YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 YASPELD Självhjälp guide för Unga vuxna med specifika inlärningssvårigheter 1 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Att förstå och stödja unga vuxna med specifika inlärningssvårigheter 2 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Detta projekt har finansierats med stöd från Europeiska kommissionen. Denna text återger enbart författarnas åsikter, medan kommissionen inte kan hållas ansvarig för eventuell användning av informationen. Detta projekt kommer från det gemensamma bidraget av sju Europeiska partner som deltagit i ett tvåårsprojekt 2012-2014 enligt programmet för livslångt lärande "Förstå och stödja unga vuxna med Specifika inlärningssvårigheter ": Polo Formativo srl,Italien-Teamledare, Adana Rotary Yedipinar Engelli Çocuklar Rehabilitasyon Merkezi, Turkiet Första nationella Centrumet för Dyslexi, Bulgarien Center för Klinisk Lingvistik och Mental Hälsa,Cypern Flenören,Sverige (Ansvarar för den svenska textversionen) Stowarzyszenie Filmowe "Trzeci tor", Polen "Förstå och stödja unga vuxna med Specifika inlärningssvårigheter, Mallar för nyckel uppgifter: att lära sig färdigheter och planering "av Жасмина Йонкова, är licensierad under en Creative Commons Attribution-NonCommercial-Noderivs 2.5 Bulgarien License © Första nationellt centrum för dyslexi, Bulgarien 3 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 YASPELD projektet vill inrikta sig på unga vuxna med särskilda inlärningssvårigheter (SLD). Trots att stora summor har investerats för att stödja initiativ för SLD och om vad som kan göras för att förhindra problemen sedan de första läsfärdighetsåren, vet vi mycket litet om varför dessa människor hoppar av från skolan, har låga förväntningar på sin utbildning, drabbas av arbetslöshet, social ojämlikhet på grund av sen diagnos eller helt enkelt bristande kunskap om denna fråga hos lärare, utbildare och föräldrar. YASPELD vill införa en alternativ metod och ett alternativt synsätt, varigenom individen stöds direkt genom tillgång till material om studieteknik och hjälpmedelsteknik. Följande material utgör en del av den bulgariska e-boken med titeln "Tips till unga vuxna med särskilda inlärningssvårigheter "och ger information, tips och god praxis, tillsammans med beprövad och framgångsrik metodik för självhjälp för unga vuxna med specifika inlärningssvårigheter, har boken utformats med lämpligt utskriftsformat. Vad som återfinns i boken: - Bästa praxisdelning forum / bloggar för SLD studerande och deras stödpersoner. - Länkar till gratis hjälpmedel är tillgängliga via Internet - Mallar för viktiga uppgifter (anteckningar, examinationsförberedelser, skapa begreppskartor, etc.) För mer information besök vår officiella hemsida: http://yaspeld.weebly.com/ 4 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 INNEHÅLL 1. Svårigheter och möjligheter att övervinna dem 6 2. Hjärnan och dess huvuduppgifter 7 3 Stöd för att övervinna specifika lässvårigheter 10 3,1.Instruktioner till övningar på attn träna perifer syn 11 3.1.1.Övning 1 11 3.1.2.Övning 2 12 4. Orsaker till fokus och koncentration 13 5. Läshastighet 14 6. Brist på motivation 15 7. Ineffektiv organisation 16 8 Arbetskalender för att följa de mål och mallar 18 9 Fantasi och associationer för att memorera och återge text 20 9,1.Tankekartor enligt BOST metoden Tony Buzan. 22 9,2.Cornells metod för att föra anteckningar 24 10. Ny teknik för personer med särskilda inlärningssvårigheter 25 11 Föra sin egen talan 27 12. Kända personer som delar med sig om sig själva 33 13. En intervju 37 14. Referenslitteratur 40 5 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 1. Svårigheter och möjligheter att övervinna dem I följande tabell visas några av de vanligaste svårigheter man kan möta, jämfört med möjligheterna till att övervinna dem. Vanliga svårigheter som resulterar i Styrkor som gör det möjligt att begränsade Möjligheter utveckla sin potential Minnesproblem Använda bildspråk för att lära sig Svårt att läsa, skriva, stava, uttrycka olika minnes- och läsmetoder sina tankar Följa en sekvens Att tänka i bilder och utanför givna gränser kombinerat med förmåga att skapa tankekartor kan stödja sekventiellt tänkande Orientering i rymd och tid Kreativitet och lateralt tänkande kan stödja rumslig och temporal orientering Problem med tidsplanering och organiserande Genom att tänka i bilder och olika mallar Av dagligt arbete för att strukturera och organisera det dagliga kan målen kan uppnås på ett 6 6 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 2. DEN MÄNSKLIGA HJÄRNAN OCH DESS HUVUDFUNKTIONER Hur vet man hur ens sinne är uppbyggt, är en fråga ställd av många forskare så länge sedan som forntiden För omkring 2000 år sedan lanserade Hippocrates den tanken att medvetandet är i hjärnan. Dagens vetenskaper har bekräftat och ytterligare utvecklat denna idé. Det har visat sig, att den mänskliga hjärnan består av två halvklot eller hemisfärer: vänster och höger en. De halvkloten är täckta av ett cortex med en mängd funktionella centra , sammanlänkade genom neuroner. Hemisfärerna arbetar inte skilda från varandra. För att vara mer effektiva, bör de arbeta tillsammans i synkroni. För de flesta människor: Den vänstra hemisfären styr Den högra hjärnhalvan styr Logik, ord, listor, linjer, Rytm, fantasi, färger, siffror och analyser, det vill säga de s k kontemplation, känslan av ”akademiska” förmågorna utrymme och dimensioner Varje hjärnhalva kan utföra sin verksamhet i den andra, i större utsträckning än man kan tro, och varje halvklotet kan mycket bredare spektrum av tankeverksamhet än som utnyttjas. 7 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 De fem huvudfunktionerna hos den mänskliga hjärnan: 1. Perception - uppfattar information genom våra sinnen. 2 Lagring - hålla och fördela uppgifter som kan hämtas vid behov och när så krävs. 3. Analys – att särskilja modeller och organisera information på ett meningsfullt sätt: genom att undersöka och leta efter svar eller innebörd . 4. Kontroll – hjärnan styr vägar för informationen 5. Resultatorientering – skapar sammanhang genom information som erhållits genom tanke, tal, teckning, rörelse etc. 8 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Enligt beteendevetaren Tony Buzan, är läsning det totala samspelet mellan individer via symbolbaserad information. För att kunna ta emot information under läsande, och tt ha metoder för att läsandet skall ge resultat, bör följande förståelsenivåer hanteras: Nivå 1. Ta emot kunskap Behålla den Återge den Förmedla den Nivå 2. Erkännande/igenkännande Bearbetning Sammanställning/skapande 9 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 3 Hur kan man stödja övervinnandet av specifika lässvårigheter? Personer med specifika inlärningssvårigheter möter specifika hinder i olika grad och på olika nivåer. Därför sägs det, att det inte finns några människor som har samma inlärningssvårigheter. Tips 10 - Om man använder en penna, trä- eller plastpinne som en pekare, en linjal för att följa texten, skulle ögonen få hjälp att fokusera, medan hjärnan kan ta emot och förstå informationen och på så sätt läsa. Var och en ska söka den metod, som är den mest lämpliga i det enskilda fallet för att följa texten och undvika att gå vilse i texten. Dessa stödredskap rekommenderas som bättre än att använda ett pekfinger som en pekare. - Att återvända till tal, uttryck eller passager får läsandet att bli en ineffektiv process. Detta leder till en extra synansträngning och gör att man förlora den övergripande innebörden av det som läses. Man kan göra försök att etablera en rytm i läsningen. - Att mäta den horisontella och vertikala synförmågan. Börja med att göra övningar för att förbättra den perifera syn. Det mänskliga ögat har utformats på ett unikt sätt. Under läsning använder man sitt centrala fokus, som svarar för 20 procent av ögats ljusreceptorers kapacitet. Resterande 80 procent är tillgängliga för det perifera seendet. YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 3,1.INSTRUKTIONER TILL TRÄNINGSÖVNINGAR FÖR DEN PERIFERA SYNFÖRMÅGAN Om man kombinerar det perifera seendet med det centrala, kommer man att kunna se och uppfatta information från längre avsnitt samtidigt. 3.1.1.Övning 1 För att uppfylla syftet med övningen, använd en text med tillräckligt stort typsnitt. Ögonen ska vara helt stilla i vila. Välj ett ord i mitten av sidan, i mitten av en rad. Håll blicken fäst på det utan att flytta blicken. Försök att säga vilka ord är till vänster och till höger om det. Försök att säga vilka ord är över och under det. Detta är inte en lätt uppgift. Prova flera gånger. 11 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 3.1.2.Övning 2 För denna övning, skall man använda sig av en teckning av en pyramid med sju rader. I varje rad är tre nummer, t ex 5 --------- 4---------8 med en linje mellan siffrorna. Varje rad i Pyramiden görs längre än den ovanstående. Ögonen ska vara helt stilla och i vila. Fäst ögonen på ett nummer i mitten av den översta raden. Håll blicken fäst på det utan att flytta blicken. Försök att säga vilka nummer som är till vänster och till höger av det. Flytta radvis dina ögon nedåt, tills du slutar Känna igen siffrorna till vänster och till höger. Man upprepar denna övning flera gånger, tills man får den önskade effekten. Det är viktigt att inte flytta blicken. Detta sker annars lätt instinktivt. 12 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 4. ORSAKER TILL ATT MAN ÄNDRAR FOKUS OCH INRIKTNING PÅ KONCENTRATIONEN - Man gör en paus innan man läser ett längre ord elleruttalar det i stavelser, leda till långsammare förståelse av hela texten. Tips Man gör en ordlista och lägger till orden man inte förstår, eller bara stryker under dem och återvänder till dem efter att ha avslutat läsning av det särskilda avsnittet. - Att läsa en svår text utgör ett hinder för att koncentrera sig på den. Tips Leta efter ytterligare information om ämnet, genom vilken huvudidéerna kan belysas. Det rekommenderas att skumläsa och forma en bild av helheten i det material som du läser.I Tillägg 2 hittar du förkortad version av Tony Buzans BOST metod . 13 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 5. LÄSHASTIGHET Människor med Dyslexi är långsamma läsare. Emellertid hjälper långsam läsning hjärnan att bättre uppfatta och föreställa sig vad som är i texten. Man kan konsultera en specialist och försöka förbättra sin läshastighet. Tips Om man läser i stavelser, är det nödvändigt att träffa en specialist och delta i ett utbildningsprogram för att hjälpa till att övervinna eller kompensera för denna läsmetod. Organisera ord i meningsfulla grupper. Det skulle göra Informationen förståelig i enklare text. 14 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 6. BRIST PÅ MOTIVATION Motivation är en extremt viktig faktor. Avsaknad av mål gör alla ansträngningar värdelösa. Det kan leda till bristande intresse och önskan att uppnå något överhuvudtaget. Tips Man anger ett mål som ska uppnås och sätter ansträngningarna till att vara konsekvent och uthållig och följer vägen till målet. Allt man kan försöka att ta upp skall vara kopplat till ett visst syfte, och man skall vara medveten om varför och hur du man göra det man gör och hur det borde vara eller se ut i slutändan. Således kommer man lättare att ha en klar idé om vad man vill uppnå. Detta är redan ett mål, och det ska motivera till att fortsätta. Man skall sätta upp kortsiktiga mål och långsiktiga mål för sig själv. Det finns inget sätt att uppnå de långsiktiga målen utan att uppnå de kortsiktiga målen först. Man använder en kalender för att bestämma sina syften och mål. 15 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 7. INEFFEKTIV ORGANISATIO N Ofta kommer ineffektiv organisation som resultat av att uppfatta läsning som ett enormt hinder som skall övervinnas. Att vara självorganiserande och självgående ligger som en grund till effektiv organisation. Det beror på en själv - ensam. Tips Om man tror, att man inte kan utöva självkontroll, ber man en nära vän eller släkting att påminna sig och hjälpa till med kontrollen. Man gör ett schema i förväg för hur mycket tid som ska användas för läsning. Man förbereder allt man behöver: pennor, suddgummi, en bekväm stol, tillräckligt med belysning, en favorit mugg och allt som kan framkalla en behaglig känsla. Miljöpåverkan Tips - 16 Håll avbrott och störningselement nere på ett minimum vid läsning Man läser under den del av dagen, där man känner sig mest produktiv. Spela trevlig musik, sätta på sig favorit kläder, en favoritparfym. Man försöker hålla obehagliga tankar borta från det man håller på med. Man försöker hitta en plats som man känner sig mest bekväm på YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 - Vid läsning är det nödvändigt att ta hänsyn till ljuskällan, höjden på bord eller skrivbord, och stolen man sitter på – ergonomiska faktorer. - Korrekt hållning är av särskild betydelse. fötterna ska vila stadigt på golvet, medan ryggen ska vara upprätt utan krökning eller böning. Fördelar med korrekt hållning under läsningen: - Fullständig blodtillförsel och syre till hjärnan och lämplig syresättning och blodcirkulation, som ett resultat av korrekt hållning. - Fritt energiflöde längs ryggraden. - Om man anstränger sig eller ”slappar”, så meddelar man hjärnan att man antingen är orolig eller att det är dags för att sova. - Korrekt hållning gör att ögonen kan använda sig av både det centrala och perifera seendet. Naturligt avstånd mellan ögonen och boken ska vara ca 50 cm. 17 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 8 ARBETSKALENDER FÖR ATT NÅ DE UPPSATTA MÅLEN För att uppnå en bättre organisation av sina dagliga arbetsuppgifter och genomföra dem som man vill, är det nödvändigt att inrätta ett bra system för anteckningar och tidsplanering. Den enklaste metoden för att uppnå detta är genom att använda en kalender. För närvarande finns ett brett sortiment av kalendrar tillgängliga kommersiellt, vilket gör anteckningar noteringar lätthanterliga. Om man anser att kommersiellt tillgängliga kalendrar inte uppfyller dina behov, kan man göra en själv. Man kan göra enkla kalendrar, med hjälp av Microsoft Office Publisher, som finns på de flesta datorer. Det är lätt att använda. Man öppnar programmet och väljer funktionen kalender. Där finns olika mallar under detta avsnitt. Beroende på ens önskemål, kan man använda sin kreativitet att göra sin favoritkalender som passar ens behov. 18 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 MALLAR Vi rekommenderar användning av Microsoft Publishers inbyggda mallar och funktioner 19 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 9 ATT ANVÄNDA SIN FANTASI OCH ASSOCIATIONSFÖRMÅGA FÖR ATT TILL MINNET ÖVERFÖRA OCH REPRODUCERA DEN INFORMATION MAN FÅR FRÅN LÄSNINGEN ”Mnemonics” är det som hjälper minnet att utvecklas. Ordet "Mnemonics 'kommer från det grekiska ”mnemon ", som betyder" att minnas ". Mnemonics verkar genom att stimulera fantasi och använder ord eller intryck för att stimulera hjärnan att upprätta förbindelser mellan dem. 9,1.Tankekartor baserade på Tony Buzans BOST-metod "En målning är värt mycket mer än tusen ord"- ett talesätt. Den mänskliga hjärnan har obegränsade resurser till förfogande. Genom tankekartor kan dessa resurser komma till bättre användning som inlärningsmetod för lärande och att överföra information till minnet. Tankekartor är en grafisk nätformad metod för att lagra, organisera och kategorisera information eller uppgifter (vanligtvis på vanligt papper), med hjälp av nyckelord eller fraser och bilder, som var och en "fångar” särskilda minnen och reflektioner och framkallar nya tankar och idéer. Varjeögonblick eller tillfälle då 20 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 man ”låser upp” en hågkomst i minnet så ger kartan en nyckel för åtkomst samt frigör den sanna hjärnpotentialen. Tankekartor är lämpliga som hjälp i läsinlärningen, och konsoliderar informationen, håller anteckningar och resultatinriktad planering i förberedelser inför examinationer. Att tänka genom att använda mer hjärnkapacitet ligger till grund för BOST-programmmet. Metoden är mycket beroende av nyckelord och nyckelbilder. De spelar en avgörande roll. De kombineras med arbetet i sinnena, kopplingar mellan bilder, färger och idéer form och åstadkommer på så sätt en gedigen enhet av hjärnaktivitet. 21 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 HJÄRNKARTEMETODIK I FLERA STEG, BASERAT PÅ TONY BUZANS METOD. Tillägg 4 Att utarbeta en tankekarta med BOST metoden av Tony Buzan. Att skapa en tankekarta. En kort videofilm: http://help.thinkbuzan.com/imindmap6/imi 22 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 9 .1.1.SCHEMA FÖR UPPRÄTTANDE AV EN STRUKTUR FÖR LÅNGTIDSMEMORERING AV INFORMATION FRÅN EN TANKEKARTA För en timme läsning, optimala sammanfattningsintervaller är som följer: Efter 10 minuter - 10 minuter sammanfattning och reflektion fter 24 minuter - 2-4 minuter sammanfattning och reflektion Efter en vecka - 2 minuter sammanfattning och reflektion Efter en månad - 2 minuter sammanfattning och reflektion Efter sex månader - 2 minuter sammanfattning och reflektion Efter ett år - 2 minuter sammanfattning och reflektion Denna rytm kommer att hjälpa dig med minnet och att ordna viktig information i samband med dina studier. För mer detaljerad information, använd böcker som t ex Tony Buzan "Hur man lär Snabbt och Kommer Ihåg lätt", " DiSinne kan göra något ", " SuperMinne ". 23 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 9,2. CORNELLS METOD FÖR ATT FÖRA ANTECKNINGAR Det väsentliga i metoden består i följande: dela upp ett vanligt pappersark i tre områden. Den nedre fjärdedel en av arket skall utses till "Sammanfattning". Det övre området skall delas upp i två vertikala delar, i relation 1: 3. Det bredare högra området skall användas för att anteckna allt man noterar, under en föreläsning t ex. Den smalare vänstra delen ska användas till att notera nyckelord från varje punkt i föreläsningen, omedelbart efter det att föreläsningen är över. Så snart som möjligt, efter föreläsningen, på sammanfattningsytan skall man göra en sammanfattning på 1-2 meningar av de viktigaste idéerna från föreläsningen. Det är allt. Med litet träning kan man lära sig att göra detta utan alltför mycket ansträngning. Bra anteckningar, nykelord och sammanfattningen blir till god hjälp att strukturera informationen på det mest användbara och lämpliga sättet, redo för användning när man behöver göra en total sammanställning, ett test eller en examination. 24 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 10. NY TEKNOLOGI FÖR ATT STÖDJA PERSONER MED SPECIFIKA INLÄRNINGSSVÅRIGHETER Följande Internet-resurser har använts, bland annat från en blogg Techno Dys http://technodys.blogspot.com/ För att underlätta användningen av uppgifterna, har ett urval av aktiva länkar med kortfattad information lämnats, kopierade från respektive webbplatser. 25 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 NaturalReader http://www.naturalreaders.com/ Balabolka http://www.cross-plusa. com/bg/balabolka.htm Paper Rater http://www.paperrater.com/ Top 10 Web-based Services For Text-ToSpeech Conversio http://www.technorms.com/980/top-10-webbasedservices-for-text-to-speech-conversion Best Free eBooks Online http://www.techsupportalert.com/free-bookschildren List of Dyslexia Resources http://www.onlinecollegecourses.com/blog/ 70 Excellent Links for Dyslexia Support ABC Amber lack Berry Converter http://www.processtext.com/abcblackberry.html Acapela Prizmo http://www.acapela-group.com/index.html Dyslexia Action http://dyslexiaaction.org.uk/get-know-us Svenska Dyslexiföreningen www.dyslexiforeningen.se/ FMLS/ Förbundet mot Lläs- och Skrivsvårigheter http://dyslexi.org 26 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 11. FÖRA SIN EGEN TALAN Detta avsnitt har gjorts tillgängligt med hjälp av all information som lämnas i "Guide till funktionsnedsättningar och förmåga: Dyslexi Dyslexi ", inom ramen för projektet" Kvalitet och tillgänglig Undervisning och Utbildning och Träning av Personer under lärande "www.q4s.eu. Texten är förkortad med terminologiska tillägg, med Avseende på att se till att målen i YASPELD projektet tillgodoses. Ytterligare information om projektet finns på projektets hemsida: www.q4s.eu. Denna publikation har gjorts godkännande och tillstånd av de bulgariska samarbetsparterna i projektet: Marie Curie föreningen och" Paissiy Hilendarski " Yrkesskola. Förkortningen SLD (Specifika inlärningssvårigheter) skall användas i hela texten. 27 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 En lättläst text Många människor med svårigheter frågar auktoriteter om de ska berätta för en arbetsgivare, skolor eller högskolor om sin SLD eller inte. Folk ställer frågor som: När ska jag berätta för dem? Ska jag berätta för dem när jag ansöker om jobb? Ska jag berätta för dem när jag har erbjudits jobb? Vissa människor vill inte berätta om sina problem genast.De kan ha en osynlig SLD som människor inte kan se. De kanske känner att det inte borde göra någon skillnad för dem att utföra sitt arbete. Det finns inget svar på när man ska eller bör berätta om sin SPLD. Detta häfte ska hjälpa till att bestämma sig för när och hur man kan berätta för sin arbetsgivare och för skolor och högskolor. Disability Discrimination Act (Gäller inte för svensk del) (På väg att ersättas av jämställdhetslagen i Oktober 2010) Disability Discrimination Act 1995 är en lag så folk måste göra vad den säger. Denna lag säger att man inte kan behandla någon illa därför att att man inte kan behandla en person dåligt för att de 28 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 har ett funktionshinder.Du får inte hindras från att få ett jobb bara på grund av ditt problem. Lagen säger också att människor bör göra rimliga justeringar så att människor med svårigheter kan göra sitt jobb. Till exempel, kan det vara att ge dem speciell datorutrustning. Utbildningsanordnarna som skolor, högskolor och universiteten måste tänka på behoven hos alla människor. Om en utbildningsanordnare eller arbetsgivare behandlar dig annorlunda eftersom du har en svårighet, kallas detta diskriminering. Det gäller bara om du har berättat för dem om din svårighet. Högskolor, universitet, skolor och arbetsplatser måste försöka ta reda på om någon har en svårighet. De kunde göra detta genom att be om en ansökningsblankett för högskola eller ett jobb. Sekretess När man ber någon att hålla information konfidentiell så betyder det att de inte får berätta det för någon annan utan ditt medgivande. Om du ger information om dina svårigheter så kan du bestämma vem som skall kunna ha tillgång till den. När man fyller i blanketter kan man berätta om svårigheterna. Informationen kan endast ges till någon annan om du har sagt att det kan ges Utbildningsansvariga måste hjälpa dig med din inlärning och göra din utbildning lättare gör din inlärning lättare.De kanske inte kan hjälpa dig om du inte vill att andra ska veta något om din SPLD (men de kommer att försöka). Till exempel: om du inte vill att folk ska se att någon gör anteckningar åt dig, så kanske du vill spela in en lektion istället. 29 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Orsaker för att informera andra om sin SLD Du kommer att omfattas av gällande lagstiftning (beroende på land) om du berättar om dina svårigheter. Om du kände att du inte fick ett jobb på grund av din SLD, då kommer du att kunna göra ett överklagande. De kan ha en jämställdhetspolicy som, de måste arbeta på. Du kan be att få se den så att du vet hur du ska bli behandlad av dem. Det är bra för en arbetsgivare att säga att de skulle vilja anställa personer med svårigheter. Det finns i olika länder belöningar som delas ut till lämpliga arbetsgivare. Du kanske känner dig mer självsäker genom att berätta om din SLD. Du kan berätta för dem om det positiva i att ha en svårighet. Det är alltid bäst att tala sanning när du fyller i formulär. Om din SPLD får dig att ha en olycka och du inte berättade om din svårighet, då kommer du att få problem. Det finns pengar för att hjälpa människor med svårigheter / funktionshinder att få arbete eller utbildning. 30 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Om du berättar för folk om din svårighet rakt Av, då kan förändringar hamna på rätt plats tidigt, innan du börjar ditt arbete eller studier. Du kanske bygger en bra relation med din lärare eller arbetsgivare om du talar sanning. Du kan behöva berätta om saker på din ansökningsblankett som hänt på grund av din svårighet. Du kanske har varit på sjukhuset för en tid och missat ditt arbete. Informationen om din svårighet är konfidentiell.Lagar om funktionsnedsättningar och personuppgiftslagar säger att personlig information inte får ges till någon annan utan att du säger att det kan ske. Det finns dock skäl till att inte att informera andra om din svårighet. Du kanske tror att de människor som möter dig kommer att behandla dig annorlunda. Du kanske känner att arbetsgivarna eller utbildarna kommer att märka dig. Detta innebär att de kanske bara ser din svårighet och inte vem du är. Du kanske tror att det inte finns någon anledning för människor att veta om din svårt eftersom du kommer fortfarande att kunna göra jobbet. När är bästa tiden att berätta om dina svårigheter? På ansökningsblanketten. En hel del av ansökningsblanketter för jobb och utbildning frågar dig om ev. svårigheter. Ansökningsblanketter till universitet har oftast en sektion för extra information. Där kan man skriva om sina svårigheter. 31 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 .Du kanske tror att om du nämner dina svårigheter så kommer det att hjälpa dig att få jobbet. På ett medicinskt frågeformulär. Du måste berätta tydligt om ev. svårigheter på ett sådant formulär. På jämställdhetsblanketter om sådana finns. Detta hjälper till att stämma av att det finns en blandning av människor i arbetsplatsen. De läses inte av människor som gör intervjun som avgör om du får jobbet. I ett följebrev eller personligt uttalande. Innan man går till en intervju. Du kanske vill berätta för dem innan intervjun, så att de kan ta in en teckenspråkstolk (till exempel). Vid själva intervjun. Du kanske väljer att vänta med att informera andra om din svårighet tills du har en intervju. Det är ditt val, men du kanske chockr folk om du inte redan har berättat för dem. De kan fråga massor av frågor om dina svårigheter snarare än vad verkligen du kan klara av. 32 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 12. KÄNDA PERSONER SOM DELAR MED SIG AV SINA ERFARENHETER http://www.famousdyslexicpeople.com 33 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Tom Cruise Tom Cruise växte upp och lyckades trots fattigdom, många flyttar, otillräcklig skolgång och dyslexi. Han blev utan tvekan räddad av sin goda skådespelarförmåga samt sin envisa beslutsamhet att vinnas och utvecklas, vad som än händer. Richard Branson Grundare och ordförande för London-baserade Virgin Group, susade inte genom skolan. Faktum att varskolan var något av en mardröm för honom. Hans poäng på standardiserade tester var dyster, utvisande en liknande framtid. Trots svårigheterna och utmaningarna från sin dyslexi, så förde hans sociala affärstalanger honom till framgång. George Burns "För mig var det tuffaste med dyslexi att lära sig stava det. " George HW Bush 41st presidenten av Förenta staterna Neil Bush George W. Bushs yngre bror fick höra tidigt att att han inte skulle komma att ta examen och fick senare diagnosen dyslexi, men fortsatte med att få en ekonomi examen och en Masterutbildning. 34 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 George W. Bush Den 43: e presidenten i USA fick kämpa akademiskt, särskilt med läsning och skrivning. Hans svar på frågan om sin diagnos av dyslexi? "Nej, jag är inte dyslektiker," sade Bush på ABC: s "Good Morning America". "Det är allt jag kan säga. Agatha Christie Författaren har sålt över en miljard exemplar på engelska och en ytterligare miljard på 45 andra språk, men var tvungen att diktera sina arbeten för en maskinskriverska på grund av sitt funktionshinder. Winston Churchill Den tidigare premiärministern i Storbritannien hade en hel del problem i skolan på grund av det som historiker tror var odiagnostiserad dyslexi. Anderson Cooper "Som barn hade jag ett problem - läsning. Jag hade en mild form av dyslexi, där jag såg några bokstäver bakvända, och jag var tvungen att gå till en särskild läslärare” Leonardo da Vinci Historiker tror att konstnären var dyslektiker baserat på hans anteckningar skrivs baklänges, från höger till vänster, som en spegelbild och med många stavfel. 35 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Patrick Dempsey Han fick diagnosen dyslexi vid 12 års ålder och var placerad i specialskolor innan dess. Han förlitar sig på sitt minne för att övervinna det nuförtiden. Walt Disney Filmproducent, animatör, nöjesparkformgivare, etc. blev stämplad som långsam som barn. Thomas Edison Han uppfann glödlampan efter att ha kastats ur skolan vid 12 för att han ansågs för att vara stum och psykiskt sjuk. Albert Einstein Han kunde inte tala förrän han var fyra och inte lära sig att läsa förrän vid nio års ålder men fortsatte med att utveckla relativitetsteorinoch framstå i de flesta människors minnen som ett geni 36 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 EN INTERVU En kort intervju med MK, 28 år. M. är en person från Bulgarien , som har bott i Chicago, USA i 13 år. Hon åkte till Amerika tillsammans med sin mor, att söka stöd och terapi för sina inlärningssvårigheter med diagnosen dyslexi. M: s mamma trodde på henne och stödde henne under hela denna resa genom livet. För närvarande M. har en framgångsrik karriär, inom området ny teknik.q Intervjuare: Du har genomlevt många sorgliga stunder, konfronteras med inlärningssvårigheter. Det måste ha tagit en mycket tid och energi för att komma dit du är idag.Kunde vi säga, att utan förmågan att läsa och skriva, man uppfattar sina dagliga uppgifter som en utmaning? Svar: Nej, snarare är det en fråga om överlevnad och en kamp för att övervinna svårigheterna i det dagliga livet. Intervjuare: Skulle svårigheter inom ett visst område kunna vara en förutsättning för utveckling i en annan, såsom konst, musik, datorer, sport? 37 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Svar: Ja, jag har hittat självförverkligande inom området dator teknik. Jag gillar det, eftersom det är tillfredsställande och jag tror att jag är bra på det. Intervjuare: Många barn med särskilda inlärningssvårigheter tappar intresset för skolan permanent. Vad är det som skulle kunna hålla dem fokuserade för att fortsätta sin utbildning? Svar: När studierna underlättas och elever inte känner sig skrämda till att studera. Människor, och lärare i synnerhet skall vara toleranta mot elever med svårigheter. Intervjuare: Tror du, att om ett "no-märket" system infördes, elever med inlärningssvårigheter i läsning och skrivning skulle känna sig mer avslappnade och inte skulle känna tryck från lärare, klasskamrater och familjen? Svar: Betyg och poäng spelar ingen roll så mycket som attityden till respektive personer med inlärningssvårigheter. Lärarna bör stödja barnen så tidigt som förskole ålder. Lärarna är viktiga. Intervjuare: Vad skulle du vilja berätta för en ung människa med särskilda inlärningssvårigheter? 38 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 Svar: Att inte ge upp och att undvika att upprepa samma värdelösa sak. Att söka efter sina egna vägar. Precis som jag har hittat mina. 39 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 REFERENSLITTERATUR 1.Dr.Astrid Kopp-Duller, Mag.Livia R. Pailer-Duller, Legasthenie im Erwachsenenalter, Praktische Hilfe bei Schreib- und Leseproblemen 2.Smythe Ian, Gyarmathy Eva, Förbereda material för den dyslektiska eleven 3.Buzen T., Buzen studieteknik handbok 4.Бюзън Т., Твоят ум може всичко, 5.Бюзън Т., Супер памет, 6.Simon Wootton, Terrz Home, Att lära sig träna sin hjärna själv London, 2007 7.Якимова Р., Нарушения на четенето, 2010, Издателство Ромел 8 .www.thinkbuzan.com 9.http: //help.thinkbuzan.com/imindmap6/imindmap-6-getting-started 40 YASPELD - " Att förstå och stödja unga vuxna med specifika Inlärningssvårigheter” År 2012 Projekt: 2012-1-IT2-GRU06-37581-7 De inkluderade materialet har utarbetats av Första Nationella Centret för Dyslexi, Bulgarien www.dyslexia-center.eu Detta projekt kommer från det gemensamma bidraget från sju europeiska parter som deltar i ett tvåårsprojekt 2012-2014 inom ramen för livslångt lärande kallat "Att förstå och stödja unga vuxna med Specifika inlärningssvårigheter ": Polo Formativo srl, Italien-Teamledare, Adana Rotary Yedipinar Engelli Çocuklar Rehabilitasyon Merkezi, Turkiet, Första nationella Centret för Dyslexi, Bulgarien, Centrum för klinisk lingvistik och mental hälsa, Cypern, Flenören, Sverige Stowarzyszenie Filmowe "Trzeci tor", Polen 41
© Copyright 2024