Oktober - Skogsbruket
Skogsbruket 10-2011 Stenhård kontroll av virkesmängderna Osäkerhet på energivedsmarknaden Dåligt utbud av björkstock Skogsbruket Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd Nr 10 2011. Årgång 81 4 6 10 15 22 31 Osäkerhet råder på energivedsmarknaden Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar energivedsmarknaden i hela Finland. 4 Stenhård kontroll av virkesmängderna Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är ja, enligt skogsmaskinförare Peter Bergfors. Dåligt utbud av björkstock i Österbotten UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten. Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet en bristvara vid förnyelseavverkningar. 6 15 Förröjning ger motion och mindre utgifter Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena stammar och sparar en utgift på 180–400 euro per hektar. Tidningar i väggar Dagstidningar får ett nytt liv som cellull, som används för värmeisolering. Användningen ökar stadigt. Planteringarnas värsta gissel En nyplanterad yta får aldrig lämnas utan uppsikt. Det säger Susann Sundelin som i sommar inventerat närmare hundra skogsplanteringar. 22 31 På omslaget: Foto: 2 Peter Bergfors Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 10/2011 Skogsbruket Ledaren 12.10.2011 www.skogsbruket.fi Utgivare Redaktion Chefredaktör Föreningen för Skogskultur rf Orrspelsgränden 4 00700 HELSINGFORS tfn 020 772 9000 fax 020 772 9008 [email protected] Redaktionschef Gerd Mattsson-Turku tfn 020-772 9059 Redaktionssekreterare Margita Törnroth tfn 020-772 9088 Redaktör Maria Lindén tfn 020-772 9192 Johnny Sved tfn 020-772 9205 Medarbetare Bjarne Andersson tfn 050-591 2880 [email protected] Helena Forsgård tfn 018-155 50 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Christoffer Thomasfolk tfn 050-353 2018 Siv Vesterlund [email protected] tfn 0400-880 253 Bertel Widjeskog tfn 0500-888 530 [email protected] Annonsförsäljning Adressförändringar och prenumerationer Prenumerationspriser Oy Adving Ab, Ingmar Qvist tfn 040-505 5446 [email protected] Margita Törnroth tfn 020-772 9088 [email protected] Helårsprenumeration (11 nr) 39 euro i Finland 370 SEK i Sverige 46 euro i övriga länder Halvårsprenumeration (6 nr) 24 euro i Finland 230 SEK i Sverige 28 euro i övriga länder ISSN0037-6434 Ombrytning Margita Lindgren, Ekenäs Tryckeri Ab Tryckeri Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper. Skogsbruket 10/2011 Staten söker balans Vår nya regering har jobbat fram sitt första budgetförslag och förslaget debatteras nu i riksdagen. Statens intäkter vill inte räcka till för att täcka alla kostnader och i takt med att de ekonomiska prognoserna justeras neråt blir det allt svårare att få budgeten att balansera. För skogsbrukets del finns förslag om att dels skära i utgifterna men också förslag som är tänkta att öka skatteintäkterna. Intäktssidan höjs genom att skatteprocenten stiger till 30 procent och dessutom blir beskattningen progressiv så att kapitalinkomster som överstiger 50 000 euro beskattas med 32 procent. Skattehöjningen uppskattas höja intäkterna med 30 miljoner euro. Progressiviteten kommer att leda till att skogsägarna vill dela upp sin virkesförsäljning i lämpliga poster för att undvika den högre skattesatsen. Det är inte så lyckligt eftersom det höjer kostnaderna för virkesanskaffningen Också för samfällda förmåner föreslås en skattehöjning till 28 procent. Samfällda skogar beskattas med denna skattesats och här finns en liten skattemorot som kan driva på bildandet av nya samfälligheter. Det finns en uttalad politisk målsättning att stoppa splittringen av skogsfastigheter. De samfällda skogarna har setts som ett viktigt sätt att skapa större och rationellare skogsbruksenheter. På inkomstsidan finns också ett förslag om att skogsbrukets stöd ska bli skattepliktiga. Någon tjänsteman har räknat ut att det ska ge ökade skatteintäkter. Det förvånar mig inte att proteststormen från producenterna uteblivit. Det har inte varit möjligt att dra av kostnader som svarar mot de hittills skattefria stöden. Nu blir det möjligt att dra av alla kostnader och för den som gör sin skattedeklaration ordentligt förändrar alltså inte skatteplikten på skattetrycket. Staten borde alltså inte få så mycket extra intäkter. Men det är väl ändå bra att det blir enklare att deklarera när alla inkomster och utgifter kan behandlas lika. De miljöstöd och produktionsstöd som betalas till skogsbruket föreslås minska. Miljöstöden minskar från elva till åtta miljoner euro. De blir skattepliktiga och för dem har skogsägarna sällan kostnader som går att dra av. Produktionsstöden minskar från åttio till sextio miljoner och anslaget för energistödet för klenträd har också krympts från tretton och en halv till sju miljoner. För energistödet finns ändå nästan tio miljoner kvar från i år som kan användas nästa år. Vi kan säkert se fram emot en debatt om hur nödvändiga stöden är. Skogarna växer långt mer än vad som avverkas och det blir allt svårare att argumentera för att staten ska stöda tryggandet av virkesproduktionen. De regler som gäller vård av ungskog styr dessutom skogsskötseln i en galen riktning. Du kan få mer stödpengar om du slarvar i början. I det långa loppet förlorar du, men för ögonblicket kan du få större inkomster. Administrationen kostar också några miljoner som kunde sparas in. Kan vi ta hand om våra skogar utan hjälp av den snälle farbror staten? m JOHNNY SVED [email protected] 3 Virkeshandel Osäkerhet råder på energivedsmarknaden – Det nya stödet, energistöd för klenvirke, påverkar energivedsmarknaden i hela Finland. Man får hoppas att en överutbudssituation inte blir aktuell, säger bioenergiförman Juha Hyvärinen på Koskitukki. K emerastöden går till historien och istället kommer ett nytt stöd, stöd till klenvirke. Det skattepliktiga stödet är 10 euro per kubik och gäller upp till 45 kubikmeter klenvirke per hektar. Stödet delas ut till markägare, sammanslutningar och yrkesutövare. – Flertalet bekymrade skogsägare har kontaktat mig i höst och undrat när det nya energistödet träder i kraft, enligt vilka spelregler stödformen kommer att fungera samt hur situationen ser ut efter årsskiftet, berättar bioenergiförman Juha Hyvärinen på Koskitukki. – Jag antar att ingen för tillfället kan ge det exakta svaret. En vild gissning är att det nya stödet träder i kraft efter årsskiftet. Stödnivån kanske sjunker Den maximala stödnivån blir 450 euro per hektar. Hyvärinen konstaterar att för skogsägaren kommer den totala stödnivån sannolikt att sjunka i jämförelse med det gamla stödsystemet. – Det positiva är att det nya stödet minskar skogsägarens möjlighet att lämna ungskogen vind för våg och med tiden låta utföra en energivedsavverkning. Det är fel om ett stöd uppmuntrar till dålig skogsvård, säger Hyvärinen. Han tror att energistödet för klenvirke lokalt kan verka ogynnsamt på energivedshandeln på längre sikt. – När energived nu stöds i hela Finland kan det leda till ett överutbud på vissa områden och på så sätt drabbas hela energivedsmarknaden. Så skedde redan i samband med Kemerastöden på vissa håll, tillägger Hyvärinen. Ingen drar nytta av att energiveden i åratal står och ruttnar längs med vägkanterna och energiinnehållet går förlorat. Hyvärinen skulle för sin del helst se att stöden riktades till energiproduktionen, och låta marknaden se till att de rätta råvarorna levereras till värmeverken till ett marknadspris. Osäkra tider För tillfället råder en stor osäkerhet på marknaden. – Flera faktorer inverkar just nu på energivedsmarknaden och stödpolitiken mest av allt. Osäkerheten påverkar dessutom investeringsbesluten i värmekraftverken. – Därför borde situationen stabiliseras så fort som möjligt, så att alla parter kan fokusera på att göra verksamheten lönsam, konstaterar Hyvärinen. Ett gällande pris Koskitukki har ett gällande pris vid energivedshandel och betalningen sker i fast kubikmeter. – Vi vill att affären skall vara så tydlig som möjlig för skogsägaren. Vi bär för vår del risken, oberoende vad den framtida stödnivån sist och slutligen blir. I praktiken leder det blivande stödet till att rotpriset för energived landar på samma nivå som nuvarande massavedspriser i de fall energivedsuttaget är under 45 kubikmeter per hektar. – Stödet uppmuntrar också till att utföra så kallade integ rerade avverkningar. Alltså avverkningar där man separerar massaved och energived, säger Hyvärinen. Ifall marknadssituationen ändras drastiskt och det lönar sig för skogsägaren att avverka allt till antingen energived eller massaved har det ingen betydelse vilket sortiment de väljer då vi betalar ett pris för virket. Fast kubikmeter bäst Enligt Hyvärinen är det bäst för skogsägaren om energivedshandeln görs i fastkubikmeter. – Vid andra handelssätt har skogsägaren begränsad möjlighet att påverka energiinnehållet och att övervaka mätningen. En alltmer gällande praxis vid prissättningen av hyggesrester, alltså grot, är att prissätta på basis av virkesuttaget. Det är ett fungerande system då alla aktörer använder samma prissättning och skogsägaren kan jämföra offerterna sinsemellan. m Text och foto: Marianne Palmgren Energivedsuttag med helträdsuttaget före...och efter. Det kom nästan 100 kubikmeter energived per hektar från den 2,7 hektar stora ytan. 4 Skogsbruket 10/2011 Virkeshandel Mindre pengar in på kontot Exempel: Slutavverkning, 2 hektar K apitalskatten stiger vid årsskiftet från 28 till 30 procent. För den som säljer virke betyder det mindre pengar in på kontot. Kapitalskatten blir progressiv så att skattesatsen stiger till 32 procent på kapitalinkomster över 50 000 euro. Den här berör bara en mindre del av skogsägarna, då virkeslikviderna ofta stannar under den här summan. Dessutom är det vanligt att virkeslikviden betalas ut i minst två rater, dvs. ett förskott utbetalas omkring en månad efter att säljaren och köparen tecknat under virkeshandelskontraktet och resten när virket är avverkat. Genom att sälja virket före årsskiftet så att förskottet kommer på kontot före nyåret, kan den som säljer virke för större summor kanske undvika att drabbas av progressiviteten. För skogsägare som avverkar och kör ut sitt virke själv, dvs. säljer på leverans, har skärpningen av kapitalskatten inte så stor betydelse. Virkesmängderna som de säljer är vanligtvis små och efter att värdet på det egna arbetet borträknats, blir den beskattningsbara inkomsten rätt liten. Den som själv hugger och kör ut virket har vanligtvis avskrivningar och många andra utgiftsposter, så skärpningen kan till och med förbättra nettoresultatet. Så är fallet när utgifterna är större än inkomsterna. Även de skogsägare som nästan enbart har utgifter och just inga inkomster alls, vinner på skärpningen av kapitalskatten. Via underskottsgottgörelsen dras nu 30 procent i stället för 28 pro- Förnyelsekostnader 3 000 euro skatt 28 % + 840 euro skatt 30 % + 900 euro skillnad + 60 euro Med 30 procent kapitalskatt får skogsägaren när han låter avverka och säljer virke från en två hektar stor förnyelseyta omkring 800 euro mindre pengar in på sitt konto. För förnyelsekostnaderna får han 60 euro mera som skatteavdrag. m cent av det negativa resultatet på kapitalinkomstsidan direkt av från den skatt som fastställs på förvärvsinkomster eller pensionsinkomster. m Text: Hannu Jauhiainen (texten ingår också i Metsälehti 5/2011) Foto: Ponsse Oyj Skärpningen av kapitalskatten innebär att skogsägarnas nettoinkomster från virkesförsäljningar minskar. Intäkter från rotförsäljning 40 000 euro skatt 28 % – 11 200 euro skatt 30 % – 12 000 euro skillnad – 800 euro Kemera-stöden beskattas De stöd som staten utbetalar för bl.a. röjningar, byggande och grundförbättring av skogsvägar och dikesrensningar börjar beskattas från årsskiftet. Den här försämringen drabbar främst skogsägare som bor nära sina skogar och som själva utför mycket röjningar i sina skogar. För skogsägare som bor på större avstånd från sina skogar blir enbart resekostnaderna av den storleksklassen att utgifterna är större än stödet. Då saknar det praktisk betydelse att Kemera-stöden blir beskattningsbara. I diknings- och vägprojekt täcker stödet bara en del av kostnaderna och även i de här fallen saknar det praktisk betydelse att stöden blir beskattningsbara. En stor fördel med att Kemera-stöden blir beskattningsbara är att skogsägarna kan avdra alla utgifter till sitt fulla belopp. Det gör både bokföringen och deklarationen lättare. m Skogsbruket 10/2011 5 Virkeshandel Stenhård kontroll av virkesmängderna Kan skogsägarna vara helt säkra på att virkesvolymen som uppges efter en maskinell avverkning är korrekt? Svaret på den är frågan är ja, enligt skogmaskinförare Peter Bergfors. Han genomför dagligen kontroller för att säkerställa att mätsystemen fungerar. E n avverkningsmaskin är inte bara en robust maskin som snabbt och effektivt förvandlar förnyelsemogen skog till kalyta. I samband med att träden fälls och kapas registreras också massvis med olika typer av data som lagras i maskinens dator. Hit hör information om varje enskilt träd som fälls. Inne i upparbetningsaggregatet finns ett mätsystem som registrerar trädens längd, diameter samt trädets totala mängd i liter. – Ett träd mäts i liter för att man räknar virkesmängden i kubik. Se här på skärmen, den där siffran är trädets längd och den där är diametern. Så jag ser resultatet direkt på skärmen, förklarar Peter Bergfors som är skogsmaskinentreprenör för Metsäliitto, samtidigt som han fäller en stor gran. Det handlar med andra ord om högteknologiska och moderna mätsystem som Bergfors och alla övriga seriösa skogsmaskinentreprenörer utnyttjar när de arbetar i skogen. Men som alla vet kan även den bästa teknik krångla emellanåt. Stammar väljs ut Så hur kan Bergfors vara helt säker på att virkesvolymen som avverkningsmaskinen beräknar motsvarar verkligheten? – Vi utför dagligen kontroller för att övervaka att mätsystemen fungerar. På så sätt säkerställer vi att virkesmängden är den rätta, förklarar han. Den här kontrollen fungerar så att avverkningsmaskinens datasystem enligt flera olika parametrar dagligen väljer ut 1–3 kontrollträd per femhundra stammar. När det sker meddelar datorn föraren att ett kontrollträd har valts ut. När trädet avverkats har datorn redan mätt det utvalda trädets volym och informationen levereras vidare till en så kallad elektronisk sax, som är ett mätverktyg. – Jag tar med mig saxen och börjar mäta trädet, som har delats upp i delar. Jag mäter varje del och informationen lagras i saxen och därefter för jag tillbaka informationen i datorn, berättar Bergfors. Han ger en demonstration, går tillbaka in i hytten och kommer ut med ett besked: – Mätutrustningen fungerar som den ska. Skillnaden mellan min mätning och datorns var bara en halv procent. Det är inom marginalen som får vara högst plus/minus två procent. Trots att allt sker med högteknologisk utrustning krävs det också litet sunt bondförnuft när kontrollträden väljs ut. Det innebär att Bergfors kan ignorera ett träd som datorn föreslår i fall det inte är representativt. – Därefter fortsätter jag arbeta tills datorn väljer ut ett annat träd. På så sätt styr jag systemet så att jag får ett träd som inte är skadat, krokigt eller på något annat sätt inte motsvarar medeltalet. Opartisk kontroll Orsaken till att det är datorn som slumpmässigt väljer ut trädet är att mätningen ska Skogsmaskinentreprenören Peter Bergfors kan se på datorskärmen hur stort ett träd som han avverkar är. Han ser både längd och diameter och kubikmeter per träd. 6 Skogsbruket 10/2011 Här använder Peter Bergfors en så kallad elektronisk sax som mätinstrument för att kontrollera att avverkningsmaskinens mätinstrument fungerar. vara opartisk. Så är fallet också för en annan mera utförlig kontroll som entreprenörerna utför. Ungefär varannan vecka väljer föraren ut ett större parti stammar som mäts och kontrolleras enligt samma metod med elektronisk sax. Övervakningen slutar inte där. Sune Hagström, som är drivningsförman vid Metsäliitto i Vasa distrikts norra anskaffningsgrupp, utför också kontroller på ännu större partier på upp till fyrtio stambitar. – De här kontrollerna utförs fyra gånger per år per maskin. Och det är oerhört sällan som vi kan konstatera att maskinernas mätinstrument inte fungerar som de ska, säger Sune Hagström. Han får medhåll av Bergfors. – Om mätsystemet skulle ha skadats eller av andra orsaker förmedla felaktig information märker jag det när jag arbetar. Efter flera år i yrket kan jag från min styrhytt se med blotta ögat om träden som jag avverkar inte motsvarar resultaten jag ser på min datorskärm, säger han. Och fortsätter: – Vi servar också maskinerna årligen och då byts vissa givare och sensorer ut så att utrustningen alltid ska vara i så gott skick som möjligt. Pålitliga system Båda två understryker att skogsägarna i Finland kan vara säkra på att den virkesmängd som skogsägaren ska få betalt för är korrekt. Bergfors understryker också att entreprenörerna är beroende av att mätningen stämmer. – Vi får betalt enligt avverkad virkesmängd. Så vi har också ett intresse av att informationen är korrekt. Men arbetet kan gå snabbt ute i terrängen och det uppstår situationer där vissa partier konstateras vara felmätta. Ett sådant scenario resulterar i att virket skiljs åt och mäts på nytt. – Det sker vid fabriken som genomför en ny kontrollmätning. Alla dessa kontrollsystem gör således att skogsägarna kan lita på att virkesmängden som uppges är mycket pålitlig, menar Hagström. Enligt honom har mättekniken utvecklats mycket sedan maskinell avverkning introducerades på 1970-talet. Han minns också tiden just före maskinrevolutionen. – De tekniska framstegen har underlättat mitt arbete oerhört mycket. Förr mättes alla stockar bitvis och massaveden som travmätning. Det upptog en stor del av arbetstiden och jag skulle verkligen inte vilja gå tillbaka i tiden på den här punkten, säger han. m Text och foto: Christoffer Thomasfolk Sune Hagström, drivningsförman vid Metsäliitto, utför också kontroller med elektronisk sax på ännu större partier på upp till fyrtio stambitar. Skogsbruket 10/2011 7 Virkeshandel Håll kollen när du skriver kontrakt Inför varje virkesförsäljning bör du fundera på hur du vill göra din virkesaffär. Säljer du direkt till ett skogsbolag eller låter du skogsvårdsföreningen eller reviret sköta försäljningen via fullmakt av dig? Om du har egna önskemål gällande avverkningen, se till att få dem inskrivna i kontraktet eller fullmakten. D et kan gå många år mellan två virkesförsäljningar. I år säljer du kanske virke från en första gallring då du senast kanske sålde virke från en slutavverkning. Mycket är lika, men mycket är också olika beroende på hurudan skog du låter avverka. Virkespriser Begär anbud från flera virkesköpare och jämför dem med varandra. Totalpriset är det viktigaste, inte priset för ett enskilt sortiment. Om du inte är nöjd med anbuden, kan du låta bli att sälja virke. De priser du får för virke från en förstagallring är alltid lägre än för virke från en slutavverkning. För massavedens del är det en skillnad på cirka 4 euro per kubikmeter och för timmer cirka 10 euro. Enhetspriserna är bindande, men virkesaffärer görs på uppskattade mängder. Den slutliga virkesmängden fås först efter avverkningen. Vänd dig bara till kända köpare. Du kan höra dig för om deras renommé avseende betalningsförmåga och kvalitet på utförda jobb genom att fråga grannar eller bekanta i trakten. Energived De allra flesta virkesköpare föreslår att du också låter ta ut energived. Klenvirke från gallringar och grot och stubbar från slutavverkningsytor. Men det är du som avgör. Helt riskfritt är det inte, då ingen vet vad bortförandet av nä- ringsämnen kan ha för effekt om femtio till hundra år. Se till att du får inskrivet att likviden för uttag av energived ska betalas till dig så snart energiveden är utkörd från avverkningsytan. Med kranvåg på traktorn som kör ut energiveden, kan vikten omvandlas till kubikmeter. Gå inte med på att vänta ett eller två år, dvs. tills energiveden blir flisad. Specialönskemål Skriv in alla dina önskemål och krav i kontraktet. Som till exempel bekämpning av rotröta både i tall- och granskogar, städning av skogsvägar och lagringsplatser efter att virket är bortkört och tidpunkt för avverkningen om du vill motverka markskador genom att förbjuda avverk- ning under våta höstar och menförestiden på våren. Betalning I allmänhet betalar köparen ett förskott en månad efter att köpekontraktet undertecknats. Förskottet är vanligen en tredjedel av den uppskattade köpesumman. Slutbetalningen sker en månad efter att avverkningen är slutförd och virket inmätt. Beskattning När du säljer virke innehåller köparen skatt på virkeslikviden, ett slags förskottsskatt. Vid rotköp innehålls 19 procent och vid leveransköp 13 procent av virkeslikviden (gäller 2011). Den slutliga skatten som du betalar är mindre än det innehållna beloppet om de avdragsgilla utgifterna för skogsbruket har varit större än det schablonbelopp som förskottsinnehållningen baserade sig på. Om de avdragsgilla utgifterna har varit mindre, måste du betala mera skatt än vad som innehållits. Moms Virkesköparen betalar till momsskyldig skogsägare 23 procent moms på virkeslikviden. Du får dra av momsen på anskaffningar till skogsbruket och resten av momsen ska debiteras till beskattaren senast den 28 februari följande år. m Text: Gerd Mattsson-Turku 8 Skogsbruket 10/2011 Virkeshandel Ny aktör tar steget in på den österbottniska virkesmarknaden K onkurrensen om det österbottniska virket kommer att öka inom den närmaste tiden. Det står klart efter att anskaffningsbolaget EPMMetsä grundades för en tid sedan. – Vi är mycket intresserade av att köpa virke i Österbotten och det är en positiv sak för skogsägarna i området att en ny aktör kommer in på marknaden, säger Timo Hongisto, vd för EPM-Metsä. Klenvirket räcker inte EPM-Metsä är resultatet av att EPV Energi, som äger Vaskiluodon Voima och Myllyahon Saha, beslöt att bilda ett gemensamt anskaffningsbolag. Inom några år färdigställs Vaskiluodon Voimas biogasanläggning som kommer att producera el och fjärrvärme av huvudsakligen energived och torv. – När biogasanläggningen kör med full kapacitet kommer årsbehovet av energived att var cirka 200 000 kubikmeter och andelen torv är lika stort. För att säkerställa behovet av energived fattades beslutet om att bilda en egen anskaffningsorganisation som också ska leverera till kraftverket i Seinäjoki, berättar Hongisto. På grund av det stora behovet av energived är det inte möjligt att enbart koncentrera sig på klenare gallringar. För att få ut de stora mängderna är det nödvändigt att rikta in sig på förnyelseavverkningar och här kommer Myllyahon Saha in i bilden. Skogsbruket 10/2011 – Sågen i Alajärvi har ett stort behov av stock och därför var det naturligt med ett samarbete där vi slår två flugor i en smäll. Foto: Jussi Musikkamaa En ny virkesköpare ska inom kort ge sig in på den österbottniska virkesmarknaden. Bolaget heter EPM-Metsä och är ett nytt anskaffningsbolag åt Vaskiluodon Voima och Myllyahon Saha. Halv miljon kubik meter virke Hongisto konstaterar att det finns utrymme för en ny aktör på virkesmarknaden med tanke på att avverkningstakten i de båda landskapen inte motsvarar tillväxten. Att virket dessutom förädlas i närområdet ser han som positivt. EPM-Metsä har högt uppsatta mål och räknar med att anskaffa en halv miljon kubikmeter virke åt sina ägare. – Den beräknade fördelningen är 300 000 kubikmeter stock till sågen, 55 000–100 000 kubikmeter förmedlas vidare medan resten på cirka 100 000 kubikmeter är energived, säger Hongisto. Hundratusen kubikmeter energived täcker inte Vaskiluodon Voimas årsbehov. Men Hongisto poängterar att biogasanläggningen också anlitar andra aktörer som anskaffar energived. – Vi kan inte tillgodose hela behovet, men EPM-Metsä säkrar i alla fall en del. Svårt att få svenskspråkiga EPM-Metsä håller som bäst på att bygga upp sin anskaffningsorganisation. Två inköpare har anställts i Seinäjokiområdet medan rekryteringen på den svenska sidan går trögare. – Vi ska ha inköpare i svenska Österbotten, men det kommer att ta tid. Det är en utmaning att hitta lämpliga personer och vi skyndar långsamt. Vi vill bygga en bra organisation och utreder som bäst hur vi ska lösa frågan. Hur länge tar det innan EPM-Metsä börjar köpa virke i Österbotten? ”Vi är mycket intresserade av att köpa virke i Österbotten och det är en positiv sak för skogsägarna i området att en ny aktör kommer in på marknaden.” – Inom ett år ska vi på allvar vara med och konkurrera om virket. Depå möter på motstånd Något som skapar huvudbry för EPM-Metsä i dagsläget är att Vaskiluodon Voimas planerade depå för biobränsle i Tölby möter på hårt motstånd. Kommunstyrelsen i Korsholm har förordat att inte bevilja miljötillstånd och kräver att en miljökonsekvensbedömning ska göras. Den bör, enligt kommunstyrelsen, också omfatta biomassatransporterna till Vasklot. – Lagret för biobränslet är av yttersta vikt för biogasanläggningen och jag hoppas ärendet får en lösning så snabbt som möjligt, likaså logistiken. Men det här är frågor som inte ligger på mitt bord, utan jag ansvarar för anskaffningen av virket, säger Hongisto. m Text: Christoffer Thomasfolk 9 Virkeshandel Dåligt utbud av björkstock i Österbotten UPM är intresserat av att köpa björkstock i svenska Österbotten. Men utbudet är inte det bästa. Björkar av god kvalitet är en bristvara vid förnyelseavverkningar. D et finns björkbestånd längs den österbottniska kustremsan som uppfyller virkesköparnas stockdimensioner. Men så värst vanligt är det inte och mängderna björk som följer med i en vanlig förnyelseavverkning i landskapet är försvinnande små. – I allmänhet utgör björkstocken 2–5 kubikmeter från en avverkning på 200–300 kubikmeter. Det är helt enkelt så att kvaliteten på björkarna inte är den bästa i det här området. En stor del av björkarna uppfyller inte stockkraven eftersom de är krokiga och klena, säger Rodney Strandvall, inköpschef vid UPM i Österbotten. Att så är fallet tycker han är tråkigt. UPM har ett kontinuerligt intresse av att köpa björkstock i landskapet, ibland är intresset större då efterfrågan på faner i världen stiger, men något egentligt utbud i Österbotten att tala om finns det ändå inte. En förklaring kan vara att österbottningarna av tradition inte har värderat björkarna högt i jämförelse med tall och gran. – Det finns ingen tradition i Österbotten att använda björk. Vad det här beror på vet jag inte, men av någon anledning hade björken dåligt rykte i de här trakterna tidigare. En orsak kan vara att många skogsmarker längs kusten tidigare var betesmarker som förorsakat sämre kvalitet på björkarna, säger Strandvall. Få transporter Läget är det omvända i de mellersta och östra delarna av landet, där skogsägare i flera generationer satsat på björkodling. Att 10 förädlingsindustrier har placerats dit är naturligt med tanke på det stora utbudet. – UPM levererar all björkstock från Österbotten till förädlingsindustrier i Jyväskylä och Nyslott. Men på grund av det fattiga utbudet blir det inte så värst många transporter från Jakobstadsnejden. Det krävs ganska många små partier för att få ihop ett lass björkstockar och därför blir det inte så många transporter härifrån på årsbasis. Avstånd till fabriker, små partier samt utbud och efterfrågan styr prissättningen. Minimimängd Hur resonerar UPM om en förnyelseyta endast innehåller några grova björkstammar som uppfyller de rätta dimensionerna? Strandvall förklarar att det måste vara lönsamt för UPM att köpa björkstock och därför finns det en minimigräns. – Minimigränsen för oss är att det ska finnas minst fem kubikmeter björkstock – annars köper vi allt som massaved. Men om skogsägaren har kommit överens i försäljningskontraktet att björk ska köpas så följer vi naturligtvis vad som står i avtalet. – Då är det den lokala virkesköparens eget ansvar att se till att vi får ihop tillräckligt med björkstock från andra ytor som fyller en transport, förklarar Strandvall. God kvalitet ett måste Han understryker att alla björkstammar som uppfyller måttkraven inte duger till stock. Det som inverkar är trädets rakhet och huruvida det är rötskadat. – Något som också inverkar är om trädet har många tvärkrökar och förgreningar eller mekaniska toppsprickor. Att stammen är av god kvalitet är viktigt i och med att björkstocken i huvudsak används till produktionen av faner. Det sker genom svarning. Vid fanerproduktion kapas stockarna i kortare bitar så att de passar in i svarven. Björk används också för tillverkning av andra produkter som golv och möbler. Något som Strandvall hoppas på är att man skulle få en lokal efterfrågan på björkstock. – Det skulle vara positivt om det skulle finnas avsättning för björkstock i Österbotten. Då tänker jag på någon typ av förädling av björktimmer som till exempel för möbeltillverkning. För några år sedan var det en möbeltillverkare i Sydösterbotten som planerade att starta egen sågning, men jag vet inte hur det blev till slut. m Text: Christoffer Thomasfolk Tillverkning av faner Vid tillverkning av faner ska stockarna först basas, ligga i varmt vattenbad. Uppvärmningen gör träet mjukare vilket underlättar nästa arbetsskede, svarvningen. Vid svarvning roteras stocken mot en kniv som är lika lång som stocken. Kniven går hela tiden allt närmare mot stockens mitt medan den skalar av ett tunt sammanhängande träskikt. Faneren torkas, skärs i mindre ark och limmas samman till skivor som består av många lager faner. De många lagren läggs korsvis för att kryssfaneret ska bli starkare. m Skogsbruket 10/2011 Virkeshandel Högre priser på massaveden i Östersjöområdet S kogsbruket har granskat den officiella prisstatistiken från Finland, Sverige, Estland och Litauen för att jämföra virkespriserna och prisutvecklingen mellan länderna runt Östersjön. Både virkeshandeln och sättet att mäta virke är lite olika mellan länderna. För att kunna göra en jämförelse har vi använt oss av statistikförda priser för virke levererat till skogsväg. Priserna är korrigerade så att de gäller fastkubikmeter på bark och omräknade till euro. I Finland har virkespriserna hållits mer eller mindre på samma nivå när man jämför de statiskförda priserna för vecka 39. Efterfrågan på cellulosa har varit fortsatt god och det finns en jämn efterfrågan på virke. Skogsindustrin kämpar med lönsamhetsproblem i papperstillverkningen men överlag har bolagen gått hyggligt det senaste året. Nyhetsflödet har inte varit så positivt under höstkanten. Myllykoski pappersbruk läggs ner och risken för att en ny finanskris bryter ut har vuxit hela tiden. Även om det finns en stor osäkerhet behövs ännu virke till industrin. Virkeshandeln gick lite trögt i början av året och det har tärt på lagren. Mängderna virke som importeras har ökat igen och jag tror att industrin spänt följer med Rysslands WTOförhandlingar. Ska Ryssland bli medlem måste virkestullarna bort. Då ökar importen ännu mer, men vi når knappast samma volymer som före tullarna infördes. I Sverige har priserna på stock sjunkit en aning medan massaveden har gått upp med tio procent. I vår jämförelse har vi granskat Skogsvårdsstyrelsens virkesprisstatistik för kvartal tre 2010 med kvartal två 2011. Förhållandet mel- Finland, Österbotten Finland, Sydkusten Pris i september 2011 höjning på 12 mån. lan euron och den svenska kronan har hållits rätt stabil det senaste året så att man får dryga nio kronor för en euro. För två tre år sedan hade Sverige en klar valutafördel på världsmarknaden, som mest fick man långt över elva kronor för en euro. Skuldkrisen i Grekland kan väntas försvaga euron ytterliga och då får vår industri en fördel. Stockpriserna är klart lägre i Sverige än i Finland. I södra Sverige håller konkurrensen mellan sågarna stockpriserna på en acceptabel nivå men i Mellansverige har priset på både tall- och granstock sjunkit. Den svenska sågindustrin går nu igenom en omstrukturering där de mindre sågbolagen drar det kortare strået. Både Södra och Holmen är kapitalstarka och har kunnat investera i ny effektiv kapacitet. De nya sågarna går kanske inte för fullt nu, men när konjunkturen svänger är de Sverige, Mellan Sverige, Syd färdigt intrimmade och kan snabbt börja tjäna pengar åt sina ägare. I Estland och Litauen har prisen på massaved stigit. I Estland betalas klart mer för massaved än i Finland. Priset på björkmassaved fördubblades ifjol i Estland och nu har priset stigit ytterligare tjugo procent. Priset på granmassaved och tallmassaved är ännu en god bit från våra priser i Estland, men till Litauen är prisskillnaden nere i tio procent. Tall- och granmassaved har för andra året i rad stigit med mer än femtio procent. I Litauen är priserna av någon orsak betydligt lägre än i grannlandet. Där håller massaveden samma nivå som i Finland och Sverige och stocken är sämre betald än i de andra länderna. m Källor: METLA, Skogsvårdsstyrelsen Text: Johnny Sved Estland Pris i 2 kvartalet 2011 höjning på 9 mån. Litauen Pris i augusti 2011 höjning på 12 mån. Talltimmmer Grantimmer 57 57 -2% -2% 62 60 +2% -2% 49 49 -4% -7% 53 55 +6% -3% 59 55 + 18 % + 17 % 44 47 + 10 % +4% Tallmassaved Granmassaved Björkmassaved 31 30 31 +3% ±0% +3% 31 33 32 ±0% ±0% +3% 31 32 31 + 11 % +7% + 11 % 34 34 33 + 10 % + 10 % + 14 % 37 37 38 + 61 % + 61 % + 19 % 32 34 33 + 19 % + 21 % + 10 % Virkespriserna i några Östersjöländer hösten 2011. Priserna har förändrats med mellan - 2 och + 61 procent beroende på land och sortiment från hösten 2010 till hösten 2011. Den estniska massaveden är fortsatt efterfrågad i grannländerna och priset på tall och gran har stigit ordentligt. I både Sverige och Finland har granstocken sjunkit en aning, mest i mellersta Sverige. Skogsbruket 10/2011 11 Ryktet går Vid avverkningar på holmar utan vägförbindelse är det vanligt att virkesförsäljningsmängderna stiger vartefter ryktet om förestående avverkningar sprider sig. Och ju större virkesvolymer desto högre blir virkespriserna. Bibel- och koranpapper U rsprungligen är idén bakom det tunna tryckpapper som idag används till den tryckta bibeln och till exempel till koraner hämtad till Kina från Indien. Det såkallade indianpappret började användas av Oxford University press år 1785 då det importerades till England från Kina för första gången. Bibelpappret är mycket tunt, dess tjocklek varierar från 15 gram upp till 40 gram per kvadratmeter. Bibelpappret är ett slags träfritt papper utan ytbeläggning som används vid tryck av böcker med många sidor. Pappersmassan innehåller ofta fibrer av bommull eller linne, vilket förbättrar det tunna papprets hållbarhet. Vid tillverkningen används antingen enbart kemisk massa eller kemisk massa med tillsats av massa av lump. Pappret är tunt, men trots det starkt. Till exempel biblar, psalmböcker, lagböcker och lexikon som innehåller många sidor, är gjorda av pappret som i fackslang kallas för tunntryckpapper. Det finländska pappersbruket Tervakoski Oy har från år 2010 koncentrerat sig på tillverkning av just tunntryckpapper. Ifjol investerade bolaget tio miljoner euro på att utveckla sin produktion av tunntryckpapper. Många av världens biblar har tryckts på Tervakoskis papper och också den finlandssvenska bibeln som förläggs i Sverige är tryckt på Tervakoskis papper i St. Michel, liksom den finskspråkiga bibeln. Pappersslaget St. Michel Premium är ett tunntryckpapper som tryckeriet St. Michel print har utvecklat för det här ändamålet i samarbete med Tervakoski, berättar Jari Hokkanen från tryckeriet. Den enkla logistiken mellan pappersbruket i Tervakoski och tryckeriet i St. Michel gör att största delen av pappret man använder är inhemskt. Det är endast 200 kilometer mellan pappersbruket och tryckeriet och det är en fördel för kunden. Det är också viktigt för tryckeriet att pappret är certifierat. m Text: Maria Lindén 12 I Larsmo skärgård har UPM köpt 9 000 kubikmeter virke på rot. Avverkningsytorna finns på åtta holmar och omfattar både förnyelseavverkningar och gallringar. – Skogsägare på holmarna tog kontakt med skogsvårdsföreningen, säger skogsvårdsinstruktör Johnny Fagerholm på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Eugmo. Det hade gått många år sedan föregående avverkningar och skogsägarna hade noterat att skogarna var i behov av gallring och att en del borde förnyas. – När bollen väl var i rullning tog jag kontakt med alla skogsägare som hade skogar som borde åtgärdas och gav ett avverkningsförslag. I nästa skede inkopplades UPM och deras virkesköpare Fjalar Henriksson. UPM är den enda virkesköpare i den här trakten som har maskinpark, övrig utrustning och den specialkunskap som krävs för avverkning ute på holmar. De virkespriser som UPM erbjöd var helt acceptabla. En del skogsägare valde att ge fullmakt åt skogsvårdsföreningen att sköta virkesförsäljningen medan andra själva tecknade under sina kontrakt. Pråmar tar virket till fastlandet Enligt planerna inleder UPM avverkningarna nästa vår. Tre år har UPM på sig att slutföra avverkningarna. Vid avverkning i skärgården är tre år en vanlig drivningstid. På fastlandet är två år det normala. Virket kommer att transporteras till fastlandet med små pråmar. En stor del kommer att tas i land vid Larsmo fiskehamn i Sonamo. – Vi siktar på att få avverkningarna slutförda under en sommar, säger virkesköpare Fjalar Henriksson på UPM. Men om virkesmängderna sväller ut, vilket de brukar göra vid avverkningar i skärgården, kan det bli en fortsättning sommaren 2013. Försäljningsmängderna är till största delen en uppskattning från skogsbruksplanerna och mängderna i planerna brukar ofta vara i underkant. – Vi har 500 kubikmeter som minimängd för att ta ut en avverkningsmaskin och ”Vi har 500 kubikmeter som minimängd för att ta ut en avverkningsmaskin och en skogstraktor till en holme. Det är tidkrävande och väderkänsligt.” Skogsbruket 10/2011 och volymerna ökar Skogsvårdsföreningen Österbotten FÖRETAGSKARTA Kommun: 04.10.2011 By: Fastighet: Företag: 01-403-154E-11 © Landmäteriverket, tillstånd nr 542/MML/11 Cp: 288105, 7083090 Kartblad: Q3343L och rotpriserna är därför en aning lägre än på fastlandet, säger Henriksson. Andelen rotröta brukar också vara högra i skärgården, upp till femton procent, när den på fastlandet är åtta procent. För sjötransporterna anlitar UPM en privatföretagare. – Tomas Granholm har hållit på med pråmtransporter sedan mitten av 1990-talet och har den utrustning som behövs. en skogstraktor till en holme. Det är tidkrävande och väderkänsligt. Hyggena får inte synas från sjösidan – Vid avverkningarna kommer lövskogen längs stränderna att förbli orörd, säger Fagerholm. På några enstaka platser saknas det typiska alskogsbältet och då kvarlämnas i stället barrträd så att det blir en orörd strandkappa. Det ska inte synas från havssidan att skogarna är avverkade. Skogarna som förnyas består av grova granar. – Sjötransporterna är dyra Arbetena fortsätter efter avverkningen Efter avverkningarna ska 40 hektar planteras. – Vi har ännu en del frågor öppna, som till exempel markberedningen, säger Fagerholm. Sannolikt tar vi ut markberedningsaggregat bara till de största holmarna. De avverkade skogarna har varit grandominerade och vi fortsätter med gran. – Vi planterar inte genast efter avverkningen utan låter hygget vila över en sommar. Då hinner hyggesresterna torka och tyngas ner av snön. Det är en fördel vid markberedningen och speciellt på de hyggen som vi inte markbereder. m Text: Gerd Mattsson-Turku Planterarna och skogstraktorn sida vid sida Skogsbruket 10/2011 säga att förnan brinner ihop. Visst finns det kvar färska strängar av kvistar efter av- verkningen, men de är inget problem. Det går alltid att plantera minst 2 000 plantor per hektar. I skärgården har vi inte heller samma problem med snytbagge. m Foto: Guy Djupsjöbacka I Maxmo skärgård avverkades i sommar omkring 4 000 m³ virke på två holmar. Avverkningarna slutfördes i augusti. Samtidigt som skogstraktorn körde ut de sista massavedsklamparna och stockarna, sattes den sista plantan i jorden. – Vi planterade 32 000 plantor och planterarna följde skogstraktorn hack i häl, säger skogsvårdsinstruktör Guy Djupsjöbacka på Skogsvårdsföreningen Österbottens kontor i Vörå. Jag har goda erfarenheter av att plantera omedelbart efter avverkningen. Plantorna får en otroligt snabb start. Tallarnas höjdtillväxt närmar sig en halv meter sommaren efter planteringen och barren brukar bli upp till 10 centimeter långa. – Jag tror att det beror på att rötterna har optimala tillväxtförhållanden. Marktemperaturen blir högre då barr, löv och småkvistar bryts ner. Det alstrar värme. Vi brukar Bröderna Erik, Elis och Pehr-Olof Kalander sätter ner de sista tallplantorna på södra Kåtaskär. Totalt har de planterat omkring 32 000 plantor ute på två holmar. 13 0 1: Virkeshandel Nöjd skogsägare gör affärer till stamkundspris A vverkningarna i Bjarne Örnmarks skog i Ingå har avslutats för det här året. Han är nöjd med prisläget just nu men tycker att det finns en del tecken på att prisnivån kan sjunka ännu i höst. Sin senaste virkesaffär gjorde han redan under sensommaren 2010 för att kunna ta vara på de prisförmåner Stora Enso erbjuder sina stamkunder. Avverkningen utfördes på försommaren. På vårvintern bottenröjde Örnmark den ungefär 2,5 hektar stora avverkningsytan. Röjningarna brukar han sköta själv liksom planteringen. Den rikliga snön som i år låg kvar på den planerade avverkningsytan ännu i slutet av mars gjorde arbetet mer utmanande än tidigare år. Han är ändå nöjd med slutresultatet på kalavverkningen. Naturligt plantbestånd kompletteras Riset är nu bortforslat och marken har blottats så pass mycket att Örnmark efter ett besök där märkte att ett rätt så täckande tallbestånd redan uppstått. – Nu finns där redan mycket plantor i körspåren. Det kan bli aktuellt att annullera den redan beställda högläggningen efter en diskussion med skogsfackmannen, säger han. På så sätt kan jag klara mig med att plantera in på de ställen där det inte finns tillräckligt med plantor. Plantorna som också redan är beställda kommer han att plantera själv nästa vår. Planteringarna brukar han sköta tillsammans med sin familj. Tidiga morgnar är det skönt att gå ut för att lyssna 14 Uppköparen ska ha ett brett sortiment och aptering ska göras till skogsägarens förmån, då får man maximal utdelning av virkesaffären, säger skogsägaren Bjarne Örnmark. på fågelsången och plantera, säger han. – De senaste tio åren har jag själv skött planteringen och bottenröjningarna. Avverkningarna har jag dock slutat med, de sköts med maskiner. Körskadornas inverkan syns i framtiden De stora maskinerna är nog här för att stanna, säger han. På grund av skadorna som maskinerna lämnar, hoppas han ändå att speciellt avverkningsmaskinerna som används på gallringsytor ska utvecklas. En stor roll spelar också föraren när det blir tal om körskador och avverkningsskador. Skickliga chaufförer har han inget att anmärka på. – Det blir intressant att se hur de skogar vi nu gallrar ser ut om några tiotal år när de ska slutavverkas. Då får vi slutligt besked på hur dagens maskiner verkligen påverkar skogarna, säger han. God prisnivå råder Prisnivån på virkesmarknaden har varit bra under de senaste åren tycker han. Höj- ningen av mervärdesskatten med en procentenhet har inte heller påverkat virkeshandeln, säger han. – Vi tänkte hålla tillbaka lite med avverkningarna nu. Hos oss är det behovet av pengar som har styrt avverkningarna, då större investeringar har finansierats med skogslikvider. Det finns inte heller förväxta skogar på ägorna som skulle kräva snabba avverkningar just nu. Sortiment och pris avgör Örnmark tycker att virkespriserna gått ned en aning under hösten, men säger att prislä- get nog kan ses som gott just nu. Han följer själv med virkespriserna i dagspressen och på datorn och tycker att läget verkar rätt stabilt. För dem som överväger en virkesaffär nämner han att det allmänna läget med diskussioner om en förestående ”lama” ändå kan medföra att också virkespriserna sjunker mot slutet av året. Speciellt om det igen blir aktuellt med stängningar av sågar eller pappersbruk. Örnmark brukar själv berätta för uppköparen om det finns specialsortiment på ytan som ska avverkas. Också det här syns i likviden på ett positivt sätt, och det är han nöjd med. – 58 euro per kubikmeter för tallstocken är inget dåligt pris, säger han. Bara skogsägaren får ut ett bra sortiment och föraren apterar till skogsägarens förmån så ger skogsaffären nog en bra slant i dagsläget. m Text och foto: Maria Lindén Bättre konkurrens bland uppköparna i västra Nyland Åtta företag har anmält sig som virkesuppköpare på skogsvårdsföreningens uppköparlista i västra Nyland. Det nyaste namnet är Harvestia som från och med september köper virke på området. Uppköparen är Powerflutes, Myllykoskis och Vapos virkesanskaffningsbolag. Dessutom verkar energivedsaktören Nyved på området. Etablerade sedan tidigare är följande sju företag som köper virke i alla sortiment: Metsäliitto, UPM-Kymmene, Storaenso, Versowood, Raunion Saha, Koskitukki och Biowatti. m Skogsbruket 10/2011 Förröjning ger motion och mindre utgifter Som skogsägare kan du välja att själv sköta röjning av underväxt inför en avverkning. Det innebär att du tar bort buskar och klena stammar och sparar en utgift på 180–400 euro per hektar. R öjning av underväxt, s.k. förröjning eller bottenröjning, är regel inför alla gallringar. Undantag är rena tallskogar på mager mark. Kvaliteten på gallringen blir bättre om det är bottenröjt. Öppen sikt från avverkningsmaskinen Skogsarbetsledare Vesa Pulkkanen tar mig med till en gallringsskog i Ingå, där Veijo Heikkala håller på med bottenröjningen. Vi möts av en vägg av underväxt och ibland är det svårt att över huvud taget ta sig fram. – Föreställ dig hur det är att sitta i avverkningsmaskinen, säger Pulkkanen. Bottenröjningen ger snabbare och snyggare gallring och föraren ser bättre vilka stammar som är bäst att spara och vilka som bör avverkas. Med mycket skymmande buskar och småträd är det större risk att han väljer fel. Risken att avverkningsaggregatet skadar de stammar som ska bli kvar ökar också då sikten är skymd och föraren inte ser hur han ska styra aggregatet. Arbete som passar skogsägare Gallringen går snabbare i skogar som är bottenröjda, vilket ger lägre avverknings– Ta inte i för hårt första dagen utan börja med ett par timmars arbetspass, säger Veijo Heikkala som jobbat som skogsarbetare i 36 år. Skogsbruket 10/2011 – Bottenröjningen kan en skogsägare utföra upp till ett par år innan det är dags att gallra, säger Vesa Pulkkanen på Södra skogsreviret. kostnader. Kostnaderna för bottenröjningen i förhållande till lägre avverkningskostnader beror på hur mycket underväxt det är och hur mycket den sinkar arbetet. – Skogsägare som har tid och möjlighet kan göra bottenröjningen själv, säger Pulkkanen. Pulkkanen får medhåll av Veijo Heikkala, som jobbat 15 ➜ ➜ som skogsarbetare i drygt trettio år. – Skogsägaren behöver en röjsåg på 45–50 cm3 och skyddsutrustning, säger Veijo Heikkala. Risken för att han ska skada sig är så gott som obefintlig. – En skogsägare som inte tidigare bottenröjt får räkna med tre dagar för att bottenröja en hektar, säger Heik- kala. Ta inte i för hårt första dagen utan börja med ett par timmars arbetspass. Annars är risken stor att de ovana rörelserna och belastningen av röjsågen ger ömma muskler. Mina arbetsdagar är omkring sex timmar. Be om råd Bottenröjningen kan du ut- föra upp till två år innan det är dags att gallra. Då hinner buskar och fällda träd tyngas ner av snön under vintern. – Skogsägaren behöver inte städa bort alla buskar och småträd, säger Pulkkanen. Om någon skogsägare funderar på att bottenröja själv och är osäker på hur det bör göras, kan han fråga någon på reviret eller skogsvårdsföreningen. – Det är vanligt att skogsägare är för optimistiska i planerna på hur mycket de ska hinna med. Då är en möjlighet att röja en del själv och leja bort resten. m Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Trädfällning Fällning åt höger: Vinkla klingan åt vänster. Sätt an klingan klockan 4. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen. • Ge alltid full gas innan ansättning mot stammen. Det minskar risken för att klingan ska nypa fast. • Släpp gasen efter att du sågat igenom stammen och upprepa samma procedur inför nästa stam. • Om du skulle såga fast klingan ska du aldrig rycka loss röjsågen. Klinga, vinkelväxel eller styre kan skadas. Släpp i stället handtagen, fatta tag om riggröret med båda händerna och dra sakta loss sågen. Du kan också försöka trycka på stammen med ena handen tills trycket minskar och klingan lossnar. m Fällning åt vänster: Vinkla klingan åt höger. Sätt an klingan klockan 9. Ge full gas innan du sätter an klingan mot stammen. Visste du att… Ryska skogvaktare får skjutvapen Det finns uppskattningsvis 20 000 kubikmeter användbart grundvatten per person i Finland. I Sverige är läget det samma medan Norge har fem gånger mer. En medelfinländare använder 57 kubikmeter vatten per år. m Förödande skogsbränder, illegala avverkningar och tjuvjakt har fått Ryssland att skärpa skogslagstiftningen, skriver tidningen Skogsland. Bland annat införs strängare straff för dem som medvetet eller genom slarv förorsakar skogsbränder. Skogsförvaltningen byggs ut, liksom de styrkor som ska bekämpa skogsbränder. Skogvaktarna ska få rätt att gripa misstänkta personer och beslagta motorsågar, avverkningsmaskiner och annan utrustning som används i kriminellt syfte. De får rätt att bära skjutvapen och batonger och ska även utrustas med bärbara handdatorer, GPS-mottagare, kameror och terränggående bilar för att kunna jobba effektivare. m 16 Skogsbruket 10/2011 Bioenergi Flisandet går undan med hemmagjord flismaskin Värmeföretagare, ekojordbrukare och en maskinverkstad. Patrik Falck från Sävträsk i Liljendal har många järn i elden. – I första hand är jag värmeföretagare, jordbruket blir vid sidan om, säger Patrik Falck. Han säljer värme åt Lovisa stad som äger flisvärmeverket i Liljendal. Flisvärmeverket på 0,75 megawatt värmer upp kommunbyggnaderna i Sävträsk samt ett tiotal radhus. Pannan kan använda bränsle med en fuktighet mellan 20 och 40 procent. – Jag sköter värmeverket till hundra procent, såväl underhåll som reparationer. Flisvärmeverket förbrukar 5 000 kubikmeter flis per år, och jag jobbar två säsonger i förväg. Det är allt fler på marknaden som skall dela på energivedskakan, finns det plats för flera värmeföretagare i bygden? – De som riktar in sig på – Här har jag vinterns arbete, säger Patrik Falck. Skogsbruket 10/2011 Falck jobbar två säsonger i förväg för att garantera tillgången på råvara. den kommunala biten finns det nog plats för. Jag har hållit på sedan år 2 000 och har en trogen kundkrets. Långa transporter Falck köper upp energived och överrötskadat virke vid väg allt mellan Pyttis och Sibbo. Han levererar också flis till Borgå Energis värmeverk i Lovisa och värmekraftverket i Tolkis. – Jag samarbetar med Nyved. Vid terminalen i Sävträsk, ett par kilometer från värmeverket, väntar ungefär ett års virkeslager på att flisas. – I år blir det också att flisa en del barkborreskadat virke, tillägger Falck. Det tar 30 minuter för Falck att flisa ett lass på 50 m³. Flismaskinen är hemmagjord, endast flistrumman är köpt. En V8 dieselmotor med 550 hästkrafter drar flismaskinen. – Under sommaren flisar jag små mängder i bygden, men under vinterhalvåret jobbar jag främst vid terminalen. Det är svårt att komma fram med tunga maskiner längs med smala oplogade byvägar. Nu också energivedsavverkning Sedan i våras håller Falck också på med energivedsavverkning. Han avverkar i egen regi och tar virket som betalning för arbetet. – Jag rensar upp åkerkanter och skogsvägar inom Lovisa och samarbetar med entreprenörerna Patrik Engström och Fredrik Karlsson som har en skotare. – Jag investerade i avverkningsmaskinen för att försäkra tillgången på råvara till flisvärmeverket, avslutar Falck. m Text och foto: Marianne Palmgren 17 När skogsbruket b Den nya, inte ännu godkända generalplanen ställer till det för skogsägare i Sibbo. Den nya nationalparken Sibbo Storskog kan leda till ytterligare bekymmer. F inlands nyaste nationalpark Sibbo Storskog såg dagens ljus i våras. Det är meningen att den nya parken skall lätta på trycket på huvudstadsregionens enda nationalpark i Noux. – Nationalparken i sig är inte ett problem, poängterar Henrik Lindström, skogsägare och ordförande för samarbetsnätverket Samarbete i Storskogen. Lindström är en av eldstjälarna i långköraren om Sibbo Storskog och har bland annat i samarbete med Kustens skogscentral gjort utlåtanden till Miljöministeriet och Forststyrelsen då nationalparken ännu var i planeringsskedet. – Det har varit som en kamp mot väderkvarnar, men samarbetsnätverket är fortfarande verksamt. Vårt mål är att få en så enhetlig nationalpark som möjligt, till exempel via markbyte. Nu är nationalparken splittrad över ett större område. Det är i främsta hand ge- neralplanen i Sibbo som för tillfället ger skogsägarna gråa hår. – Den nya generalplanen kräver tillstånd för avverkningar på stora områden. Närheten till Sibbo Storskog kan leda till att det blir svårt att få avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i Sibbo tar bort hela intresset för skogsbruk, säger Lindström. Virkeshandeln väntar inte – Generalplanen är inte ännu officiellt i kraft eftersom det har gjorts anmärkningar mot den, och dessa behandlas för närvarande i domstol, förklarar revirinstruktör Rolf Wickström på Södra skogsreviret. Än så länge gäller inte restriktioner för skogsägare vars skog gränsar till nationalparken, men man kan med fog anta att då delgeneralplaner utvecklas kan nya begränsningar se dagens ljus. I den nya generalplanen är det den så kallade ma-beteck- ningen, alltså landskapsmässigt värdefulla kulturområden, som gör livet besvärligt för skogsägarna. På kartan slingrar den sig genom hela Sibbo med varierande avstånd från Sibbo å. – Den inverkar på grävnings- och trädfällningsarbeten inom inflytelseområdet, tillägger Wickström. Till exempel finns det områden där skogsägaren måste ha lov för en gallring över fem hektar, hittills har röjningarna klarat sig undan lovförfarandet. När en slutavverkning blir aktuell måste skogsägaren få ett godkännande från kommunhåll av miljövårdschefen alternativt lovsektionen innan de kan avverka. Beslutet kan ta 3–4 månader. – Förenklat kan man säga att i norra Sibbo får man utföra en slutavverkning på tre hektar utan kommunens samtycke, i södra Sibbo gäller en hektar, säger Wickström. Nuförtiden ändras virkespriserna snabbt och som skogsfackman anser jag att det är ”Den nya generalplanen kräver tillstånd för avverkningar på stora områden. Närheten till Sibbo Storskog kan leda till att det blir svårt att få avverkningstillstånd. Situationen som nu råder i Sibbo tar bort hela intresset för skogsbruk.” 18 oskäligt att skogsägare skall bli tvungna att vänta i månader på kommunbeslutet. Frustrerande beslut Besluten kan i sig vara frustrerande om skogsägaren vill idka ett aktivt skogsbruk. – I ett fall förutsatte kommunen att skogsägaren skulle plantera björk på bördig mark. Med mycket hjortdjursskador i området skulle gran ha varit det enda fungerande alternativet, säger Wickström. Till processen hör också hörande av grannar. – I princip är det på skogsägarens ansvar, men det går oftast smidigast om Skogsreviret sköter pappersjobbet. Då blir det säkert gjort, säger Wickström. Om det är riktigt omöjligt att hitta grannarna, kan man bli tvungen att lägga in en annons i lokaltidningarna samt på kommunens anslagstavla. Om grannen är ett dödsbo med många delägare, gäller det att reda ut delägarna så att alla har en möjlighet att bli hörda. – I ett exempelfall kan en skogsägare ha fyra grannar. Varje grannfastighet är ett dödsbo med fyra delägare. I värsta fall skall man alltså höra 16 personer innan avverkningen, avslutar Wickström. m Text: Marianne Palmgren Skogsbruket 10/2011 blir i kläm ”Aktivt skogsbruk ska vara möjligt i Sibbo” Från kommunhåll poängterar miljövårdschef Christel Kyttälä att utgångsläget i kommunen är att lant- och skogsbruk fortsättningsvis ska kunna idkas i Sibbo. – Situationen var egentligen ännu värre för ett par år sedan. Då låg nästan hela Sibbo i planläggningsskedet, alltså då när man tar ställning till vad den fortsatta användningen i området kommer att bli. Stora Enso bygger nytt i utlandet Stora Enso inledde 2011 med två stora investeringsbeslut. I Uruguay bygger Stora Enso en cellulosafabrik tillsammans med det chilenska cellulosa- och pappersföretaget Arauco. Investeringen uppgår till ungefär 1,4 miljarder euro. I Polen vid sin fabrik i Ostroleka bygger Stora Enso en ny pappersmaskin för tillverkning av wellpapp. Efterfrågan på moderna lättviktiga wellpappförpackningar ökar i snabb takt. Returfiber är den dominerande råvaran för wellpappförpackningar och fortsätter att vinna marknadsandelar från nyfiber. Investeringen uppgår till 270 miljoner euro. m Källa: papernet.se Energivedspriser blir officiella Skogsforskningsinstitutet utreder som bäst möjligheterna att samla in och publicera uppgifter om handeln med energived. Ur skogsägarens synvinkel är prisuppgifterna viktigast. H – Då nationalparken grundades gav staten en klar signal att tvångsförfarande inte är aktuellt för markägare i Sibbo. Det är en annan sak om skogsägare är intresserade att skydda sin skog på frivillig väg. Kyttälä tillägger att hon förstår skogsägarnas frustration då de får vänta på avverkningsbeslutet i flera månader. – En avverkning under tre hektar är ett tjänstemannabeslut. Lovsektionen tar ställning till avverkningar större än det och ansökan fogas till högen av lov som utreds av sektionen. När delgeneralplanen blir aktuell följer vi gällande regler. Utkast och förslag finns till påseende i kommunen. Då lönar det sig för skogsägare att vara aktiva och komma med förslag. m Text: Marianne Palmgren andeln med energived är relativt ny och praxisen varierar mellan olika köpare. På marknaden finns många köpare som är helt nya inom virkeshandeln och nya tillkommer. Energiveden är heller inget homogent virkessortiment och dessutom används flera olika måttenheter. I nuläget finns uppgifter om priser som betalas när energiveden kommer till förbrukningsplatsen, antingen flisad eller oflisad. Däremot saknas det uppgifter om vilka priser som betalas till skogsägare för energiveden. För att handeln med energived ska fungera är det viktigt att det finns en officiell prisstatistik. Målet är att det redan nästa år ska finnas en officiell statistik med priser för olika energivedssortiment. Jan Slotte som är verksamhetsledare i Skogsvårdsföreningen Österbotten välkomnar en prisstatistik. – Det här är positivt, säger Jan Slotte. Men för att statistiken ska bli tillförlitlig krävs det en bra täckning. Alla som handlar med energived borde komma med, men skaran är brokig och det finns tyvärr också mindre seriösa köpare. m Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 10/2011 19 Niklas t.v. om Fredrik som skogsägare: Han är väldigt målmedveten och utnyttjar skogen till fullo genom arbete, rekreation, bär- och svampplockning samt jakt. Fredrik om Niklas som skogsägare: Han är en teoretiker som går helt enligt boken till skillnad från mig, som går mer på känsla. Sida vid sida i skogen Niklas och Fredrik Forsbacka är bröder och sedan några veckor tillbaka också skogsägare ihop. I skogen fungerar de olika, men tillsammans arbetar de nu för att skogen ska vara i gott skick för nästa generation skogsägare. B röderna Forsbacka bor med sina familjer i Jakobstad, varifrån de också är hemma. Niklas är maskintekniker och jobbar som projektledare på LKI Käldman i Bennäs. Fredrik jobbar som lärare i Överesse skola och undervisar de yngsta barnen i diverse ämnen. Nu kan bröderna även titulera sig skogsägare. Niklas och Fredriks pappa dog år 2008 och sedan dess har de jobbat med att reda upp dödsboet. Förutom bröderna 20 fanns också deras mamma och farbror med i bilden. – Allt har gått väldigt smärtfritt, men det måste få ta sin tid. Pappa hade bra ordning på sina papper, vilket har underlättat otroligt mycket, säger Niklas. Det var viktigt för Niklas och Fredrik att så få personer som möjligt ägde skogen så att det inte skulle bli för splittrat. Att sälja skogen var aldrig aktuellt. Det är alldeles för mycket känslovärde i de 50 hektar skog i Terjärv, Krono- by, som bröderna Forsbacka nu äger. – Pappa var från Terjärv och hans hemgård fanns där vi idag har en fritidsbostad och alla maskiner, säger Fredrik. Erfarenheten en trygghet Niklas och Fredrik har varit med i skogen så länge de kan minnas. – Mamma jobbade i skift och pappa gjorde det lätt för sig genom att dra med oss ut i skogen där vi fick springa av oss, säger bröderna. I dag är de glada för att de fått vara med så mycket, de kan en hel del om det praktiska skogsarbetet. – Jag tänkte alltid förr att skogsägande är det samma som att fara ut i skogen och hugga. Efter att ha gått en skogskurs fick jag upp ögonen för att skogsägande är så mycket mer, säger Niklas. Deklarationen är en sak som Fredrik och Niklas tycker känns svårt, till viss del också Skogsbruket 10/2011 frågor kring statsstöd. I framtiden tror de att det kommer att bli knepigt att ta större beslut, till exempel när de ska slutavverka. Bröderna fattar nämligen beslut på lite olika sätt. – Pappa väntade alltid på ”bevis” innan han gjorde något alls, till exempel att träden nästan skulle bli torra i toppen innan han slutavverkade. Jag är lite likadan, medan Niklas har lättare att fatta beslut, säger Fredrik. Skogen är för barnen Som skogsägare jobbar bröderna sida vid sida och de verkar komplettera varandra bra. – Niklas gillar papper och ”Jag tänkte alltid förr att skogsägande är det samma som att fara ut i skogen och hugga. Efter att ha gått en skogskurs fick jag upp ögonen för att skogsägande är så mycket mer.” maskiner med många spakar medan jag gillar det fysiska arbetet, säger Fredrik. Niklas berättar att ifall en mindre hög virke ska flyttas tjugo meter tar han själv till kranen för att han tycker det är så roligt att köra den med- an Fredrik släpar allt för hand så svetten sprutar. Brödernas främsta mål med skogsbruket är att se till att skogen överlämnas till nästa generation i lika bra skick som den var då de fick den i sina händer. – Skogen är ingen investering för oss, det ligger alldeles för mycket känslor bakom. Barnen följer ofta med till Terjärv. Det är så pass långt dit att det blir en heldagsutflykt när vi åker, säger Niklas. Här näst ska Niklas och Fredrik åka ut med en fackman från Österbottens skogsvårdsförening för att diskutera vilka åtgärder som behövs på ett skifte som de tycker behöver lite extra omtanke. – Ansvaret för skogen känns inte betungande utan vi ser det mer som en avkoppling i vardagen, säger Fredrik. m Text och foto: Nina Jungell Nu kan skogsägarna välja certifieringssystem I Finland har vi nu två skogscertifieringssystem efter att FSC:s skogsbruksstandarder nu är godkända även hos oss. I dagsläget är 95 procent av Finlands ekonomiskogar certifierade enligt PEFC-systemet och bara några tusen hektar enligt FSC-systemet. A realen FSC-certifierade skogar stiger inom kort markant, då UPM låter certifiera närmare hälften av sin skogsareal, 400 000 hektar, enligt FSC-systemet. Enligt miljödirektör Timo Lehesvirta på UPM vill bolaget med dubbelcertifiering säkerställa att de produkter som bolaget tillverkar är gjorda av Skogsbruket 10/2011 sådant virke som kunden kan acceptera. – FSC-systemet är inget nytt för oss, då våra skogar utomlands är certifierade enligt FSC:s skogsbruksstandarder. FSC är mera detaljerat än PEFC, men mycket är också lika i båda certifieringssystemen. FSC skyddar större areal – Den största skillnaden är att i FSC-certifierade skogar ska fem procent av skogsfastighetens areal lämnas utanför ekonomiskogsbruk. Området behöver inte vara enhetligt utan det kan bestå av flera mindre områden. Till exempel skyddszoner intill vattendrag räknas hit. Dessutom ska fem procent av skogarna behandlas med specialavverkningar, som i praktiken kan betyda fortlöpande lövträdsdominans. MTK, som bevakar skogsägarnas intressen, tar inte ställning till vilket certifieringssystem skogsägarna ska välja. – Skogsägaren får själv välja system, säger Lea Jylhä på MTK. Vi kommer ändå inte att börja marknadsföra FSC åt våra medlemmar, då vi redan har PEFC-systemet som fungerar bra och som garanterar en hållbar skötsel och användning av skogarna. Högre pris för certifierat virke i Sverige I Sverige får skogsägare som har låtit certifiera sina skogar enligt FSC-systemet ett bättre pris för sitt virke. I Finland har ingen virkesköpare hittills utlovat högre priser för certifierat virke, varken för PEFC- eller FSC-certifierat virke. m Text: Gerd Mattsson-Turku 21 Tidningar i väggar Dagstidningar får ett nytt liv som cellull, som används för värmeisolering. Användningen ökar stadigt och i dagsläget har fyra av tio nybyggda egnahemshus och renoveringsobjekt cellull i övre bjälklaget. C ellull tillverkas av dagstidningspapper, i dag främst av makulaturpapper från tryckerier. Det pappret är rent eftersom det inte lämnat tryckeriet innan det klassas som returpapper och skickas som råvara för tillverkning av värmeisoleringsmaterial. Träfiber som isolering är ingen ny uppfinning. Stockar och sågspån har länge använts som isoleringsmaterial. Mjuk och ullig övre bjälklag och i väggar. När cellullen sprutas i väggkonstruktioner är den blandad med lite fukt. Cellullen, Konstruktionernas brandbeständighetstid med olika isolering 134 min 114 min 86 min OISOLERAD 88 min GLASULL STENULL CELLULL Källa: National Reserarch Canada Rapport A-4057.2 Stenull och glasull har gått tillbaka Cellull kan användas som värmeisolering i trossbotten, i konstruktionerna utan försvinner i torkningsprocessen. Cellull är i dag det mest använda isoleringsmaterialet i övre bjälklag. Det slår klart både stenull och glasull. Tilläggsisolering med cellull med fukten och bindemedlet, fäster på lodräta väggytor. När den torkat håller bindmedlet genom härdning isoleringen på plats. Fukten blir inte kvar Foto: Mikael Ahlskog Tidningspappret mals sönder i en torrprocess till en mjuk, ullig konsistens. Under malningen tillsätts bormineraler som brand- och rötskydd. Tack vare tillsats av brandhämmande medel brinner cellull långsamt genom att pyra. Pyrningshastigheten är den samma som för massiva träkonstruktioner. Cellull är grå till färgen, vilket kommer av tidningarnas trycksvärta. Johan Muukkonen och Mikael Ahlskog installerar cellull i en stor del av de egnahemshus i Österbotten, där ägarna satsat på ett ekologiskt isoleringsmaterial. – Våra kunder är både nybyggare och de som renoverar sina hus. Den senaste tiden har efterfrågan ökat explosionsartat blad husägare som vill tilläggsisolera sina egnahemshus, berättar Johan Muukkonen. – I hus byggda på 1960och 1970-talet finns det ofta för lite isolering i det övre bjälklaget, ofta bara 10–20 centimeter. Då kan vi fylla på med cellull. – Vid grundrenovering av stockhus är det många som väljer cellull som isoleringsmaterial i väggar. Väggarna är sällan helt raka och med cellull som vi blåser i väggarna blir alla skrymslen fyllda. Ett tak på en förmiddag Muukkonen och hans kollega kommer med sin lastbil till det hus som ska isoleras. I lasten finns cellull som t.ex. Cellullen är mjuk, ullig och grå till färgen. Den gråa färgen kommer från tidningarnas trycksvärta. 22 Skogsbruket 10/2011 räcker till att isolera taket på ett 450 kvadratmeter stort hus. I lasten finns också en liten vattentank. Vatten behövs vid väggisoleringar för att lätt fukta cellullen så att den tar fast i väggar. Efter att cellullen är på plats och isoleringen är yttorr ska väggen snabbt täckas med papper eller skivor. – Det tar omkring en förmiddag att blåsa cellull på det övre bjälklaget i ett normalstort egnahemshus. Om huset har mellantak, blåser vi cellullen ovanifrån. Om taket är brutet blåser vi den underifrån. Foto: Mikael Ahlskog Efter att isoleringen är på plats hyvlas den av längs med skålningen. Cellull har träfiberns egenskaper Tack vare träfiberns naturliga uppbyggnad kan cellull uppta fukt från omgivningen, till exempel fukt från byggmaterial utan att förlora sin isolerings- förmåga, och på motsvarande sätt avge fukt när fukthalten sjunker. m Text: Gerd Mattsson-Turku Värmeisoleringsmaterial tillverkat av dagstidningar har flera namn. Cellull, blåsull och ekofiber är tre namn som används. I Finland används även de finska termerna ekovilla och selluvilla som svenska termer. m I sommar har närmare femtio personer, fördelade på ett tjugotal grupper, rört sig i landets skogar och utfört mätningar inom ramen för riksskogstaxeringen. Riksskogstaxeringen är en del av Finlands officiella statistik. Det främsta syftet är att beskriva tillstånd och förändringar i Finlands skogar. F ram till slutet av oktober kan du påträffa en riksskogstaxeringsgrupp i din skog. Nytt för i år är att grupperna även vill mäta skogsträd som växer på tomter. Det förutsätter naturligtvis att tomtägaren ger sitt tillstånd. Enligt Arto Ahola som håller i trådarna för riksskogstaxeringen på Skogsforskningsinstitutet, har tomtägarna överlag inte motsatt sig att inventeringsgrupperna kommer in på deras tomter. Skogsbruket 10/2011 – De som har vägrat grupperna tillträde till sina tomter har blivit förargade över att de inte i förväg fått information om att en inventeringsgrupp vill mäta träd på deras tomt utan mätarna har bara vandrat in på deras tomter. På träd som växer på tomter har mätarna antecknat enbart trädslag och trädens grovlek. Grovlek, längd tillväxt Mätningarna görs på slumpmässigt utvalda provytor, som har en radie på drygt tolv meter. På provytorna mäts bland annat trädens grovlek, på vilken höjd de första levande kvistarna finns, på vilken höjd den första döda kvisten finns, trädens längdtillväxt, barktjockleken och skador på stammen. Dessutom tas borrspån för att mäta årsringarnas bredd och grovlekstillväxten. Under årets inventeringsperiod kommer omkring 95 000 träd att mätas och från drygt 13 000 träd kommer mätarna att ta ut borrspån. Alla mätuppgifter matas in i en bärbar fältdator för att senare vidarebehandlas. Vädret påverkar arbetet – Inventeringsgrupperna slu- Foto: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet Din skog är kanske med i statistiken tar sin fältsäsong vid lite olika tider beroende på hur arbetet har framskridit. Vädret spelar en stor roll, säger Ahola. – I sommar har 5–6 grupper rört sig i de finlandssvenska skogarna. Åland är ett undantag, för dit kommer inventerarna bara vart femte år. Senaste var de där 2008 och nu beräknas de komma igen 2013. m Text: Gerd Mattsson-Turku 23 Vinden kommer till användning på Kimitoön För cirka två år sedan föddes tanken om att bygga en vindkraftspark på Kimitoön. Det visade sig att markägarna var intresserade av att få inkomster från skogsområden som inte producerar virke. E n av skogsägarna som tyckte att det lät bra med en extra inkomst från skogen var BoGunnar Hollsten i Fröjdböle. – Vindkraftverken ger mig en möjlighet att utnyttja markerna på ett effektivare sätt. En del av impedimenten kan nu användas, säger Hollsten. Lång planerings process Vindkraftbolaget Egentliga Finlands Energi Ab (efe) har planer på att låta bygga 34 stycken vindmöllor på Nordanå-Lövböle-området på Kimitoön. Möllorna kommer att vara 2–3,5 megawatt och 80–120 meter höga. Trettio markägare bildar ett vindupptagningsområde på 2 074 hektar. Hollsten är hittills mycket nöjd med samarbetet med efe. – Asgar Hahn och Andreas Ficher, som leder bolaget, är mycket måna om att samarbetet med markägarna fungerar bra och det har varit lätt att hitta gemensamma lösningar. Förhandsarbetet, som innebär t.ex. generalplan, miljökonsekvensbedömning, berggrundsundersökningar och vindmätningar, tar lång tid och man tror att de första vindkraftverken skall stå byggda år 2014. Bo-Gunnar Hollsten räknar dock med att det kommer att komma in besvär mot generalplanen, som styr var möllorna kan byggas. – Vindmätningarna för vårt vindkraftområde startade i 24 augusti och fortsätter ett år. Först efter det vet man exakt var möllorna skall placeras och hur de skall se ut. Efe hoppas på att medelvindhastigheten skall komma upp till 7 meter per sekund, förklarar Hollsten. För att säkerställa att vindkraftverket står stadigt måste också berggrunden undersökas. ”Vindkraftverken ger mig en möjlighet att utnyttja markerna på ett effektivare sätt.” Unik ersättnings lösning För Kimitoön betyder vindkraftverken en stor inkomst ifråga om diverse skatter, t.ex. fastighets- och inkomstskatter, och arbetstillfällen. – Man har gjort beräkningar som tyder på att t.ex. 30 möllor kan betyda en investeringsimpuls på 100–140 miljoner euro, berättar Hollsten. Möllorna placeras 500 meter från bosättning, både fast- och fritidsbosättning behandlas lika. Med hjälp av datorsimuleringar kan man på förhand se hur vindkraftverken kommer att se ut i terrängen. Markägarna på Kimitoön har enats om en unik lösning för ersättningarna för vindmöllorna. – Alla berörda markägare inom vindupptagningsområdet delar på hela summan, som består av ett minimiarrende för möllan och en procentandel av elproduktionen. Markägarna får en skild ersättning för vägdragningar och ellinjer som befinner sig utanför vindupptagningsom- rådet, berättar Hollsten. Vindkraftverket behöver cirka 78 hektar per mölla, dvs. 500 meter runt hela möllan. Detta betyder att alla markägare inte kan få en egen mölla på sin mark. – Eftersom vinden förstås också kommer från grannens sida, enades vi markägare om att bygga upp ett så rättvist system som möjligt. Detta system är unikt för Kimitoön, förklarar Hollsten. Bo-Gunnar Hollsten miss- tänker att myndigheterna i framtiden kan inmuta marker som lämpar sig för vindkraftverk och på så sätt sätta markägaren i en sämre förhandlingsposition. – Jag är glad för att jag förhoppningsvis snart kan ha vindkraftverk på mina marker som landskapsmärken, säger Hollsten med ett stolt leende. m Text och foto: Siv Vesterlund Skogsbruket 10/2011 Skogscertifikatet dras inte in Det var med spänning som medlemmarna i Kustens skogscertifieringskommitté den 12 oktober tog emot Christian Hornborg från DNV för att få höra resultatet från årets revision. Certifikatet dras inte in, vilket medlemmarna bävade för. F rån 26 september till den 7 oktober var Det Norske Veritas två revisorer upptagna med att verifiera att skogsbruket inom Kustens skogscentrals verksamhetsområde och på Åland uppfyller kriterierna i skogscertifieringen. I höst besökte revisorerna Jeppo, Terjärv, Närpes, Lappträsk, Esbo, Helsingfors, Vanda och Åland. – Fortsättningsvis tycks det vara vanligt att entreprenörer och underentreprenörer har muntliga arbetsavtal fastän det tydligt anges i kriterierna att alla avtal ska ingås skriftligt. Det är inte svårt att uppfylla det här kriteriet, så vi i certifieringskommittén är mycket besvikna på entreprenörerna. Det är varken svårt eller tidskrävande att ingå ett skriftligt avtal. – Lika svårt tycks det vara med brandsläckarna. De flesta skogsmaskiner är utrustade med brandsläckare, men de – Vi fick bara en muntlig redogörelse över resultaten nu, säger Torbjörn Björkman som är viceordförande i Kustens skogscertifieringskommitté. Slutrapporten får vi vänta på till mitten av november. Resultaten följer samma spår som tidigare. Stamskador på kvarlämnade träd i gallringar är fortsättningsvis vårt största problem. – I en gallringsskog får andelen skadade träd efter att gallringen är utförd uppgå till maximalt fyra procent. Siffran för vårt område är fortfarande över den tillåtna, men trenden har vänt. Siffran eller procenten är ett medeltal för fem år. Den exakta siffran får vi först i slutrapporten, men det är klart att det blir en avvikelse för det här kriteriet, då vi inte kan uppfylla kravet Åland är ett föredöme klart bättre än för resten av Kustens skogscentrals verksamhetsområde. Inte en enda av de 6–7 avvikelserna har kopplingar till Åland. Torbjörn Björkman som är verksamhetsledare i Ålands skogsvårdsförening tror att det här beror på att skogsbruket på Åland är småskaligt och att alla känner varandra. – Rykten om att en gallring är dåligt utförd skulle sprida sig snabbt, säger Björkman. m Text: Gerd Mattsson-Turku Resultaten från Åland var Foto: Heikki Hamunen Fortfarande problem med stamskador är ogranskade. Jag hörde av en kollega i kommittén om ett tragiskt fall. När revisorerna kom till avverkningsytan bad de föraren visa var brandsläckaren fanns. Det fanns två brandsläckare, men den ena var tom och den andra hade senast granskats 2005. Det värsta var att det behövdes en skruvmejsel för att få loss den. Efter det var det omöjligt att få den på plats igen. Brandsläckarna ogranskade Ett annat problem som dyker upp år efter år är arbetsgivarnas skyldigheter. Skogsbruket 10/2011 Christian Hornborg på DNV intervjuar en skogsmaskinförare, som hade alla papper och all utrustning på skogsmaskinen i skick. 25 Översikt över virkesmarknaden Virkespriserna stiger globalt T rots osäkerheten i den allmänna ekonomin och även inom skogsindustrin, har virkespriserna stigit mycket kraftigt de senaste två åren i nästan alla världsdelar. Amerikanska Wood Resource Quarterly har från 1988 globalt samlat in och publicerat priser på massaved kvartalsvis. Enligt deras färskaste rapport från andra kvartalet 2011, nådde priset på lövmassaved sin högsta notering någonsin. Priset på barrmassaved har endast ett par gånger varit högre än andra kvartalet i år. Wood Resourse Quarterly har från 1995 kvartalsvis samlat in priser på barrstock. Andra kvartalet i år var det globala prisindexet på barrstock rekordhögt. Det ligger flera olika faktorer bakom stigande virkespriser. Efterfrågan på virke har ökat betydligt framförallt i Asien och suget därifrån påverkar många länder. I Nordamerika har däremot efterfrågan på rundvirke tillfälligt sjunkit på grund av minskad trävaru- och massaproduktion. Även i Europa har skogsindustrins produktion minskat de senaste fem åren och även utbudet på virke har sjunkit. I Mellaneuropa och i länderna kring Östersjön har virkesmarknaden återgått till det normala efter flera år med stormskador. Stormfällt virke har använts och det syns i vir- kespriserna. Ur skogsägarnas synvinkel är det önskvärt att vi inte får några nya stormar. Som en följd av den globala virkesprisutvecklingen har den finska skogsindustrins konkurrenskraft förbättrats i jämförelse med andra länder. Exempelvis priset på massaved vid bilväg är i Finland lägre än i andra länder kring Östersjön. I Mellaneuropa är dessutom priset på stock för närvarande klart högre än 2007, då vi hade den senaste högkonjunkturen på trävarumarknaden. I Finland är priset på barrstock fortfarande betydligt lägre än för fem år sedan. Förhoppningsvis kommer det höga priset på barrstock i Mellaneuropa att också synas i priset på sågade trävaror. Vid virkesförsäljningar lönar det sig för skogsägarna att allt noggrannare följa med marknadsutvecklingen inom hela skogssektorn. MTK och skogsvårdsföreningarna ger färsk marknadsinformation från skogsindustrimarknaden och den internationella virkesmarknaden. Det är mycket sannolikt att fluktuationer i skogsbranschen kommer att bli allt skarpare i framtiden. Därför blir marknadsinformationen allt viktigare.m Text: Erno Järvinen, forskningschef för MTK:s skogslinje. Rätt förpackning räddar maten Hur ska maten räcka till alla när världens befolkning växer? Att minska matsvinnet är ett första steg. Å Foto: Tetrapak r 2050 förväntas jordens befolkning uppgå till nio miljarder människor. För att livnära alla måste livsmedelsproduktionen enligt FAO öka med 50– 70 procent. Det är kanske en omöjlighet. Ett första steg är att minska matsvinnet. Enligt FAO förstörs så mycket som en tredjedel av världens livsmedel på vägen mellan odlaren och konsumenten. I låginkomstländer sker svinnet främst i början av livsmedelskedjan. I höginkomstländer uppstår matsvinn ofta sent i kedjan, inte minst genom att butiker och konsumenter slänger mat som hade kunnat konsumeras. Bra förpackningar nödvändiga I utvecklingsländerna är bristen på effektiva förpackningar vid sidan av dålig skörde- och lagringsteknik och undermåliga transporter en betydande del av problemet. Tidigare betraktades förpackningar ofta Bra förpackningar är nödvändiga för att vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser. 26 som miljöproblem, men nu ökar insikten om att bra förpackningar är nödvändiga om vi ska kunna hushålla med jordens livsmedelsresurser. Men även förpackningarna måste klara höga miljö- och klimatkrav. Till exempel är användning av fossila råvaror som olja för förpackningsproduktion ingen långsiktig hållbar lösning. Hur de använda förpackningarna ska tas om hand är en annan viktig fråga. Mycket talar för att framtidens förpackningar tillverkas av förnybara, klimatsmarta material och att de är återvinningsbara. Papper är då ett naturligt alternativ. m Källa: Skog & Industri 3/2011. Text: Gerd Mattsson-Turku Skogsbruket 10/2011 Virkespriser Rotpriser vecka 40 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 56,92 q 45,98 q 49,88 q Granstock 57,35 q 46,64 q 49,25 q Björkstock 44,05 q 35,68 q 38,66 q Tallmv*) 18,21 q 14,51 q 15,47 q Granmv 20,68 q 15,61 p 16,84 p Björkmv 17,92 q 14,33 p 14,41 p Tallsmåstock 27,22 p 21,31 q 23,01 p Gransmåstock 29,09 p 21,68 q 22,87 q p q stigande sjunkande *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 58,56 q 47,14 q 51,01 p Granstock 58,16 p 47,28 q 49,61 q Björkstock 42,65 p … 37,49 p Tallmv 17,86 p 14,98 q 15,88 q Granmv 20,95 p 16,17 q 17,14 q Björkmv 18,04 q 14,49 q 14,46 q Tallsmåstock 24,85 p … … Gransmåstock 27,95 p … … stigande sjunkande Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 57,31 q 46,26 q 47,47 p Granstock 57,30 q 46,46 p 47,62 q p q stigande sjunkande Södra Österbotten p q Björkstock 39,15 p … Tallmv 18,85 q 14,90 q Granmv 20,46 q … 16,18 p Björkmv 18,16 q 15,21 q 14,78 q Tallsmåstock 26,06 q 21,71 q 20,94 p Gransmåstock 27,10 q … … Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Södra Finland Södra Österbotten Tallstock 58,84 q 60,88 q 57,30 p Granstock 58,60 p 60,41 p 56,63 p Björkstock 48,07 q 47,46 p Tallmv*) 30,40 q 31,46 q 30,39 q Granmv 31,67 q 33,27 q 30,85 p Björkmv 30,81 q 31,83 q 30,56 q Tallsmåstock 37,38 q … 36,34 q … … … stigande sjunkande Gransmåstock Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna … Hela landet q På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. m 14,97 q Leveranspriser vecka 40 p I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. … *) mv=massaved Skogsbruket 10/2011 27 Foto: Margita Törnroth Ny samfälld skog i Österbotten UPM bildar fyra samfällda skogar genom att sätta in omkring 2 000 hektar av sitt skoginnehav i dessa skogar. De samfällda skogarna blir i Österbotten, västra Finland, Östra Finland och mellersta Finland, nära UPM:s egna fabriker. U PM vill på detta sätt bidra till att splittringen av skogsfastigheterna ska avta. Enskilda skogsägare kan låta ansluta sin egen skog till någon av de samfällda skogarna. I gengäld får skogsägaren andelar i den samfällda skogen till ett belopp som motsvarar värdet på hans eller hennes skogsfastighet. Skogar i Kronoby och Nedervetil I Österbotten bildar UPM den samfällda skogen av skogsskiften som bolaget äger i Kronoby och Nedervetil. Exakt vilka skiften det rör sig om, vill ingen på UPM avslöja, men sammanlagt rör det 28 Skogsbruket 10/2011 Larsmobor har erfarenhet av samfällda skogar Skogsvårdsföreningen inledde skogsdatakampanj I svenska Österbotten finns redan en samfälld skog i Lappfors, Pedersöre, på 1 300 hektar. Larsmo bys utskogar, som den samfällda skogen heter, har omkring 180 delägare. Den samfällda skogen instiftades i slutet på 1700-talet. Larsmo hade som många andra byar längs kusten för lite skog i förhållande till mantalslängden. Då avläts skogsmark från kronoskogarna åt skogsägare i byar med för lite skog. Larsmo bys utskogar har länge varit öppen för att ta emot nya skogsområden, men ingen skogsägare har hittills nappat på erbjudandet. m Den nya lagen om Finlands skogscentrals system för skoglig information, även kallad skogsdatalagen som träder i kraft vid årsskiftet, har fått skogsvårdsföreningen i Österbotten att gå ut med en kampanj. Alla skogsvårdsföreningens över 16 000 medlemmar får ett brev på posten. Där ber skogsvårdsföreningen om en fullmakt av skogsägaren för att få tillgång till den skogliga information som finns i Finlands skogscentrals system. För att skogsvårdsföreningarna och andra aktörer ska ha tillgång till det skogsdata som skogscentralen producerar med offentliga medel krävs ett medgivande av skogsägaren. – Så här har det varit de två – tre senaste åren, säger skogsbruksplaneringschef Göran Ådjers vid Kustens skogscentral. Data skickas över till skogsvårdsföreningarna när de har fått fullmakt till detta av skogsägaren. Den nya lagen som träder i kraft vid årsskiftet ändrar egentligen inte på den här rutinen. Revirforstmästare Magnus Wiksten berättar att skogsvårdföreningen Södra skogsreviret kommer att samla in skogsägarnas tillåtelser efter hand som nya avverkningsfullmakter görs upp med skogsägarna. Revirets medlemmar kommer alltså inte att få något brev på posten. En ny blankett för ändamålet tas i bruk på reviret i oktober. Wiksten säger att det egentligen bara är fråga om att uppdatera de fullmakter som reviret redan har med de flesta medlemmarna. m sig om närmare 500 hektar. Skiften är inte rågrannar. Enligt Arto Lammi på UPM erbjuds skogsägare möjlighet att ansluta sin skog till den samfällda skog som nu bildas. – Skogsskiftet behöver inte alls ligga nära våra skogsskiften, säger Arto Lammi. I slutet av året börjar vi aktivt marknadsföra den här grejen till skogsägare. Den nya samfällda skogen i Österbotten har inget namn ännu, men det ska klarna inom kort. Ett bra alternativ för dödsbon – Det är en fullständigt ny situation för skogsägarna här i trakten att UPM aktivt kommer att erbjuda skogsägare möjlighet att ansluta sina skogar eller delar av dem till den samfällda skog som UPM nu bildar, säger Johnny Fagerholm på Skogsvårdsföreningen Österbotten. Det är svårt att säga vilket intresse det här kommer att väcka. Min spontana kommentar är att jag har svårt att tro att erbjudande om att bli delägare vinner desto större gehör. – Men nyttan kunde vara stor för äldre skogsägare och för dödsbon med ägandet utspritt på många personer. När ägarna är många är det svårt att få beslut till stånd och skogsbruket kommer i andra hand. En samfälld skog sköts rationellt och ger delägarna regelbundna inkomster. – Steget att ansluta sin skog till en samfälld skog mot andelar i den är stort och steget är ännu större då ett virkesköpande bolag ligger bakom. m Text: Gerd Mattsson-Turku ”Nyttan kunde vara stor för äldre skogsägare och för dödsbon med ägandet utspritt på många personer. När ägarna är många är det svårt att få beslut till stånd och skogsbruket kommer i andra hand.” Skogsbruket 10/2011 Text: Maria Lindén VIKTIG INFORMATION TILL DIG SOM ÄR SKOGSÄGARE Dina beslut vid återbeskogning i dag, avgör hur mycket och hur snart du kan avverka. Som du sår får du skörda - stämmer även i skogsbruket. Johan Grönros, gsm 0500-569 566 Jarko Leskinen, gsm 050-530 6321 www.nordicforestplants.fi 29 Köp öp & &S Sälj älj K På denhär denhär annonsplatsen annonsplatsen får får privatpersoner, privatpersoner, enmans enmans- och och fa faPå miljeföretag annonsera annonsera ut ut sina sina tjänster tjänster gratis. gratis. Som Som villkor villkor för för miljeföretag annonsering gäller gäller att att tjänsterna tjänsterna ska ska anknyta anknyta till till skog. skog. annonsering Utbud på på tjänster tjänster ii Österbotten: Österbotten: Utbud • Utkörning och transport av virke, virke, ved ved mm. mm. utförs utförs med med traktor traktor ii om om• Utkörning och transport av rådet JakobstadVöråMaxmo, Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, Andreas, tfn tfn 040 040 860 4749 rådet 860 4749 Sprängningsarbeten utförs utförs ii Pedersöre Pedersöre med med omnejd, omnejd, tfn tfn 050 050 534 534 •• Sprängningsarbeten 8565. 8565. Käld skogsservice skogsservice utför utför manuell manuell röjning, röjning, plantering plantering och och gallring gallring ii •• Käld Karleby och och Pedersörenejden, Pedersörenejden, även även inhoppare inhoppare ii skogsmaskin, skogsmaskin, tfn tfn Karleby 041 435 8089. 041 435 8089. Skogsavverkning utförs utförs med med gallringsskördare, gallringsskördare, även även huggning huggning av av •• Skogsavverkning tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omtomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med om nejd, tfn tfn 050 050 322 0567. nejd, 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning förnyelseavverkning ii Malax–Korsnäs, Malax–Korsnäs, Ken Ken• Maskinell gallring och neth Forsman, Forsman, tfn tfn 050 050 351 3197. neth 351 3197. Gallring och och utkörning utkörning av av virke virke utförs utförs med med Norcar Norcar 600, 600, 490 490 ii Nykar Nykar•• Gallring leby med med omnejd, omnejd, P.P. Blomqvist, Blomqvist, tfn tfn 050 050 349 2888. leby 349 2888. Skogsvårdsarbetenoch ochavverkning, avverkning,planering, planering,värdering värderingav avskog skogoch och ••Skogsvårdsarbeten rådgivning ii Nykarlebytrakten, Nykarlebytrakten, Smedskog, Smedskog, tfn tfn 050 050 466 4970. rådgivning 466 4970. Slyröjning av av skogsbilvägar skogsbilvägar utförs utförs ii Närpes-Malax-Korsnäs Närpes-Malax-Korsnäs området, området, •• Slyröjning tfn 050 050 344 3181,Tobias Tobias Dahlblom. Dahlblom. tfn 344 3181, Slyröjningav avskogsbilvägar skogsbilvägarutförs utförsiiNärpes–Korsnäs Närpes–Korsnäsområdet, området,tfn tfn040 040 ••Slyröjning 750 7929. 7929. 750 ITA Nygård Nygård Ab Ab utför utför röjningar, röjningar, skogsvårdsarbeten skogsvårdsarbeten och och specialav specialav•• ITA verkningar iiTerjärv Terjärv med med omnejd, omnejd, tfn tfn 050 050 366 366 0860. 0860. verkningar Trädfällning på på tomter tomter samt samt borttransport borttransport av av ris ris iiVasatrakten, Vasatrakten, Öster Öster••Trädfällning bottens farmartjänst, farmartjänst, tfn tfn 0500 0500 567 567 171 171 bottens Maskinell gallring, gallring, uttag uttag av av energived, energived, virkesutkörning virkesutkörning med med smidig smidig •• Maskinell Logset 500 500 ii Pedersöre Pedersöre med med omnejd, omnejd, S. S. Backman, Backman, tfn tfn 050 050 592 592 3043. 3043. Logset Avverkningstjänster, maskinell maskinell gallring, gallring, med med gallringsskördare gallringsskördare utförs utförs ••Avverkningstjänster, Vörå med med omnejd, omnejd, B. B. Svens, Svens, tfn tfn 050 050 350 350 7249. 7249. iiVörå Maskinell gallring gallring med med Norcar Norcar 600 600 ii Österbotten, Österbotten, S. S. Ahlback, Ahlback, tfn tfn •• Maskinell 050 518 518 1054 1054 050 Vägsladdning, slyröjning slyröjning och och övrigt övrigt underhåll underhåll av av skogsvägar skogsvägar utförs utförs •• Vägsladdning, mellanVasa Vasa och och Oravais, Oravais, tfn tfn 0500 0500 138 138 414. 414. mellan Närtransport av av virke, virke, gallringsavverkning, gallringsavverkning, röjning röjning mm. mm. inom inom Norr Norr•• Närtransport skogs område, område, I.I. och ochA. A. Nynäs, Nynäs, Finnäs Finnäs gård, gård, Eugmo, Eugmo, tfn tfn 050 050 598 598 3149 3149 skogs eller 050 562 2449. eller 050 562 2449. Maskinell gallring gallring och och slutavverkning slutavverkning ii Korsholm-Malax, Korsholm-Malax, H. H. Skog, Skog, •• Maskinell tfn 0500 160 669. tfn 0500 160 669. Björnströms Avverkning Avverkning och och Röj Röj utför utför skogsvårdsarbeten skogsvårdsarbeten ii VasaVasa •• Björnströms nejden, tfn 050 505 7088. nejden, tfn 050 505 7088. Skogsavverkningar utförs utförs med med gallringsskördare gallringsskördare ii norra norra Österbotten, Österbotten, •• Skogsavverkningar J. Slotte, tfn 0400 139 508. J. Slotte, tfn 0400 139 508. Skogsdikning, skogsvägar skogsvägar och och markarbeten markarbeten utförs utförs inom inom VasaomVasaom •• Skogsdikning, rådet, tfn 0400 86 73 73. rådet, tfn 0400 86 73 73. Utbud på på tjänster tjänster vid vid Sydkusten: Sydkusten: Utbud Trädfällning samt samt virkeskörning virkeskörning med med häst häst ii södra södra Finland, Finland, MW MW •• Trädfällning Skogstjänst, Mats Mats Wikström, Wikström, tfn tfn 0400 0400 887240. 887240. Skogstjänst, Skogsvårdsarbetenoch ochträdfällning trädfällningiiÖstnyland, Östnyland,Skogsservice SkogsserviceÅberg, Åberg, ••Skogsvårdsarbeten tfn 040 040 5057 5057 723. 723. tfn Snöröjning,vägsladdning, vägsladdning,röjning röjningav avvägslänter, vägslänter,virkestransport virkestransportmed med ••Snöröjning, traktor utförs utförs ii östra östra Nyland, Nyland, tfn tfn 0400 0400 717 717 836. 836. traktor Utrymmetper perannons annonsfår fåromfatta omfattahögst högst112 112tecken, tecken,dvs. dvs.bokstä bokstäUtrymmet ver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet ver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet nedan och och skicka skicka det det till till redaktionen redaktionen på på adressen: adressen: Skogsbrukets Skogsbrukets nedan köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors. Månadens Tok – Göra urbefolkning alltid samma rituella – Vad tror före du om detfälla nya en ”rispaketet”. dans han träd? – Vad jag följt med diskussionerna om – Nä, nu har han en älgfluga innanför paketet så alstrar det värme redan! västen! Växtskyddshjälp Produkter och utrustning för skogsskydd: bl.a. plantskydd och älgstängsel Det är är viktigt viktigt att att det det ur ur texten texten framgår framgår vilket vilket område område annons annons Det ören betjänar. ören betjänar. 30 30 Pilslättsvägen 8 A 00420 Helsingfors tel: 010 439 4770 email: [email protected] Skogsbruket SkogSbruket10/2011 5/2011 Planteringarnas värsta gissel En nyplanterad yta, får aldrig lämnas utan uppsikt. Det säger Susann Sundelin som i sommar inventerat närmare hundra skogsplanteringar. G räs är skogsplanteringarnas värsta fiender. – På bördigare marker är gräset ett problem redan planteringsåret, säger Susann Sundelin. Det här gäller också på ytor som är harvade. Tallplantorna blir vanligen 25–30 centimeter höga den första sommaren. Då är gräsbekämpningen på hösten otroligt viktig. Det är inte bara gräs utan även hallonris och duntrav som snabbt etablerar sig och ska trampas ner. Pruta inte på markberedningen Enligt Sundelin skulle skogsägaren vinna mycket på att satsa lite mera på markberedningen och välja den något dyrare högläggningen vid granplantering och även vid tallplantering på bördigare mark. – Vid högläggning planteras plantan i en jordhög och kommer lite högre upp. Den fördelen betyder mycket för plantans välmående första och andra året efter planteringen. Behovet av gräsbekämpning minskar klart. Det här är något som är värt att komma ihåg för den som tror sig veta att det inte finns tid för gräsbekämpning på hösten. Plantor drunknar i harvspår Torka är väldigt sällan orsak till att skogsplantor dör. Skogsbruket 10/2011 Drunkning, dvs. att plantan står med rötterna i stillastående vatten, är mångfalt vanligare. – På de ytor jag inventerade såg jag inga döda plantor, men nog klena plantor som var på god väg att dö. Orsaken var att plantorna fanns i botten på harvspår. Det var mindre områden på större ytor som inte borde ha blivit harvade, säger Sundelin. Högläggningen skulle ha varit den rätta markberedningsmetoden, men områdena var så små att det skulle ha varit otänkbart att ta dit även en högläggare. – Jag noterade ingen skillnad mellan vår- och höstplanteringar. Vid vårplanteringar är det viktigt att plantorna blir upptinade på rätt sätt. Älg, snytbagge Tallplantor blir ofta älgföda i älgrika trakter. – På sådana platser borde skogsägaren välja gran om markförhållandena tillåter det, säger Sundelin. Men helt säkra går inte heller granplantorna, för på många planteringsytor fanns det rätt omfat- Susanns råd • Välj rätt trädslag. • Välj plantstorlek utgående från markförhållandena. En större planta är lite dyrare, men den växer snabbare och klarar faror bättre. • Satsa på den dyrare högläggningen som markberedningsmetod om marken är bördig med kraftig undervegetation. • Kolla planteringsytorna varje år, minst tre år efter planteringen. Trampa ner gräset runt plantorna. m tande angrepp av snytbagge på granplantor. Det här var helt tydligt om det intill planteringsytan fanns ett färskt hygge. Doften av kåda från färska barrträdsstubbar hade lockat snytbaggar till området. Snytbaggen angriper alla barrträd. m Susann Sundelin har inventerat närmare hundra skogsplanteringar på Skogsvårdsföreningen Österbottens område från Vasa till Larsmo inom ramen för den planteringsgaranti som skogsvårdsföreningen ger när de anskaffar plantor och utför planteringsarbetet åt enskilda skogsägare. Text: Gerd Mattsson-Turku 31 * . QG7 1 * Julen närmar sig med stormsteg, inte ens sextio dagar kvar till julafton. Julklappsbekymmer? • Ge SKOGSBRUKET i julklapp så har du ett bekymmer mindre. Priset för en årsprenumeration är 45 euro + eventuell moms. • Med en gåvoprenumeration för år 2012 får du ett presentkort med utrymme för egna hälsningar. • Du kan göra en gåvoprenumeration med beställningskupongen nedan eller via SKOGSBRUKETs webbsajt www.skogsbruket.fi >Prenumerera. • Du kan också beställa genom att maila till [email protected] eller ringa oss på 020 772 9088. Som tack för gåvoprenumerationen får du Skogsbrukets handbok. *) *) Gäller enbart prenumerationer till personer och hushåll, som inte redan har Skogsbruket. OBS! Vi vill ha din beställning senast den 13 december för att du ska hinna få presentkortet i god tid. BESTÄLLNINGSKUPONG (Var god texta!) Gåvoprenumeration på SKOGSBRUKET för ett år (11 nummer). TIDNINGEN SKICKAS TILL: Skogsbruket betalar portot. Namn: Adress: Föreningen för Skogskultur BETALARE: Namn: Adress: Telefon eller e-post: Beteckning: 5001298 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE
© Copyright 2024