Gustavsson paper - Arbetarrörelsens forskarnätverk
Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet Arbetsgivares perspektiv på att anställa personer med funktionsnedsättning Arbetsgivare Paper till konferensen Aktiv arbetsmarknadspolitik -en fungerande politik för full sysselsättning? Arbetarrörelsens forskarnätverk 14-15 maj 2013 Författare: Johanna Gustafsson Institutet för handikappvetenskap Örebro Universitet [email protected] De flesta personer, oavsett funktionsförmåga, vill arbeta (Ali, Schur & Blanck, 2011) men arbetslöshet är vanligare hos personer med funktionsnedsättning än hos andra och speciellt hos de personer som även har en nedsatt arbetsförmåga (SCB, 2009). Den högre arbetslösheten kan bero på flera faktorer varav arbetsgivares förhållningssätt är en. I attitydundersökningar säger sig arbetsgivare vara positiva till att anställa personer med funktionsnedsättning, speciellt om de har tidigare praktisk erfarenhet av anställda med funktionsnedsättning (Copeland et al., 2010; Unger, 2002; Knutsson & Persson, 2001). Arbetsgivare säger sig samtidigt ha en kunskapsbrist och en osäkerhet inför anställning av personer med funktionsnedsättning (Waterhouse et al. 2010; Kaye, Jans & Jones, 2011). Det finns också en oro hos arbetsgivare för att anställning av personer med funktionsnedsättning är förknippad med kostnader (Kaye, Jans & Jones, 2011; Domzal et al, 2008; Unger, 2002) liksom en oro för arbetsförmåga och anställningsbarhet (Kaye, Jans & Jones, 2011; Fraser et al., 2010; Domzal et al, 2008; Louvet et al., 2009; Unger, 2002). Forskning har visat att arbetsgivare efterfrågar stöd vid matchning och 1 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet anställning av personer med funktionsnedsättning (Hernandez et al., 2008; Gilbride et al., 2003). Det stöd som önskas är en stödperson som kan kontaktas om problem uppstår kring personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen (U.S. Department of labor, 2007, Handisam, 2011) liksom expertis på frågor relaterade till funktionsnedsättning (Kaye, Jans & Jones, 2011). Att få detta stöd upplevs av arbetsgivare som problematiskt eftersom de är i avsaknad av, eller har svårt att etablera, kontaktvägar till rehabiliteringsaktörerna. Det är även problematiskt att behålla kontakten över tid vilket arbetsgivare ser som en kritisk framgångsfaktor vid anställning av personer med funktionsnedsättning (Hernandez et al., 2008). De studier som har gjorts visar således på att det finns en osäkerhetsfaktor hos arbetsgivare vid rekrytering och anställning av personer med funktionsnedsättning men att denna osäkerhet skulle kunna påverkas om arbetsgivare får stöd och expertis i rekryterings- och anställningsprocessen. Projektet Hållbart arbete För att undersöka framgångsfaktorer i etableringen på arbetsmarknaden för personer med funktionsnedsättning startades 2007 ett projekt med detta syfte vid Institutet för handikappvetenskap vid Örebro universitet (Gustafsson, 2010). Projektet var ett samarbete med tre organisationer, en statlig, en kommunal/landstingsägd och en privat, som samtliga arbetade med att stödja personer med funktionsnedsättning i etableringen i arbetslivet där stödet utgick från en Supported employment–metodik. I projektet ingick drygt 300 personer som fått stöd till arbete under åren 1996-2007. Personerna hade olika typer av funktionsnedsättningar där psykisk, intellektuell och neuropsykiatrisk funktionsnedsättning utgjorde en majoritet. I undersökningarna användes kvalitativ och kvantitativ metod. Projektet avslutades 2010 men det insamlade materialet fortsatte att bearbetas och är i skrivande stund underlag för fem artiklar och en, snart färdig, avhandling. Supported employment För att nå målet med full sysselsättning har flera insatser och metoder som syftar till att nå detta mål utvecklats inom ramen för den aktiva arbetsmarknadspolitiken. En av de metoder som fått stor uppmärksamhet i västvärlden är Supported employment. Supported employment syftar till att ge ett individuellt utformat stöd till arbetstagare och arbetsgivare för att arbetstagaren ska nå en hållbar förankring i arbetslivet. Metoden utarbetades i Nordamerika under 1980-talet och har sedan utvecklats i förhållande till olika målgrupper och i olika länder (Drake et al., 2008). Supported employmentmetodiken bygger på ett antal principer som syftar till att öka inkludering och tillgängliggöra arbetslivet. Principerna är att (1) individens vilja att arbeta är styrande för att få tillgång till stödet och att inga andra urvalskriterier ska användas, (2) individen ska själv vara styrande i sin process och ge möjligheter till självbestämmande och delaktighet, (3) arbetsintroduktion startar på arbetsplatsen, utan föregående träning eller prövning, och därför ska (4) individen inom snar framtid få möjlighet att komma ut på en arbetsplats. (5) Arbetet ska vara på den reguljära arbetsmarknaden och (6) målet är tydligt uttalat anställning. För att underlätta etableringen är samverkan en viktig faktor och (7) insatserna som görs för individen i olika myndigheter och inom sjukvården är integrerade och följer gemensam planering samt (8) nätverk byggs med arbetsgivare och andra intressenter på den lokala arbetsmarknaden. Till Sverige kom metoden under 1990-talet och utvecklades bland annat inom Arbetsförmedlingen, där benämnd SIUS-metodik. Den form av 2 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet Supported employment som idag kanske är mest aktuell i Sverige är Individual placement and support (IPS)1 som riktar sig främst till personer med psykiska funktionsnedsättningar. Det har under senare år producerats ett par avhandlingar (Nygren, 2012; Areberg, 2013) samt ett flertal artiklar i Sverige om IPS. Hållbart arbete Inom projektet Hållbart arbete har flera delstudier gjorts. En av delstudierna undersökte ekonomiska effekter av Supported employment för deltagare och för samhälle (Germundsson et al., 2012). Den visar på att personer som fått stöd av Supported employment-metodik i etableringen på arbetsmarknaden i högre grad når anställning och får en högre disponibel inkomst jämfört med personer som fått stöd i annan mer traditionell verksamhet. Skillnaderna i disponibel inkomst är dock små. Däremot minskar de bidrag som dessa personer uppbär vid start i Supported employment med över 50 % på en två-årsperiod till skillnad från jämförelsegruppen vars bidrag minskar med 8 %. Supported employment verkar således vara en fungerande metod för att personer med funktionsnedsättning ska nå anställning. Men eftersom studien inte mäter kvalitet i de metoder som används för vare sig undersöknings- eller kontrollgrupp går det inte att med säkerhet uttala sig om metodens effektivitet genom denna studie. Studier som har gjorts i andra länder visar dock på att Supported employment ger goda resultat jämfört med mer traditionella insatser för personer med funktionsnedsättning (Socialförsäkringsrapport 2013:3). En 1 Stundtals uppstår en diskussion om skillnaden mellan Supported employment (SE) och IPS. I mina ögon finns det två principer som särskiljer SE och IPS och det är organiseringen av stödet (I IPS ska jobcoachen ingå som en del i ett rehabiliteringsteam medan man i SE enbart belyser vikten av samverkan med andra rehabiliteringsaktörer) samt betydelsen av rådgivning om insatser och stöd vilket ingår som en princip i IPS men inte uttalat i SE. För övrigt så använder man numera benämningen SE istället för IPS i flera av de stora center i USA som utvecklar SE/IPS. annan delstudie i projektet inriktade sig på könsmönster i rehabiliteringsprocessen. Registerdata visade att oddsen för män och kvinnor att få stöd och att etableras ig i arbetslivet skilde sig åt i flera för rehabiliteringsprocessen betydelsefulla faktorer och att genusperspektivet behöver synliggöras och beaktas i rehabiliteringsprocessen för att män och kvinnor ska få lika möjligheter till etablering i arbetslivet (Gustafsson et al, kommande artikel). Utifrån att arbetsgivarperspektivet på anställningen av personer med funktionsnedsättning är relativt dåligt belyst i Sverige inriktades två delstudier på att undersöka arbetsgivares perspektiv på rekrytering. Den första av dessa studier undersökte vad arbetsgivare ansåg vara framgångsrikt stöd från Supported Employment-organisationer under rekrytering och anställning. Studien visar på att stödorganisationen har agerat i tre roller gentemot arbetsgivaren, som mäklare av ”osynlig” arbetskraft, som guide i ett okänt område och som problemlösare av de hinder som ibland uppstår på arbetsplatsen i förhållande till personens funktionsnedsättning. Det stöd som arbetsgivaren fick av organisationerna gav en ökad säkerhet hos arbetsgivarna och minskade på det sättet upplevda transaktionskostnader för kontakt, kontrakt och kontroll vid rekrytering och anställning (Gustafsson et al, 2013). Den andra studien av arbetsgivares perspektiv är den som kommer att beskrivas närmare i detta papper. Syftet med denna studie är att undersöka vad som påverkade arbetsgivarens beslut om anställning av personer med funktionsnedsättning. Metod Projektet valde ut de arbetsgivare som kunde vara tänkbara informanter i projektet. Informanterna kontaktades av stödorganisationen de tidigare samarbetat med vilken introducerade projektet och frågade de potentiella informanterna om de 3 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet var villiga att delta som informanter. De informanter som sade sig villiga att delta i undersökningen kontaktades av forskare i projektet och tid bestämdes för en intervju. 15 arbetsgivare och 5 handledare deltog i intervjuer i projektet. I de fall som handledare intervjuades berodde detta på att arbetsgivare på företaget ansåg handledare om att vara den på företaget som varit mest involverad i processen med rekrytering och anställning. Könsfördelningen var 13 män och 7 kvinnor. 16 arbetsgivare kom från den privata sektorn och 4 kom från den offentliga sektorn. Samtliga informanter hade erfarenhet att vara arbetsgivare eller handledare för anställda med funktionsnedsättningar. Informanterna intervjuades av en forskare i semistrukturerade intervjuer. Intervjufrågorna adresserade informanternas erfarenheter av arbetssättet i stödorganisationen och deras erfarenheter av att vara arbetsgivare till deltagaren i projektet samt vad skulle kunna påverka deras möjligheter att anställa personer med funktionsnedsättning. Intervjuerna gjordes på respondenternas arbetsplats och varade mellan 30-90 minuter. Informanternas svar spelades in och transkriberades i helhet efter intervjun. För analys av data användes en kvalitativ innehållsanalys baserad på riktlinjer från Graneheim och Lundman (2004). Fokus i analysen var respondenternas erfarenheter av samarbetet med stödorganisationerna och av att ha rekryterat och anställt personer med funktionsnedsättning. Analysen utfördes i tre steg. Först lästes intervjuerna igenom för att få en överblick av innehållet. Nästa steg var att identifiera meningsbärande enheter i texten och kategorisera dem enhetsvis. Kriteriet för att enheterna skulle anses vara meningsfulla var att de adresserade arbetsgivarens erfarenheter. Sedan gjordes en tolkning av den underliggande meningen i var och en av de förkortade meningsbärande enheterna. Syftet var att utveckla en förståelse av vilken betydelse dessa enheter hade i respondenterna upplevelse av samarbetet med stödorganisationerna och av att ha rekryterat och anställt personer med funktionsnedsättning. De meningsbärande enheter som sågs som betydelsefulla sorterades in under olika underteman med syfte att finna de teman som uttryckte det dolda innehållet i det totala datamaterialet. De underteman som uppstod i texten blev sedan reflekterade över utifrån existerande litteratur om arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsgivarattityder till att anställa personer med funktionsnedsättning. I analysen som följde utifrån reflektionerna var ansatsen att finna omgivande faktorer som kunde ge en mer genomgripande förståelse av respondenternas syn på samarbetet med stödorganisationerna och erfarenheter av att ha rekryterat och anställt personer med funktionsnedsättning. Arbetsgivarens perspektiv Tre teman framkom i arbetsgivarnas perspektiv på att vara arbetsgivare för personer med funktionsnedsättning: (1) arbetsgivarens attityd som hade formats av tidigare erfarenheter av personer med funktionsnedsättning och hur denna attityd påverkade ett socialt ansvarstagande; (2) matchningen mellan arbeten som anses lämpliga för personer med funktionsnedsättning och de personliga egenskaper som ansågs önskvärda för de arbeten som erbjöds; och (3) betydelsen av subventionerade anställningar som ett incitament för att anställa personer med funktionsnedsättning och de anpassningar som behövdes i en sådan anställning. Arbetsgivarnas attityd Merparten av arbetsgivarna i denna studie hade tidigare erfarenhet av personer med funktionsnedsättning vilket påverkade deras beslut att anställa en person med funktionsnedsättning och nedsatt 4 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet arbetsförmåga. Erfarenheterna, som arbetsgivarna beskrev, kom ofta från situationer där en person med funktionsnedsättning framstod som extraordinär, där personen hade gjort något utöver det förväntade för en person med funktionsnedsättning vilket arbetsgivare beskrev som imponerande. De händelser som arbetsgivarna beskrev hade ofta skett i skol- eller fritidsmiljöer. Dessa erfarenheter låg ofta till grund för att arbetsgivarna tillskrev personer med funktionsnedsättning kompetens vilket öppnade upp möjligheter till anställning. En annan anledning för att anställa var att arbetsgivarna ville göra det enklare för personer som hade svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. Det var en fråga om socialt ansvarstagande vilket kunde ge ett mervärde på arbetsplatsen. Men det faktum att arbetsgivaren valde att ta ett socialt ansvar i relation till personer med funktionsnedsättning var ofta beroende av deras tidigare positiva erfarenheter och syn på personer med funktionsnedsättning som extraordinära. Matchning Matchning kan beskrivas som en process innehållande två element: de arbeten som bedöms vara lämpliga för personer med vissa egenskaper och de personliga egenskaper och kompetens som anses nödvändiga för arbetet. De typer av arbeten som arbetsgivare såg som lämpliga för personer med funktionsnedsättning varierade något mellan arbetsgivare men de hade vissa gemensamma drag. Först och främst sågs anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga som något annorlunda från anställning av andra personer. Arbetslivet såg inte, initialt, som en naturlig arena för personer med funktionsnedsättning men om anställningen blev till en positiv erfarenhet blev det främmande naturligt vilket öppnade upp för fler anställningar av personer med funktionsnedsättning. I denna studie var personerna anställda inom industri, handel eller olika servicenäringar. En vanlig benämning var assistent och de anställda med funktionsnedsättning fungerade ofta som ett komplement till andra anställda. Jobben var ofta låg- eller okvalificerade med monotona arbetsuppgifter vilket arbetsgivare beskrev som lämpliga för personer med funktionsnedsättning. ”Småjobb” var andra sorts uppgifter som beskrevs som lämpliga för personer med funktionsnedsättning. Enbart några få anställda med funktionsnedsättning arbetade i kvalificerade och självständiga arbeten och dessa personer var ofta väl- eller överkvalificerade i förhållande till sina arbetsuppgifter. De sågs som mindre ”funktionshindrade” och deras arbetsgivare betonade mer av den anställdas kunskap och erfarenhet och mindre av deras funktionsnedsättning. För övriga anställda verkade begreppet ”funktionsnedsättning” ofta vara sammankopplat med oförmåga till att mer kvalificerade arbeten och till utveckling på arbetsplatsen vilket medförde att de anställda ofta återfanns längst ner i hierarkin på arbetsplatsen. Att bli sedd som rätt person för jobbet är ofta en förutsättning för att bli anställd. Arbetsgivarna i studien beskrev många egenskaper hos de anställda med funktionsnedsättning som gjorde dem attraktiva att anställa. Egenskaper som arbetsgivare pekade speciellt på var personliga förhållningssätt hos den anställde såsom lojalitet och vilja att utföra ett gott arbete. Formell utbildning sågs inte som lika viktigt som personliga egenskaper vilket kan bero på arbetets art, det krävs ingen formell utbildning till låg- eller okvalificerat arbete. De allra flesta arbetsgivare beskrev matchningsprocessen som framgångsrik och de var i stort sett nöjda med sina anställda med funktionsnedsättningar och med det arbete som de utförde. Däremot såg de flesta ingen möjlighet till utveckling 5 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet och karriär på arbetsplatsen för de anställda med funktionsnedsättning. I några fall berodde detta på låga förväntningar på vad den anställde kunde klara av utifrån sin funktionsnedsättning. I andra fall berodde det på att det inte fanns några utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen; det finns helt enkelt få karriärmöjligheter på små enskilda företag, den sortens företag där merparten var anställda. Subventionerade anställningar och anpassade arbetsuppgifter Samtliga intervjuade arbetsgivare såg lönebidrag som en kompensation för minskad produktivitet och om inte lönebidraget hade funnits tillgängligt för dem hade de troligtvis inte anställt personen i fråga. Det enda som kunde kompensera för en nedsatt arbetsförmåga vore kompetens i form av efterfrågad utbildning och erfarenhet. Lönebidraget gav sålunda kompensation för en nedsatt arbetsförmågan och en konkurrensfördel gentemot andra tänkbara arbetstagare, speciellt i småföretag där den reducerade lönekostnaden blev mycket märkbar. Samtliga arbetsgivare såg fördelar med att ha arbetskraft till en lägre kostnad och endast ett fåtal kunde tänka sig att fortsätta anställningen om lönebidraget försvann och då enbart om produktiviteten nådde en viss nivå, annars skulle de hellre anställa någon som kunde utföra arbetsuppgifterna fullt ut. De anställda med funktionsnedsättning var alla i en anpassad arbetssituation på grund av sin funktionsnedsättning. Anpassningarna var uteslutande anpassningar i arbetstakt och arbetstid och ingen i studien hade några anpassningar av teknisk eller fysisk art på arbetsplatsen. Ofta sågs anpassningarna som nödvändiga för att den anställda skulle kunna utföra sitt arbete men de ledde till uppenbart negativa konsekvenser för utveckling och karriär eftersom de ”låste fast” den anställde i en anpassad arbetssituation som upplevdes som svår att förändra för arbetsgivaren. Lönebidraget sågs därför som en resonabel kompensation för utebliven flexibilitet och minskad produktion på arbetsplatsen och därför beskrev arbetsgivarna valet vid uteblivet lönebidrag som enkelt: skulle lönebidraget försvinna så skulle de bli tvungna att anställa någon som kunde arbeta helt och fullt. Diskussion Resultaten visar att fyra faktorer – attityd, matchning, subventionerade anställningar och anpassningar – är viktiga för arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsnedsättning. Arbetsgivarens attityd De flesta av de intervjuade arbetsgivarna beskrev erfarenheter av personer med funktionsnedsättningar från andra arenor än arbetslivet. Dessa erfarenheter låg ofta till grund för arbetsgivarens beslut att öppna upp sitt företag för en person med funktionsnedsättning och erfarenheten fungerade således som en dörröppnare till arbetsmarknaden. Detta bör betänkas i exempelvis skolmiljö, varifrån de flestas erfarenheter var hämtade, där integration framför segregation är att föredra för att få möjlighet till att skapa positiva erfarenheter. Forskning har visat på att kvalitativ kontakt med personer med intellektuella funktionsnedsättningar kan associeras med positiva attityder (McManus, Feyer, & Saucier, 2010) och i denna studie betonade arbetsgivaren just den positiva bild som erfarenheterna hade gett dem. Tidigare erfarenheter kan påverka acceptans av personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen (Yuker, 1994), och positiva attityder kan också påverkas av att arbeta tillsammans med personer med funktionsnedsättning på arbetsplatsen (Copeland, Chan, Bezyak, & Fraser, 2010). De tidigare erfarenheterna hos arbetsgivarna påverkade dock inte i särskilt 6 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet hög grad arbetsgivarnas förväntningar på vad personer med funktionsnedsättning kan bidra med på arbetsplatsen. Det kan verka som en paradox men en förklaring kan vara att det är svårt att överföra erfarenheter från ett område till ett annat, från skola och fritid till den konkreta arbetsplatsen. Arbetsgivarna beskrev flera fall där en person med funktionsnedsättning hade gjort något extraordinärt, något som inte var förväntat från en person med funktionsnedsättning, och detta kan tolkas som ett uttryck för en relativt patologisk syn på funktionsnedsättning som abnormalt. En sådan syn på funktionsnedsättning kan i viss mån förklara de låga förväntningar som arbetsgivare uttrycker om en person med funktionsnedsättning och dennes arbetsförmåga. Andra studier beskriver också låga förväntningar på arbetsförmåga hos arbetsgivare i bedömning av framtida arbetsförmåga hos personer med funktionsnedsättning (Unger, 2002; Louvet, Rohmer, & Dubois, 2009; Domzal, Houtenville, & Sharma, 2008; Fraser et al., 2010). När en arbetsgivare bedömer potential hos personen kommer en föreställning om funktionsnedsättning att ställas i kontrast till de upplevda kraven på arbetsmarknaden. Det finns då en risk för att funktionsnedsättning kommer att fungera som en indikator på låg produktivitet och reducerad arbetsförmåga. Zanoni (2010) menar att föreställningen om funktionsnedsättning innehåller en föreställning om brist på kapacitet och flexibilitet – vilket ses som två viktiga faktorer på arbetsmarknaden idag (Jessop, 1994; Magnusson, 1999; 2006). Föreställningarna som arbetsgivarna i denna studie ger uttryck för kan vara påverkade av den miljö i vilka anställningarna äger rum. Det kan bli ett oproportionerligt stort fokus på produktivitet i en lönebidragskontext eftersom lönebidraget baseras på produktionsbortfall. Lönebidragskontexten kan bidra till att personer med funktionsnedsättning blir bedömda på andra premisser än andra anställa eftersom det för andra anställda inte finns samma behov av att mäta produktivitet. Detta kan leda till ett negativ syn på funktionsnedsättning och produktionsförmåga. Personen med funktionsnedsättning kan också komma att, i kontrast till anställda utan funktionsnedsättning, behöva visa sig värdig (utifrån sin produktivitet) att ha ett arbete trots sin funktionsnedsättning. Matching Strukturen på arbetsmarknaden och speciellt de upplevda kraven på flexibilitet och anpassningsförmåga (Townsend, Waterhouse, & Malloch, 2005; Jessop, 1994; Magnusson 1999, 2006) påverkar arbetsgivarens syn på vad som är lämpliga arbeten för personer med funktionsnedsättning. Personer som inte kan möta denna norm återfinns oproportionerligt ofta i låg- eller okvalificerade arbeten. Arbeten som ses som lämpliga för personer med funktionsnedsättning är ofta okvalificerade med låga krav på kommunikativa egenskaper (Kaye, 2009). Personer med funktionsnedsättning arbetar också i högre grad i tillfälliga anställningar (Schur, 2003) och det är inte ovanligt att de ses som en arbetskraftsreserv. De arbetsuppgifter som de anställda i denna studie utför är oftast lågkvalificerade utan krav på yrkeskvalifikationer. I dessa typer av arbeten är arbetsuppgifterna ofta monotona med låg kontroll och få möjligheter till utveckling. Sådana typer av arbetsuppgifter har ofta ett lågt värde på arbetsplatsen. Att utföra lågt värderade arbetsuppgifter kan i sin tur påverka vilket värde som sätts på dem som utför det (Holmqvist 2009). Några av de anställda i denna studie sågs dock som värdefulla just för att de utförde arbetsuppgifter som hade 7 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet ett lågt värde på arbetsplatsen och på så sätt befriade andra från att utföra dem. Det var deras främsta konkurrensfördel på arbetet och en av anledningarna till att de anställdes. Tyvärr medförde även utförandet av de lågt värderade arbetsuppgifterna en föreställning hos en del arbetsgivare om att personer med funktionsnedsättning är olämpliga för mer kvalificerade arbetsuppgifter på arbetsplatsen vilket är en föreställning som kan få mycket negativa konsekvenser för den enskilde. Detta bör betänkas i matchningen så att inte ”rätt person på rätt plats” med automatik medför att personer med funktionsnedsättning arbetar med lågt värderade (och därmed ofta lågt betalda) arbetsuppgifter på arbetsplatsen. Subventionerade anställningar och anpassningar Lönebidragen som erbjuds arbetsgivare vid anställning av personer med funktionsnedsättning kan ses som en motvikt till arbetsmarknadens krav på produktivitet eftersom de ska kompensera en bristande förmåga till produktivitet hos den enskilde. Låga anställningsmöjligheter för personer med funktionsnedsättning kan till viss del bero på betänkligheter om produktivitet (Jones, 2006a) och den här studien bekräftar till viss del detta eftersom ingen av de intervjuade skulle fortsätta anställningen om lönebidraget för den anställde försvann. Lönebidraget kan således från arbetsgivarnas synvinkel ses som en kompensation för individens oförmåga att leva upp kraven på produktivitet och effektivitet vilket betyder att arbetsgivare ser anställningsbarhet och arbetsförmåga som ett individuellt problem hos den anställde. Lösningen blir då också på individuell nivå, att ett lönebidrag ges som kompenserar för den individuella oförmågan. Det finns vissa risker betingade med att använda lönebidrag med vad som uppfattas som en individuell oförmåga. En risk är att lönebidraget ses som kompensation nog och att inga ansträngningar görs för att hitta andra lösningar såsom bättre matchningar eller anpassningar på arbetsplatsen vilka skulle kunna förminska eller förhindra att funktionshinder uppstår. En annan risk är att anställda i subventionerade anställningar ses som ”andra klassens” anställda utifrån att systemet med lönebidrag ofta leder till lågbetalda jobb (SOU 2003:95) och att de anställda arbetar med lågt värderade arbetsuppgifter. Det kan få stora konsekvenser för den enskilde att bli sedd som ”andra klassens” arbetskraft. Detta skulle också kunna undvikas med bättre matchningar och anpassningar så att inte funktionsnedsättningen behöver medföra funktionshinder på arbetsplatsen. Det kan också motverkas med att tillgängliggöra utbildningar så att personer med funktionsnedsättning kan få möjlighet att skaffa utbildning och kompetens. De anställda som hade kompetens var oftare anställda i kvalificerade anställningar och deras arbetsgivare uppfattade dem heller inte som funktionshindrade vilket gav att deras värde på arbetsplatsen mättes utifrån kompetens snarare än nedsatt förmåga. Att ha kompetens och erfarenhet kunde också vara skäl för att bli anställd utan lönebidrag. Hur den anställde utför sina arbetsuppgifter på arbetsplatsen kan påverka acceptans på arbetsplatsen (McLaughlin, Bell, & Stringer, 2004). Detta kan förstås som att produktivitet och kompetens är viktigt för att bli accepterad på arbetsplatsen och att detta kan ha större betydelse än att ha en funktionsnedsättning eller inte. De anpassade arbetssituationerna som de anställda i studien har kan ha påverkat deras produktivitet och gjort det enklare för dem att möta kraven på arbetsmarknaden. På så sätt kan anpassningarna ha fungerat såsom de var tänkta att fungera: de har gjort att funktionsnedsättningen inte behöver bli till ett funktionshinder i arbetssituationen. Den anpassade arbetssituationen kan också ha medfört att arbetsgivaren har ändrat sin 8 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet föreställning om den anställdes förmåga; förmåga ses inte längre som en inneboende stabil faktor hos den enskilde utan snarare som en utomstående faktor som kan förändras. Det här är en viktig insikt, i linje med det relativa funktionshinder-begreppet som kan påverka arbetsgivare till att bli mer positivt inställda till anställning av personer med funktionedsättning. Den insikten, att funktionhinder är relativt kan till viss del förklara varför arbetsgivare med tidigare erfarenhet är mer positive till att anställa personer med funktionsnedsättning (Unger, 2002; Knutsson & Persson, 2001; Copeland et al., 2010). Forskning visar att kunskap om anpassningar är positivt relaterat till ett företags inställning till att anställa personer med funktionsnedsättning (Chan et al., 2010) och att en anpassad arbetssituation har en positiv effekt på den enskildes möjligheter att behålla sin anställning (Johansson, Lundberg, & Lundberg, 2006). Men eftersom anpassningar är avhängiga arbetsuppgifterna kan behovet av anpassningar styra vilka arbetsuppgifter som ses som lämpliga på arbetsplatsen. Ibland syns det i denna studie en tendens till att den anpassade arbetssituation medför hinder för utveckling och minskade karriärmöjligheter för den enskilde. Avsaknad av karriärmöjligheter kan ge negativa konsekvenser för personer med funktionsnedsättning såsom lägre lön och mindre tillgång till utbildning på arbetsplatsen (Rigg, 2005) liksom för karriärutveckling (Colella & Varma, 1999). Ett sätt att undvika inlåsning till vissa arbetsuppgifter kan vara att ge ett mer omfattande stöd till arbetsgivare även under pågående anställning av personer med funktionsnedsättning. Arbetsgivare menar att brist på den sortens resurser medför hinder för anställning (Chan et al., 2010) och att de behöver stöd med att identifiera fungerande arbetsmiljöer för personer med funktionsnedsättning (Stensrud, 2007). utvecklingsmöjligheter på arbetsplatsen som problematiskt för de anställda utifrån att de anställda hade en funktionsnedsättning och således inget utvecklingsbehov. Tvärtom kunde arbetsgivaren se den förväntade avsaknaden av utvecklingsbehov som värdefullt eftersom den anställde då inte skulle ställa krav på att få mer utvecklande arbetsuppgifter utan vara nöjd med att utföra sina nuvarande arbetsuppgifter. Denna syn på anställda med funktionsnedsättning kan vara en del av förklaringen till att personer med funktionsnedsättning är överrepresenterade i arbeten utan utvecklings- och karriärmöjligheter (Rigg, 2005). Föreställningar om funktionsnedsättning, i kombination med lönebidrag och anpassade arbeten verkar således kunna medföra hinder för professionell utveckling för anställda med funktionsnedsättning. För att motverka detta bör en aktiv arbetsmarknadspolitik uppmärksamma detta och skapa strukturer för att stödja arbetsgivare till att maximera deras anställdas fulla potential i anställningen, inte enbart i rekryteringen. Det behövs även fler studier för att undersöka hur lönebidrag påverkar anställnings- och karriärmöjligheter för personer med funktionsnedsättning och hur den aktiva arbetsmarknadspolitiken kan bli fungerande politik för (värde)full sysselsättning även för personer med funktionsnedsättning. Majoriteten av arbetsgivarna i denna studie såg dock inte frånvaron av 9 Paper AFN 2013 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet Referenser Areberg, C. (2013). Individual Placement and Support (IPS) for persons with severe mental illness - Outcomes of a randomised controlled trial in Sweden. Lund University, Faculty of Medicine, Doctoral Dissertation Series Chan, F., Strauser, D., Maher, P., Lee, E-J., Jones, R., & Johnson, E. T. (2010). Demand-side factors related to employment of people with disabilities: A survey of employers in the mid-west region of the United States. Journal of Occupational Rehabilitation, 20, 412-419. Colella, A., & Varma, A. (1999). Disability-job fit stereotypes and the evaluation of persons with disabilities at work. Journal of Occupational Rehabilitation, 9(2), 79-95. Copeland, J., Chan, F., Bezyak, J., & Fraser, R.T. (2010). Assessing cognitive and affective reactions of employers toward people with disabilities in the workplace. Journal of Occupational Rehabilitation, 20, 427–434. Domzal, C., Houtenville, A., & Sharma, R. (2008). Survey of employer perspectives on the employment of people with disabilities: Technical report (Prepared under contract to the Office of Disability and Employment Policy, U.S. Department of Labor). McLean, VA: CESSI. Drake RE, Bond GR (2008). The future of Supported employment for people with severe mental illness. Psychiatr Rehabil J. Special 10th anniversary issue on supported employment. 2008 Spr; 31(4): 367-76. Fraser, R. T., Johnson, K., Hebert, H., Ajzen, I., Copeland, J., Brown, P., & Chan, F. (2010). Understanding employers’ hiring intentions in relation to qualified workers with disabilities: Preliminary findings. Journal of Occupational Rehabilitation, 20, 420-426. Germundsson, P., Gustafsson, J. Lind, M. & Danermark, B. (2012). Disability and supported employment: impact on employment, income and allowances. International journal of rehabilitation research 2012;35:5:263-269 Gilbride, D., Stensrud, R., Vandergoot, D., & Golden, K. (2003). Identification of the characteristics of work environment and employers open to hiring and accommodating people with disabilities. Rehabilitation Counselling Bulletin, 46(3), 130-137. Graneheim, U. H., & Lundman B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24, 105-112. Gustafsson, J., Peralta, J. & Danermark, B. (2013). The employer’s perspective on supported employment for people with disabilities: successful approaches of supported employment organizations. Journal of vocational rehabilitation 2013;38;2: 99-111 Gustafsson, J., Peralta, J. & Danermark, B. (2013). The employer’s perspective: Employment of people with disabilities in wage subsidized employments. Scandinavian journal of disability research 2013, in press. Holmqvist, M. (2009). Disabled people and dirty work. Disability & Society 24(7), 869-882. Jessop, B. (1994). Post-Fordism and the state. In A. Amin (Ed.), Post-Fordism: A reader (pp. 251-279). Oxford, UK: Blackwell. Johansson, G., Lundberg, O., & Lundberg, I. (2006). Return to work and adjustment latitude among employees on long-term sickness absence. Journal of Occupational Rehabilitation, 16, 185-195. Jones, M. K. (2006). Disability, employment and earnings: An examination of heterogeneity (WELMERC Discussion Paper No. 2006-08). Swansea, Wales: University of Swansea. Jones, M. K. (2008). Disability and the labour market: A review of the empirical evidence. Journal of Economic Studies, 35(5), 405-424. Kaye, S. H. (2009). Stuck at the bottom rung: Occupational characteristics of workers with disabilities. Journal of Occupational Rehabilitation, 19, 115-128.. 10 Paper AFN 2013 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet Knutsson, H., & Persson, K. (2001). Funktionshindrade personer med nedsatt arbetsförmåga: Ett arbetsgivarperspektiv [Disabled people with reduced work capacity: An employer perspective] (Research report 2001:5). Uppsala, Sweden: The Institute for Labour Market Policy Evaluation. Magnusson, L. (1999). Den tredje industriella revolutionen – och den svenska arbetsmarknaden [The third industrial revolution – and the Swedish labour market]. Stockholm, Sweden: Prisma. Magnusson, L. (2006). Håller den svenska modellen? Arbete och välfärd i en global värld [Is the Swedish model viable? Work and welfare in a global world]. Stockholm: Norstedts Academic Publishers. McLaughlin, M. E., Bell, M. P., & Stringer, D. Y. (2004). Stigma and acceptance of persons with disabilities: Understudied aspects of workforce diversity. Group & Organization Management, 29(3), 302-333. McManus, J. L., Feyer, K. J., & Saucier, D. A. (2010). Contact and knowledge as predictors of attitudes toward individuals with intellectual disabilities. Journal of Social and Personal Relationships, 28(5), 579-590. Nygren, U. (2012) Individual Placement and Support (IPS) inom en socialpsykiatrisk kontext. En väg till arbete för personer med psykiskt funktionshinder? Umeå University medical dissertations, 0346-6612 ; N.S., 1509 Rigg, J. (2005). Labour market disadvantage among disabled people: Longitudinal perspective (CASE Research Paper 103). UK: London School of Economics. Schur, L. (2003). Barriers or opportunities? The causes of contingent and part-time work among people with disabilities. Industrial Relations, 42(4), 589-622. Schur, L., Kruse, D., Blasi, J., & Blanck, P. (2009). Is disability disabling in all workplaces? Workplace disparities and corporate culture. Industrial Relations, 48(3), 381-410. Socialförsäkringsrapport 2013:3 Aktivitetsersättning – en väg till arbete? En systematisk litteraturöversikt Statistics Sweden. (2009). Funktionsnedsattas situation på arbetsmarknaden – 4:e kvartalet 2008 [Labour market situation for disabled persons – 4th quarter 2008]. Stensrud, D. (2007). Developing relationships with employers means considering the competitive business environment and the risk it produces. Rehabilitation Counselling Bulletin, 50(4), 226-237. Swedish Ministry of Employment. (2003). Arbetskraft: Betänkande från lönebidragsutredningen (SOU 2003:95) [Workforce: Report from the wage subsidy inquiry]. Stockholm, Sweden: Arbetsmarknadsdepartementet. Townsend, R., Waterhouse, P., & Malloch, M. (2005). Getting the job done: How employers use and value accredited training leading to a qualification. Adelaide, Australia: National Centre for Vocational Education Research. Unger, D. D. (2002). Employers’ attitudes toward persons with disabilities in the work force: Myths or realities? Focus on Autism and Other Developmental Disabilities, 17(1), 2-10. Waterhouse, P., Kimberley, H., Jonas, P., & Nurka, C. (2010). What would it take? Employer perspectives on employing people with a disability: Literature review. Adelaide, Australia: National Centre for Vocational Education Research. Yuker, H. E. (1994). Variables that influence attitudes toward people with disabilities: Conclusions from the data. Journal of Social Behavior and Personality, 9, 3-22. Zanoni, P. (2010). Diversity in the lean automobile factory: Doing class through gender, disability and age. Organization, 18(1), 105-127. 11 Paper AFN 2013 Johanna Gustafsson, Institutet för handikappvetenskap, Örebro Universitet 12
© Copyright 2024