Handbok om skogsbeskattning 2011
Skogsbeskattning för skatteåret 2011 Innehåll Beskattning av inkomst av virkesförsäljning Specifikation av inkomsterna från försäljning av virke i beskattningen Viktigaste faktorer av inkomst av virkesförsäljning Förskottsinnehållningsbelopp Skattepliktiga inkomster Anteckningar Beskattning av räntan på andelskapitalet Beskattning av medlemsbonus Avdragbara utgifter Skogsavdrag Avsättningar för utgifter och skador Underskottsavdrag Statliga stöd De minimis -stöd Sakinnehåll enligt expert Esko Kiviranta Vicehäradshövding, agronom, AFM Ledare för skatte- och finansieringsgruppen Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK (tjänstledig fr.o.m. 1.4.2003) riksdagsledamot 2003 – 2 4 5 6 6 8 9 9 10-11 12 13 14 15 15 Ägandeform Beskattning av makar Beskattning av dödsbo Beskattning av sammanslutning Samfälld skog 16 16 16 16 16 Beskattning av leveransarbete Skattefritt 125 kubikmeter Beräkning av leveransarbetets värde 17 17 17 Mervärdesbeskattning Deklaration och betalning av mervärdesskatt Virkesaffärer Mervärdesbeskattningens början Frivillig momsplikt Virke för eget bruk Skattekonto Anteckningar Ifyllande av mervärdesskatteuppgifter på periodskattedeklarationen 18 18 19 19 19 19 20 20 Tabeller för anteckningar Skogsbrukets inkomster Skogsbrukets utgifter Skogsbrukets resekostnader Uppföljning av skogsavdrag Utgifter inom skogsbruket vilka dras av som avskrivningar Leveransarbetets värde Uppföljning av Kemera-projekt 21 22 23 24 25 26 27 27 Bästa läsare, Skogsbeskattningen aktualiseras för varje skogsägare åtminstone en gång om året när det är dags att uppgöra skattedeklarationen. Denna guide vill hjälpa dig att fylla i din skattedeklaration för år 2011 och att sköta momsredovisningen. Med hjälp av ifyllnadsanvisningarna på skattedeklarationen och andra anvisningar ska även en ny skogsägare lyckas med att fylla i skattedeklarationsblanketten. I slutet av denna guide hittar du tabeller för anteckningar där du bör anteckna alla händelser under skatteåret. Det lönar sig för skogsägaren att noggrant anteckna alla händelser i skogsbruket och överföra summorna till skogsbrukets deklarationsblankett. På det sättet försäkrar du dig om att alla poster som inverkar på beskattningen blir beaktade och beskattningen blir korrekt utförd. Skogen pä nätet underlättar arbetet med deklarationen Metsäliitto erbjuder sina ägarkunder en Skogen på nätet tjänst. Webbtjänsten är en lättanvänd elektronisk tjänst för granskning och upprätthållande av skogsplanen. På Skogen på nätet ser du uppgifterna om dina medlemsplaceringar, de virkesaffärer som du har ingått med Metsäliitto och de skogstjänster som du har köpt av oss samt underhåller din skogsbeskattningsbokföring. Skogen på nätet är ett utmärkt hjälpmedel för upprättandet av skogsbrukets skattedeklaration. Du lyckas bäst med arbetet genom att upprätthålla skogsbeskattningsbokföringen i takt med att transaktionerna ingås. I början av året fungerar bokföringen som grund för upprättande av skattedeklarationen. Då användaren har godkänt bokföringen gör tillämpningen de nödvändiga kalkylerna och avskiljer mervärdesskatterna för den egentliga skattedeklarationen. Den färdiga skattedeklarationen, som sparats i Skogen på nätet, kan användas som stöd även vid upprättandet av skattedeklarationerna under de följande åren. Bekanta dig med Skogen på nätet på vår webbplats www.metsaliitto.fi/se 3 Beskattning av inkomst av virkesförsäljning De tidsbundna skattelättnaderna för virkesförsäljningar upphörde vid utgången av 2011. Inkomsterna från virkesförsäljning som har gjorts under 2011 och 2012 beskattas på normalt sätt som kapitalinkomst. Inkomsterna av virkesförsäljning under år 2011 ska anmälas på blankett 2C skattedeklaration för skogsbruk specificerat i punkt 1 enligt tidpunkten för virkesaffären. Specifikation av inkomsterna från försäljning av virke i beskattningen Inkomster av virkesförsäljning specificeras på deklarationsblanketten i skilda kolumner enligt affärstidpunkt, skilt för rot- och leveransförsäljningar. Inkomster av virkesförsäljningar, vars affärstidpunkt har infallit 1.1.2011 - 31.12.2011 eller före 1.4.2008 är beskattningsbara till 100 procent. Inkomster av virkesförsäljningar, vars affärstidpunkt har infallit 1.4.2008- 31.12.2010 är beskattningsbara till 75 procent, då prestationen har fåtts till och med utgången av 2011. Den tidsbundna skattelättnaden gäller alla slag av affärer. För leveransförsäljningar, dvs. affärer där skogsägaren har drivit virket som eget arbete, dras först leveransarbe- Virkesaffären görs 1.4 2008 RA 19 %, LA 13 % Av kostnaderna för försäljningsinkomstens förvärvande är den skattepliktiga inkomstens procentandel avdragbar. Med utgifter för försäljningsinkomstens förvärvande avses kostnader för avverkning och drivning av virket leveransaffär) och för kostnader för resor mellan bostaden och skogsobjektet som hänför sig direkt till virkesaffären (t.ex. avgränsning och visning av stämplingspost). Övriga årsutgifter (t.ex. kostnader för förhandsröjning) och kostnader för genomförd förnyelseavverkning under tiden som skattelättnaden varit i kraft får avdras på normalt sätt. Man får inte göra skogsavdrag eller utgiftsreservering på den skattefria inkomsten. Inkomster av virkesförsäljning från virke som har fällts av stormar omfattas av de 2009 2010 2011 Lättnad 50 % Förskottsinnehålln. RA 10 %, LA 7 % 25 % RA 15 %, LA 10 % Virkesaffär Lättnad 25 % Förskottsinneh. RA 15 %, LA 10 % RA = rotaffär LA = leveransaffär Alla gamla virkesaffärer …–31.8. Ingen lättnad Förskottsinnehållning RA 19 %, LA 13 % 4 2012 köpslut Virkesaffär redovisning av pengarna tets värde av och av återstoden är 25 procent skattfri inkomst. Virkesaffär 25 % RA 19 %, LA 13 % Ingen skattelättnad för virkesinkomPuun myyntituloihin sterna ei huojennuksia FörskottsinnehållEnnakonpidätys ning fr.o.m 1.1.2012 1.1.2012 alkaen 20 %, HK % RAPK20%, LA14 14% tidsbundna skattelättnaderna om förutsättningarna, det vill säga försäljningstidpunkten, uppfylls. För det virke som har fällts av stormar har skogsägaren eventuellt även fått försäkringsersättning, som är skogsbrukets kapitalinkomst till fullt belopp. Försäkringsersättningarna upptas i en skild punkt på blankett 2 C. Obs! Om virket har sålts från tomtmark, till exempel vid sommarstugan, beskattas virkesinkomsten som övrig kapitalinkomst. Virkesförsäljningen beskattas alltså inte som kapitalinkomst av skogsbruk, varför leveransarbetets värde inte kan dras av. Rotförsäljning: Virkesaffär, där köparen i enlighet med kontrakt svarar för avverkning och transport av virket till bruksplatsen. Virkesaffärens pris innehåller endast virkets rotvärde, varför det i sin helhet är kapitalinkomst och anmäls under punkten rotförsäljningar. Leveransförsäljning: Virkesaffär, där skogsägaren förbinder sig vid att leverera en viss mängd virke, till ett visst ställe vid en viss tidpunkt. Virkesförsäljningsinkomsten är i sin helhet skogsbrukets kapitalinkomst, om avverkning och transport har utförts av en utomstående aktör. Om avverkning och transsport, dvs. leveransarbetet, har gjorts av skogsägaren, består skogsbrukets kapitalinkomst av virkesförsäljningsinkomsten minskad med leveransarbetets värde. Se beskattning av leveransarbete. Kontantförsäljning: Virkesaffär, där virket säljs till köparen utan förhandskontrakt. Virket har drivits och finns på överlåtelseplatsen. Försäljningsintäkter från kontantförsäljning antecknas i samma kolumn som leveransaffärer. Viktigaste faktorer av inkomst av virkesförsäljning De viktigaste faktorer som påverkar beskattningen av inkomst av virkesförsäljning är • inkomsten av virkesförsäljning • skogsbrukets utgifter • kapitalskatten på 28 % Den beskattningsbara inkomsten uppkommer under ett kalenderår och utgör skillnaden mellan skogsbrukets beskattningsbara inkomster och utgifter. Skillnaden är beskattningsbar kapitalinkomst, på vilken skall betalas kapitalskatt på 28 procent. I detta avseende kan inkomsten likställas med t.ex. hyresinkomster från bostadslägenhet. Skatten betalas i samband med virkesaffären genom att köparen innehåller skatten på skogslikviden. Den slutliga skatten som skogsägaren betalar är mindre än detta, om de avdragsgilla utgifterna i skogsbruket har varit större än det schablonbelopp som förskottsinnehållningen baserade sig på. I motsatt fall måste skogsägaren betala mer skatt än vad som innehållits. 5 Förskottsinnehållningsbelopp Förskottsinnehållningen beräknas på köpesumman, från vilken en eventuell mervärdesskatt har avdragits. Virkesköparen ska innehålla skatten till staten på den skogslikvid han betalat till virkessäljaren, om köpesumman överstiger 100 euro. Förskottsinnehållningen fastställs på den mervärdesskattefria köpesumman enligt tidpunkten för virkesaffären och affärstypen. Förskottsinnehållningarna på de köpesummor som har betalats för virkesaffärer år 2011 är följande: Virkesaffärer under tiden 1.4.200831.12.2010: Rotförsäljning 15 %, leveransoch kontantförsäljning 10 %. Virkesaffärer som har gjorts före 1.4.2008 eller under tiden 1.1.2011 – 31.12.2011: Rotförsäljning 19 %, leverans- och kontantförsäljning 13 %. Försäkringsbolagen har verkställt förskottsinnehållning enligt 19 procent på försäkringsersättningar som utbetalats till ett större belopp än 100 euro. Förskottsinnehållningsbeloppen behöver inte anmälas separat på skattedeklarationsblanketten för skogsbruk. Skattepliktiga inkomster Skattepliktiga inkomstposter inom skogsbruket är • inkomster av virkesförsäljning: stockar, stolpar, massaved, vedträn, småved, flis eller energivirke • försäkringsersättningar och andra ersättningar • värdet av virke som använts för eget bruk I intäkterna från leveransköp och kontantaffärer ingår förutom kapitalinkomsten även värdet av leveransarbete. En utredning över 6 leveransarbetet och dess värde uppges på 2 C-blanketten. Värdet av leveransarbetet beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört arbetet, och han ska deklarera inkomsten på den förhandsifyllda deklarationsblanketten i maj. Värdet av virke som använts för uppvärmning av egen bostad är skattefri inkomst. För virke som använts för att uppföra och renovera jordbruksbyggnader gäller s.k. tyst kvittning, dvs. värdet av virket räknas varken som kapitalinkomst i skogsbruket eller utgift i jordbruket. Inkomsterna av försäljning av biprodukter från skogsbruket beskattas också för andra än jordbrukare som jordbruksinkomster och deklareras på blankett 2. Sådana inkomster är t.ex. inkomster av sågat trävirke samt hyra för jaktmark. Enligt en bestämmelse i inkomstskattelagen som trädde kraft i början av år 2006 består skogsbrukets kapitalinkomst också av annan kapitalinkomst än den som erhållits från stamvirke. Hit räknas inkomst från överlåtelse av hyggesrester, stubbar, andra skogsbränslen, kvistar av barrträd som används i dekorationer, vägkäppar, julgranar och motsvarande. Detta betyder att på avverkning och transport av annat virke än stamvirke, t.ex. julgranar, tillämpas de bestämmelser som gäller beskattningen av värdet av leveransarbete. På basis av tidigare beslut har dessa bestämmelser tillämpats på vedträn, klabbad ved och flis, och av inkomsterna för försäljning av dessa produkter har sedan tidigare andelen för värdet av virket beskattats som skogsbrukets kapitalinkomst. 7 Anteckningar Skogsbrukets inkomster och utgifter bör antecknas. Inkomster som omfattas av hel eller partiell skattelättnad samt utgifter som hänför sig till dessa inkomster ska specificeras i anteckningarna. Skriv upp inkomsterna och utgifterna enligt betalningsprincipen, dvs. i samma tidsföljd som betalningarna. Anteckna inkomsterna på det kalenderår under vilket de har kunnat lyftas och utgifterna som utgift på det kalenderår under vilket de betalts. Anteckningarna ska baseras på daterade och numrerade verifikationer. Spara verifikationer och tilläggsutredningar som rör skogsbrukets inkomster och utgifter tillsammans, de behöver inte fogas till skattedeklarationen. Om du är momspliktig ska du bokföra inkomster och utgifter för inkomstbeskattningen utan moms. I samma anteckningar kan du anteckna momsbeloppen skilt för mervärdesdeklarationen. Om du inte är momspliktig bokför du utgifterna inklusive moms. Följande tilläggsutredningar ska fogas till anteckningarna: • utredning om förutsättningarna för partiell skattefrihet för inkomster av virkesförsälj ning. Till anteckningarna fogas avverk nings- eller leveranskontraktet för virkesaf fären eller övriga motsvarande handlingar som på ett tillförlitligt sätt bevisar tidpunk ten för affären. • utredning om att skogsbrukets årsutgifter ska hänföras till de partiellt skattefria inkomsterna av virkesförsäljning • utredning om värdet på virke som tagits för jordbruket, näringsverksamheten och eget privat bruk. • utredning om skogsbrukets årliga utgifter 8 indelade i avlöningsutgifter, skogsbrukets resekostnader och övriga årsutgifter. När det gäller resekostnader kan såsom bilagor till anteckningarna finnas till exempel en körjournal, där det framkommer att det egna fordonet använts inom skogsbruket. • utredning om reserveringar för utgifter och skador och deras användning. För skade- reservering bifogas en förklaring till anteckningarna om hur stora kostnaderna blir då den skadade skogen ska förnyas. En utredning kan begäras till exempel av Metsäliittos kontaktperson. • utredning om grunderna för skogsavdra- get och om användningen av skogsavdra get. Bifoga även en utredning om att inkomsterna av virkesförsäljningen hänförs till den lägenhet som berättigar till skogs- avdraget. I fråga om rotförsäljningar läm- nas utredningen av virkesköparen, i fråga om leveransköp av skogscentralen eller den instans som har mottagit virket. • utredning om anskaffningsutgiften, av skrivningen och utgiftsresten för maski ner, redskap och anläggningar, byggnader och konstruktioner samt för skogsdiken och skogsvägar. • utredning om fördelningen av utgifter för anläggningen av skogsväg mellan skogs- bruket och annan användning av vägen. • utredning om grunderna för beräkning av värdet av leveransarbete per brukningsen het. Skattemyndigheterna kan begära att få granska anteckningarna med bilagor redan då beskattningen verkställs eller senare i samband med skattegranskningen. Spara anteckningarna och bilagorna som gäller år 2011 till och med utgången av år 2017. Beskattning av räntan på andelskapitalet För fysiska personer och dödsbon är den ränta som ett andelslag betalar på andelskapitalet, placeringsandelar och tilläggsandelar skattefri inkomst upp till 1 500 euro per år. Om den skattskyldiges andelsräntor hör till flera olika förvärvskällor, anses den skattefria andelen hänföra sig till personlig inkomst, jordbruksinkomst och inkomst av näringsverksamhet i den här ordningen. Räntan på Metsäliitto Osuuskuntas andelskapital är personlig inkomst, dvs. den hör till den personliga inkomstens förvärvskälla. Om andelslagsräntan och ovan nämnda övriga liknande prestationer som hänför sig till den personliga förvärvskällan överskrider den skattefria andelen om 1 500 euro, är 70 procent av den överstigande delen beskattningsbar kapitalinkomst och 30 procent skattefri inkomst. När räntan på andelskapitalet och ovan nämnda övriga liknande prestationer som hänför sig till jordbrukets eller näringsverksamhets förvärvskälla på motsvarande sätt överstiger den skattefria andelen om 1 500 euro, är 70 procent av den överstigande delen antingen jordbrukets eller näringsverksamhetens beskattningsbara inkomst och resterande 30 procent är skattefri inkomst. Beskattning av medlemsbonus Medlemmarna i Metsäliitto Osuuskunta samlar bonus på sitt medlemskonto genom virkesaffärerna. Den bonus som överförs till medlemskontot är inte beskattningsbar inkomst vid överföringstidpunkten. Detta beror på att medlemmen inte har rätt att lyfta bonusen. Den realiseras först i samband med följande virkesaffär eller då medlemmen köper tjänster av Metsäliitto eller produkter från Nätbutiken. Om bonus betalas till medlemmen i samband med följande virkesaffär är denna bonus en del av inkomsten av virkesaffären och därmed beskattningsbar inkomst från virkesförsäljning för säljaren. I samband med virkesaffär som omfattas av skattelättnaderna beskattas den bonus som Metsäliitto Osuuskunta har betalat till medlemmen på samma sätt som inkomsten av den aktuella virkesaffären. En eventuell mervärdesskatt räknas på normalt sätt ut på inkomsten av virkesaffären. Om medlemmen använder sin bonus som rabatt vid köp av Metsäliittos skogsvårdstjänster blir värdet på bonusen beskattad genom att medlemmens avdragbara kostnader sjunker med den erhållna rabatten. Rabatten är alltså inte separat beskattningsbar inkomst (alltså dubbelbeskattad) för medlemmen. Exempel Ett exempel där den skattskyldige får ränta på andelskapital, placeringsandel eller tilläggsandel endast från Metsäliitto Osuuskunta: Andelsräntor totalt 3 200 € Andel som överstiger 1 500 € (den skattefria andelen) 1 700 € Därav beskattningsbar kapitalinkomst 70 % 1 190 € Skatt på kapitalinkomst 28 % 333,20 € Exempel En skogsägare har under året sålt virke för 20 000 €. Köparen har innehållit 3 800 € i förskottsskatt. Under samma år har skogsägaren utgifter på 1 000 € i skogsbruket. Hans slutliga skatt är därmed (20 000 € – 1 000 e) x 0,28 = 5 320 €. Han måste därför betala 5 320 € – 3 800 € = 1 520 € extra skatt förutom innehållningen. Exempel på redovisning av mervärdesskatt En skogsägare fick av virkesköparen följande redovisning för virkesaffären: Slutligt belopp Moms Förskottsinnehållning Betalas 20 000 € +4 400 € -3 800 € 20 600 € Skogsägaren uppger i skogsbrukets skattedeklaration en inkomst på 20 000 € och uppger i sin momsdeklaration momsen på försäljningen 4 400 €. 9 Avdragbara utgifter Alla utgifter för virkesproduktion och drivning samt administrativa kostnader för skogsbruket är avdragsgilla i beskattningen av försäljningsinkomsten. (se respektive undantag här ovanför som gäller perioden med skattelättnader för inkomst av virkesförsäljning) Utgifterna bokförs i anteckningarna och slutsummorna överförs till skogsbrukets skattedeklarationsblankett 2 C. En skogsbruksidkare får emellertid inte dra av utgifter för den del som han har fått skattefritt bidrag eller annan ersättning enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (s.k. Kemera). Den del av bidraget som överskrider de direkta utgifterna för sådant arbete som godkänns inom ramen för finansieringen räknas inte som beskattningsbar inkomst. I praktiken kan således en skogsägare få skattefria förmåner enligt lagen om finansiering av hållbart skogsbruk då han själv utför skogsbruksarbete som omfattas av finansieringslagen. Bidraget blir i detta fall en del av ersättningen till skogsägaren för hans eget arbete. Utgifterna bör bokföras och deklareras i beskattningen även under sådana år då skogsägaren inte har några skogsbruksinkomster. Utgifterna avdras i detta fall från skogsäga- 10 rens övriga kapitalinkomster samma år, som underskottsgottgörelse från den skatt som fastställts på förvärvsinkomsten eller avdras från kapitalinkomsterna som förlust under de följande tio åren. De s.k. årsutgifterna avdras i beskattningen det år som utgifterna har betalts. Undantag utgör anskaffningsoch reparationsutgifter för maskiner och utrustning (med en ekonomisk livslängd på över tre år), byggnader, konstruktioner, diken, vägar och broar, vilka avdras genom avskrivningar under ett flertal år. En icke avskriven utgift eller utgiftsrest om högst 200 euro får på en och samma gång avskrivas även om nyttighetens sannolika ekonomiska livslängd överstiger tre år. Momsen i utgifterna avdras som skogsbruksutgift, när skogsägaren inte är momspliktig. I bokföringen av utgifterna i inkomstbeskattningen antecknas då priset på den köpta varan eller tjänsten inklusive moms. Räntor på skogsbrukets skulder deklareras inte som utgifter i skattedeklarationen för skogsbruket. De deklareras som ränta på skuld för inkomstens förvärvande i den förhandsifyllda skattedeklaration som beskattaren skickat (blankett 1). Skogsägaren bör i fortsättningen i sin egen deklaration kontrollera att skulder och räntor som hänför sig till skogsbruket finns med i den förhandsifyllda skattedeklarationen. Vid behov fyller man i eller korrigerar uppgifterna. Avdragbara utgifter indelas i anteckningarna i grupperna • löner • resekostnader • övriga årsutgifter • avskrivningar Resekostnader får avdras till faktiskt belopp. Som utgifter för användning av egen bil får avdras 0,25 e/km (år 2011). I anteckningarna bör intas en utredning om resans längd, använt fordon samt resans syfte. Självriskandelen för resekostnader mellan bostaden och arbetsplatsen enligt inkomstskattelagen tillämpas i enlighet med HFD:s beslut 2005/1914 inte på de resekostnader mellan bostaden och skogsbruksfastigheten, vilka hänför sig till skogsbrukets kapitalinkomster. 11 Skogsavdrag Skogsägare kan dra av en del av anskaffningsutgiften för skog från skogsbrukets skattepliktiga kapitalinkomst i form av skogsavdrag. Grunden för skogsavdrag är anskaffningsutgiften för skog som har förvärvats efter 1.1.1993. Grunden för avdraget är 60 % av den del av anskaffningsutgiften för en fastighet som hänför sig till skog. Avdragsgrunden steg från 50 procent till 60 procent skatteåret 2008, också för skog som förvärvats under tiden 1.1.1993 - 31.12.2007. Skatteårets skogsavdrag får utgöra högst 60 % av den skattepliktiga kapitalinkomsten av skogsbruket som förvärvats från skog och som berättigar till skogsavdrag under skatteåret. Det skogsavdrag som görs under skatteåret bör vara minst 1 500 euro. För att 12 kunna göra skogsavdrag förutsätts alltså att skogsägaren har en beskattningsbar kapitalinkomst på minst 2 500 euro under skatteåret från dessa skogar som berättigar till skogsavdrag. År 2008 ändrades skogsavdraget och blir specifikt för varje skattskyldig. Skogsägaren kan dra av oanvänt skogsavdrag från kapitalinkomsterna som kommit från vilken skogsbruksfastighet som helst som berättigar till skogsavdrag. Skatteförvaltningens ifyllnadsanvisningar innehåller detaljerade anvisningar om hur skogsavdraget ska antecknas på blankett 2 C. Ingen tidsgräns har satts på användningen av skogsavdraget, utan avdraget kan gö- ras under hela den period då skogen ägs till dess att grunden för skogsavdrag har använts i sin helhet. Uppgifterna för uppföljning av skogsavdraget ska anmälas år 2011 även om rätten att använda skogsavdraget inte skulle utnyttjas. Den skogsavdragsrätt som inte har använts för skog som överlåts genom vederlagsfritt förvärv, dvs. gåva, arv, testamente eller på basen av giftorätt, överförs till skogsfastighetens nya ägare. Vid uträkning av överlåtelsevinst för en skogsfastighet läggs de sammanlagda skogsavdraget till värdet, dock högst till ett belopp som motsvarar 60 % av skogens anskaffningsutgift. Skogsavdragen läggs dock inte till skogsbruksfastighetens överlåtelsevinst då det är fråga om skattefri generationsväxling. Överlåtelsevinsten beskattas inte, om den skattepliktiga överlåter fast egendom inom sitt skogsbruk och om mottagaren är hans barn eller en bröstarvinge till barnet eller hans syskon eller halvsyskon, antingen ensam eller tillsammans med sin make. Även om skogsavdragen inte beskattas i överlåtarens överlåtelsebeskattning vid ovan nämnda skattefria överlåtelser, får köparen göra skogsavdrag i enlighet med ovan beskrivna allmänna förutsättningar. Avsättningar för utgifter och skador Skogsägare får göra en utgiftsreservering i beskattningen av inkomst av virkesförsäljning. På så sätt kan han efter att ha gjort skogsavdrag uppskjuta beskattningen av en andel om 15 procent av kvarvarande beskattningsbar kapitalinkomst från skogsbruket att beskattas under senare år. Utgiftsreserveringen intäktsförs som direkt inkomst för skogsbruket under de fyra åren efter avsättningsåret (i Uleåborgs och Lapplands län under sex år). I praktiken lönar det sig i allmänhet för skogsägaren att uppge utgiftsreserveringen som inkomst under det sista möjligt skatteåret (alltså beroende på region antingen under det fjärde eller under det sjätte året efter avsättningsåret), eftersom skattekrediten då blir den längsta möjliga. Ett undantag till denna praxis kan uppstå i en situation där skatteprocenten för kapitalinkomst är stigande. De som har haft virkesförsäljningsinkomster under 2011 bör begrunda om det lönar sig att göra en utgiftsreservering i bes- kattningen för 2011, eftersom beskattningen av kapitalinkomst sannolikt är strängare än för närvarande då reserveringen inkomstförs. Det lönar sig också att begrunda huruvida man inkomstför tidigare reserveringar 2011 eller först senare. Vi vet att den allmänna skatteprocenten för kapitalinkomster till följd av lagändring från och med 2012 kommer att vara 30 och att en förhöjd skatteprocent om 32 procentenheter kommer att tillämpas på kapitalinkomster som är större än 50 000 euro. Skadeavsättning görs på försäkringsersättningar och andra skadeersättningar som gäller skogen. För dessa avsättningar gäller ingen övre gräns på 15 procent. Avsättningen får till sitt belopp motsvara den kalkylerade kostnaden för att återställa den skadade skogen. Uppgifterna om tidigare års reserveringar lämnas årligen på i särskilda kolumner på deklarationsblanketten. 13 Underskottsavdrag Utgifterna för skogsbruket bör alltid bokföras och föras in i deklarationen även om det inte finns inkomster av virkesförsäljning eller andra kapitalinkomster från skogsbruket. Utgifterna kan avdras primärt från skogsägarens övriga kapitalinkomster. Har skogsägaren inga kapitalinkomster, dras underskottet från skogsbruket av från den skatt som fastställts på hans förvärvsinkomst. Avdraget, som görs i skatten på förvärvsinkomsten, utgör 28 % av underskottets eurobelopp. Skatteeffekten av underskottsgottgörelsen är alltså densamma som i fråga om avdrag från kapitalinkomsterna. Underskottsgottgörelsen som görs i skatten på förvärvsinkomsten, görs å tjänstens vägnar. Är underskottet så stort att det inte i sin helhet kan avdras från övriga kapitalinkomster eller från den skatt som fastställts på förvärvsinkomsten, fastställs en förlust i kapitalbeskattningen. Förlusten får avdras från kapitalinkomsterna under de följande tio åren. Grunder för avdragsgilla resekostnader - virkesförsäljning - övervakning av drivning - mätning av virke - granskning av drivningsspår - granskning av skador förorsakade av snö och stormar - granskning av plantskog vår och höst - åtgärder i anslutning till skogsvård och drivningsarbeten - transport av utrustning och arbetskraft - studieresa (skogsbrukets utbildnings- tillfällen, utställningar och mässor) - avhämtning av reservdelar till skogsmaskin Avdragsgilla utgifter (utöver resekostnaderna här ovanför) - Stöd till Suomen Metsäsäätiö - virkesaffär - stämpling - drivning - markberedning - hyggesbränning - plantering - planteringsredskap - plantor - plantskydd - sådd - frö - plantskogsvård - röjknivar - yxor - växtskydd - bekämpningsmedel - ryggspruta - stamkvistning - kvistsåg - gödsling - gödselmedel - jordförbättringsmedel - stubb behandling - bränslen - smörjmedel - el - underhållsavgifter - reservdelar - arbetshandskar - skyddsutrustning - skyddskläder - byggmaterial - vägsandning - dikesrensning - försäkringspremier - fastighetsskatt för skogsbruket * - skogsvårdsavgift - kursavgifter - bokföringskostnader - facktidskrifter - facklitteratur - telefonutgifter - ADB-utgifter - postning - kopior - inträdesbiljetter - skogsbruksplan - skatteutredningar - deklaration - bankens expeditions- avgifter etc. * Kan gälla skogsbruksbyggnader Exempel En skogsägare betalade 500 euro för iståndsättning av plantskog. Eftersom han detta år inte hade några inkomster från skogsbruket eller andra kapitalinkomster, hade han rätt att avdra kostnaderna för iståndsättningen av plantskogen som underskottsgottgörelse från den skatt som fastställts på löneinkomsten. Avdraget på skatten var 0,28 x 500 e = 140 e. 14 Statliga stöd De skogsbruksstöd som utbetalas på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk (Kemera) är skattefri inkomst ännu i beskattningen för 2011. I praktiken är Kemera-stöden skattefria till den del de överstiger kostnaderna som hänför sig till det projekt som beviljats stöd (Kemera-stöd i beskattningen, se avdragbara kostnader i det tidigare). Sådana är bl.a. stöd för ungskogsskötsel, anläggande av skogsbilväg, iståndsättningsdikning och förnyelse av förstörd skog. Andra stöd och understöd än de som betalas på basen av lag om finansiering av hållbart skogsbruk är däremot beskjattningsbar inkomst, varför de antecknas som skogsbrukets kapitalinkomst. Kemera-stöden är beskattningsbar inkomst från och med början av 2012. Kemera-stöd kan också utbetalas som miljöstöd, bland annat då man i samband med åtgärder i anknytning till vård eller användning av skog beaktar bevarande av biologisk mångfald, miljövård eller annan användning än virkesproduktion i större omfattning än skogslagen förpliktar markägaren till. Kemera-stöd som har betalats som miljöstöd var också skattefritt till och med slutet av 2011. Skattefria ersättningar består av den ersättning som utbetalas på basen av naturvårdslagen till markägaren som kompensation för den ekonomiska förlust som skydd i enlighet med lagen medför ägaren. Skattefriheten regleras till denna del genom inkomstskattelagen som inte skall ändra till denna del. De minimis -stöd Enligt en EU-förordning får de stöd av mindre betydelse (de minimis -stöd) som beviljas företagen inte överstiga 200 000 euro under skatteåret och de två föregående skatteåren (som jordbruksidkare är maximibeloppet 192 500 euro). Beloppet av de minimis-stöd som beviljas genom beskattningen får inte överstiga 200 000 euro under beskattningsåret. Som belopp för det statliga stödet ses den summa som utan skattelättnad skulle ha fastställts som skattebelopp, och som de facto är den fastställda skattens skillnad. Som tidpunkt för beviljandet av stödet ses det datum då beskattningen är klar. Ett skogsavdrag om 100 000 euro i 2011 års beskattning innebär till exempel ett skattestöd om 28 000 euro som räknas till de minimis-stöden (0,28 x 100 000 euro). De temporära skattelättnaderna på inkomster från försäljning av virke och skogsavdragen anses vara dylika stöd. För övervakning av maximibeloppet ska man i punkt 24 på blankett 2 C anmäla andra de minimis -stöd än de som har fåtts via skogsbeskattningen. I det stödbelopp som ska anmälas inkluderas endast de stöd där besluten om stöd från myndigheterna direkt hänvisar till de minimis förordningen. Vid beskattningen av skatteåret 2012 räknas skogsavdragen samt differensen i skattesats mellan samfällda skogars skattesats och kapitalinkomstskattesats till de minimisstöden. EU:s kommission förväntas under 2012 ta ställning till huruvida skogsavdrag och nämnda skattesatsdifferens skall räknas till de minimis-stöden. 15 Ägandeform Beskattning av makar När ett skogsbruk ägs gemensamt av makar räknas den beskattningsbara skogsbruksinkomsten ut per gårdsbruksenhet och fördelas därefter på de två makarna i relation till deras ägarandel att beskattas som deras personliga inkomst. I de fall skogsbruket ägs av endast den ena av makarna delas inkomsten inte upp mellan makarna. Beskattning av dödsbo Skattemässigt kan ett dödsbo förliknas vid en fysisk person. Ett dödsbo beskattas som ett separat skatteobjekt. Det innebär att dödsboets inkomster inte delas upp på delä- garna för att beskattas som deras personliga inkomst. Endast värdet av leveransarbete beskattas som personlig förvärvsinkomst för den som utfört insatsen. Beskattning av sammanslutning I en skattesammanslutning räknas inkomster och utgifter inom sammanslutningen, men till skillnad från ett dödsbo fördelas inkomsterna på delägarna och beskattas som delägarnas inkomst. Är sammanslutningen ett gårdsbruk där vissa av delägarna arbetar inom gårdsbruksnäringen beaktas även arbetsinsatserna när jordbruksinkomsterna fördelas. Vid beskattning av inkomst av virkesförsäljning påverkas progressionen inte av att inkomsterna fördelas mellan delägarna, eftersom skattesatsen alltid är 28 procent. Värdet av en delägares leveransarbete beskattas som hans personliga förvärvsinkomst. En delägare i en sammanslutning avdrar sina utgifter för skogsbruket, t.ex. resekostnader, som utgifter i sammanslutningen på skatteblankett 2C. Av den anledningen skulle det vara bra att komma överens om hur dessa saker sköts så att alla delägare i beskattningssammanslutning blir likvärdigt behandlade. Sin andel av räntorna på skogsbrukets lån avdrar delägaren däremot i sin egen förhandsifyllda skattedeklaration, det vill säga deklarationsblankett 1. Samfälld skog Samfälld skog beskattas som en särskild skattskyldig. Delägare i samfälld skog betalar 26 procent skatt (28 procent från och med 2012) på inkomster av virkesförsäljning och andra kapitalinkomster. I beskattningen används förskott och månatliga momsredovisningar. Samfälld skog är även bokföringsoch revisionsskyldig. (från och med början av 2012 trädde en ändringa av lag om samfälld skog i kraft, enligt vilken man kan låta bli att välja revisorer och förrätta revision, om 16 omsättningen eller motsvarande avkastning inte under den avslutade eller den därpå föregående räkenskapsperioden har överskridit 200 000 euro). Utdelningsandelarna från den samfällda skogens överskott är skattefri inkomst för delägarna, dvs. delägarna behöver inte betala skatt på inkomsterna av den samfällda skogen. Exempel Två syskon, den ena bosatt i Helsingfors och den andra på skogsbruksfastigheten i Pielavesi, äger tillsammans en skogsbruksfastighet. Den delägare som bor i Helsingfors deltar i skötseln av gårdens skogar. Resekostnaderna kan han avdra som utgifter i sammanslutningen och då kommer hälften av avdraget även den delägare tillgodo som bor på gården. Exempel En delägare i en sammanslutning köper en röjsåg för att röja ungskog som ägs av sammanslutningen. Utgiften för röjsågen får han inte avdra från sin personliga inkomst. Den avdras i stället i beskattningen av virkesförsäljningsinkomsten i form av en utgift i sammanslutningen (i praktiken en gemensam utgift för alla delägare). Beskattning av leveransarbete När skogsägaren själv avverkar och transporterar virket från skogen till vägen, beskattas han för värdet av sin egen arbetsinsats. Värdet av insatsen motsvarar det belopp han i annat fall hade tvingats betala för att avlöna en skogsarbetare. Värdet av arbet- sinsatsen är alltså inte skillnaden mellan leveranspriset och rotpriset. Värdet av arbetsinsatsen är förvärvsinkomst för den som utför insatsen. Även i ett dödsbo och en sammanslutning beskattas leveransarbetet som personlig inkomst för den som utför arbetet. Skattefritt 125 kubikmeter Av värdet på leveransarbetet är avverkningen och transporten av 125 kubikmeter virke skattefri inkomst per år. Skattefriheten gäller gårdsbruksvis, vilket betyder att en familj eller delägarna i ett dödsbo eller i en skattesammanslutning tillsammans har möjlighet att avdra 125 kubikmeter i beskattningen. När denna siffra överskrids inkomstskatten beskattas endast den överstigande delen. I större virkesaffärer lönar det sig för skogsägaren att tidsplanera utförandet av leveransarbetet till båda sidorna om årsskiftet. Man kan på detta sätt öka mängden skattefritt virke genom att fördela utförandet av leveransarbetet på två kalenderår. Skattefrihet beviljas i beskattningen det år då avverkningen gjorts. I beskattningen av inkomster av virkesförsäljning avdras värdet av leveransarbetet, även dess skattefria del, från skogsbrukets beskattningsbara kapitalinkomster. Annars skulle skattefriheten för leveransarbetet inte förverkligas eller den andel som motsvarar leveransarbetet skulle beskattas två gånger. Beräkning av leveransarbetets värde När man beräknar värdet av leveransarbetet, kan man exempelvis utgå från de riksomfattande riktvärdena för olika arbetsslag som finns i ifyllnadsanvisningarna för skattedeklarationen. Utgifterna för leveransarbetet får avdras från skogsbrukets kapitalinkomster i beskattningen av virkesförsäljningsinkomsterna. Värdet av leveransarbetet uppges på skogsbrukets skattedeklarationsblankett 2 C. Exempel En skogsägare har under skatteåret 2011 avverkat, transporterat och överlåtit 200 kubikmeter tallmassaved. Avverkning Transport Totalt varav skattefritt: Avverkning Transport Skattefri inkomst totalt €/m3 11,63 1,96 Totalt, € 2 326 392 2 718 125 x 11,63 125 x 1,96 1 453,75 245 1 698 17 Mervärdesbeskattning En skogsägare registreras som momspliktig, om hans sammanlagda försäljning (t.ex. virkesaffärer, entreprenader, jordbruk, åkerarrende) under kalenderåret överskrider 8 500 €. Momsplikten inträder i början av kalenderåret. När momsplikten väl en gång börjat gälla fortsätter den utan någon särskild anmälan. Vid mervärdesbeskattningen avviker en skogsägare från en vanlig konsument i den bemärkelsen att han inte betalar mervärdesskatten i slutändan. Momsplikten har därför nästan enbart positiva effekter för skogsägaren, eftersom han kan få tillbaka av staten den mervärdesskatt som ingår i skogsbrukskostnaderna. Moms ingår i så gott som alla skogsbrukskostnader. Av de vanligaste utgifterna i skogsbruket: • skogsvårdsavgift • ränta på lån • försäkringspremier • löner med bikostnader av de vanligaste inkomsterna i skogsbruket: • försäkringsersättningar • skogsförnyelsestöd • skogsförbättringsstöd Deklaration och betalning av mervärdesskatt Mervärdesskatterna ska anmälas på blanketten för periodskattedeklaration. Mervärdesskatten ska betalas till Skatteförvaltningens konto för betalningar till skattekontot. Det finns ett sådant konto i varje bank där staten har bankkonton. Vid inbetalning på skattekontot används ett fast referensnummer som styr betalningen på skattekontot till rätt skattskyldig. Inga uppgifter behövs i fältet för meddelanden. Periodskattedeklarationen för de mervärdesskatteskyldiga som ska redovisa mervärdesskatten kalenderårsvis ska vara framme hos Skatteförvaltningen den sista februari av det följande kalenderåret (senast 29.2.2012 för kalenderåret 2011), antingen elektroniskt eller som pappersutskrift. Den elektroniska periodskattedeklarationen kan fyllas i på adressen www.vero.fi/skattekonto. Den allmänna mervärdesskattesatsen, som gäller bl.a. inkomster från virkesförsäljning är 23 procenten. På periodskattedeklarationerna meddelas mervärdesskatterna på försäljning i hemlandet hopräknade enligt skattesats. Periodskattedeklarationen ska returneras även om man inte har haft mervärdesskattepliktig verksamhet under det aktuella året. En förseningsavgift fastställs på periodskattedeklaration som har anlänt försenad. 18 Exempel En momspliktig skogsägare hade under 2011 inkomster från virkesförsäljning på 20 000 e. I samband med att köparen betalade in virkeslikviden på säljarens konto betalade han också momsen, dvs. 0,23 x 20 000 = 4 600 €. Skogsbrukskostnaderna för samma år inkluderade moms för sammanlagt 600 €. Skogsägaren skall redovisa skillnaden, dvs. 4 600 - 600 = 4000 €, till staten senast 29.2.2012. Virkesaffärer I en virkesaffär med en momspliktig skogsägare lägger köparen moms till köpeskillingen 23 procent och redovisar den i samband med virkeslikviden till skogsägaren, som i sin tur avdrar momsen i inköpen från denna moms och redovisar resten på skattekontot före den 28 februari året därpå (obs gäller även skottår!). Är momsen på skogsbrukets inköp större än momsen på skogsbrukets försäljningar, får skogsägaren momsåterbäring. Om skogsägaren förutom skogsbruket också bedriver annan momspliktig verksamhet, inverkar detta i sin tur på redovisningen eller återbäringen av mervärdesskatt. Vid mervärdesbeskattningen är det viktigt att minnas att den moms som köparen betalar skogsägaren inte är att betrakta som skogsägarens inkomst. Han är bara en mellanhand för momsen från köparen till staten. Momsen kan inbetalas på ett särskilt skogskonto där den är i tryggt förvar i väntan på redovisningen. Mervärdesbeskattningens början I mervärdesbeskattningen av virkesförsäljning är betalningsdagen avgörande. Moms utgår på en virkesaffär om skogsägaren har registrerats som momspliktig innan redovisningen av virkeslikviden. Frivillig momsplikt En skogsägare som säljer virke för högst 8 500 € om året har möjlighet att ansöka om frivillig momsplikt. Momsplikten inträder från och med den dag skogsägaren har införts i registret för momspliktiga. Försäljningarna är alltså från och med denna dag momsbelagda och moms på inköp är avdragbara. För en skogsägare är det motiverat att ansöka om frivillig momsplikt, när han har skogsbruksutgifter som inkluderar moms. Virke för eget bruk En momspliktig skogsägare måste betala moms på det virke han tar ut för privat bruk som byggmaterial eller ved. Som detta virkes värde används kostnaderna för skogsodlingen exklusive värdet av den egna arbetsinsatsen (t.ex. leveranspris eller gängse värde). Enligt Skatteförvaltningens anvisningar kan följande värden användas som värden på virke: Byggvirke 5,00 €/m3 Gagnvirke 6,00 €/m3 Brännved 10,00 €/m3 Flis 7,00 €/m3 Fysiska personer, makar, oskiftade dödsbon och skattesammanslutningar får ta ut virke för eget bruk utan moms för totalt ca 850 € per år, om de inte under året tar ut virke för annat ändamål (t.ex. jordbruket). Moms redovisas endast för den del som överskrider ovan nämnda gräns. Den moms som ska betalas erhålls då värdet på den momsskatteskyldiga delen som blir i eget bruk multipliceras med siffran 0,23. Den egna användningen införs i anteckningarna utan att den momsfria andelen avdras. 19 Skattekonto Skattekontot är ett skattebetalarspecifikt konto som skatteförvaltningen upprätthåller. På skattekontot samlas uppgifterna om skattebetalarens skatter och avgifter. Med hjälp av skattekontot räknar man ut hur mycket skatt som ska betalas och hur mycket skatt skatteförvaltningen returnerar. Genom webbtjänsten Skattekonto på www.vero.fi/skattekonto kan man kontrollera uppgifterna och returnera periodskattedeklarationen. Förfarandet med skattekonto gäller samtliga dem som betalar skatt på eget initiativ. Till dem hör även primärproducenterna, såsom exempelvis skogsägarna. För primärproducenter gäller förfarandet enligt lagen om skattekonto utöver mervärdesskatt i praktiken även arbetsgivarprestationer såsom förskottsinnehållningar på lön och arbetsgivarens socialskyddsavgifter. Anteckningar Anteckningar om mervärdesskatten skall göras på basis av verifikat. Försäljningar och inköp specificeras i anteckningarna. En momspliktig skogsägare antecknar inte momsen i sina virkesaffärer som skogsbrukets inkomster och inte heller momsen i sina utgifter som skogsbrukets utgifter, utan han behandlar momsen separat. En skogsägare som inte är momspliktig bokför däremot utgifterna inklusive moms som skogsbrukets utgifter i beskattningen av försäljningsinkomsterna. Ingen moms ingår i hans virkesförsäljningsinkomster. 20 Exempel En momspliktig skogsägare köpte 1.7.2011 skyddsutrustning och skyddshjälm för 200 €. Han fick en momsåterbäring på 37,4 euro (skattesats 23 %). Dessutom kunde han dra av det momsfria beloppet i sin skattedeklaration. Skyddsutrustning Moms Momsfritt pris 200 € - 37,4 € 162,6 € Avdrag i beskattningen (0,28 x 164) - 45,53 € Nettoutgift 117,07 € En momspliktig skogsägare med beskattning av inkomst av virkesförsäljning betalar alltså 117,07 euro för en anskaffning i skogsbruket som kostar 200 euro. Exempel En icke momsregistrerad skogsägare köpte likadan utrustning som i exemplet ovan. Hans nettoutgift blev följande: Skyddsutrustning 200 € Avdrag i beskattningen (0,28 x 200) 56 € Nettoutgift 144 € Hade denna skogsägare registrerat sig som momspliktig innan han köpte utrustningen, hade hans nettoutgift varit 26,93 € mindre (144 € – 117,07 €). Ifyllande av mervärdesskatteuppgifter på periodskattedeklarationen Fyll i den period deklarationen gäller i punkt 050 för mervärdesskatteuppgifterna på blankett K i periodskattedeklarationen. Den vanligaste perioden för skogsägare är ett kalenderår och i punkt 053 meddelas året, dvs. 2011. Skatterna från försäljning i hemlandet enligt skattesats meddelas hopräknade i sina respektive punkter. Mervärdesskattebeloppen finns specificerade på försäljningsverifikationerna. I punkt 307 ska den skatt som avdras för perioden upptas, här anges de mervärdesskatter som ingår i utgifterna. Skillnaden räknas ut i punkt 308. Om skogsägaren inte har haft någon mervärdesskattepliktig verksamhet år 2011 ska även detta anmälas i punkten för ’Ingen momsverksamhet” på periodskattedeklarationen, anteckna år 2011 i punkt 055. Periodskattedeklarationen ska returneras undertecknad eller via den elektroniska tjänsten senast 29.2.2012. 21 Skogsbrukets inkomster Nr 22 Datum Förklaring Skatteår 2011 Inkomst exkl. moms Skattelättnad 25 % Beskattningsbar andel Moms Skogsbrukets utgifter Nr Datum Förklaring Skatteår 2011 Utgift exkl. moms Utgiftsreservering 25 % Avdragbar andel Moms 23 24 Nr Resemål och uträttat arbete, t.ex. m 3 eller ha Resa tur och retur, km Skogsbrukets resekostnader Färdbiljetter m.fl. kostanader Användning av egen bil á-pris/km sammanlagd Utgiftsreser vering 25 % Resekostnader sammanlagd Avdragbar andel Avdragbar mervärdesskatt Skatteår 2011 25 1) Euro 1) snt Euro Euro Fastighet 2 (fastigheter som skaffats år 1993 och senare) snt snt Skogsavdraget utgör högst 60 procent av den kapitalinkomst som förvärvas från skog och berättigar till skogsavdrag, minst 1500 euro. Utnyttjat skogsavdrag sammanlangt Skatteårets skogsavdrag Skatteårets skattepliktiga kapitalinkomst av skogsbruket från skogsavdragsfastingheten under skatteåret Skogsavdrag som står till förfogandet Beloppet av skogsavdrag som lagts till överlåtelsevinster Tidigare utnyttjat skogsavdrag Grunden för skogsavdraget för fastigheterna sammanlangt Grunden för skogsavdraget = 60 % av skogens anskaffningsavgift Skogens andel av anskaffnigsutgiften Anskaffningsutgift Fastighetens anskaffningstidpunkt Fastighetsbeteckning Fastighetens namn Fastighet 1 Uppföljning av skogavdrag Euro Fastighet 3 snt Euro Fastighet 4 snt Skatteår 2011 Utgifter inom skogsbruket vilka dras av som avskrivningar Skatteår 2011 Man kan såsom avskrivningar avdra anskaffningsutgifter för sådana förnödenheter vilkas ekonomiska brukstid är över 3 år. De maximala årliga avskrivningarna för maskiner och anordningar är 25 %, för skogsdiken och -vägar 15 % och för byggnader 10 %. I anteckningarna förklaras separat avskrivningen för varje maskin och varje annan investering som får dras av såsom avskrivning. Avskrivningarna inleds i fråga om varje nyttighet under det år då den tas i bruk. Exempel: en maskin som år 2011 anskaffades för skogsbruket kostade 1000 euro (mervärdesskattefritt pris). I anteckningarna för skatteåret kan man göra en avskrivning för maskinen om 25 %, dvs. 250 euro. Resterande 750 euro utgör utgiftsrest, av vilket följande års avskrivning räknas. Som tillägg under skatteåret antecknas nyanskaffningar under skatteåret eller utgifter för grundlig reparation av gamla objekt. Avskrivningsobjekt och -anskaffningsår Verifikat nummer Den oavskrivna anskaffningsutgiften Tillägg under skatteåret Avskrivning Den oavskrivna anskaffningsutgiften 31.12 Mervärdesskatt Avskrivningsobjekt och -anskaffningsår Verifikat nummer Den oavskrivna anskaffningsutgiften Tillägg under skatteåret Avskrivning Den oavskrivna anskaffningsutgiften 31.12 Mervärdesskatt Avskrivningsobjekt och -anskaffningsår Verifikat nummer Den oavskrivna anskaffningsutgiften Tillägg under skatteåret Avskrivning Den oavskrivna anskaffningsutgiften 31.12 Mervärdesskatt 26 Leveransarbetets värde Skatteår 2011 Anteckna i tabellen uppgifterna som ansluter sig till leveransarbete specificerade per arbetstagare. Vid beräkningen av leveransarbetets värde kan man tillämpa de genomsnittliga taxor som finns i deklarationsanvisningen. Leveransarbetare och virkesslag Upparbetad mängd, m 3 Upparbetning ens värde Transporterad mängd, m 3 Transportens värde Uppföljning av Kemera-projekt Värde sammanlagt Skatteår 2011 De skattefria Kemera-stöden, dvs. stöd som betalas på basis av lagen om finansiering av hållbart skogsbruk, deklareras inte på blankett 2 C i punkten för skogsbrukets understöd. Stödet inverkar likväl på avdragen för utgifter för Kemera-projekt. Utgifterna för ett projekt för vilket stöd har fåtts får avdras endast till den del de överskrider stödbeloppet. Om utgifterna för ett stödprojekt redan har avdragits till sitt fulla belopp och stödet inbetalas på kontot först året efter att utgifterna avdragits, ska stödet antecknas som inkomst på blankett 2 C under punkten andra poster som räknas som kapitalinkomst. Då det gäller Kemera-objekt som skogsägaren utför på egen hand kan stödbeloppet överstiga totalutgifterna för det objekt som stöds, varvid den överskjutande delen av stödbeloppet inte antecknas på blankett 2 C. Projekt som förverkligas med Kemera-stöd Utgifter sammanlagt Andel av av skrivningar Summan av ovanstående Erhållet Kemera-stöd Antecknas som inkomst 27 Metsäliitto är en internationell skogsindustrikoncern som har verksamhet i cirka 30 länder. Dess produkter och tjänster bygger på ansvarsfullt skogsbruk och innovativ teknik. Metsäliitto producerar förstklassiga produkter av förnybar nordisk träråvara på ett hållbart sätt. Koncernens fem affärsområden är virkesanskaffning, träprodukter, massa, kartong och papper samt mjuk- och matlagningspapper. Metsäliittokoncernen har en omsättning på 5,4 miljarder euro och sysselsätter 13 000 personer. Metsäliitto Osuuskunta ägs av närmare 130 000 finländska skogsägare som av sitt andelslag får tjänster i anknytning till skogsägandet, skötseln av skogsegendomen, virkeshandeln, placeringen av skogspengar och generationsväxling. Metsäliitto Osuuskunta Norrskensvägen 6, 02100 Esbo PB 10, 02020 Metsä Telefon 010 46 01 Fax 010 46 94400 www.metsaliitto.fi www.skogstjanster.fi Du får reda på din egen kontaktperson via telefontjänsten SkogsLinje på nummer 010 7770. I huvudstadsregionen, Tammerfors och Uleåborg betjänas du av stadsbyråerna. 28
© Copyright 2024