabernet
Sauvignon och ser du sluttningen
bakom det stora trädet, där odlas vi
Shiraz eftersom det är en söderslutt-
>>>
17
I N T E R N A T I O N A L
ning, säger han och sveper sin hand
i en långsam horisontell rörelse.
Vi hoppar in i bilen igen, avverkar ytterligare några kilometer
i ett sagolikt vackert, böljande
McLaren Vale i South Australia, bara några mil från charmiga
miljonstaden Adelaide. Här ligger vinerierna normalt inte mitt i
vingården, utan ett rejält avstånd
från detsamma. Det är varmt,
Justin McName beklagar frånvaron av luftkonditionering i bilen,
men kommer vi någon mil norrut
en bit bort från kuststaden, mot
Adelaide Hills, är klimatet något
svalare. Vi kliver återigen ur bilen
och Justin pekar och förklarar.
− Det bästa är att vi har odlingar i
flera olika vinregioner vilket gör det
lättare för oss att sedan hitta den
bästa blandningen för våra viner.
Alltså, två sanningar: 1. Värmen,
det är stundtals obegripligt hett i
Australien, men här finns också
en rad mikroklimat som går att
spåra. 2. Även om vinet nu görs i
vineriet, är det vingården som står
i centrum, som ger vinet en råvara
som sedan blandas med en annan
råvara med skild karaktär.
Att tillåtas blanda druvor från
olika vinområden har av traditionalister i Europa alltid ansetts
som kontroversiellt. Man tappar
ursprung, är den starkaste argumentering. Men samtidigt, om vi
ser till den nya vinlagstiftningen
inom EU och som träder i kraft
1 januari 2012, så vet vi att en av
tre kategorier viner som tillåts göras, handlar just om att man får
ta exempelvis druvan Merlot från
olika växtplatser i ett land, blanda dessa och sedan skriva Merlot
med stora bokstäver på etiketten.
Ursprunget blir det land där man
gjort vinet. Så diskussionen bör
väl i och med detta ha dött ut, kan
man tycka.
till Australien där
vinet står i centrum sedan man i
slutet på 1990-talet författade ett
manifest, Strategy 2025 i vilket
man deklarerade att landet skulle
vara världsledande på i princip
samtliga punkter som har med
vinnäring att göra.
Nu kommer det kanske inte riktigt att bli så, landet tampas ju
med värmen, vattenbrist och
skogsbränder, men att landet rusat framåt, inte minst på den inMen tillbaka
ternationella marknaden, är uppenbart. Idag har Australien över
170 000 hektar vinodlad mark, en
fördubbling på de senaste decennierna.
Några dagar i Melbourne och
besök på en av många vinmässor som hålls i landet, visar med
önskvärd tydlighet att landet vinner kanske framför allt när det
gäller kvalitetsviner, riktigtvspännande diton på gröna eller blå
druvor. Det har länge talats om
Shiraz som landet nationaldruva,
och överekade Chardonnay-viner
som vi idag tar avstånd ifrån, men
man glömmer lätt de stora vinerna, visst Penfolds Grange alla
ära, men det finns så mycket mer
och på en rad andra intressanta
druvor. Sant är att landet inte har
en inhemsk druva, därför detta
oerhörda jobb med att låta Shiraz
symbolisera den progressiva vinnäringen, men bakom detta muskelpaket titta nu viner på allsköns
druvor fram: viner på Carignan,
Grenache, Petit Verdo, Malbec,
Tempranillo, Cabernet Franc och
Pinoit Noir. Och på vitvinssidan
handlar det om viner på Riesling,
Albariño, Sauvignon Blanc, Pinot
>>>
18
I N T E R N A T I O N A L
Blanc. Men störst av dem alla är
Semillon.
Traditionslöshet? Nja, om vi tittar
på den sistnämnda druvan vet vi
att det finns en tradition i att göra
läckert torra viner på Bordeauxdruvan, så kallade Dry Semillons
som tillverkas på delvis ädelrötade
druvor. Men smaken
är knastertorr och ett
under av syra.
Men det senaste
och det vi kommer att höra mer
av är viner generellt
på Semillon som
blivit en veritabel
trenddruva bland
australiska vinproducenter. Och druvan passar betydligt
bättre än de kallkrävande Riesling, Albariño, Sauvignon
Blanc, även om det
finns vissa områden där odlingsförutsättningarna är
formidabla bra. Men storskaligt
har vi redan sett hur druvan/vinet/´ kommit att slå, inte minst
i Sverige. Här hittar vi viner som
B3 Semillon från producenten
B3Wines, Brokenwood ILR Reserve Semillon från producenten
Brokenwood samt Tim Adams
Semillon från producenten med
samma namn. Veritabla representanter för det exklusiva vita vinet
från landet på andra sidan jorden.
Och när vi ändå är inne på exklusiviteter. Då går det liksom inte
att förbise Penfolds och stjärnvinmakaren Peter Gago som nyligen
på ett Sverigebesök presenterade
något av det bästa både vinfirman
och landet har. En veritabel uppsättning lyx signerat Down under,
men där allt är rätt. Peter Gago
himself är dessutom en förträfflig
ambassadör för landets vinnäring
då han åker jorden runt varje höst
för att prata vin, visst eget vin,
men det smittar liksom av sig på
hela landets viner. Men till våren
är han untouchable, då är det
skörd i hemlandet som gäller.
− Penfolds har ju ett gott internationellt rykte. Våra viner är ju referenser i hela världen och mycket
illustrativa över vad Penfolds kan
göra i vinvärlden efter över 165 års
erfarenhet av vintillverkning i Australien, säer han i all ödmjukhet.
Nyligen släpptes företagets ikonviner på den svenska marknaden, en
lansering som ger eko bland vinaficionados i hela landet. Vinerna
som släpptes är Penfolds Grange
2005, Penfolds Yattarna Chardonnay 2007, Penfolds St Henri
Shiraz 2006, Penfolds Bin 707
Cabernet Sauvignon 2007, Penfolds RWT Shiraz 2007, Penfolds
Magill Estate Shiraz 2007 samt
Penfolds Reserve Bin 08A Chardonnay 2008.
– Årets släpp innehåller flera exceptionella Penfoldsviner och det
50-års jubilerande St Henri är
definitivt ett av dem. St Henri är
en alternativ upplevelse av Shiraz
i förhållande till Grange - och
årgången 2006 är
inget
undantag.
Året var enastående i Barossa Valley och McLaren
Vale där druvorna
till St Henri odlas.
En het start på året
följdes av mildare
väder vilket gav en
underbar smak och
färgutveckling, vilket skapade ett elegant och välpolerat
vin, berättar Peter
Gago, chefsvinmakare på Penfolds.
Kanske är d’Arenberg
ändå den producent
som gett starkast intryck efter flera resor i Australien.
I synnerhet då vintillverkningen
leds av den mycket egensinnige
Chester Osborne.
intryck av mr Osborne är att det är en oerhört sensitiv
människa vi har att göra med, han
lyssnar uppmärksamt, talar långsamt och med en okuvlig pedagogisk självklarhet, det är viktigt att
det han säger uppfattas rätt, när
han berättar om vingårdens olika
delar nästan som vore de familjemedlemmar. Han har ett mycket
intensivt och emotionellt förhållande till sitt arbete.
Att han går sina egna vägar märks
tydligt på vinsidan. Här finns en
uppsjö av viner som i flera år har
Mina första
>>>
19
I N T E R N A T I O N A L
överraskat, imponerat, förvånat, ställt till
det om man har en fördomsfull uppfattning om vad som går att prestera i landets
vingårdar. Och visst märks influenser som
erhållits under resor i Spanien, Frankrike,
Italien och Tyskland.
− Jag uppskattar väldigt mycket viner från
Rhône-dalen, med den koncentration och
kraft som finns, berättar han och låter en förstå att här finns likheter med hans egna viner.
Även Priorat i nordöstra Spanien förs på
tal vilket inte är förvånande. Likheterna
mellan de båda europeiska distrikten hittar vi bland annat i druvor som Grenache,
Garnacha i Spanien, och Mourvèdre, Monastrell på Iberiska halvön. Dessa båda
druvor har varit lite av en specialitet hos
d’Arenberg, om det nu går att ringa in huvuddragen i en så pass spridd produktion.
− Vi odlar även sedan länge Tempranillo.
Vi var också bland de första att plantera
Viognier, Roussanne och Marsanne i Australien, berättar Chester Osborne och bekräftar åter släktskapet med Rhônedalen,
berättade han för mig för en tid sedan.
är förrädisk att låta påskina att
d’Arenberg står för något nytt. Här används
den gamla, klassiska tekniken, druvorna är
om ibland inte de gängse så i alla fall bekanta och närvaron till några av Gamla
Världens mest säregna distrikt är uppenbar. Samtidigt omkullkastar d’Arenberg
den nästan officiella versionen som talar
om ett Australien som vinkontinent med
överbetoning på ekspån, syltiga Shiraz-viner, ostrukturerad Riesling och honungsglaserade Chardonnay-viner. Här finns bra
mycket mer att hämta.
För det är precis så vi måste behandla australiska viner, bort från strömmen, ut i avkrokarna, kör förbi välkomnande skyltar
om vinprovningar, in på småvägarna, kör
i motsatt riktning, ta av för tidigt eller för
sent. Där hittar vi dem ofta, personligheterna, och det säregna, det som är alldeles
specifikt för en vinkontinent som fortsätter
att överraska. Inte minst när det kommer
till prestigevin.
Det kanske
Goda nyheter
för finsmakare
Snart är det dags för vinterns
dryckesauktioner med Systembolaget
och Stockholms Auktionsverk.
Auktioner
Den Lilla dryckesauktionen för
enstaka flaskor går av stapeln den
14 december klockan 15.00 hos
Stockholms Auktionsverk Magasin 5,
Frihamnen i Stockholm.
Den Stora dryckesauktionen startar
den 15 december klockan 12.00
hos Stockholms Auktionsverk på
Nybrogatan 32 i Stockholm.
Visning
Objekten visas måndag den 6 december
samt under den Lilla Dryckesauktionen
den 14 december, båda dagarna
klockan 15–19. För visning annan tid
eller för frågor, kontakta
Stockholms Auktionsverk på 08-453 67 91.
Du hittar alla objekt på
www.auktionsverket.se och i den
tryckta katalogen.
Läs mer på www.systembolaget.se och
www.auktionsverket.se
20
I N T E R N A T I O N A L
S H I R A Z M O U RV E D R E
SHIRAZ MOURVEDRE 2010
ARTIKELNR: 32135
ALKOHOLHALT: 14%
PRIS: 69:-
En sydafrikan
i basker ...
Atlantkustens koncentrerade
mognad kryddat med franskt
temperament.
Elegant, tidlös och distingerad.
Bästa köp!
Allt om Vin, 9/2010
WWW.AMKA.SE
Alkohol är
beroendeframkallande
21
I N T E R N A T I O N A L
peter thustrup om
dryckesauktionen
i stockholm
5054
Château Suduiraut 1967
5076
Meursault Clos de la Barre 1989
Sauternes, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
Underbart år för Sudiraut, säkert tre helt olika smaker givet de skilda nivaerna, men nu helt mogen, inte
provat nyligen, senast 10 år sedan, men bör vara strålande 90/100
u. 2vts, 1ts
3 bts
5.400 – 6.000
€ 590 – 650
Comtes Lafon, Côte de Beaune
Stored in private cellar
12 bts en dyrgrip,
1989 var ett mycket koncentrerat år f¨¨Or vit Bourgogen, ofta botrytis, sauternes-liknande viner. Lafon
provat 5 gånger, bättre ung men håller bra, blir bättre
i glaset efter en timme. 95-90/100
19.200 – 21.600
€ 2.100 – 2.400
5057
Château d’Yquem 1983
Sauternes, 1er Cru Supérieur
Underbar Yquem, jag foredrar Yquem med lite âlder,
och 1983 börjar bli fin nu, lite mindre sötma och mer
komplexitet. Provat 16 gånger 95-100/100
Stored in private cellar
5 bts
15.000 – 20.000
€ 1.630 – 2.200
5090
Château La Lagune 1987
Haut-Médoc, 3ème Cru Classé
Ett vin som var hyggligt som bäst 1990-1995, men är
idag tunt men ganska elegant trots allt, värt €20 max
30/flaska
Stored in private cellar
12 bts (owc)
4.800 – 6.000
€ 520 – 650
22
I N T E R N A T I O N A L
5096
Château Chasse-Spleen 1988
5123
Château Latour 1949
Provade på fat, mycket lovande, och har hâlligt sig genom åren, stramt och taninrikt som många 1988’or,
men underbart kryddigt och välbalaserat 90/100
Moulis, Cru Bourgeois Exceptionnel
Stored in private cellar
12 bts (owc)
6.000 – 7.200
€ 650 – 780
Provat en flaska, för mer än 10 âr sedan, lâg skuldra,
med enormt mycket avsats, sâ uppenbarligen en flaska
som inte haft ett lätt liv, men vinet var trots det gudomligt, komplext, lâng eftersmak, nästan allt man
kan begära. Sâ det kanske är ett vin som klarar lite
stryk och ändâ ligger nära toppen ! 95/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
u. hs
Slip label: Cruse & Fils Frères, Bordeaux
1 bt
10.000 – 12.000
€ 1.090 – 1.300
5119
Château Mouton Rothschild 1945
Pauillac, 1er Cru Classé
En stor klassiker, provat 5 gånger och har alltid hållit mâttet, även med lite sämre nivâer, perfekt balans
och finess, saknar kanske lite djup och komplexitet,
jämfört vad man skulle kunna förvänta sig. Saknar lite
charm, jag föredrar Latour 1945 för att inte prata om
Petrus 1945 som är ett minne för livet 92-95/100
Stored in private cellar
u. hs
1 bt
30.000 – 35.000
€ 3.250 – 3.800
5121
Château Mouton Rothschild 1947
För mig med 1949, den bästa Mouton som gjorts. Provat I Magnum, Komplex, djup, fin tobak, lite gamla
löv, cassis sylt, etc, man kan nästan finna det man vill !
Exceptionellt, (om väl lagrad) provat 2 gânger I magnum 100/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
u. hs
Slightly bin soiled label
1 bt
12.000 – 14.000
€ 1.300 – 1.500
5125
Château Mouton Rothschild 1952
Mitt födelseâr, provat 5 gânger, de dåliga nivaerna var
besvikelser 84-86/100 men en Magnum och en butelj
I perfekt skick var strålande ! Underbar Mouton 95
och 98/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
u. hs
Bin soiled label
Slip label: Vilh. Christensen, København
Danish tax label
1 bt
4.000 – 5.000
€ 440 – 540
5127
Château Lafite Rothschild 1959
Bara provat 2 gânger, men runt 98/100 för 20 âr sedan , men många andra 1959’or hâller pâ att falna sâ
skruva ner förväntningarna, kan vara lite tunnt nu,
men tillhör en de stora klassikerna 98-93/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
23
I N T E R N A T I O N A L
u. us
Soiled label
1 bt
8.000 – 9.000
€ 870 – 980
5128
Château Latour 1959
Provat 5 gânger, alltid bra noteringar, senast 2003 i
Verbier, en strâlande Bordeaux med all den klass och
komplexitet man kan begära av ett perfekt vin. Satte
senast 99/100, vet inte varför den inte fick 100.
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
u. us
Soiled label
Slip label: Barton & Guestier, Bordeaux
1 bt
8.000 – 9.000
€ 870 – 980
5130
Château Lafite Rothschild 1961
Inte en av de bästa 1961’ona (som ju var en av de 10
bästa årgangarna under 1900 talet), men mycket bra
87-93/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
u. us
Soiled label
Danish tax label
1 bt
6.000 – 7.000
€ 650 – 760
5131
Château Lafite Rothschild 1970
Provat 8 gânger. Lite tunn och ibland relativt ointressant, men kan vara en mycket god mâltidsdryck och
ger alltid ett underbart välbefinnande 80-92/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
1 bt
3.000 – 4.000
€ 330 – 440
5162
Château Mouton Rothschild 1985
Jag har alltid gillat Mouton 1985, inte pretentiöst vin,
men allttid jäkla gott. Provat 13 gânger 90-94/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
Soiled label
1 mag
4.000 – 5.000
€ 440 – 540
5173
Château Mouton Rothschild 1986
Provat 20 gânger. Fran 1990 till 1993 var det här min
favorit, koncentrerad, frukten dolde väl de lite torra
tanninerna, (92-100/100) men de senaste âren har
det blivit torrt, stumt och trâkigt, forfarande potentiellt ett stort vin, men svârt att veta vad man skall tycka
nu. Kanske inne I en bscvärlig period ? 90+?/100
Pauillac, 1er Cru Classé
Stored in private cellar
Bin soiled labels
One stained label
6 bts
24.000 – 30.000
€ 2.600 – 3.250
24
I N T E R N A T I O N A L
S H I R A Z M O U RV E D R E
En sydafrikan
i basker ...
Atlantkustens koncentrerade
mognad kryddat med franskt
temperament.
SHIRAZ MOURVEDRE 2010
ARTIKELNR: 32135
ALKOHOLHALT: 14%
PRIS: 69:-
Årets
bubblare!
Art nr BS 77151
Pris 141:-
Elegant, tidlös och distingerad.
Bästa köp!
Allt om Vin, 9/2010
Freixenet Nordic AB
www.freixenet.se
WWW.AMKA.SE
Alkohol är
beroendeframkallande
25
I N T E R N A T I O N A L
i fokus:
portviner tawny
och colheita
Text and Photo: Stuart George
Vid Vila de Gaia på södra sidan av Duoro at Porto, flyter floden under bron Ponte de
Dom Luis mot Atlanten. 550 miles från källan i norra Spanien. Ett bländande ljus och
grym hetta studsar på de vita stenarna. Förutom tillgången till floden ( och låga skatter
som fick portvins-producenterna att slå sig ner här från början) kan det tyckas vara en
helt otänkbar plats att producera och lagra vin på.
här har för det
mesta stora glasfönster så att besökarna kan få njuta av utsikten och
ljuden från flodbädden. Trots att det
för det mesta finns ett antal ”raeblos”
(träbåtar) tillagda utanför Portmagasinen utmed floden, så har mycket av
den romantiska känslan som man associerar med portvin försvunnit. Nuförtiden körs vinet till Porto med bil oftare
än med dessa ”raeblos” och maskiner
krossar druvorna oftare än fötter.
På grund av floden, är vinkällarna alltid placerade över mark här, och har
oftast trätak och stengolv. I Calém`s
Provningsrummen
vinkällare och museum finns det
märken som anger hur högt floden
har nått. 1909 till exempel, nådde
Doro hela 5 meter över sin nuvarande nivå.
Port på fat kräver ständig
uppmärksamhet
I juli 2010 besökte jag Vila Nova
de Gaia och provade Tawny och
Colheita viner från Sogevinus group
som ägas av det spanska finansföretaget Caixanova, vars vininvesteringar
innehåller Barros, Burmester, Calém,
Gilberts och Kopke.
Bra kvalitetsdruvor från A- och Bgraderade vingårdar i Cima Corgo
eller Duoro Superior blir till Tawny
Ports. Efter att beslutet är taget att
skapa en Vintage Port eller en Single
Quinta, så kan resten bli en Tawny.
Tawny åldras vanligtvis på stora ekfat
som kallas ”pipes”, traditionellt mellan 580 och 630 liter (550 liter i Duoro) men som i praktiken innehåller
ända upp till 60 000 liter. Calém har
några 100-åriga fat som från tid till
annan renoveras med nytt trä men
det ursprungliga ramverket återstår
alltid. Dessa riktigt gamla fat tätas
>>>
26
I N T E R N A T I O N A L
med vax för att förebygga och reparera läckage.
Årtalet på en etikett med Tawny Port
är endast en uppskattning. Dessa
viner är komplexa blandningar av
gamla och unga viner, som en familjesamling runt bordet en söndagskväll.
Blandade non-vintage viner som
dessa, där stilen och smaken är avgörande, beror på vinmakarens
skicklighet och omdöme. De olika
”husens” stilar kan lätt bli spårade:
Calém är elegant, Barros och Kopke
mer strukturerade och Burmester
Colheitas innehåller en rustik skärpa
som åren inte kan förändra.
Ett varsamt hanterande krävs för att
försäkra att ett vin som tillbringat
mer än 50 år i ett fat, är i god kondition när det slutligen buteljeras. Som
ett barn kräver en Tawny Port ett
ständigt passande. De måste omtappas för klarning minst en gång per
år. Oftare omtappning innebär mer
oxidination. En solid syra behövs för
att uthärda all denna tid på fat.
Portviner – en
generationsfråga?
En Colheita är ett årgångsvin som
har lagrats på ekfat minst i sju år –
speciellt en daterad Tawny. Men de
allra flesta Colheitas är lagrade under en mycket längre tid är sju år.
I novellen Todos os Nomes (All The
Names), skrev årets Nobelpristagare
José Samarago, ” Även om klockan
försöker övertyga oss om motsatsen
- så är tiden inte alltid densamma
för alla.” Medan Tawnies till största
delen beror på ursprung och handhavande, så är de vintage baserade
Portvinerna som t ex Colheitas
sprungna ur naturen och till stor
del beroende på omständighetena
just det specifika året som druvorna
skördades.
Precis som Tawnies, utvecklas inte
heller Colheitas i flaska. Men hur
som helst betyder olika års buteljering olika för olika typa av viner.
Kopke har Colheitas från så långt
tillbaka som 1937 och framåt som
är buteljerade i ordning (eller speciellt för engelska vinskribenter). Vinerna som jag provade i juli 2010
kommer att smaka annorlunda om
jag har tur och får prova dem igen
om några år.
Prisutvecklingen på åldrade portviner är en utmaning i sig. Det
betyder låst kapital, förluster av uttorkning och dunstning och höga
försäkringskostnader. En portvins-
tillverkare är tvungen att göra viner
som inte kommer att buteljeras eller säljas på över 50 år eller mer. En
modern bankdirektör skulle bli bestört över en sådan affärsplan.
Den moderna smaken går mot ljusare, fräschare mat och dryck. Dagens
konsumenter upplever fortifierade
viner som passé och dricker dem
mycket sällan idag. I så fall måste de
vara något alldeles särskilt med dem.
Det är synd att så många fantastiska
viner måste rättfärdiga sig själva
före att nå sin publik, men de bästa
Tawnies och Colheitas är verkligen
mycket speciella. De förtjänar verkligen att bli bevarade och uppskattade
av kommande generationer.
Provningsanteckningar
Följande viner provades hos Vila
Nova de Gaia den 24 juli 2010 tillsammans med Fernando Oliviera,
Masterblender for Barros och Cátia
Moura, CM på Sogevinus.
Barros 10 år Old White Port
(fatprov)
Samma tillverkning som för de röda
vinerna. Färg som en röd Tawny,
antyder dunkel oxidination. Torkade frukter, lite russin. Rik och
>>>
27
I N T E R N A T I O N A L
omfamnande. Svårt att skilja från
en röd 10 årig Tawny Port.
Kopke 20 år Old White Port
(fatprov)
Etablerat 1638 är Kopke det äldsta
Port varumärket. Deras viner säljs i
speciella handstencillerde flaskor.
Kopke är något av pionjärer för -20.
-30 och -40 år gamla Old White
Tawny Ports eftersom ett par andra
endast gör 10 årig Old White.
Samma färg som innan. Mandel
dofter och en mjukare avslutning
än den 10 åriga med lite mindre eld
på slutet.
Kopke 30 år Old White Port
(fatprov)
Färg som innan, men mer fat smak
är uppenbar på slutet. Syran är
mycket mer kavat än i 10- och 20
års proven.
Kopke 40 år Old White Port
(fatprov)
Ännu ett steg upp i syran. Nu är
den lika spänd som en gitarrsträng.
Fernando Oliviera förklarade att oxidinationen gör att vattnet försvinner. Konsekvensen blir att syran blir
mer uppenbar. Slutet är moget med
vågor av triumferande syra som balanserar på ca 100 gr socker per liter.
Calém Colheita 1989 (fatprov)
Bärnstensfärgad Tawny som solnedgången över Porto. Mjuka toner,
väcker apelsin och en del kryddighet. Syran och ca 125 gr socker per
liter balanser bra med varandra precis som Leonard Cohens ”Bird on
the Wire”. Utsökt.
Burmester Colheita 1979 (
fatprov)
Djupare färg än 1989. Mukare toner än 1989 men smaken av fat är
som den 30 åriga Kopken. (Den här
är 31 år) Strukturen är ljuvlig men
smakerna är definitiv, torr, kärv och
skrovlig.
Burmester Colheita 1963
(fatprov)
Tillbaka till solnedgången 1989. En
del ektoner igen, men även honung.
Vacker komplexitet, med smeksam
syra hela vägen. Sötare än de andra,
Välkommen som prenumerant på
kanske. Fantastisk längd – som Duoro, den går hela vägen. Naturligtvis var 1963 en fantastisk årgång för
portviner.
Burmester Colheita 1955
(fatprov)
Färg som tidigare. Vacker doft av
kryddor – kanel kanske. Lite smak
av fat också igen men inte så fint
som i 1963. Som ett oskarpt fotografi, det blir suddigt i kanten.
Burmester Colheita 1938 (
fatprov)
Ljusbrun, som en bränd kräm av
”Pastel de Nata”. Djupare mörkare
doft med några kryddor igen. En
del spritdoft också. Mjuk, komplex
och balancerad i smaken. Yum.
Fine Dining
Din egen tidning som handlar om just det – fine dining.
Kommer 4 gånger om året och till din egen mailbox om du vill.
Anmäl dig utan kostnad som prenumerant nu eller ge Fine Dining till en god vän – en julklapp som
räcker hela året.
Skicka dina kontaktuppgifter och mailadress till:
[email protected]
Men gör det snabbt – Fine Dining kommer ut om ett par dagar inför helgerna….
28
I N T E R N A T I O N A L
PICOS do Couto Reserva 2007, 88 kr - 75 cl, 14%
yhe
FYND!
Allt om Vin 2010
yhe
t! n
FInnS I SyStembOlagetS alla butIkeR, nR 6700
t! n
Stöd vår
verksamhet att
t! n
yhe
FYND!
Di.se 2010
stellankramer.se
Dão, Portugal
t! n
yhe
informera om
Fine Wines
J.P. Chenet brut mousserande, 69 kr - 75 cl, 11%
nyhet SOm FInnS att beStälla På SyStembOlaget
SälJS I låDa Om 6 FlaSkOR, nR 77189
OS
S
DE R G R
t! n
yhe
Skicka in ett mail med dina
®
MUNDUS vini
EIS
En present som varar länge.
N ATIO NA
NTER
LE
INPR
WE
Fine Wine under hela 2010.
EI
yhe
t! n
RUIT
A L HORA
N
DOC Bolgheri
I O
BÄsta
KÖp!
Passa på och ge dig själv eller
TAllt
A
om Vin, 2010
N
E R
T
goda vänner och
N
I bekanta
GOLD
De
ut sc
1
hla nd 2 0
0
Ruit hora 2007, 129 kr - 75 cl, 14,5%
FInnS I FleRa SyStembOlagSbutIkeR OCh gåR att beStälla tIll alla, nR 2842
ENaståENDE! supErFYND!
Dina Viner 2009
kontaktuppgifter så skickar vi en
faktura på 250:- till dig och skriv
mailadressen till den person som
ReD baROn Shiraz, 109 kr - 75 cl, 14,5%
FInnS I De FleSta SyStembOlagSbutIkeR OCh gåR att beStälla tIll alla, nR 2194
blir lycklig mottagare av denna
present (skicka till
[email protected])
Alkoholkonsumtion
under graviditeten
kan skada barnet.
29
I N T E R N A T I O N A L
att resa i
kroatiens vindistrikt
är att resa i tiden
I Kroatien lever man sin historia. Här finns några av Europas äldsta vinkällare fortfa-
rande i bruk vilket kan verka underligt i ett land som så länge det funnits blivit invaderat från norr och söder, öster och väster. Dessutom blev den kanske äldsta vinkällaren
i Kutjevo helt tömd på sitt innehåll när ryska soldater såg till att minsta lilla slatt i de
bästa vinflaskorna från förra seklets början försvann mellan -39 och -45. Idag innehåller
samma vinkällare en samling av viner från 1946 och framåt till ett värde av 5.1 miljoner
dollar. Dörren intill är låst, den leder in till kyrkan… vad nu det kan betyda i detta gamla
munkkloster.
>>>
30
I N T E R N A T I O N A L
en mycket speciell
vinhandlare som påstår att hans
äldsta flaska med Kroatiskt vin
är från 1945. Det heter Vinoteka
BORNSTEIN och mannen som
äger det ser ut som en övervintrad
hippie, men det visar sig senare på
kvällen att han hittat två riktigt
bra röda viner från Kroatien som
vi får anledning att återkomma till
lite längre fram.
I Zagreb finns
För ett land som för första gången
i historien själva får bestämma,
måste man imponeras av den
framåtanda och engagemang som
en del av de producenter som vi
möter på vår resa visar.
Med tanke på den korta tid som
en del av vinstockarna fått på sig
att leverera, så ser framtiden ljus
ut. Inte minst hos en del av de
vinproducenter som vi besökte.
Ett lysande exempel på modernt,
förstklassigt vin presenterades av
sonen till producenten Ivan Buhac hemma i vardagsrummet.
En fantastiskt bra Merlot och en
Cabernet Sauvigon etsade sig fast
i gommen. I takt med att marknaden i hela Kroatien öppnar sig
kommer den här unge mannen
och hans syster att lyckas mycket
bra om man hittar rätt till turisterna och därmed volymerna på
restaurangerna ute efter kusten.
En annan intressant producent Zd-
jelarevic i Brodski Stupnik, har på
15 år byggt upp en modern produktionsanläggning och genom
ryska riskkapitalister också mäktat
med att bygga en restaurang och
hotell av högsta internationella
standard. Här tänker man i termer av nya marknader. Något som
inte minst visade sig i de 0.33 lit
flaskor med skruvkork avsedda för
målgruppen unga kvinnor mellan
18 till 35. På Kroatiska kallar med
dem KLINKA så namnet på denna dryck som skall ersätta cider
och vita viner för dessa KLINKAgirls blir just det – KLINKA.
Idag har man 40 % av hela den
Kroatiska vinmarknaden. Ägarens
valspråk är för övrigt:
”- Det som inte dödar oss gör oss
starkare”. Detta om att leva sin
historia.
>>>
31
I N T E R N A T I O N A L
producenterna i
Kroatien idag, Grasevina i Belje,
har fantastiska vingårdar med kullar som påminner om Bourgogne
i sina bästa stunder. Här är allt
nyrenoverat och ett par riktigt bra
röda viner på Merlot och Cabernet
Sauvignon dök upp vid en hastig
provning på Vinski Podrum.
En av de största
med röda viner utöver det
vanliga är Erdutski Vingradi och
där finns Melita Rumbag som
både är diplomerad ingenjör och
oenolog, en vinnande kombination visar det sig. Läs mer på www.
erdutski-vinogradi.hr
En annan producent
När man fördas genom Kroatien
idag kan man inte låta bli att påverkas av historien i närtid som
finns runt omkring hela tiden och
som påminner att en del av detta
var en krigszon för 15 år sedan.
Utmed Donau och runt staden
Vukovar finns knappast en människa att se förutom äldre damer
i svart som går fram och tillbaka
utanför sina totalförstörda hus.
Befolkningen som bodde här kom
aldrig tillbaka efter kriget utan
man sökte sig till andra platser
istället. Därmed blir dessa platser
tragiskt nog förmodligen aldrig
restaurerade igen.
Kroatien har alltid varit något av
en kornbod för dessa områden i
forna Jugoslavien. Här finns nästa
inga ryska fabriker anlagda och
ingen annan industri heller. Den
finns utplacerad i länderna runt i
kring. Därför är förutsättningarna
mycket bra för att viner härifrån
på sikt, när stockarna blivit lite
äldre och tekniken fullbordas.
En mycket lämplig terroir i kombination med ett bra klimat kommer att ge Kroatiska viner en hög
status åtminstone till att börja
med i närområdet. Men - här
behövs först en kampanj att omvända befolkningen från öl till vin
till maten och sen kapital att öka
produktionen så att exporten kan
börja ta fart på allvar. Men dit är
det nog ett antal år att vandra.
närmare på ytterligare
ett par av producenterna i denna
del av Kroatien t ex en leveranTitta gärna
tör till den engelska Kungahuset
Ilocki Podrumi www.ilocki-podrumi.hr och Jankovac nära ett
naturreservat i Papuk www.pppapuk.hr.
32
I N T E R N A T I O N A L
Genuin engelsk Ale från Fuller´s
33
I N T E R N A T I O N A L
tack för en god middag!
av Christopher Jarnvall
I början av september gick jag och provade viner på Borgen inför höstens
jaktsäsong. Jag spekulerade litet kring passande mat till drycken och vice versa. Vilket vin passar till ripan? Vilken dryck gör älgen mest rättvisa? Så här mot
årets slut och mitt i jaktsäsongen kan jag konstatera, att mina gissningar inte
var så tokiga. Det har blivit mycket fågel i höst – ripor, fasaner och änder. Men också älg
och hjort. Kanske slinker även en hare ner innan jaktsäsongen är över…
En kväll i oktober lagade jag ripor
i pannan. Det är något man kan
göra under ganska enkla, fältmässiga former. Litet svamp därtill
och man har en fantastisk måltid
– om man nu bara kom ihåg att
ta med sig en god pinot noir upp
till fjällstugan. Jag vill minnas att
jag drack en pinot noir från nya
zeeländska Gumfields. Bourgognevinerna blir litet tama till den
vilda fågeln. Men de kan fungera
bra till fasanen, som är mjukare i
smaken än t ex ripor och änder.
Jag lät mina fasaner och änder
hänga kylskåpskallt några dagar
innan jag flådde av bröstmusklerna och lagade till dem. Många
menar att fågel blir allra bäst om
man plockar den i stället för att flå
den – och skall man frysförvara fågeln en tid, bör man lägga in den
som den är med fjädrar och allt.
Helt rätt, skulle jag säga. Skinnet
ger god smak och lägger man bara
in bröstbitarna som de är i frysen
en längre tid, riskerar man att de
torkar. Men för att göra detta rätt
måste man ha en stor frys – och
man får inte vara lat som jag. Jag
tar bröstbitarna och lämnar resten
i skogen till rovfågel och räv att
kalasa på. De skall ju också leva…
Min envetna jack russell-valp
brukar dock sorgfälligt apportera
skroven och släpa hem dem igen.
Inte så bra – hundar bör inte äta
fågelben. Men vad gör man?!
Jo, man låter hunden kalasa en
stund (”ansvarslöst!” Skulle kanske
andra hundägare säga) och sedan
lagar man till änderna med olja och
grädde och litet apelsinsmak. Kanske Hasselbackspotatis till… Till
det vill jag dricka en mäktig pinot
noir från exempelvis Russian River
– valet föll på en Irony!
Och sedan blev det dags för en härlig älggryta! Den lagade inte jag,
men jag njöt den i gott sällskap
och fick välja vinet. Jag är ju svag
för Amaroneviner och de passar
ju utmärkt, tycker jag. I alla fall
om man skall ta en bit ost efteråt.
För den som tycker att Amarone
blir för tung till grytan, kan jag
rekommendera att man prövar ett
Rhônevin eller något av de litet
kraftigare italienska vinerna som
personalen på Systembolaget ibland kallar ”låtsas-Amarone” och
som är jättegoda till vilt och har
en trevligare prislapp.
Tack, alla goda djur för maten!
Vinet därtill kryddade det hela
till fulländning. Visst är hösten en
härlig årstid!
34
I N T E R N A T I O N A L
“Det här är
Stockholms
motsvarighet till
Osteria Verona
på Piazza Erbe
fast listan på
Primewinebar är
bättre.”
www.amaroneguiden.se
Primewinebar
Östermalmstorg 5, Stockholm
wwww.primewinebar.se
35
I N T E R N A T I O N A L
Vinresor
svenskspråkiga
med BKWine, Sveriges mest erfarne vinresearrangör
Alltid små grupper, noga utvalda producenter, fyra övernattningar
(perfekt för en långhelg eller att kombinera med annat turistande).
Arrangerat av Britt Karlsson, vinresearrangör, vinboksförfattare och
vinskribent, bosatt i Paris sedan 1990.
Vi på BKWine besöker runt 300 vinproducenter
årligen och lägger stor vikt vid att du ska få träffa
de mest intressanta vinmakarna.
5-13 mars: Sydafrika, vin
Vår första resa till Sydafrika i mars 2010 blev en stor succé.
Så naturligtvis upprepar vi den under 2011! Och eftersom
vi har upptäckt så många oerhört intressanta odlare så har
vi denna gång ännu fler spännande vinbesök. Nytt för i år
är till exempel distrikten Durbanville och Wellington
6-10 april: 3 klassiker: Vinresa i Champagne,
Chablis och Bourgogne
Vi kallar denna resa för 3 klassiker! Den tar dig nämligen
till de tre klassiska vindistrikt i Frankrike: Champagne, Chablis och Bourgogne. Och allt detta hinner vi med på en
förlängd helg, onsdag till söndag. Detta är vinresan för dig
som vill uppleva mycket under kort tid !
11-15 maj: Bordeaux: Också en klassiker
man aldrig tröttnar på!
Vi bor två nätter i den vackra storstaden Bordeaux och två
nätter på trevligt vinslott mitt bland vingårdarna i Entredeux-Mers.
18-22 maj:Toscana: Vin och gastronomi
Toscana lockar med sin vackra landsbygd, sina viner, sin
olivolja och inte minst maten. Vinet har alltid huvudrollen
på våra resor men här i Toscana ger vi även den lokala gastronomin stor plats. En dag är vigd åt aktiv matlagning då vi
får en inblick i den toskanska kökets hemligheter.
29 juni – 3 juli: Södra Rhône-dalen
Upplev den härliga Provence-värmen i ett av Frankrikes
mest dynamiska vindistrikt innan den stora turistsäsongen
har börjat. Châteauneuf-du-Pape, Gigondas, Vacqueyras
med sina härligt kryddiga viner står på programmet.
För mer information om resorna,
[email protected] eller gå in på www.bkwine.com
Charles Smith Wines.
Nu är du bara ett klick
från rock’n’roll!
36
I N T E R N A T I O N A L
verksamhet att
yhe
Stöd vår
Fräscht och blommigt matvin med en tilltalande mix av viol,
björnbär och apelsinblomma.
PICOS do Couto Reserva 2007, 88 kr - 75 cl
FINNS I SYSTEMBOLAGETS ALLA BuTIKER, NR 6700
informera om
t! n
yhe
FYND!
DN juli 2010
t! n
yhe
Fine Wines
t! n
FYND!
Di.se 2010
yhe
t! n
Dão, Portugal
L
N A
O
I
kraftfullt, friskt och fylligt mousserande vin med
Passa på och ge dig själv eller
TVälbalanserat,
A
inslag
av färsk frukt, persika och aprikos.
N
E R
J.P. CHENET Brut Mousserande, 69 kr - 75 cl
goda vänner och Ibekanta
N T
NYHET SOM FINNS ATT BESTÄLLA PÅ SYSTEMBOLAGET.
SÄLJS I LÅDA OM 6 FLASKOR, NR 77189
Fine Wine under hela 2010.
En present som varar länge.
FYND!
Dina Viner
Skicka in ett mail med dina
kontaktuppgifter så skickar vi en
faktura på 250:- till dig och skriv
mailadressen till den person
som blir lycklig
mottagare av denna present
(skicka till
[email protected])
Arthur Metz Gewurztraminer från Alcace är ett välbalanserat,
kryddigt och blommigt vin med mjuk syra, lätt fruktsötma och
lång eftersmak.
Arthur Metz Gewurztraminer 2009, 89 kr - 75 cl
FINNS I FLERA SYSTEMBOLAGSBuTIKER
OCH GÅR ATT BESTÄLLA TILL SAMTLIGA, NR 5249
stellankramer.se
Hälften av alla
som drunknar har
alkohol i blodet.
37
I N T E R N A T I O N A L
teneriffas viner
överraskar stort
Text & Bild: Ursula Hellberg
Likt fågel Fenix har Teneriffas viner det senaste decenniet rest sig ur askan, inte bara
bildligt utan också bokstavligt. Den vulkaniska ön är full av mineraler som har en positiv
inverkan på vinerna. Idag har allt flera vinproducenter hittat formeln för hur man med
hjälp av modernaste teknik skapar viner av klassiska inhemska druvsorter från Teneriffas
vulkaniska jordar.
klimat året om
och Atlantvindar som ger behaglig svalkar är odlingsförhållandena
mycket bra. Teneriffa har sedan
länge odlat druvor och speciellt
deras söta malvasiaviner var under 1500- och 1600-talet mycket
uppskattade. Så uppskattade att
Med ett behagligt
de till och med omnämndes av
Shakespeare. Idag är det de torra
vinerna som står i fokus. Kanarieöarna, vilka Teneriffa är en del
av, tillhör dessutom de få platser
på jorden som inte har drabbats av
vinlusen.
druvor är
unika för ön och i den mån de
finns på annat håll smakar de helt
annorlunda på Teneriffa. Detta
gäller till exempel den mest odlade gröna druvan som heter Listán
Blanco. Den ger här fruktiga friska viner med inslag av fänkål och
De flesta av Teneriffas
>>>
38
I N T E R N A T I O N A L
torkad frukt. Åker man till fastlandet träffar man på denna druva
i en helt annan skepnad. Där heter
den Palomino Fino och används
som huvuddruva i sherry. Men vi
stannar kvar på Teneriffa.
Andra populära vitvinsdruvor, typiska för ön är Vijariego Blanco,
Marmajuelo och Gual.
Bland de blå druvsorterna är
Listán Negro, Tintilla, Negramoll
och Baboso de mest intressanta.
NORRA SIDAN HAR HUNNIT
LÄNGST
Druvor odlas på hela Teneriffa
men det är på öns norra delar som
man nått längst. I vindistriktet
Valle de La Orotrava, som breder
ut sig i de centrala norra delarna
ligger Tajinaste. Tajinaste är inte
bara namn på den höga speciella blomma som växer på Teides
sluttningar utan även på en av öns
bästa producenter. Med vacker
utsikt mot kusten och Puerto de
la Cruz, visar Tajinastes unge vinmakare, Augustin Garcia Farrais,
runt bland vinstockarna utanför
den nyligen uppförda bodegan.
Egendomen grundades redan
1914 men sedan slutet av 1977 är
den i familjen Garcias Farráis ägo.
Augustin tillhör de unga vinmakare som även skaffat sig utbildning
och praktik utanför ön. Efter en
tid i Bordeaux övergav han dock
de franska druvorna för att arbeta
med Teneriffas lokala. Vi går in i
det moderna provningsrummet
och provar några av hans favoriter.
300 meters höjd. Efter ytterligare
tre veckor skördades de fruktigare
druvorna från 600 meters nivån.
En tredjedel av druvorna har fått
jäsa på nya ekfat i två månader.
Resultatet blir ett ljusgult vin med
gröna toner. Gröna blad äpple och
fänkål är några av dofterna i detta
fruktiga balanserade vin som passar bra både till aperitif och fiskoch skaldjursvin.
Först ut är husets vita Tajinaste
Blanco Seco gjord på 100 procent Listán Blanco. Druvorna har
skördats i två omgångar. Först ut
var de sötare druvorna belägna på
Augustins favoritdruva är dock
Listán Negro och av dessa druvor
görs prestigevinet Tajinaste Tinto
Vendimia Seleccionada. Det är ett
vin som endast görs vissa år och
i mycket begränsad upplaga. Vinet är fullpackat med smaker av
kryddnejlika, lakrits, svartpeppar
och röda bär . Resultatet har föregåtts av en selektiv plockning i
små 10 kilos lådor. Detta för att
druvorna, som växer på hög höjd,
inte skall gå sönder och börja jäsa
>>>
39
I N T E R N A T I O N A L
KEMISTEN SOM BLEV
VINPRODUCENT
– Det hade varit mycket bättre
med bara en stor appellation i
stället för fem, säger vinmakaren
Elena Batista som sedan i år inte
bara är kollega med utan också
maka till ägaren och grundaren
Juan Jesús Mendez Siverio.
En bit längre väster ut, i La Guancha, ligger Viñáticos bodega.
Appellationen här heter YoodenDaute-Isora men, i likhet med
de flesta vinodlarna på ön, anser
ägarna att appellationssystemet
förvirrar.
sedan bestämde han sig
för att kombinera ett arbete som
kemist med att utveckla faderns
verksamhet som småskalig vinodlare. Hans tekniska kunskaper har
kommit väl tillpass. Idag är Viñá-
innan de når vineriet. Jäsningen
sker på små rostfria tankar därefter vilar vinet 8 månader på franska ekfat.
För 14 år
tigo en högteknologisk anläggning där varje vinranka kan följas
på datorskärmen.
Elena kom till Viñátigo för sex år
sedan och är entusiastisk över de
senaste årens utveckling. På frågan
om hon har någon favoritdruva
svarar hon:
– Jag känner mig som en mamma
till alla våra druvor så det är svårt
att välja, men skall jag välja någon blir det den vita druvan Gual,
som jag tycker är en mycket an-
>>>
40
I N T E R N A T I O N A L
norlunda druva. Den tål att lagras
och blir bara bättre med åren säger
hon.
El Lomo Blanco, Listan Blanco
D O Tacoronte-Acentejo (Nordöstra Teneriffa)
Kanske beror den långsamma mog-
Frontos Blanco Listan blanco DO
Abona (Södra Teneriffa). Parfymerat balanserat torrt vin gjort på
Malvasia och Muscat
nadsprocessen på att man av Gual
även kan göra långlivade viner. På
Madeira är Gual mycket populär,
fast då står det Boal på etiketten.
För Viñátigo verkar det nästa som
Teneriffa har blivit lite för liten. Sedan några år tillbaka har man vinodlingar även på grannön Hierro.
Vingården där heter Tanajara och
ger om möjligt ännu mer mineralkryddade viner. Deras Tanajara
2007 Vijariego Tinto är en trevlig
bekantskap med fina fattoner och
lite kryddig starkvinston. Men så
ligger alkoholhalten också på 14
procent.
av Teneriffas viner
konsumeras på ön. För den som
kommer till Teneriffa för att prova
vin kan det vara lämpligt att starta
med ett besök på Casa del Vino
“La Baranda”. Detta ”Vinets Hus”
ligger i El Sauzal på vägen mellan flygplatsen Tenerife Norte och
Puerto de la Cruz. Där finns, förutom ett informativt vinmuseum,
möjlighet till provsmakning av viStörre delen
Vinñátigo Malvasia Classico
2006. Malvasia i klassisk stil, bra
balans mellan syra och sötma.
ÖVRIGA REKOMMENDERADE
RÖDA VINER
ner från hela Teneriffa samt av de
lokala getostarna som så väl gifter
sig med vinerna från ön. Vill man
äta en hel måltid har Casa del
Vino en utmärkt restaurang med
en terrass från vilken man även
kan se den imponerande vulkanen
Teide. Vulkanen som inte bara är
Spaniens högsta berg utan också
skänkt öns viner dess speciella karaktär. Sedan 500 år tillbaka har
den varit vilande. Vi får hoppas
den fortsätter med det.
ÖVRIGA REKOMMENDERADE
VITA VINER
Contiempo Vidueños Vitt fruktigt smakrikt från DO Valle de
Güimar (Östra Teneriffa)
Gran Tehyda Tinto, Bodega Valleoro. D O Valle de La Orotava
(Norra Teneriffa). Ett vin i lite
Bourgogneaktig stil med fin frukt
och mycket mineraltoner gjord på
Listán Negro. Lång eftersmak.
Viñátigo Baboso 2008. D O
Yooden- Daute-Isora (Nordvästra
Teneriffa). Baboso är en druva
som ger mycket arom och fyllighet. Vinet har lagrats på fransk
ek i 12 mån. Resultatet blir ett
kraftfullt vin packat med frukt där
tobak och röda bär är några av huvudsmakerna.
41
I N T E R N A T I O N A L
Den bästa moderna Riojan!
”Den bästa moderna riojan är 2004 BARON DE LEY RESERVA
för 105 kronor. Välstrukturerad med betydande mognadstoner
och friskt, långt slut gör den till ett stort spanskt vin i prisklassen.”
Anders Röttorp, DI Weekend
www.enjoywine.se
Alkohol kan
skada din hälsa.
42
I N T E R N A T I O N A L
S H I R A Z M O U RV E D R E
fine wines for christmas!
SHIRAZ MOURVEDRE 2010
ARTIKELNR: 32135
ALKOHOLHALT: 14%
PRIS: 69:-
Belvedere Chianti Classico Riserva, från
Querceto di Castellina i Toscana. (Nr 94336,
Pris 319 kr).
93 Poäng i Livets Goda ”Ett av månadens
bästa viner”.
En sydafrikan
i basker ...
Svahn Cru
http://www.svahncru.se
[email protected]
Facebook
Atlantkustens koncentrerade
mognad kryddat med franskt
temperament.
Elegant, tidlös och distingerad.
w w w. t o r r e s . s e
Marimar Estate
Pinot Noir 2005 | Artikelnr: 74480 Alkoholhalt: 14% Pris: 299:-
Bästa köp!
Allt om Vin, 9/2010
WWW.AMKA.SE
Alkohol är
beroendeframkallande
43
I N T E R N A T I O N A L
Genuin
engelsk
Ale från Fuller´s
fine
wines
for christmas!
44
I N T E R N A T I O N A L
gårdsförsäljning, eller…?
Av Christopher Jarnvall
Tanken var ju god, nämligen att man under ordnade former skulle få pröva öl, vin eller snaps
framställt av gårdens produkter och sedan köpa med sig en flaska hem. Civiliserad provning
under ordnade former. Men som alltid när svenska regler krockar med EU:s byråkratiserade
anda blir det litet lustigt. Var det gårdsförsäljning vi skulle få? Eller spritlager?
Detta är ju ett sätt att få igång en
marknad i delar av Sverige som ofta
har ganska begränsade möjligheter
att föda sina invånare, ofta är beroende av turistsäsongen…
också att exempelvis en svensk whiskyproducent
skall åläggas att sälja liknande
whisky från andra EU-länder – för
att inte hämma konkurrensen, får
man anta. Det blir ju också ganska tokigt. För inte far man väl till
Mackmyras anläggning för att köpa
Famous Grouse? Hur är det tänkt
med lagerhållningen? Plötsligt tog
man steget från turisttillvänd gårdsförsäljning till spritbutik… Var det
verkligen så det var tänkt?
Nej, det var det naturligtvis inte.
För besöker man en vingård i
Frankrike går det sannolikt inte att
beställa svensk cider. Och jag kan
svårligen tänka mig att destilleriet
i Oban saluför Mackmyra… Så här
går det när svenska regler krockar
med EU:s. Det blir lite knasigt och
krångligt. Och plötsligt står producenterna där med mycket, mycket
mer än man bad om och som var
syftet med det hela.
Nåväl, utredningen är
inte lagd och kanske
är detta bara toklustiga rykten? Vi får väl
se…
Sedan ryktas det
Systembolagets vara eller icke vara
har ju legat i botten för hela denna
politiska diskussion i Sverige. Alliansen såväl som oppositionen
har varit delad i för eller emot. Nu
kommer utredaren Lotty Nordling
snart med sitt opus och sedan vidtar remissrundorna i god demokratisk anda under våren. Men någonstans verkar vi ha hamnat snett.
För det första skall man bara kunna
köpa mycket begränsade mängder
av gårdens produkter vid varje besök. OK, det är väl gott och väl.
Vi vill väl undvika att man kånkar
iväg med hela lådor varje gång. Då
börjar det ju likna inköpsresor till
Tyskland och det var ju inte meningen. Men inget hindrar förstås
att man kan göra ett antal besök
varje dag och handla…
För att dämpa svenskens – och även
andra turisters – lust att handla lägger man, så vitt förstått, ett tak på
vad varje produktionsställe årligen
får lov att sälja direkt till kund. Det
gör ju att vissa stora producenter,
som har tiotusentals, kanske hundratusentals, besökare varje år ganska snart får sätta stopp för direktförsäljningen av sina produkter.
Var det detta som var meningen?
>>>
45
I N T E R N A T I O N A L
Black Granite Shiraz
finns nu även på halvflaska och Magnum.
Beställ i din butik!
42
79
149
219
Pris
kr (375 ml)
kr (750 ml)
kr (1500 ml)
kr (3000 ml)
Art nr
22059
Alkoholhalt
14,5%
Alkohol i samband med
arbete ökar risken för
olyckor.
46
I N T E R N A T I O N A L
uc davis winery
kontrollerar jäsningen
med hjälp av rfid
av Claire Swedberg
Systemet tillåter skolans nya utrustning att spåra sockerinnehållet och temperatu-
ren på vinet i var och en av de 152 tankarna och sätter slutligen stopp för handarbetet.
laborationer runt ämnet
avslutat jäsvin-ingenjörsforskning.
ningsprocessen på årets
Var och en av de 152 tandruvskörd,
rapporterar
karna kan innehålla olika
läro- och utvecklings vidruvsafter för att skapa olineriet UC Davis vid Unika typ av vin. Jäsningsproversitet i Kalifornien, att
cessen, som uppstår under
ett RFID system med sende första veckorna av prosorer har använts i flera
duktionstiden,
behöver
dussin tankar för att mäta
inställning av sockermixen
temperaturen och sockoch temperaturen. Dessa
erinnehållet på vinet, vilolika nivåer hanteras oftast
ket minimerar det manumanuellt men vid stora
ella hantverket och förser
kvantiteter som på UC
produktionen med mer
UC
Davis
nya
vinproduktionsanläggning
har
redan
Davis är det omöjligt att
data om jäsningen än de
installerat RFID sensorer i flera dussin av alla 152
få jämna förutsättningar
flesta produktionsanlägg- tankarna
av socker och temperatur
ningar klarar av att samla
vorna utsätts för under tillväxten
utan att ha mycket persoihop. Nästa år, säger Roger
och vingårdens läge. Det enda sätnal på plats. Den manuella metoBoulton, en professorerna vid UC
tet
att
testa
vindruvornas
kvalitet
den kräver borttagandet av locket
Davis som studerar den kemiska
är att spåra förutsättningarna vid
så att blandningen kan mätas och
och biokemiska processen vid
jäsningen förklarar han. Om man
påverkas mot potentiella temperavintillverkning, kommer produkanvänt en vanlig manuell jäsning
turväxlingar, oxidation och olika
tionsanläggningen att utveckla
hade det här inte varit möjligt,
blandningar.
systemet i alla 152 faten.
men med hjälp av RFID sensorsystemet som San Jose Cypress SeBoulton säger vidare, med all data
När man designade den nya anläggmiconductor har levererat, så får
från systemet kommer UC Davis
ningen, letade Boulton efter ett
forskarna information om druvsafatt kunna göra tester man aldrig
trådlöst system för styrning och
tens tillstånd var femte minut.
tidigare drömt om. Varje druvsaftsnubblade då på en RFID-lösning
blandning kan varieras beroende
som gjorts av Cypress. Cypress
Den nybyggda produktionsanläggpå vilken typ av druvor som anteam av ingenjörer utvecklade en
ningen är designad för studentvänds, vilken miljöpåverkan drulösning för Boulton som innehöll
Efter att ha
>>>
47
I N T E R N A T I O N A L
socker och temperatursensorer
och som sammankopplades med
RFID noder, som i sin tur sänder data till en läsare (hub) som
integrerats i en ”dingle” som pluggats in i en USB port på en bärbar
dator. På så sätt, säger han, så får
datorn tillgång till informationen
och skickar den vidare till en kontrollpanel, via en mjukvara som
också levererats från Cypress, genom en Wi-Fi koppling.
upp i september 2010 när den första skörden
togs in, för att kontrollera hur förutsättningarna såg ut i 30 till 50
fat. Systemet består av Brix sensorer som mäter sockerhalten i vinet.
Ett 20 inch stålrör som innehåller
Brixen och temperatursensorerna
förs ner i fatet med sensorerna
kopplande till en modul på utsidan av fatet. Modulen mottar
sensorns mätuppgifter, visar upp
dem på en liten skärm, och delar
sen datan med en aktiv RFID tag
som är fastsatt på den. Taggen är
sen kopplad till en strömkontakt
som pluggas in i en AC del som
redan är installerad i varje jäsningspump.
Lösningen startades
Var femte minut avger
RFID taggen
en 2,4 GHz signal kodad med dess
eget unika nummer såväl som datainformationen i övrigt. Taggen
som använder ett RF air interface
har ett läsavstånd på upp till 400
meter med en klar siktlinje till läsaren eller approximalt 100 meter
i närvaro av stora mängder av stål
och vätska – som det är fallet i den
här applikationen.
Överföringen mottas av RFID läsaren som pluggats in i den bärbara
datorn och datan överförs därefter
genom mjukvaran till UCs egen
server som lagrar datan.
Panelen visar den senast mätta
temperaturen och socker innehållet fat för fat och sparar all mäthistorik. Även om mjukvaran lätt
skulle kunna sända ut e-mail när
vissa gränser överskridits så visas
nu bara siffrorna på panelen. Alltså måste personalen logga in via
Internet eller titta på en 46 inch
videoskärm som pluggats in i den
bärbara datorn och som visar all
data i realtid.
Straxt innan man startade upp
systemet så frågade UC Cypress
om temperaturen på vattnet som
leds ut och in i byggnaden också
kunde mätas. Cypress skapade på
två veckor att system bestående av
RFID sensorer för att mäta vattentemperaturer i rören i taket
när kall och varmvattnet lämnade
byggnaden. På så sätt kan UC
styra nivån och temperaturen på
vattnet som går in och ut ur faten.
Om ett felaktigt tempererat vatten
går in i tanken kan det påverka vinets kvalitet medan fel temperatur
på vattnet som går ut kan orsaka
problem i faten. Liksom jäsningssensorerna är vatten sensorernasammankopplade med aktiva
RFID taggar som överför temperaturdata med ett unikt ID nummer
och som avläses via hubben.
Den stora utmaningen för den
här typen av installationer, enligt Archana Yarlagagga Cypress
senior ingenjör, är för övrigt att
RFID taggarna klarar att motta
all information i den svåra miljön
med stål och olika vätskor. Fatens
utspridda positioner kräver ett avsevärt läsavstånd. Problemet löstes
till större delen genom att justera
taggens position för att se till att
antennen riktning kontra läsaren
blir den optimala.
Nästa år har man för avsikt att ha
ett system klart till alla 152 faten
något som kommer att kräva mer
än en hub för att försäkra att taggens signal kan mottas ifall avståndet till en enda läsare blir för stort.
Boulton är entusiastisk över de
data som systemet förevisar, något
som han noterar är mer än något
annat vineri i den här storleken
har tillgång till. ”- Mäter de flesta
vinmakarna sockerhalten i sina
jästfat? Frågar han retoriskt. ”Ja,
men inte särskilt bra. Det måste
göras manuellt. Dessutom är det
osannolikt att de flesta vinproducenter har tillräckligt med personal för att klara av den mätningen
mer än två gånger dagligen. Vi litade på det här systemet i år, och
vi är mycket nöjda med precisionen och tillförlitligheten. I framtiden, tillägger han, blir vår uppgift
att filtrera all data, eftersom mätningarna från varje fat kommer
var femte minut, och det kommer
att ge vinmakarna mer information än man egentligen efterfrågar.
Det sparar in massor med arbetskraft, fastslår Boulton men fördelarna är inte desto mindre viktiga
– nämligen att försäkra sig om att
temperaturen mäts mer exakt och
därmed skapa möjligheter att experimentera med olika druvkombinationer som inte varit möjliga
tidigare. Det tillåter oss att arbeta
med experiment och inte oroa oss
för mycket över den manuella delen av vinmakningen.
Copyright 2010 RFID Journal LLC, Used with Permission
48
I N T E R N A T I O N A L
S H I R A Z M O U RV E D R E
René Barbiér
i ny tappning!
SHIRAZ MOURVEDRE 2010
ARTIKELNR: 32135
ALKOHOLHALT: 14%
PRIS: 69:-
En sydafrikan
i basker ...
Atlantkustens koncentrerade
mognad kryddat med franskt
temperament.
Elegant, tidlös och distingerad.
Bästa köp!
Allt om Vin, 9/2010
Vit
Art nr 2670
Pris 59:Röd
Art nr 2750
Pris: 64:
WWW.AMKA.SE
Freixenet Nordic AB
www.freixenet.se
Alkohol är
beroendeframkallande
49