Fakta om ved- och pelletseldning Bra att veta vid köp

Skogsbruket
2-2011
Fakta om ved- och pelletseldning
Bra att veta vid köp av motorsåg
Momsens fördelar
Skogsbruket
Obunden specialtidning för skogsägare i Finlands svenskbygd
Nr 2 2011. Årgång 81
4
7
10
12–13
17
22
28
Pengar finns för skogsskydd
En tredjedel av skogsägarna är beredda att permanent skydda naturobjekt i sin skog.
Skogsägaren och mervärdesskatten
Det är få skogsägare som förlorar på att vara mervärdesskattepliktiga.
4
10
Vad jag behöver veta då jag köper en motorsåg
Behov och användningsgrad bör avgöra vilken såg det ska bli.
12–13
Fakta om ved- och pelletseldning
Snön har ställt till med problem på avverkningsfronten i vinter
17
Rapporter från Nyland och Österbotten.
Grus i maskineriet ska stoppa snytbaggar
En ny lovande produkt, Conniflex, är ett alternativ till kemisk
bekämpning.
22
Stenkolsanvändningen riskerar öka
Kraftverk som producerar el kan bli tvungna att minska användningen av skogsbränslen och öka förbränningen av torv och stenkol.
28
På omslaget: Pelletar
Foto:
www.volker-quaschning.de
2
Skogsbruket 2/2011
Skogsbruket
Ledaren
14.2.2011
www.skogsbruket.fi
Utgivare
Redaktion
Chefredaktör
Föreningen för
Skogskultur rf
Orrspelsgränden 4
00700 HELSINGFORS
tfn 020 772 9000
fax 020 772 9008
[email protected]
Redaktionschef
Gerd Mattsson-Turku
tfn 020-772 9059
Johnny Sved
tfn 020-772 9205
Redaktionssekreterare Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
Redaktör
Maria Lindén
(tjänstledig)
Medarbetare
Bjarne Andersson
tfn 050-591 2880
[email protected]
Helena Forsgård
tfn 018-155 50
[email protected]
Marianne Palmgren
[email protected]
Christoffer Thomasfolk
tfn 050-353 2018
Siv Vesterlund
[email protected]
tfn 0400-880 253
Bertel Widjeskog
tfn 0500-888 530
[email protected]
Annonsförsäljning
Adressförändringar
och prenumerationer
Prenumerationspriser
Oy Adving Ab, Ingmar Qvist
tfn 040-505 5446
[email protected]
Margita Törnroth
tfn 020-772 9088
[email protected]
Helårsprenumeration (11 nr)
38 euro i Finland
370 SEK i Sverige
45 euro i övriga länder
Halvårsprenumeration (6 nr)
23 euro i Finland
230 SEK i Sverige
27 euro i övriga länder
ISSN
Ombrytning
Tryckeri 0037-6434
Margita Lindgren,
Ekenäs Tryckeri Ab
Ekenäs Tryckeri Ab, Ekenäs
Tidningen trycks på PEFC-certifierat papper.
Skogsbruket 2/2011
Vi behöver nytt
blod till skogsbranschen!
Det har länge, länge pratats om en förestående pensionsvåg inom skogsbranschen. I takt med att allt fler av de anställda inom skogsbranschen nått pensionsåldern har arbetena omorganiserats och effektiverats. Nya arbetstill­fällen
har inte uppstått i samma takt som folk gått i pension och den omtalade
pensionsvågen har börjat kännas som en papperstiger.
Nu verkar det ändå som om risken för att vi kommer att drabbas av brist på
utbildad arbetskraft rätt snart kommer att bli verklighet. Under de närmaste
åren kommer 3 500 av de anställda inom hela skogssektorn årligen att nå
pensionsålder. Samtidigt utexamineras bara 2 500 nya personer från yrkesinstitut, yrkeshögskolor och universitet. Siffrorna gäller Finlands skogssektor
som helhet, med andra ord både skogsbruk och förädling.
För Svenskfinlands del vet vi att skogsutbildningarna inte haft för många
sökande de senaste åren. Yrkesakademin som utbildar maskinförare fyller nätt
och jämnt sina studieplatser, Axxell som utbildar skogsnaturvårdare har flera
år haft det knapert, skogsbruksingenjörsutbildningen vid Novia i Ekenäs har
haft flera årskullar med tomma platser och antalet svenskspråkiga forstmästarstudenter variera mellan noll och två per år. I februari–april är det ansökningstider igen (olika för olika stadier) och utbildarna hoppas på mera sökande.
Skogen lockar inte och jag undrar om en viktig orsak till det låga intresset
är en onödigt pessimistisk bild av skogsbrukets framtid i Finland. Skogsindustrin har haft en svår period med flera nedläggningar de senaste åren. Det har
haft större genomslag i media än nyheterna om de investeringar som gjorts
för att hålla i gång de fabriker som finns kvar. Energisektorn har kommit att
bli en viktig del av skogsbruket och här skapas hela tiden nya arbetstillfällen.
Det handlar inte bara om små värmecentraler för bycentra, det rör sig också
om storskalig produktion av elektricitet och fjärrvärme. Nästa naturliga steg
inom energiområdet är att investera i framställning av biodiesel av trä. Tekniken finns och har gått igenom pilotskedet. EU:s beslut om att höja andelen
förnybar energi i trafiken får nu en extra skjuts framåt av ett oljepris som igen
har sprängt gränsen 100 dollar per fat. Vi hoppas förstås att den första investeringen görs i Finland och inte på kontinenten.
Det finns alltså ännu användning för våra skogar både för industriell förädling och för biologisk mångfald och olika slag av turism som kan ge ekonomisk avkastning. För att vi ska klara av att hålla hjulen rullande inom skogen
behöver vi nytt folk som ger sig in i branschen med öppna sinnen. Folk som
kan fylla platserna efter de som går i pension och folk som vill vara med
och bygga ny verksamhet. Det kommer att finnas både lönsamhet och arbete inom skogsbranschen också i framtiden. Jobben inom skogsbranschen
är ofta självständiga och nära både människor och natur. Skogsbruk är nog
en bransch man kan rekommendera för unga som står inför ett stort val nu
på våren. m
JOHNNY SVED
[email protected]
3
Pengar finns för
skogsskydd
Skogsägarna blir allt mer positiva till permanent skogsskydd. I fjol användes i Österbotten hela potten som NTM-centralen reserverat för skogsskydd.
E
n tredjedel av skogsägarna är beredda att
permanent
skydda
naturobjekt i sin skog.
Det här framgår av Skogsforskningsinstitutets pinfärska
undersökning. I forskningen
deltog över tusen skogsägare.
Fyrtio procent av skogsägarna
är redo att skydda naturobjekt
under en begränsad tid på 20
år. Majoriteten av skogsägarna vill ha ersättning för att de
skyddar skogen.
Frivillighet blev
nyckelordet
Skogsfackmannens
åsikt viktig
Bakom skogsägarnas intresse
för skogsskydd fanns ofta den
egna nyttoaspekten inbakad,
till exempel ett intresse för
viltvård eller landskapsvård.
Att skydda skogen med tanke
på mångfalden kom först på
andra plats.
Då det handlar om att fatta
skogliga beslut var en informell diskussion tillsammans
med skogsfackmannen det
som skogsägarna främst uppskattade.
– Skogsfackmännen spelar
en viktig roll för skogsägarna.
Deras attityd till skogsskydd
är avgörande. En del av skogsfackmännen är bra på att ta
Foto: Björn Stenmark
– Det finns i främsta hand två
orsaker till skogsägarnas positiva inställning. För det första
sker skyddet på frivillig basis,
alltså att beslutet inte har fattats på myndighetshåll. För
det andra har skogsägarnas
värderingar ändrats, konstaterar professor Mikko Kurttila
på Skogsforskningsinstitutet.
Enligt forskningen ansåg
de flesta skogsägare att nuvarande skogsvårdsrekommendationer är tillräckliga med
tanke på att bevara skogens
mångfald.
Var tionde skogsägare önskade att åtgärderna i skogen
kunde utföras med mjukare
skogsvårdsmetoder. Närmare
var femte skogsägare var redo
att koncentrera skogliga åtgärder till vissa figurer.
upp möjligheten att skydda
skog, men för vissa är en attitydförändring ännu på sin
plats, konstaterar Kurttila.
Högarna med
ansökningar växer
Att många skogsägare är redo
att permanent skydda sin skog
är något som överinspektör
Matti Kyröläinen på Närings-,
trafik- och miljöcentralen i
södra Österbotten har erfarenhet av. Högen med Metsoansökningar bara växer på
hans bord.
– I Österbotten är vi fortfarande mitt uppe i Naturaförhandlingar med skogsägare
och utöver det droppar Metso-ansökningarna in i jämn
takt, så väntetiden beror för
tillfället på våra förhandlares
arbetsbörda.
– Vanligtvis erbjuder skogsägarna cirka 10 hektar stora
objekt till permanent skydd.
Ett undantag är skogsägaren
som precis sålde ett objekt på
120 hektar i Kauhajoki, konstaterar Kyröläinen.
Skattefritt 6 000
euro per hektar
Om NTM-centralen godkänner urvalskriterierna för
skogsobjektet inrättas ett bestående naturskyddsområde
på privatägd mark, i de fall
markägaren inte vill sälja området åt staten. På statlig mark
inrättas naturskyddsområdet
Den döda veden är eftertraktad av många skalbaggar.
4
Skogsbruket 2/2011
Foto: Björn Stenmark
Tickor och omkullblåsta träd är
typiska inslag i gammelskogar.
senare genom en förordning.
– Skogsägare i Österbotten erbjuder mycket varierande typer av skog, bland
annat torvmark men också
gammelskog erbjuds för permanent skydd. Ersättningen
har hittills varit i genomsnitt
5 000–6 000 euro per hektar.
Både köpesummor och fredningsersättningar är skattefria,
konstaterar Kyröläinen.
– Ersättningen är i stort sätt
densamma oberoende om
det är skogsägaren eller staten som äger skyddsområdet.
Före fredningsbeslutet kommer man överens om fridlysningsbestämmelserna tillsammans med skogsägaren.
Statsmakten har en
orealistisk målsättning
I Västra Finland är målsättningen enligt miljöministeriets kalkyler att NTM-centralen
borde skydda 11 000 hektar
före år 2016. Vid årsskiftet
hade ca 630 hektar skyddats
eller anskaffats åt staten.
– Målsättningen är orealistisk i jämförelse med de resurser vi har. I fjol fick vi tilläggsanslag, och för i år har
miljöministeriet budgeterat
avsevärt mera medel för Metso i hela landet. Problemet är
främst om vi hinner använda
potten under det här året, avslutar Kyröläinen. m
Text: Marianne Palmgren
Källa: Metsänomistajien päätöksentekotilanteet: kohti uudistuvia
metsäsuunnittelupalveluja ja suojelupäätösten tukea
Metso – ett frivilligt skydd
av skogen
•Metsoprogrammet (2008–2016) skall trygga skogens
mångfald.
•Om skogsägaren vill skydda ett objekt en begränsad tid
skall man vända sig till Kustens skogscentral.
•För bestående skydd, alltså försäljning åt staten eller frid lysning av privat mark gäller det att kontakta NTM-centra len.
•Till exempel trädbevuxna torvmarker, solexponerade åser
eller lövsumpskogar är värdefulla med tanke på skogens
mångfald. m
Ja till frivilligt skydd
SKOGSBRUKET ställde två frågor om skogsskydd till tre personer, som alla tre har
förtroendeuppdrag av något slag inom privatskogsbruket.
V
ilken är din åsikt om permanent skydd av skogen?
Skulle du vara beredd att skydda en del av din skog
inom ramen för Metso, i så fall tidsbegränsat eller permanent skydd av skogen?
Stefan Thölix, ordförande i Kustens skogscentrals direktion
1. Jag är positivt inställd till permanent skydd av skog.
2. Jag är i främsta hand intresserad av ett tidsbegränsat skydd.
Därför att man vill ha kontrollen över sitt skogsinnehav under
en längre tidsperiod.
Bo Storsjö, ordförande i Skogsvårdsföreningen Österbotten
1. Jag är positivt inställd till permanent skydd av skog, om
man har ett speciellt viktigt objekt. Men beslutet måste fattas
på frivillig väg.
2. Ifall jag hade sådana objekt kunde jag nog tänka mig att
skydda en del av min skog. Jag skulle i så fall välja ett tidsbestämt skydd. De som kommer efter mig har då möjlighet att
fatta egna beslut utgående från framtida premisser.
Skogsbruket 2/2011
Otto von Frenckell, ordförande i Södra skogsreviret
1. Principiellt gillar jag inte permanent skydd av någonting
eftersom världen är ständigt föränderlig och i synnerhet naturen. Då vi skyddar en skog permanent förblir skogen inte
i det tillstånd den var vid skyddsögonblicket. Skyddet måste flexibelt kunna omprövas efter en viss tidsperiod och det
borde redas ut hur skyddet inverkat på objektet. Samhällets
värderingar och kunskaper om naturen och hur mångfalden
utvecklas förbättras ständigt, kanske det vi tror oss veta idag
inte är den rätta sanningen om några decennier. Allt skydd
skall grunda sig på frivillighet och det skall ges full ersättning
åt den som skyddat sin skog.
2. Jag har redan skyddat skog som har unika skyddsvärden,
genom statliga skyddsbestämmelser, mark­överlåtelser och frivilligt genom eget skydd. Jag skulle inte permanent skydda
mera skog än det som redan gjorts, eftersom begränsningarna
kommer att påverka framtida generationer. m
Text: Marianne Palmgren
5
Ny moms-blankett
Inom mervärdesbeskattningen har man övergått till periodskattedeklaration och det
innebär att blanketten ser annorlunda ut. Men den nya blanketten är inte svår att
fylla i.
(301)
Sammanlagd moms på virkes­
försäljningsinkomster.
(307)
Sammanlagd moms på
egna utgifter.
(308)
Skillnaden mellan beloppen i
ruta 301 och ruta 307. I exemplet
är den moms som ska betalas
större än den moms som ska
återbäras och skillnaden
betalas till staten.
(315, 316, 317)
Lättnad vid nedre
gränsen gäller inte
skogsbruk.
I
den ena kolumnen skriver du in momsen på
försäljning av virke och
i den andra momsen på
egna utgifter som anknyter till
skogsbruket.
Lite att fylla i...
På periodskattedeklarationsblanketten skriver du först in
ditt namn, FO-nummer eller
personbeteckning. Alla andra
uppgifter ska du skriva på den
vänstra delen av blanketten,
som har rubriken Uppgifter
om mervärdesskatt. I kolumn
050 Deklarationsperiod skriver du ett x i rutan för År, om
du redovisar din moms bara
en gång per år.
Mervärdesskatt på försäljning av virke och ved och
6
även mervärdesskatt på försäljning av avverknings- och
drivningstjänster skriver du in
i kolumnen Skatt på inhemsk
försäljning enligt skattesatserna. Vanligtvis har skogsägare
enbart mervärdesskatter som
är 22 eller 23 procent och de
skriver du in i punkt 301.
Det sammanlagda belop-
pet av mervärdesskatter som
ingått i dina utgifter som har
anknytning till skogsbruket
skriver du in i punkt 307
Moms som ska dras av för redovisningsperioden. Skillnaden mellan beloppen i punkt
301 och 307 skriver du in i
punkt 308.
Om du bara har moms på
utgifter ska du också fylla i
blanketten. Utgifter som har
anknytning till skogsbruket
skriver du in i punkt 307
Moms som ska dras av för redovisningsperioden. Samma
belopp skriver du in i punkt
Skogsbruket 2/2011
308. Resultatet blir negativt och det innebär att skattemyndigheterna betalar ut
återbäring. Den återbäringen
kommer på ditt konto någon
gång på sommaren.
...ännu mindre utan
momspliktig verksamhet
Du ska lämna in en periodskattredeklaration även om
du inte har haft momspliktig
verksamhet under kalenderåret. Då antecknar du personbeteckning eller FO-nummer,
i kolumnen 050 Deklarationsperiod sätter du ett kryss i rutan för År. I ruta 053 År på
samma rad skriver du 2010
och i ruta 055 År längst ner på
blanketten skriver du 2010.
Skattefria virkesinkomster påverkar
inte momsen
Du betalar moms på normalt
sätt på inkomster av virkesförsäljningar som är delvis skattefria. Du drar därmed också
av momsen på utgifter som
hänför sig till delvis skattefria
inkomster av virkesförsäljning.
Om du har maskiner och
redskap som du enbart till en
del använder i skogsbruket,
kan du avdra det momsbelopp som motsvarar användningen i skogsbruket. Om du
t.ex. har uppgett att du använder personbilssläpvagnen till
10 procent i skogsbruket, kan
du av mervärdesskatten avdra
motsvarande 10 procent. Detta gäller både anskaffningsutgifter och årsutgifter.
Momsen betalas
senast 28.2.2011
Momsen ska betalas senast
28.2.2011. Du har fått deklarationsanvisningarna för
periodskattedeklaration och i
anslutning till dem finns kontonummer och det referensnummer som du behöver för
att kunna betala din moms.
Skogsbruket 2/2011
Skogsägaren och
mervärdesskatten
Det är få skogsägare som förlorar på att vara mervärdesskatteskyldiga. Du ska göra en periodskattedeklarationen gång per
år, men det är inte många siffror du behöver fylla i.
O
m dina årliga
inkomster
av
virkesförsäljning
är under 8 500
euro, behöver du inte anmäla
dig som mervärdesskatteskyldig, men du kan frivilligt
ansöka om att bli mervärdesskatteskyldig. Men så fort
försäljningen ett år överstiger
8 500 euro, är du förpliktigad
att anmäla dig som mervärdesskatteskyldig.
För en mervärdesskatteskyldig är mervärdesskatten
varken inkomst eller utgift.
Du sköter helt enkelt om att
skatten uppbärs. Du bär upp
mervärdesskatten av virkesköparen och överför den till
statsmakten. Före det får du
dock dra av mervärdesskatten
på dina inköp för skogsbruket. m
Källa: www.skogsreflexen.net
Hur ansöker jag om att bli
mervärdesskatteskyldig?
Men en blankett ansöker du om att bli mervärdesskatteskyldig. Blanketten kan du ladda ner från nätet från Patent- och
registerstyrelsens samt skatteförvaltningens gemensamma
webbsajt www.ytj.fi > svenska. Det är blankett Y3 som heter
Etableringsanmälan för enskild näringsidkare. m
Jämförelse
I tabellen görs en jämförelse mellan en inte
mervärdesskatteskyldig resp. mervärdesskatteskyldig skogsägare med lite skog. Skogsäga-
ren säljer virke för 5 000 euro (exkl. moms)
och köper plantor och låter utföra markberedning för 1 220 euro (inkl. moms).
Inte mervärdesskattskyldig
Kassa
Mervärdesskatteredovisning
Virkesförsäljning
5 000
–
Inköp
– 1 230
–
Mellanresultat
3 770
–
3 780
Inkomstskatt på
resultatet (28 %)
– 1 055,60
Mervärdesskatt
som redovisas
till staten
–
Kassasaldo
efter skatt
2 714,40
Mervärdesskattskyldig
Kassa
Mervärdesskatteredovisning
Inkomstbeskattning
5 000
6 150
1 150
5 000
1 220
– 1 230
230
1 000
4 920
920
4 000
Inkomstbeskattning
– 1 120
– 920
2 880
I exemplet förtjänar skogsägaren 165,60 euro på att anmäla sig som mervärdesskatetskyldig.
Om beloppet av den moms
som berättigar till återbäring
är större än den moms du ska
betala, återbetalar beskattaren skillnaden till skogsägaren, när skattedeklarationen
är behandlad.
Kom ihåg att underteckna
blanketten och skickar iväg
den. Den ska finnas hos beskattaren senast 28.2.2011
och den får inte sättas i samma
kuvert som deklarationsblankett 2C. Du kan också lämna
in periodskattedeklarationen
elektroniskt på Skatte-kontotjänsten. m
Text: Hannu Jauhiainen
Texten ingår också i Metsälehti Makasiini 1/2011
7
Foto: UPM-Kymmene
”Traditionell skogs­
industri är framtiden”
Massa-, pappers- och kartongtillverkningen kommer även i framtiden att vara ryggraden i finländsk skogsindustri. Men för att Finland ska klara konkurrensen måste
industrin få virke till ett konkurrenskraftigt pris, säger Rainer Häggblom.
D
et har skett en kraftig strukturomvandling inom den
finländska skogsindustrin i kölvattnet av den ekonomiska krisen. Cellulosafabriker har stängt, däribland
Metsä-Botnia i Kaskö, och även inom den mekaniska sågindustrin har kapaciteten minskat.
– Den här utvecklingen är inte bra för vår skogsindustri. Det
är den traditionella skogsindustrin som fortfarande är ryggraden
och massa-, pappers- och kartongtillverkningen har en framtid,
säger Rainer Häggblom vid företaget Vision Hunters, som konsulterar basindustrin.
Biokemiska produkter förblir marginella
Han menar att det råder tillväxt inom de här sektorerna och att
det även i framtiden kommer att finnas efterfrågan på produkterna, trots att avsättningen för tillfället har försämrats.
– Volymerna kommer att vara stora i jämförelse med nya
biokemiska produkter. Därför måste satsningen på biokemiska
produkter ske genom den traditionella skogsindustrin. Det är
med pengarna från den som vi kan investera i nya produkter,
säger han.
Och fortsätter:
– Till saken hör att det inte finns några revolutionerande produktionssätt. I stället kommer det att ske en utveckling av befintliga produkter som nya specialmassor, cellulosa och mera
förädlade trävaror och bättre kartongkvaliteter.
8
Efterlyser billigare virke
Häggblom understryker att skogsindustrin behöver skogsägarna
och vice versa. Skogsägarna förser industrin med virke och får
inkomster från försäljningen. Men för att den finländska skogsindustrin ska klara konkurrensen på världsmarknaden måste
den få virke till ett billigare pris.
– Virkespriserna i Finland är för höga och därför är industrins
lönsamhet inte tillräckligt bra. Situationen kan ändra snabbt när
industrin får billigare virke från Ryssland, men när det reder upp
sig med tullarna kan ingen svara på.
Efterfrågan på skogsbränslen driver upp
virkespriserna
Han understryker att skogsindustrins konkurrenskraft också påverkas av höga energikostnader och energiskatter. Men det är
i slutändan virkespriserna som avgör framtiden. Satsningen på
förnybara energikällor, som inkluderar ett ökat uttag av energived, gör att efterfrågan på virke ökar ytterligare.
– Bioenergikraftverkens efterfråga på virke kommer att öka
och det driver upp virkespriserna. Här blir det viktigt att skilja
mellan vad som energived och massaved och fråga om vem
som har den bästa betalningsförmågan. m
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 2/2011
Skogen ger oss många
olika produkter
Byggmaterial, energi, råvara till pappers- och cellulosaindustrin. Listan över vad
skogen ger oss är lång – och slutar inte där. Xylitol, viskos och sterol är exempel på
andra ämnen som härstammar från skogen.
D
e allra flesta som
hör begreppet Finlands gröna guld
– det vill säga skogen – tänker kanske främst på
landets viktiga såg- och pappersindustri. Men skogen ger
oss mycket annat än byggmaterial och råvara till cellulosaindustrin.
Xylitol av björk
En bit av skogen finns exempelvis i tuggummi. Närmare
bestämt ämnet xylitol som
motverkar uppkomsten av hål
i tänderna. Xylos, som behövs
för framställning av xylitol,
utvinns ur hemicellulosan i
björk. Finland var först med
metoden, redan på 1970-talet.
I dag används xylitol inte
bara i tuggummi och pastiller. Studier har visat att ämnet också kan användas som
medicin. Av xylitol har man
fått ett nytt läkemedel som
förhindrar uppkomsten av
öroninflammation hos barn.
Svenska och japanska forskare har också upptäckt att
en tillräckligt stor mängd
björksocker i samverkan med
andra ämnen kan stoppa delningen av cancerceller.
Björken verkar med andra
ord vara ett slags hälsoträd.
Växtsterol av tall
Men även tallen innehåller
ett viktigt ämne som utvinns
i samband med tillverkning
av kemisk massa – växtsterol.
Sterol är en alkohol som avskiljs ur trä och sänker kolesterolhalten i blodet.
Sterol används till exempel i margarin som blev populärt i mitten av 1990-talet.
Margarinet hade inte kunnat
framställas om man inte hade
lyckats förädla den växtsterol
som tillsätts i fettlöslig form
till setosterol.
Även den upptäckten kan vi
tacka finländska forskare för,
som drygt tio år tidigare löste
problemet.
Viskos av cellulosa
sio
Foto: Rai
Skogsbruket 2/2011
zer
a
Foto: F
Råmaterial från skogen som
förädlas via kemiska proces-
ser ger inte bara ämnen som
används inom matindustrin.
När du bär lätta sommarkläder, blusar och skjortor finns
en chans att kläderna innehåller en stor bit av skogen i
form av viskos.
Viskos, som tillverkas av
cellulosa, är till sina egenskaper ett mellanting mellan natur- och konstfiber. Ett betyd-
ligt kändare namn för viskos
är konstsilke. Just lätta kläder
är ofta tillverkade av hundraprocentig viskos.
Fördelen med viskos är att
den görs av en förnybar naturresurs – och därför är framtidens fiber. Viskos tillverkas till
exempel i Valkeakoski. m
Text: Christoffer Thomasfolk
9
Teknik
Några tryckningar på bränslepumpen, dvs. den lilla blåsan, underlättar starten avsevärt.
Dekompressionsventilen eller halvkompressionsknappen tar
bort motståndet i cylindern och underlättar starten.
Vad jag behöver veta då
jag köper en motorsåg
Behov och användningsgrad bör avgöra vilken motorsåg det ska bli. Ska du endast
kapa litet ved är en billigare såg den rätta. Märket på motorsågen bör inte vara
avgörande.
E
n av de viktigaste faktorerna när du köper
en motorsåg är att försäkra dig om att det
finns god servicen inom rimligt avstånd. Du ska inte heller
pruta på säkerhetsdetaljerna
då även en hobbysågare behöver professionellt skydd.
• Husqvarna 236 och 240
har låg vikt och lämpar sig
för arbeten på tomten och
i trädgården. Priset är 250–
300 euro.
• Allroundsågar, som t.ex.
Husqvarna 445 och 450
e-serien, lämpar sig för
markägare,
småbrukare
och andra som är ute efter
hög effekt, men inte använder sågen så ofta. Priset är
500–600 euro.
• Till mellangruppen hör sågar, som t.ex. Husqvarna
10
353, som har tillräcklig
kraft för de tuffaste arbeten,
men som samtidigt är konstruerade så att de är lätta
att starta, hantera och serva. Priset är omkring 800
euro.
• För yrkesbruk finns Husqvarna XP som är kraftfulla
sågar. Priset är från 1 000
euro och uppåt.
Vad betyder beteckningarna?
Motorsågsmodellerna är utrustade en aning olika beroende av vilken användargrupp de är avsedda för och
varje tillverkare har sin egen
benämning för sina tekniska
lösningar. Här presenterar vi
Husqvarnas.
X-TORQ: teknik som ger extra kraft vid behov med upp
till 20 procent lägre bränsleförbrukning och 60 procent
mindre emissioner jämfört
med traditionell 2-taktsmotor.
E–TECH: teknik som erbjuder
lägre avgasemissioner och ett
bra vikt–effekt förhållande.
AIR INJECTION: system som
använder centrifugalkraft för
att separera damm och skräp
från insugningsluften innan
den når luftfiltret. Det ger
längre intervall mellan rengöring av luftfilter, jämnare
gång och mindre slitage.
AUTO TUNE: ger optimal motoreffekt i alla lägen med hjälp
av digitalstyrd förgasare. Funk-
tionen känner till olika bränsletyper, luftfuktighet, temperatur och smutsigt luftfilter.
SMART START DEKOMPRESSIONSVENTIL: gör att
motorn startar snabbt med
minimal ansträngning. Vanligen talar man om ”halvkompressionsknapp” vilket i praktiken betyder att man trycker
in en knapp som öppnar en
ventil på cylindern och gör
det lättare att dra i gång sågen. Ventilen sluts genast då
sågen startar. Det finns även
en annan variant nämligen
Smart Start fjäderassisterad
start vilket innebär att när
man drar i startsnöret spänns
en särskild fjäder som minskar motståndet med upp till
40 procent.
Skogsbruket 2/2011
Då choken dras på frånkopplas samtidigt stoppreglaget. Motorn blir inte ”sur” fastän du drar i startsnöret med stoppknappen på.
Snabbkedjespänning blir allt vanligare och gör att du justerar
kedjan enkelt utan redskap.
BRÄNSLEPUMP: genom att
trycka 2–3 gånger före start
tillför förgasaren lämplig
mängd bränsle så att motorn
startar lätt. Samma sak sker
även då man drar i startsnöret, men är avsevärt tyngre.
KOMBINERAT
CHOKE/
STOPPREGLAGE: då choken
dras på frånkopplas samtidigt
stoppreglaget vilket hindrar
att motorn ”blir sur” då man
onödigt drar i startsnöret med
stoppknappen på.
LOW VIB: effektiva vibreringsdämpare som skonar användarens armar och händer. Husqvarna har en egen teknik där
man genom att separera handtagen och bränsletanken från
motordelen strävat att få ned
vibrationerna i handtagen.
TRÖGHETSUTLÖST KEDJEBROMS: ur säkerhetssynvinkel är det viktigt att kedjan
stoppas om det skulle råka
inträffa ett kast av svärd och
kedja, då kastet alltid riktas
mot sågaren. Om det blir ett
kast och spetsen på svärdet
trycks uppåt ska trögheten
i bromsbygeln omedelbart
stoppa kedjan. Kedjebromsen
aktiveras även när handen
som håller i främre handtaget
kommer i kontakt med kastskyddet/kedjebromsen.
TRIOBRAKE: med en anordning på bakre handtaget
kan kedjan även stoppas automatiskt genom tröghetsutlösningen eller mekaniskt av
vänster eller höger hand. En
viktig säkerhetsdetalj är kedjefångartappen som lätt kan
bytas ut om den skadas då
kedjan brister eller lossnar
från svärdet.
Med sidmonterad kedjespänning hålls skruven ren från sågspån.
Skogsbruket 2/2011
SNABBLÅS PÅ CYLINDERKÅPAN: gör att man snabbt
och lätt kommer åt tändstift
och luftfilter för rengöring.
SIDOMONTERAD
KEDJESPÄNNARE: gör det lättare att
justera kedjan än hos de modeller som hade justerskruven
på framsidan innanför svärdet.
Skruven var oftast täckt av
sågspån. Några modeller har
verktygsfri kedjespänning där
kedjespänning och byte av
svärd och kedja görs snabbt
och enkelt utan verktyg.
UPPVÄRMDA HANDTAG:
denna finess sätter jag personligen stort värde på. Effektiva värmeslingor i främre och
bakre handtaget gör sågen
behaglig att använda i kallt
och fuktigt väder.
CYLINDERVOLYM: Då det
gäller cylindervolym och vikt
så är det avgörande till vilket
ändamål och hur mycket du
tänkt använda sågen. En kraftigare såg gör jobbet snabbare
medan en ”klumpig såg” åter
igen gör arbetet tyngre. m
Text: Bjarne Andersson
Foton: Husqvarna
Snabblåset på cylinderkåpan gör att du snabbt kommer åt tändstift och luftfilter för rengöring.
11
Bioenergi
Fakta om vedeldning
Vid vedeldning uppnår du det bästa resultatet när du eldar två gånger per dygn
under den kallaste perioden. Då avger eldstaden värme jämnt under hela dygnet.
För att få den bästa veden ska du klyva den senast i mars.
I
Finland har över en miljon egnahemshus en eldstad. Vedförbrukningen
är drygt 5 miljoner kubikmeter per år. Vedeldning
används ofta som komplement vid direktverkande el
eller som en reservvärmekälla
i eluppvärmda hus. I ett egnahemshus i södra Finland har
vi under ett år i medeltal:
• 100 dygn då vi inte behöver tillföra värme
• 240 dygn, då vi behöver
mindre än hälften av den
maximala uppvärmningseffekten
• 2 veckor, då vi behöver över
hälften av den maximala
uppvärmningseffekten
• 1 vecka, då vi är tvungna
att använda den maximala
uppvärmningseffekten
Vilket trädslag har
bäst värmevärde?
Tyngre ved som björk ger vid
samma fukthalt mer värme
per volymenhet än till exempel asp och al. Allmänt kan
man ändå konstatera att alla
trädslag innehåller ungefär
samma energimängd per kg.
Tänk på att björken kräver längre
tid att torka än al,
tall och gran.
När ska veden
klyvas?
För att få den bästa veden ska
du klyva den senast i mars.
Det är bra om de kluvna ytorna hinner torka innan det blir
varmt och fuktigt. Då minskar risken för mögelbildning,
särskilt för björkved. April
och maj är goda månader för
vedtorkning. Efter juni månad ökar fukthalten i luften.
Om du har möjlighet att torka
veden två år är det ett mycket
bra alternativ. Detta gäller
särskilt björkved.
När du torkar och lagrar
ved finns det några saker du
bör tänka på.
Torrare ved ger mer värme
vid eldning. Under goda förhållanden kan man torka ved
utomhus till en fukthalt under
20 procent. Det är viktigt att
veden ligger luftigt och inte
för tätt packat. Bland de bästa
alternativen är att täcka veden
med plåt. Det sämsta du kan
göra är att täcka in veden i en
presenning som når till marken.
Lagrande, moderna eldstäder kan ta till vara upp emot
80 procent av den tillförda
energin.
Vid god förbränning syns
ingen rök ur skorstenen och
endast grå aska finns kvar i
eldstaden då man eldat klart.
Finns det kol kvar i eldstaden
efter avslutad eldning är det
något som inte står rätt till.
Några möjliga orsaker är fuktig ved, dåligt drag eller för
stora vedklabbar. Den som
eldar med dåligt drag riskerar
att det bildas tjära i skorstenen. m
Text: Anders Wikberg och
Patrik Majabacka
Källa: Bioenergi kusten som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Omvandlingstal för ved:
Blandveden ofta
är underskattad
som ved. Exempelvis tall brinner
med en väldigt fin
glöd.
Måttenhet
Lös-m3
Trav-m3
Fast-m3
Fast-m3
0,4
0,67
1
Trav-m3
0,6
1
1,5
Lös-m3
1
1,7
2,5
”Gammal grundregel! Ved skall vara kluven till påsk och
bäras in till midsommar”.
Riktgivande värden för energiinnehållet i ved med 20 procents fukthalt och energipriser då
veden inhandlas:
Vikt
Trädslag kg/trav-m3
Björk
410
Tall
328
Gran
322
Al
304
Asp
333
*)
Vikt kg/ Energiinnehåll Energiinnehåll
Pris
Pris*)
lös-m3
kWh/trav-m3
kWh/ lös-m3 euro/ lös-m3 euro/ kWh
243
1700
1010
50
0,050
195
1360
810
40
0,049
193
1320
790
40
0,051
183
1230
740
40
0,054
198
1330
790
40
0,051
priset för färdig värme beror av eldstadens verkningsgrad och eldningssättet.
12
Husägare som byter från
oljeeldning eller eluppvärmning till pellets- eller
vedeldning kan ansöka
om statsstöd. Stödet är
maximalt 20 procent av
investeringskostnaderna.
Ansökningstiden utgår den
8 april. m
Skogsbruket 2/2011
Bioenergi
Fakta om pelletseldning
Pelletseldning är ett beaktansvärt alternativ vid uppvärmning av egnahemshus. I
praktiken påminner pelletseldning om oljeeldning. När du kan använda den
gamla värmepannan har du på drygt tre år återbetalt investeringen.
T
räpelletarna består
av spån som sammanpressats till små
prinskorvar. Korvarna
är vanligen 8–12 millimeter i
diameter och 10–30 millimeter långa.
Pelletarna kan transporteras
till kunderna på samma sätt
som en tankbil levererar olja.
Det kräver att kunden, husägaren, har ett ändamålsenligt
förråd. Pelletarna levereras
också i säckar av olika storlekar.
Lagring av pelletar
Normalförbrukningen i ett egnahemshus är omkring 8 ton,
vilket motsvarar 3 600 liter
olja. Det behövs med andra
ord 2,2 ton pelletar för att ersätta 1,0 m3 olja.
Pelletarna kan lagras utomhus i ett kallt förråd, men de
får inte utsättas för fukt. Varje
ton pelletar kräver 1,6 kubikmeter utrymme.
Pelletarna faller sönder till
spån och damm om de
• nöts
• utsätts för hög mekanisk
påverkan
• slår i hårda kanter
• kommer i kontakt med fukt
Pelletar i säck är förpackade i säckar av papper eller plast vilka är lastade på
pallar. Vikten på t.ex. Va-
Exempel på konvertering från oljeeldning till pelletseldning
i befintlig värmepanna. I priserna ingår moms.
Olja
Årlig förbrukning
Kostnad
ca 3 500 liter
3 500 liter x 0,79 euro/liter
= 2 765 euro/år
Pellets
Ny brännare
Årlig pelletsförbrukning
Kostnad
ca 2 500 euro
ca 8 ton
8 ton x 250 euro/ton
= 2 000 euro/år
Inbesparing med övergång
till pelletseldning
2 730–2 000
= 765 euro/år
Återbetalningstid
Skogsbruket 2/2011
2 500/765
= 3,3 år
pos småsäckar 20 kg och på
storsäckarna 500 kg. Pelletar
i småsäck är lätt att hantera,
men skall hanteras så att inte
säckarna går sönder.
Det är billigast att köpa pelletar i lösvikt. Priset är omkring
250 euro/ton hemkörd. m
Källa: Bioenergi kusten som finansieras av Närings-, trafik- och miljöcentralen samt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling.
Text: Anders Wikberg och
Patrik Majabacka
Om du funderar på att övergå till pelletseldning bör du beakta följande:
• huset ska ha vattenburen värme, dvs. uppvärmning med
hjälp av varmvatten som cirkulerar i ett rörsystem
• direkt elvärme kan du byta till pelletskamin i de rum som
har skorsten
• det ska finnas lagringsutrymme
 800 liter om du köper pelletar i 500 kg storsäckar
 7– 8 m3 förråd om du köper pelletar i lösvikt
• transport med bulkbil tillåter högst 15–20 meters avstånd
från lagret till bulkbilen (tankbilen), då det är maximal
slanglängd. Begränsningen grundar sig på att långt avstånd fordrar högt blåstryck vilket leder till att pelletarna
slås sönder i större utsträckning än vad som är önskvärt.
Husägare som byter från oljeeldning eller eluppvärmning
till pellets- eller vedeldning kan ansöka om statsstöd. Stödet
är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ansökningstiden utgår den 8 april. m
13
Om skogsägaren själv rensar gamla diken, kräver certifieringen en vattenvårdsplan.
Skogsbruket i framtiden
– större frihet eller begränsningar
I dagens läge är skogslagen liberal. Kriterierna i skogscertifieringen är däremot
byråkratiska och detaljerade. Om du exempelvis ger din granne i uppgift att slyröja
i din plantskog måste du säkerställa att han har tillräcklig utbildning för att klara
uppgiften.
Ä
nnu på 1950-talet var det nästan
otänkbart att tänka
sig att större stämplingar kunde utföras av någon
annan än en skogsfackman,
oftast forstteknikern. Stämplarna kontrollerades noga.
I bolagsskogar var det ofta
yngre forstmästare som ledde
arbetet och samma sak gällde
i statliga skogar. Och stackars den arbetskarl som fällde
14
ett träd utan en stämplingsbläcka.
Efter kriget har trenden gått
mot allt liberalare tolkningar
i det praktiska skogsbruket.
Kan vi möjligen fortsätta med
samma liberaliseringslinje?
Finns det något i dagens bestämmelser och förordningar
eller det praktiska arbetet som
kan göras ännu enklare och
billigare för skogsägaren?
Få skyldigheter
enligt skogslagen
Lagar, författningar och olika
beslut av myndigheterna kräver vissa saker av en vanlig
skogsägare. Det praktiska
arbetet påverkas också av
skogscertifieringen och olika rekommendationer som
skogsorganisationer och även
andra har givit.
Bestämmelserna och för-
ordningarna är få i Finland
jämfört med andra nordiska
länder och Centraleuropa.
Den stora linjen har varit den
samma sedan 1800-talet:
skogsägaren får använda sin
skog för att få en god avkastning.
Du kan förnya sin skog genom sådd, plantering eller naturlig förnyelse om området
utifrån trädbeståndet, marken
och ytvegetationen enligt en
Skogsbruket 2/2011
förhandsbedömning har tillräckliga förutsättningar för
att naturligt plantmaterial ska
bildas, som lagtexten lyder.
Minimiplantantalet i skogsförnyelserna är så låga att du
kan acceptera dem. Myndigheterna kräver ca 1 300 plantor per hektar och det är inte
mycket.
Om du vill gallra din skog
kan du göra det. Du har inte
många skyldigheter enligt den
nya skogslagen, som trädde i
kraft 1.1.2011: Beståndsvårdande avverkning ska utföras
på ett sätt som främjar det bestånd som kvarstår på området. Avverkningen ska utföras
så att ett utvecklingsdugligt
och tillräckligt trädbestånd
kvarstår på avverkningsområdet.
Byråkrati från
certifieringen
Men vad är då orsaken till
att en del skogsägare kräver
ytterligare liberalisering av
skogslagen, till och med så
att de säger att ingen lag behövs?
En förklaring är att många
skogsägare tror att det praktiska arbetet i skogen bestäms
av skoglagen. Men så är det
inte längre. Den skyldiga är
den nuvarande skogscertifieringen. Nästan alla enskilda
skogsägare har anslutit sig till
certifieringen.
I de nya bestämmelserna
(2009) för PEFC-certifieringen
är syftet ett annat än i skogslagen. Skogslagen poängterar att
syftet med lagen är att främja
en i ekonomiskt, ekologiskt
och socialt hänseende hållbar
skötsel och användning av
skogarna så att skogarna uthålligt ger en god avkastning
samtidigt som deras biologiska mångfald bevaras.
När man läser de 32 sidorna med bestämmelser för
skogsägarspecifik
certifiering, finns det däremot inte
ett enda ord om avkastning.
Målen med skogsskötseln är
enligt certifieringen att trygga
en högklassig virkesproduktion, skogarnas biologiska
mångfald och förutsättningarna för mångbruk av skogarna.
Skogsägarens egna intressen
har glömts bort.
Jämfört med skogslagen
är bestämmelserna för den
skogsägarspecifika certifieringen detaljerade och byråkratiska.
• Om en skogsägare bygger
en skogsväg, oavsett längd,
kräver certifieringen att
skogsägaren gör en miljöutredning.
• Om en skogsägare tänker
iståndsätta sina gamla diken måste han göra en vattenvårdsplan.
• Om en skogsägare ger sin
granne i uppgift att utföra
en slyröjning i en plant-
skog måste han säkerställa
att grannen har tillräcklig
grundkompetens och arbetsförmåga för alla uppgifter som ingår i arbetet.
Grannen måste få arbetsplatsspecifika
arbetsinstruktioner för uppgiften
som även ska innefatta kvalitets- och miljökrav och
även andra krav om sådana
behövs.
Om man verkligen vill ge
mera frihet åt skogsägaren
måste man börja med certifieringen. Kraven i den nuvarande certifieringen hör en
förgången tid till, då man litade mera på byråkratin än på
den självverksamma skogsägaren. m
Text och foto:
Matti Kärkkäinen
Jartek levererar sågverk till Ryssland
Företaget Jartek i Lahtis har fått beställning på ett nytt sågverk till Sibirien. Beställningens värde är över 20 miljoner
euro och sågverket kommer att få en
årsproduktion på 400 000 kubikmeter.
Sågen är toppmoderna och alla skeden
i virkeshanteringen är automatiserade,
personalens uppgift blir att övervaka
processen. Leveranserna inleds 2011
och produktionen inleds 2012.
Investeringen görs av företaget Kraslesinvest. Bolaget har en industritomt
på 400 ha i staden Boguchan cirka 500
kilometer norr om Krasnojarsk. I Kraslesinvest planer ingår att bygga ett virkesförädlingsintegrat som kommer att an-
vända 8 miljoner kubikmeter virke per
år när det är färdigt utbyggt. Integratet
skall då ha en årsproduktion om en miljon ton cellulosa, 800 000 kubikmeter
sågvara och förädlade sågvaror för byggnadsindustrin. För personalen byggs en
trähusstad för 5 000 invånare. m
Källa: Jartek
26 - 28 maj 2011
Skandinaviens ledande skogsmässa för framtidens skogsbruk
På SkogsElmia träffas skogsägare, entreprenörer, skogstjänstemän och leverantörer av maskiner
och tjänster för skogsbruket. Under några intensiva men underhållande dagar utbyter man åsikter,
testar och provkör nyheter, förbereder investeringsbeslut och knyter intressanta kontakter.
Välkommen till skogarna söder om Jönköping den 26-28 maj 2011. www.skogselmia.se
Skogsbruket 2/2011
15
Skogscertifikatet förnyat, men…
Om inte stamskadorna i gallringarna minskar, är det uppenbar risk för att certifikatet
inte förnyas efter nästa revision. Det beskedet gav Christian Hornborg på Det Norske Veritas DNV, som utförde revisionen.
I
en gallringsskog får andelen skadade träd efter
att gallringen är utförd
uppgå till maximalt 4
procent. Nu är siffran 5,26
procent och den har stigit år
för år. Siffran är ett medeltal
för fem år (2005–2009). Resultatet för 2010 verkar allt
ifrån lovande. Då 14 av 30
granskningar var utförda, var
andelen skadade träd redan
uppe i 7 procent.
Det räcker med att barken
är bortsliten från stammen på
ett område lika stort som en
tändsticksask, för att skadan
ska noteras.
På Åland är stamskadorna
mycket färre, då motsvarande
siffra där är 2,56 procent.
Det går inte längre
så här…
Enligt Jan Slotte, som är ordförande för Kustens skogscertifieringskommitté, är dags att
ta stamskadorna på allvar.
– Vi kan inte fortsätta så här.
Då tas certifikatet bort. Vi har
nu utarbetat ett åtgärdsprogram för att förbättra kvaliteten i gallringarna och alla
organisationer har förbundit
sig att följa det. Till programmet hör bl.a. utbildning av
drivningsplanerare och skogsmaskinförare, för det finns arbetsmetoder som skonar marken och träden.
Alla blir granskade
nångång
Revisorerna från DNV besökte Korsholm, Nykarleby, Pedersöre, Larsmo, Vasa, Borgå,
Kyrkslätt, Ingå, Lappträsk, Lovisa, Sjundeå, Kyrkslätt och
Ingå under revisionsdagarna
16
i november. Följande skogsorganisationer och virkesköpande bolag fick besök av
revisorerna: Skogsvårdsföreningen Österbotten, Södra
skogsreviret, Kustens skogscentral, Metsäliitto, Stora
Enso, UPM, Wide Skog, Oy
Tomas Ab och Junnikkalan
Saha. Revisorerna tittade på
bl.a. avverkningar, iståndsättningsdikningar och vägbyggen.
Lotten avgör vilka skogsobjekt som granskas.
Av ekonomiskogarna i Finland är över 95 procent certifierade. Av världens alla
skogar är knappt 10 procent
certifierade.
Även vattenvården
fick ris
Vattenvården vid iståndsättningsdikning fick också dåligt
betyg av revisorerna. Diken
har grävts ända ut i vattendragen fastän kravet är att en zon
närmast vattendrag ska lämnas orörd.
I ett av fallen motiverade
den som utfört dikesplaneringen sitt tillvägagångssätt
med skogsägarens krav på att
det ”inte får finnas vatten i dikena efter dikningen”.
– Det här visar på okunskap
både hos den utfört planeringen och hos skogsägaren,
säger Slotte. Kriterium 15 som
gäller arbeten intill vattendrag
säger klart att det ska lämnas
en skyddszon som binder
fasta partiklar och minskar
näringsbelastningen
invid
vattendrag. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Nytt från 2011
Från 2011 har vi uppdaterade och delvis nya certifieringskriterier. Administrationsmässigt medför det nyheter för en
del skogsägare, entreprenörer och företag som varit med i
gruppcertifieringen.
• Skogsägare som hör till en skogsvårdsförening, men som
tidigare har meddelat att de inte vill vara med i gruppcertifieringen, får i vår ett brev och erbjudande om att ansluta
sig till certifieringen. I Svenskfinland och på Åland är det
sammanlagt 54 skogsägare.
• Skogsägare som inte hör till en skogsvårdsförening, men
som har varit med i gruppcertifieringen, ska från i år erlägga en avgift som är bunden till skogsarealen. Om skogsarealen är under 100 hektar är avgiften 50 euro/tre år. En
skogsägare med 100–1 000 hektar skog betalar 100 euro
och den som har över 1 000 hektar betalar 200 euro. På
dessa priser kommer moms.
• Skogsmaskinentreprenörer och andra aktörer, som är med
i gruppcertifieringen, ska erlägga 100 euro/tre år + moms.
m
Vad kostar de årliga
revisionerna?
Omkring 25 000 euro i reda pengar läggs årligen ut för revisionerna i Svenskfinland. Av den
summan betalar skogsvårdsföreningarna och reviret omkring 10 000 euro.
Det företag som utför revisionen debiterar 12 000–15 000
euro beroende på hur omfattande revisionen är. Av den summan betalar privatskogsbrukets organisationer, i praktiken
skogsvårdsföreningarna och reviret, en tredjedel och Skogsindustrin rf två tredjedelar.
Till det kommer ytterligare en kostnad på 10 000–12 000
euro för certifikatet. Det är pengar som går till PEFC som
upprätthåller certifieringssystemet både nationellt och internationellt. Av den summan betalar skogsvårdsföreningarna
och reviret tillsammans hälften och Skogsindustrin rf den
andra hälften.
Arbetsinsatserna står alla medverkande organisationer för
själva. Hösten 2010 besökte revisorerna tretton orter och då
var representanter från alla skogsorganisationer och skogsföretag med på resp. ort. Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen
Österbotten uppskattar att föreningens arbetsinsats är i snitt
3 arbetsdagar/anställd/år. m
Skogsbruket 2/2011
Foto: Henrik Holmberg
I södra Finland är
marken under snön
helt ofrusen.
Ger snön problem?
Snön har ställt till med problem på avverkningsfronten i vinter.
Terrängen är svårframkomlig, skogsarbetarna permitterade
och bottenröjningen inför avverkningar blir ogjorda.
RAPPORT FRÅN
NYLAND
Första veckan i januari var
Södra skogsreviret tvunget att
permittera sina skogsarbetare
i västra Nyland.
– Det är inte omöjligt att avverka i djup snö, men det blir
dyrt, säger skogsarbetsledare
Henrik Holmberg på Södra
skogsreviret. Skogsarbetarna
får ett snötillägg, som ska
kompensera de olägenheter
som snön medför, närmast
en lägre arbetsprestation. Jag
uppskattar att vi tidigast i början av mars kan ta dem tillbaka i jobb.
Med tjockt snötäcke blir det
höga stubbar, både vid manuell och maskinell avverkning
och även vid röjning.
– Vi informerar skogsägarna
om detta innan vi påbörjar
en avverkning. En del väljer
att flytta fram avverkningen
tills snödjupet minskat. Det
är viktigt att skogsägarna blir
upplysta om detta så att de
inte får en chock när de komSkogsbruket 2/2011
mer till avverkningsytan efter
att snön smält och kan hitta
upp till 30 centimeter höga
stubbar.
Marken under snön är helt
ofrusen.
– Avverkningar på mjuka
marker får vi flytta framåt till
nästa vinter, säger Holmberg.
Diken är ofrusna och vatten
kommer upp i hjulspåren.
Marken kommer inte att frysa mera den här vintern, det
tjocka snötäcket isolerar.
– Det finns skogsägare som i
förväg kör upp huvudkörstråken så att de hinner frysa innan avverkningsmaskinen och
skogstraktorn kommer till avverkningsytan. Lite förbättrar
det situationen, men ytterom
de körstråk han i förväg kört
upp är ju marken ofrusen.
RAPPORT FRÅN
ÖSTERBOTTEN
Österbotten fick vänta på
snön och marken hann frysa
till en del.
– Nu vill vi inte ha mera
snö, men ännu mindre vill
vi ha sträng kyla, säger Patrik
Slotte som är drivningsplanerare på UPM Skog. Med -20
grader går det ännu, men när
det är kallare väljer de flesta
skogsmaskinentreprenörer att
låta maskinerna stå. Kylan sliter för hårt på maskinerna.
– Bottenröjningarna inför
avverkningar utför vi ännu,
men vi försöker röja så mycket som möjligt på sensommaren och hösten, dvs. under
barmarksperioden. Det blir
billigare. Men vi har skogsarbetare ute med röjsåg nu
också.
– Torvmarksavverkningar
har vi också igång. Marken
hann frysa en del och snön
fryser också så att den bär maskinerna efter hand som snön
packas ihop av avverkningsmaskinen och skogstraktorn
som rör sig på avverkningsytan. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Örnar hotas
av vindkraft
och tvärtom
Kungsörnar är det senaste
hindret för företag som vill
etablera vindkraft på statsägd mark i USA. Tidigare
har vindkraftplaner förhalats av bl.a. militär och
luftvapen, som hävdar att
vindturbinerna stör landets
gamla radarsystem.
I somras infördes ett
stopp för utfärdande av nya
vindkraftstillstånd efter det
att tjänstemän åberopat en
lag om skyddandet av örnar. Flera vindkraftsföretag
får nu skjuta på planerna i
väntan på en utredning av
vilken örnhänsyn som ska
krävas för tillstånd.
USA har som mål att 5
miljoner hem ska få sin el
från förnybar energi 2015.
m
Källa: Skogsland 3/2011
UPM köper
mer mark i
Uruguay
UPM utökar sitt landinnehav
i Uruguay för att blir självförsörjande på eukalyptusmassaved till sin cellulosafabrik i
Fray Bentos, Uruguay.
UPM har förvärvat ytterligare cirka 25 000 hektar
skogsmark i landet av en
privat markägare. Affären
uppgår till i storleksordningen 65 miljoner euro.
Skogsmarken utgörs av
flera landområden på olika
håll i landet. Omkring hälften av arealen är antingen
redan bevuxen med eukalyptusskog eller lämpad för
plantering av eukalyptus.
UPM har i dag ungefär
225 000 hektar mark i Uruguay. Cirka 135 000 hektar
används för skogsplantager.
Merparten av avverkningarna går till cellulosafabriken
i Fray Bentos. m
Källa: papernet.se
17
2010
var ett exceptionellt år
Många kommer att minnas 2010 för de exceptionella väderfenomenen, den kalla
vintern, sommarens värmerekord och oväder med omfattande skador i skogen.
Hettan satte in
redan i maj
Det mest markanta i vårens
väderförhållanden var den tidiga värmeperioden i mitten
av maj. I Kronoby mättes 29,6
grader den 14 maj.
En het period inföll i juli
och första hälften av augusti
Stormskador.
18
och då slogs många värmerekord. Det nya värmerekordet
är 37,2 grader i Libelits.
Den exceptionella värmeböljan i somras och den
långa regnfria perioden i
juli–augusti lämnade spår i
naturen i södra och mellersta
Finland. Parkträdens löv slokade, blåbären blev små och
blåbärsskörden anspråkslös
och risväxterna fick höstfärg
för tidigt.
Värmeböljan under sommaren hade ingen inverkan
på barrträdens längdväxt, eftersom barrträdens längdväxt
upphör redan i slutet av juni.
Däremot fortsätter lövträden
att växa i södra och mellersta
Finland till slutet av juli och
där blev lövträdens längdväxt
mindre än i genomsnitt.
Inget uppsving i
skogsbränder
att brandkåren snabbt är på
plats. I fjol var medelarealen
på en skogsbrandyta 0,38
hektar.
De stora skogsbränderna i
Ryssland syntes hos oss i form
av rökdimma.
Många skogsbränder startar
från ett blixtnedslag.
Antalet skogsbränder var på
normal nivå, trots det varma
vädret. Totalt bokfördes drygt
1 400 skogsbränder på sammanlagt 539 hektar. En skogsbrand hinner sällan sprida sig
över ett större område tack
var vårt väl utbyggda vägnät
med skogsbilvägar som gör
Foto: Gunnar Salingre
E
tt så här kallt år upplevde vi senast 1987.
Typiskt för vädret var
de långa köldperioderna. Den lägsta temperaturen under vintern var -41,3
grader och mättes i Kuhmo.
Granbarkborreskador.
Skogsbruket 2/2011
Stormar fällde skog
Foto: Gerd Mattsson-Turku
Det varma vädret förde med
sig stormar och åskväder, som
orsakade stor skadegörelse i
skogar. De värsta stormarna
kallades Asta (29 juli), Veera
(4 augusti), Lahja (7 augusti)
och Sylvi (8 augusti). Dessa
fyra stormar förstörde sammanlagt drygt 8 miljoner
kubikmeter virke i skogarna,
vilket är 15 procent av den
årliga avverkningsvolymen.
Illaluktande julgranar.
Mängden blev mycket större
än vad de första uppskattningarna gav.
Träd som skadats av stormarna bör forslas bort från
skogen innan våren kommer
för annars finns det stor risk
för t.ex. skador av granbarkborre i granskogar i närheten.
Granbarkborren
Den varma sommaren ledde
till att granbarkborrarna lyckades producera två generationer avkomma och därför finns
det nu mera av dem än vanligt
i våra skogar.
Speciellt i östra Nyland är
situationen oroväckande. Enbart i Lappträsk finns det ett
område på flera tusen hektar
skog med angripna träd.
När det blir vår gäller det
för skogsägarna att gå ut i skogen och kolla läget. Finns det
massvis med små bruna borrmjölshögar på stammen, har
granborkborrar borrat in sig.
Då ska angripna träd hastigt
bort.
I november blev det
snabbt kallare
Det mest markanta i höstens
väderförhållanden var den
ovanligt kalla perioden som
vidtog i mitten av november. I
slutet av månaden slogs några
lokala köldrekord för november. I Mariehamn mättes -20
grader.
Den köldperiod som vidtog i mitten av november
fortsatte hela december. Det
mest markanta i december
var att det fanns så rikligt med
snö vid sydkusten och i Kymmenedalen. I Helsingfors var
snödjupet den 20 december
67 cm.
Sträng köld gav
illaluktande julgran
Många fick uppleva en illaluktande julgran som snabb
fällde sina barr. Orsaken var
den stränga kölden veckan
före jul. När det är kallt ute,
bör man inte genast ta in granen i rumstemperatur utan
låta den tina långsamt t.ex. via
en vända i ett svalt garage.
Vid snabb temperaturförändring smälter den is som
finns i cellväggarna i barren
för snabbt. Följden är att cellväggarna brister och då avger
barren olika slags flyktiga föreningar i rumsluften.
De skadade barren förmår
inte ta upp vatten fastän stammen är i en julgransfot fylld
med vatten och därför barrar
granen snabt
Tallstekel
Angrepp av röda tallstekeln
beräknas fortsätta även sommaren 2011. Larverna äter
främst fjolårsbarren och angripna kvistavsnitt mister
ofta samtliga barr. Vid starka
och fleråriga angrepp glesas
tallkronorna ut kraftigt. Stekelskadorna ser dramatiska
ut, men träden repar sig i de
allra flesta fallen. Tillväxtförlusterna i de värst angripna
tallskogarna är 20–40 procent
under de följande tio åren. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Tallstekellarver.
Skogsbruket 2/2011
19
Han trotsar köld och snö
Den här vintern har inte varit gynnsam för skogshuggare. Men Håkan Nyqvist i Öja,
Karleby, trotsar såväl snödjupet som kölden. Sin vana trogen arbetar han dagligen
i sin skog, i vinter på Storstensörarna en bit utanför hembyn Tjärufolk.
H
åkan Nyqvist är
väl medveten om
att arbetet inte är
särskilt lönsamt.
Med gällande taxor kunde
det till och med vara mer lönsamt att sälja på rot. Men för
Håkan handlar det om känsla
och tradition.
”Det är en ren
­njutning”
– Jag har själv planterat det
här skiftet och därför känns
det gott att också sköta gallringen själv. Om 15–20 år får
jag antagligen återkomma till
skiftet och avverka stockträden. Så länge jag har krafter
sköter jag egen skog. Det är
en ren njutning!
Skogsfackmannen Anders
Kronqvist på Skogsvårdsföreningen Österbotten är imponerad över Håkans arbete,
men konstaterar också att
skogsvård och skogsarbete
alltid omhuldats på Tjärufolk.
– I det område jag sköter här
i Karlebynejden är självverksamheten bland skogsägarna
nog högst just på Tjärufolk,
säger Anders Kronqvist. Man
känner för sin skog, man vill
vårda den och gör det helst
själv.
Klenvirket rand­
barkas och blir flis
För Håkan Nyqvist är självverksamheten också viktig för
att förse gårdens värmepanna
”– Jag har själv planterat det här
skiftet och därför känns det gott att
också sköta gallringen själv.”
med flis. Vid gallring randbarkar han klenvirket för att förädla det till flis.
– Tre års förhåll. Första sommaren får virket ligga under
bar himmel, sedan täcker jag
över det som skydd för snö
och regn. Tredje året är virket
torrt och ger bra värme, konstaterar han.
– Varje år behövs det 50–60
lös-kubikmeter flis, men jag
har också en fast kundkrets
som jag levererar brännved
till.
Trygghet åt barnen
Håkan Nyqvist är mjölkbonde, vilket innebär att han
Anders Kronqvist på Skogsvårdsföreningen Österbotten (t.v.) konstaterar att Håkan Nyqvist har åstadkommit ett vackert skogsbestånd under sin tid som skogsägare.
20
Skogsbruket 2/2011
Statsstöd för
byte till ved
och pellet
Husägare som byter från oljeeldning eller eluppvärmning till pellets- eller vedeldning kan ansöka om statsstöd. Stödet
är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ansökningstiden utgår den
8 april.
B
Jag har planterat, stamkvistat och röjt detta skifte. Om 15–20 år
får jag förmodligen ta ut resultatet i form av tallstock, konstaterar Håkan Nyqvist.
varje morgon och kväll också
sköter mjölkning och annat
arbete i ladugården.
– Vid sextiden på morgonen
går jag till ladugården. Sedan
blir det normalt ungefär fyra
timmar per dag i skogen. Barnen börjar blir så stora att de
nog klarar sig ensamma hemma. Men själv hade jag alltid
någon äldre människa hemma
då jag kom från skolan, så nu
vill jag att mina barn skall få
uppleva samma trygghet.
– Är jag inte hemma när de
kommer så börjar nog telefonen ringa.
Vasaloppsåkare,
älgjägare, vinter­
badare…
Håkan Nyqvist är nu 55 år
och fortfarande aktiv motionär. I yngre år var han aktiv
Skogsbruket 2/2011
skidlöpare i Gamlakarleby IF,
men är fortfarande god för ett
Vasalopp om han så vill.
– Det har blivit flera Vasalopp, men i år hoppar jag faktiskt över detta.
Älgjakten är också viktig,
och egna hundar ger anledning att söka sig ut i skogen
också utan motorsåg.
Att han stamkvistat en stor
del av sina tallbestånd förklarar han med att det blir bättre
sikt på älgpassen.
Till skogsarbete hör för Håkan också att själv transportera virket till lagringsplatserna.
Sin fysiska hälsa sköter han
också genom att vara aktiv
vinterbadare. Då får han också koppla av i bastun tillsammans med likasinnade. m
Text och foto:
Bertel Widjeskog
ostadshus som används
för året runt boende,
dvs. egnahemshus, radhus och höghus, kan ansöka
om energistöd för övergång
till uppvärmningssystem som
utnyttjar förnybar energi.
Stödet är maximalt 20 procent av investeringskostnaderna. Ägare till egnahemshus får undersstöd enbart för
materialanskaffningar,
inte
för arbetskostnaderna. Egnahemshusägare kan utnyttja
hushållsavdraget för att täcka
en del av arbetskostnaderna.
Stödet beviljas hus som
byter från oljeeldning eller
eluppvärmning till
• pelletseldning
• vedeldning
• jordvärme
• luft-vattenvärmepump
Stödet beviljas inte för byte av
fjärrvärme och inte heller för
nybyggen.
Reparationsunderstödslagen trädde i kraft 1.1.2011
och därför kan stödet enbart
beviljas för arbeten som inletts 2011.
Foto: Vapo
Stödet ansöks från kommunen och sista ansökningsdagen
är den 8 april. Ansökningsblanketter finns på Finansieringsoch utvecklingscentralen för
boendet ARA:s hemsidor,
www.ara.fi. m
Text: Gerd Mattsson-Turku
Har du flyttat?
Via webben, www.skogsbruket.fi,
gör du snabbt adressförändringen.
21
Skogsvård
Grus i maskineriet ska
stoppa snytbaggar
Snytbaggen kan döda upp till 80 % av plantorna om de inte skyddas kemiskt eller
mekaniskt. Svenska skogsplantor försöker stoppa baggarnas framfart genom att
bokstavligen slänga grus i maskineriet.
S
avverkning. Det största trycket från snytbaggarna infaller
den första försommaren.
barrträdsplantor är en delikatess och baggarna hittar ofta
fram till en av de plantor vi
nyligen planterat. Barken är
ännu mjuk och näringsrik och
i värsta fall gnager baggarna
sig runt hela plantan så att
näringsflödena inom plantan
stoppas och plantan dör.
Följande höst har de ägg
som honorna lade utvecklats
färdigt till nya snytbaggar som
antingen flyger vidare mot
nya stubbar eller stannar kvar
för att övervintra och följande
sommar dra vidare, några hittar ännu stubbar på samma
yta som är tjänliga för deras
larver. Det betyder att det
finns vuxna snytbaggar som
gnager på plantorna de första
tre till fyra somrarna efter en
Hyggesvila ger försprång åt gräset
Foto: Claes Hellqvist, SLU
nytbaggen är en ovälkommen om än ack
så vanlig gäst på våra
kalhyggen. När solen
gassar på de färska stubbarna
i slutet av maj och början av
juni sprider sig doften av kåda
och den fungerar som en magnet på snytbaggarna. Snytbaggarna har då sin svärmningsperiod och när det är varmare
än 18 grader flyger de från
2–3 år gamla hyggen till färska avverkningsytor. De flesta
av honorna som söker sig till
hygget har redan parat sig och
är färdiga att lägga sina ägg.
Honan söker upp en lämplig
stubbe att lägga sina ägg i och
söker sedan efter föda i närheten av stubben. Snytbaggen
äter på flera olika växter men
Det finns flera sätt att lindra
skadorna från snytbaggarna.
Ett gammalt sätt är att ha en
hyggesvila på några år före
markberedning och plantering. Den värsta snytbaggetoppen hinner då passera och
risken för dödande angrepp
minskar. I gengäld frodas
gräset efter hyggesvilan och
plantorna får svårt att hävda
sig i konkurrensen om vatten
och ljus. Dessutom går skogsägaren miste om flera tillväxtsäsonger. En snabb förnyelse
är att föredra, men då måste
plantorna skyddas på något
sätt.
En av de viktigaste skyddsåtgärderna är en riktig och väl
utförd markberedning och ett
planteringsarbete där markberedningen utnyttjas. Många
studier visar att snytbaggen
har torgskräck och drar sig för
att röra sig på blottad mineraljord. Se till att plantan har
20 centimeter mineraljord på
alla sidor så är mycket vunnet.
En snytbagge kan sätta i sig så
mycket som 20 mm² bark på
ett dygn.
22
Alternativ till kemisk
bekämpning
Kemisk bekämpning håller
tillbaka snytbaggarna effektivt. I plantskolan behandlas
plantorna med kemiska bekämpningsmedel som håller
baggarna i styr den första växtsäsongen. Inom skogsbruket
vill man ändå begränsa användningen av insekticider så
långt som möjligt. Det handlar både om miljö och om arbetarskydd. På plantlådorna
finns alltid en uppmaning
att använda skyddshandskar
om plantorna är behandlade,
men när det blir tillräckligt
svettigt åker handskarna ofta
av och planteraren kommer i
direkt kontakt med bekämpningsmedlet.
I Sverige har man tydligt
gått ut med att kemiska bekämpningsmedel kommer att
förbjudas så snabbt man hunnit utveckla ersättande metoder. Det har lett till mycket
forskning om snytbaggen och
flera mekaniska skydd har utvecklats och testats i Sverige
sedan början av 1990-talet.
En av de mera lovande produkterna är Conniflex, som
Svenska skogsplantor köpt
upp och vidareutvecklat.
Conniflex består av ett lim
som appliceras på plantornas stambas och som sedan
besprutas med sandkorn.
Limmet är vattenbaserat och
påminner om trälim. Det är
elastiskt och töjer när plantan
växer. Sanden har en kornstorlek som testats fram för att
Skogsbruket 2/2011
Foto: Svenska skogsplantor
Conniflex består av ett lim och sandkorn som appliceras på plantan. Kornstorleken är sån att snytbaggen inte kan bita loss sanden
och då slipper den inte åt barken.
effektivt stoppa snytbaggarna
och som fungerar tekniskt.
Kornen är så pass stora att
snytbaggen inte klarar av att
bita bort dem med sina käftar.
Fältförsök som Svenska skogsplantor gjort i samarbete med
Sveriges lantbruksuniversitet
visar att Conniflex ger ett gott
skydd mot snytbaggar och att
beläggning håller god kvalitet
ännu efter två växtsäsonger.
Ibland väljer snytbaggarna att
klättra högre upp på plantan
och gnaga på den obehandlade delen. Det är ett gnag som
plantan överlever och om det
går så illa att det sträcker sig
runt hela plantan bildas en ny
topp av ett sidoskott.
Conniflex i
kommersiell skala
Efter flera års testning är
Svenska skogsplantor nu
övertygade om att ConniSkogsbruket 2/2011
flex fungerar. Tekniken för att
applicera lim och sand har
utvecklats tillsammans med
BCC och man har redan gått
upp i kommersiell skala. Behandlingen kan utföras på
två av företagets plantskolor
och i sommar kommer man
att leverera 12,5 miljoner behandlade plantor. En tredje
anläggning är under projektering och marknadschef Hans
Thyr berättar att bolaget kommer att kunna leverera 40–50
miljoner behandlade plantor
om 4 år när alla plantskolor
utrustats och anläggningarna
trimmats in. Johan Grönros
på Svenska skogsplantors dotterbolag Nordic Forest Plants
berättar att man i år tar in ett
första parti om 10 000 Conniflexbehandlade plantor till
Finland.
Sand låter som ett tungt
material, men Thyr säger att
det enbart rör sig om några
gram sand per planta. Det är
en marginell viktökning som
varken påverkar hantering eller transport av plantorna. På
frågan om man kommer att
sälja anläggningar för Conniflex till plantskolor i Finland
svarar Hans Thyr att finska
plantskolor gärna får ta kontakt med BCC som tillverkar
anläggningarna, metoden är
utvecklad för att användas.
Hans tillägger att de gärna
levererar behandlade plantor
via dotterbolaget NFP till Finland. m
Text: Johnny Sved
Mera information om snytbaggen:
http://www2.ekol.slu.se/snytbagge/
Och om Conniflex: http://www.
conniflex.se
FSC förlänger dispens för snytbaggegift
F
ör tre år sedan var alla FSC:s intressenter i Sverige ense
om att insekticider inte skulle användas från och med
2011 mot snytbagge i FSC-certifierade skogar. Men inför
planteringssäsongen 2011 kan man konstatera att tillgången
till effektiva alternativ inte är tillräcklig och nu har FSC sagt
ja till 14 ansökningar om dispens för att använda kemiska
bekämpningsmedel mot snytbagge även under 2011. m
Källa: Skogsland 3/2011
23
Skogsvård
Dags att planera
sommarens skogsskötsel
I slutet av februari har solen börjat värma igen. Längre dagar med strålande solsken
och kanske lite takdropp gör att tankarna börjar gå till sommaren. Deklarationen är
inlämnad och momsen är betald för förra året. Det är en bra tid att börja planera
för vilka skogsarbeten som skall utföras under sommaren.
S
om skogsägare är du
VD för ditt skogsföretag. Din viktigaste
uppgift är att fatta
beslut om vad som skall göras i skogen. Blir det tid över
kan du också ta dig an praktiskt arbete. En god planering är grunden till ett effektivt arbete. Det gäller också
inom skogsbruk. Betydelsen
av planering är kanske ännu
viktigare inom skogsbruket.
För de flesta skogsägare är
skogsbruket en sidonäring
och om den inte planeras in i
kalendern kan den lätt glömmas bort i andra brådskor. För
att komma igång med planeringen är det bra att börja med
att ta fram skogsbruksplanen.
Med skogskartan framför näsan är det lättare att komma
ihåg vad som redan gjorts
och vilka åtgärder som skogsbruksplaneraren föreslagit att
skall göras.
Planera in
granskningar
Skogsbruksplanen är ett bra
hjälpmedel men den innehåller inte all information du
behöver. Plantskogarna förändras snabbt och det är bra
att besöka dem minst en gång
om året för att konstatera om
allt är som det ska vara. Om
skogen planterats på våren är
det bra att se efter plantorna
på hösten för att kontrollera
om snytbaggarna haft fest och
följande vår för att se efter
sorkskador. En kompletterings-
24
Arbete med röjsåg är både viktigt och roligt. Resultatet syns snabbt och man kan vara stolt över
att ha välskötta plantskogar som snart börjar producera värdefullt virke.
plantering ska göras så snabbt
som möjligt om det skall vara
någon idé med den.
Ju yngre skogen är desto
viktigare är det att skogsvårdsarbetena utförs vid rätt
tidpunkt. Gräsbekämpning
och slyröjning är viktigare än
plantskogsgallring eller förstagallring om du måste välja.
När grunden läggs måste du
vara på alerten för att värdeplantorna inte skall bli utkonkurrerade av mindre värdefulla träd. Med en god grund kan
du sedan lugnt jobba vidare
mot avverkningar som ger
klirr i kassan.
Var realist
Ett viktigt råd är att vara realist när man gör planeringen.
När solen skiner från en klarblå himmel och man är på
strålande humör är det lätt att
planera in för mycket i kalendern. Skogsarbetet ska vara
roligt och det ska också bli
tid över till annat. En erfaren
skogsarbetare röjer nästan en
hektar plantskog om dagen.
För att komma till den prestationen krävs förutom att man
jobbar en full arbetsdag att
man har en färdighet att föra
röjsågen som bara kommer
efter otaliga timmars arbete i
praktiken. Dessutom skall röjsågen och klingan vara i topptrim. Det låter som en självklar sak, men det är faktiskt
lätt hänt att man sågar med en
slö klinga i flera timmar när
man är ovan och inte riktigt
har koll på hur effektivt sågen
borde såga. Räkna med att du
gör kortare arbetsdagar och
att din arbetstakt är långsammare än yrkesmannens. Välj
de arbeten du tycker känns
roliga och känn dig stolt över
det du hinner uträtta. Köp resten som tjänster hellre än att
låta ogjort arbete förstöra sinnesfriden. m
Text: Johnny Sved
Skogsbruket 2/2011
Virkesbilistens önskemål:
Samarbetet skogsägarna
emellan borde bli bättre
Många gånger förundras vi över hur virkesbilarna överhuvudtaget kommer fram på
hala och oplogade vägar. Under en pratstund med virkesbilisten Kim Funck framkommer det att det långt ifrån alla gånger är lätt att komma fram till virket. Men
yrkeskicklighet och yrkesstolthet gör att virket sällan blir olevererat till fabrikerna.
K
im Funck har kört
virkesbil i nio år
åt bolaget Oy Leif
Funck Ab och har
således upplevt både bättre
och sämre skogsbilvägar.
– Vi kör virke med fyra bilar från främst Kimitoön, Sagu
och Väståboland. Vi är sammanlagt fem anställda och vi
betjänar både Metsäliitto och
Stora Enso, berättar Funck.
Samarbetet med Stora Enso
är rätt nytt, men i fjol levererade vi 100 000 m³ virke för
Metsäliittos räkning.
Mjuka vägar är
värst
Information om var virkestraven finns och vart den ska föras kommer elektroniskt.
– Entreprenören som kör ut
virket ritar in var virket är lagrat och detta betyder att kartan alltid stämmer, förklarar
Kim Funck.
Att komma fram till virket
är inte alltid okomplicerat.
Funck uppmanar skogsägarna
att hålla vägarna i gott skick.
– Senast då det kommit 20
centimeter nysnö borde vägarna plogas. Däremot är varken halka eller snö det största
problemet för virkesbilarna.
Då tjälen går ur marken på
våren blir vägarna mjuka och
innebär spår och i värsta fall
ofarbara vägar.
– Det borde vara i allas intresse att bygga skogsbilvägarna så att de håller i alla
Skogsbruket 2/2011
väder och under alla årstider,
konstaterar Kim.
– Vändplatserna är ett annat dilemma. Det glöms ofta
att det är någonting helt annat att vända med lastbil och
släp, än med traktor och vagn.
Det är tur att vi yrkesbilister är
så skickliga att vi ändå får bil
och släp vänt, skrattar Kim.
Inte så stor skillnad
mellan sommar och
vinter
Det händer tyvärr att vägarna
går sönder. Ofta tar skogsägaren själv kontakt med virkesuppköparen eller bilisterna
och meddelar att vägen måste
förses med körförbud.
– Det finns också möjlighet
att från bilen skicka e-post
till virkesuppköparen och
på så sätt meddela att vägen
inte längre är farbar, berättar
Funck. Det går relativt lätt att
vid behov få grus på sämre
vägar, vilket förstås gör vägarna farbara en längre tid.
Det finns ingen information
tillgänglig om skogsbilvägen är plogad eller inte. Om
virkesbilen inte slipper fram
meddelar föraren de ansvariga om att vägen bör plogas.
– I början av vintern var
vägarna i ganska dåligt skick,
men nu är jag riktigt nöjd med
framkomligheten, säger Kim
Funck.
Om vägen är i gott skick
är skillnaden mellan sommar
och vinter inte särskilt stor.
– Det tar förstås extra tid att
sätta på kättingarna vid halt
väglag, men lastningen går på
samma tid, dvs. på ungefär 20
minuter, förklarar Kim Funck.
Ta Houtskär som
modell
Det som bekymrar Kim Funck
mest är skogsägarnas ovilja
att samarbeta och hjälpa varandra.
– Det känns frustrerande att
vara tvungen att köra på långa
och dåliga vägar när grannen
har en mycket kortare och
bättre väg på sin sida. Kanske
det handlar om avundsjuka,
men nog tror jag att alla skulle
vinna på att hjälpa varandra,
säger Kim.
– Ute på Houtskär är skogsägarna däremot snälla och
hjälper varandra. Skogsägarna i övriga Åboland borde ta
modell därifrån, säger Kim
Funck. m
Text och foto: Siv Vesterlund
”– Det känns frustrerande att vara
tvungen att köra på långa och dåliga
vägar när grannen har en mycket
kortare och bättre väg på sin sida.”
På ungefär tjugo minuter har en van virkesbilist lastat båda
dragbilen och släpvagnen.
25
Översikt
över virkesmarknaden
Marknaden för sågade trä­
varor är i ett spännande läge
U
nder fjolåret utvecklades marknaden för sågade
trävaror i sin helhet
i en positiv riktning. I många
länder steg produktionsvolymerna. I Finland producerades 23 % mera sågat virke
än ett år tidigare, totalt ca 9,4
miljoner kubikmeter. I Sverige ökade produktionen med
knappt sex procent till 17 miljoner m³ (2009: 16,1 miljoner
m³). Produktionsvolymerna
är dock i båda länder lägre
än under det sista toppåret
2007. Trots produktionsökningarna har producenternas
lagernivåer inte stigit i någon
högre grad.
Priserna på sågade trävaror
utvecklades i fjol i en gynnsam
riktning. Det genomsnittliga
exportpriset på såväl sågade
tallträvaror som granträvaror steg i fjol under perioden
januari-november med 18 %
jämfört med motsvarande period ett år tidigare. I Tyskland
steg det genomsnittliga priset på sågade trävaror enligt
EUWID:s marknadsuppföljning med drygt en femtedel.
Marknadsutsikterna för sågade trävaror är relativt goda de
närmaste månaderna. Dessutom ökar alltid efterfrågan mot
sommaren.
Tyvärr finns det många frågetecken i framtidsutsikterna.
Byggaktiviteten är i många
länder fortfarande mycket låg.
Euroconstruct förutspådde i
december att byggnationens
värde inom EU-området kommer att stanna på samma nivå
som i fjol. Under perioden
2008-2010 sjönk byggnationens värde med drygt 15 procent. Byggnationen i Finland
är fortsättningsvis på en hög
nivå och konjunkturprognoserna förutspår att det kommer att fortsätta.
Oroligheterna i Nordafrika
kommer dramatiskt att påverka
den finska sågindustrin om de
blir långvariga. I fjol var Egypten det största enskilda exportlandet för Finlands produktion
av sågade tallträvaror. När den
här texten skrivs är alla leveranser till Egypten stoppade.
Det är svårt att hitta ersättande marknader för produkter
som exporterats till Egypten. I
Nordafrika och i Mellanöstern
finns också andra viktiga trävarumarknader. Förhoppningsvis
kommer inte Suez kanalen att
stängas. I så fall skulle exporten till Fjärran Östern bli ekonomiskt omöjlig.
Sågindustrin och dess framgång påverkar mest skogsbrukets lönsamhet. För närvarande har sågindustrin tillräckligt
med rotpostreserver för förädling och avverkningarna
är i full gång. Det finns ändå
skillnader mellan köparna
och några sågverk har fortfarande behov av vinterstämplingar. m
Text: Erno Järvinen,
forskningschef för
MTK:s skogslinje.
Skogsflis och träpelletar har blivit lite dyrare
Bränslets pris i värmeproduktion
Bränslepriser,
december 2010
A
Konsumentpris
Frästorv
B
Skatter och
avgifter
eur/MWh
(inkl. bränsleskatt och försörjningberedskapsavgift
dvs. kolumn B)
D
E
C
Bränslets pris
3 mån. glidande 12 mån. glidande
medelvärde
medelvärde
euro/GJ euro/MWh
euro/MWh
euro/MWh
6)
Mervärdesskatt ingår inte medan bränsleskatt
och försörjningsberedskapsavgift ingår.
Obs. Bränslen inom elproduktion är skattefria (kolumn B); från siffrorna i kolumnerna C,
D och E ska värdet i kolumn B avdras.
Pris för storkonsumenter
Medelpris
8)
Lös pellets för storkonsumenter
6)
7)
- transport ca 50 km
9,4
euro/MWh
0,0
2,6
9,4
9,3
9,3
- transport ca 100 km
10,6
euro/MWh
0,0
3,0
10,6
10,6
10,6
3,7
13,2
13,4
13,1
Stycketorv
- transport ca 100 km
13,9
euro/MWh
0,0
3,9
13,9
14,3
14,1
Skogsflis 7)
18,2
euro/MWh
0,0
5,1
18,2
18,2
17,8
Träpellets 8)
35,7
euro/MWh
0,0
9,9
35,7
25,6
25,4
Nominalla priser exkl. mervärdesskatt för bränslen i värmeproduktion
€/MWh
85
80
75
70
Nominella priser exkl. mervärdesskatt
för bänslen i värmeproduktion
I Finland är stödet för elström som produceras
med skogsflis och vindkraft 6,9 euro/MWhe, för
elström som produceras i mindre vattenkraftverk (≤1 MVA)och med biogas 4,2 euro/Mwhe
och med återanvändningsbränslen 2,5 euro/
MWhe.
Det finns ingen statistik över återanvändningsbränslen. m
65
60
55
50
45
Träpellets
Tung brännolja
40
Naturgas
35
Skogsflis
30
25
20
15
10
5
0
1990 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010
26
Lätt brännolja
Stenkol
Frästorv
Den fullständiga statistiken över
bränslepriser hittar du i fortsättningen
på Skogsbrukets webbsajt under rubriken ”Skogsbruket för prenumeranter”. Loginuppgifterna för att öppna
sidan finns på fakturan. Du kan också
beställa dem via redaktionen. m
Källa: Pöyry Energy Oy.
Skogsbruket 2/2011
Virkespriser
Rotpriser vecka 6
Hela landet
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
53,15 p
41,33 p
45,67 p
Granstock
53,57 p
43,18 p
46,60 p
Björkstock
41,72 p
…
36,02 p
Tallmv*)
16,78 q
12,38 p
14,61 p
Granmv
19,76 p
13,69 p
16,41 p
Björkmv
17,43 p
12,68 p
14,07 p
Tallsmåstock
25,46 q
21,88 p
20,88 p
Gransmåstock
27,47 q
…
23,99 q
p
q
stigande
sjunkande
Tallstock
*) mv=massaved
Södra Finland
p
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
53,88 p
…
46,18 p
Granstock
53,83 p
…
46,59 p
Björkstock
38,32 q
…
Tallmv
15,90 q
12,54 p
14,57 p
Granmv
20,24 p
15,33 q
16,31 p
Björkmv
16,69 p
12,13 p
13,76 q
…
Tallsmåstock
…
–
…
Gransmåstock
…
–
…
q
stigande
sjunkande
Slutavverkning
Första
gallring
Senare
gallring
Tallstock
53,25 p
…
Granstock
52,39 p
…
…
…
…
Björkstock
…
Tallmv
16,33 q
Granmv
19,53 q
12,97 p
…
43,53 q
900
800
700
600
500
400
15,06 p
300
15,42 p
200
100
Björkmv
17,58 p
13,49 p
14,53 p
Tallsmåstock
25,62 q
…
21,75 p
…
…
–
Gransmåstock
På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar
du på din faktura. m
Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa
i Europa de senaste 52 veckorna
euro
Södra Österbotten
p
I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med
toppdiametern 12–13 centimeter.
Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar
som överenskommits med avtalskunder ingår
inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms.
Prisuppgifterna baserar på den information
som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer
Skogsforskningsinstitutet om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs
av privatpersoner, samägda och samfällda skogar
samt skogar som ägs av städer och kommuner.
I statistiken ingår inte mängder och priser som
berör skogsbolagens egna skogar och inte heller
Forststyrelsens skogar.
I statistiken ingår inköpta virkesmängder och
priser från ca 84 procent av alla virkesaffärer i
privatägda skogar. Utanför materialet är små och
medelstora sågar.
De virkespriser som anges per område och för
hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det
virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om
virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under
500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris.
stigande
sjunkande
7
Tallstock
57,91 p
59,27 p
55,04 p
Granstock
58,93 p
61,44 q
54,38 q
Björkstock
45,21 p
43,49 p
Tallmv*)
29,80 p
30,29 p
28,97 p
0,6
Granmv
31,27 p
32,61 p
29,16 p
0,4
Björkmv
30,26 p
32,00 p
29,06 q
Tallsmåstock
37,16 p
–
…
…
-
…
Skogsbruket 2/2011
19
23
27
31
35
39
43
47
51
3
7
Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna
Södra
Österbotten
*) mv=massaved
15
milj.m3
Södra
Finland
Gransmåstock
11
Källa: FOEX Indexes Ltd, www.foex.fi
Hela
landet
q
Blekt lövmassa
0
v.
Leveranspriser vecka 6
p
Barrsulfatmassa
…
1,4
1,2
1
0,8
0,2
0
v.
6
9 12 15 18 21 24 27 30 33 36 39 43 46 49 52 5
Källa: Skogsforskningsinstitutet
27
Bioenergi
Foto: Johnny Sved
Stenkols­
användningen
riskerar öka
Kraftverk som producerar el kan bli tvungna att minska
användningen av skogsbränslen och öka förbränningen
av torv och stenkol. Orsaken är att EU inte ännu har godkänt en ny lag, vilket resulterade i att stödet för elproduktion med skogsbränslen föll bort vid årsskiftet.
E
U strävar efter att minska användningen av fossila bränslen och satsa mera på förnybara energikällor.
Men på grund av att beslutsprocessen i både Finland och på EU-nivå har varit trög trädde inte en ny lag om stöd för
skogsbränslen ikraft som planerat.
Utan stöd inga skogsbränslen
I praktiken innebar det att stödet för elproduktion med skogsbränslen på 6,90 euro
per producerad megawattimme electricitet
föll bort. Lagen klubbas troligtvis igenom i
april, men risken finns att kraftverken får
klara sig utan stödet ända fram till sommaren.
– Jag tycker det handlar om kortsiktig
politik och det ska inte ta så här länge att
komma fram till ett beslut. Men så här är
det ofta när det handlar om statsstöd, säger Stig Nickull, vd för Alholmens Kraft i
Jakobstad.
Nickull understryker att det är statsstödet
som möjliggör användningen av skogsbränslen. Utan stödet är det inte lönsamt
för kraftverken att använda skogsbränslen
och det kommer att påverka användningen.
– Utan stödet måste vi minska användningen av skogsbränslen och öka torvförbränningen. När torvlagren sinar måste vi
öka användningen av stenkol eller helt enkelt minska produktionen, säger han.
Av Alholmens Krafts totala elproduktion
utgörs cirka hälften av förbränningen av
Kraftverk som producerar el väljer från årsskiftet stenkol i stället för skogsbränslen då
stödet för elproduktion med skogsbränslen
föll bort.
28
biobränslen som skogsbränslen och andra
icke-stödberättigade bränslen som bark
och spån från såg- och cellulosaindustrin.
En tredjedel utgörs av torv medan 10-15
procent är stenkol.
– Vi producerar cirka 25 000 megawattimmar per månad med skogsbränslen så
då förstår alla hur viktigt stödet är i praktiken.
Ett annat elproducerande kraftverk som
är en stor användare av skogsbränslen
och påverkas negativt av stödbortfallet är
Borgå Energi Ab. För det bolaget handlar
det om ett stödbortfall på 15 000 euro per
månad.
Anskaffningen påverkas inte
Men för aktörer som levererar skogsbränslen till kraftverken verkar stödbortfallet
inte påverka anskaffningsmängderna. Åtminstone inte Skogsvårdsföreningen Österbotten, som levererar bara små mängder
skogsbränslen till Ahlholmens Kraft.
– Vi levererar i stort sett allt skogsbränsle
till lokala energianvändare och tills vidare
finns inga signaler som tyder på att anskaffningen av energived kommer att påverkas,
säger Jan Slotte på Skogsvårdsföreningen
Österbotten.
Inte heller UPM, som är en stor leverantör av skogsbränslen, har påverkats ännu i
det här skedet.
– Vi vet att Porin Voimalaitos inte tar
emot skogsbränslen på grund av stödbortfallet, men ännu har våra transporter inte
påverkats. Men vi vet inte hur det blir på
sikt, säger Sture Lågland, skogsenergiplanerare vid UPM. m
Text: Christoffer Thomasfolk
Skogsbruket 2/2011
Skogsbruksingenjören
utbildas till att vara
flexibel och självständig
Under gymnasietiden klarnade det att Danne Mattsson, hemma från Kimitoön, vill
syssla med skog och skogsbruk i sitt yrkesliv. Eftersom Dannes pappa Henrik Mattsson jobbar som virkesuppköpare på UPM hade Danne en realistisk bild av arbetet
som skogsbruksingenjör.
Å
r 2004 påbörjade
Danne
Mattsson
studierna vid linjen
utbildningsprogrammet för skogsbruk
i Yrkeshögskolan Sydväst i
Ekenäs, idag yrkeshögskolan
Novia. Efter avklarade studier
2008 jobbade Mattsson på
Åland som bioenergiansvarig
på AB Skogen i två år. Idag
jobbar Danne Mattsson som
skogsplanerare på UPM och
är stationerad i Karis.
”Jag kan planera
min egen arbetsdag”
– Till mina arbetsuppgifter
hör bland annat att planera
stämplingar, märka ut avverkningsgränser, ge arbetsdirektiv till skogsmaskinförarna
och koordinera skogsvårdsarbeten, berättar Mattsson.
– Jag trivs med mitt arbete
som innebär både inomhusoch utomhusarbete samt möjlighet till att planera min egen
arbetsdag, fortsätter Danne.
Under studietiden behandlades mycket som Mattsson
tycker att han har nytta av i
sina dagliga arbetsuppgifter.
Mattsson är speciellt nöjd
med flexibiliteten och valmöjligheterna som fanns under studietiden.
– Lärarna lät oss elever ge
feedback på undervisningen
Skogsbruket 2/2011
och rättade sig snabbt efter den givna kritiken, rosar
Mattsson.
Konkreta exempel
gav mervärde
För att få pengar till en efterlängtad klassresa till Nya
Zeeland sålde Mattssons klass
bland annat julgranar och
pyntade torget inför Ekenäs
traditionella julmarknad.
– I samband med försäljningen hade vi undervisning
i marknadsföring och kunde
på så sätt använda oss av konkreta exempel. Inlärningen
går naturligtvis mycket lättare
då man har egna projekt att
jobba med, säger Mattsson.
Klassen hann också med en
resa till Ryssland för att bekanta sig med skogsbruket där
och hade också en gemensam
”Östersjökurs” med forstmästarstuderande från Agroforst i
Helsingfors.
– Det är väldigt viktigt med
kontakter och att få bekanta
sig med andra studerande är
givande. Under kursen besöktes både Sibbo skärgård och
Danne Mattsson trivs med
att jobba
utomhus.
Åland och undervisningen
innehöll föreläsare från både
Ekenäs och Helsingfors, berättar Mattsson vidare.
God sammanhållning inom skogsbranschen
I det praktiska arbetet som
”– Det är väldigt viktigt med
kontakter och att få bekanta sig med
andra studerande är givande.”
skogsbruksingenjör är det
viktigt med god samarbetsförmåga.
– En stor grupp relativt likasinnade människor har studerat på samma ställe och detta
möjliggör kontakter över generationer, som annars skulle
vara svår att uppnå, konstaterar Mattsson.
Danne Mattsson är övertygad om att han valt rätt
bransch och har för avsikt att
även i framtiden jobba med
virkesanskaffning. m
Text och foto: Siv Vesterlund
29
Köp & Sälj
På denhär annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för
annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog.
Utbud på tjänster i Österbotten:
• Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749
• Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534
8565.
• Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i
Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn
041 435 8089.
• Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av
tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567.
• Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197.
• Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888.
• Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och
rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området,
tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom.
• Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040
750 7929.
• ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860.
• Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171
• Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig
Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043.
• Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs
i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249.
• Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn
050 518 1054
• Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs
mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414.
• Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149
eller 050 562 2449.
• Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog,
tfn 0500 160 669.
• Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasa­
nejden, tfn 050 505 7088.
• Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten,
J. Slotte, tfn 0400 139 508.
• Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaom­
rådet, tfn 0400 86 73 73.
Utbud på tjänster vid Sydkusten:
• Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW
Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887240.
• Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg,
tfn 040 5057 723.
• Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med
traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836.
Utrymmet per annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag mellan ord. Skriv in annonstexten i rutfältet
nedan och skicka det till redaktionen på adressen: Skogsbrukets
köp & sälj, Orrspelsgränden 4, 00700 Helsingfors.
Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annons­
ören betjänar.
30
– Dyr och fuktig? För en tia extra får du en
ask tändstickor och tändvätska på köpet!
Tjädern hotas mest
av predatorer
Vi ska inte bedöma tjäderstammens storlek genom
att räkna antalet spelande tuppar, det säger viltforskare Maria Hörnell-Willebrand i Sverige. Det
är ingen säker indikator på stammens storlek utan
ger egentligen bara besked om antalet tuppar på
platsen.
En betydligt säkrare metod
är att räkna höns, kycklingar
och tuppar inom specifika
områden. Men det är egentligen överlevnadsgraden hos
kycklingarna som styr populationen.
Kallt och regnigt väder när
kycklingarna just kläckts gör
att det blir ont om föda för
dem, men predationen tar
också en stor del av kycklingarna. Det krävs att i genomsnitt minst en halv honkyckling per höna når vuxen ålder
för att populationen ska bli
intakt. Högre överlevnad betyder att populationen ökar.
Norska studier visar att förlusterna kan vara närmare
80 procent redan på äggstadiet. Bland de kycklingar
som kläcks kan sedan mer än
hälften avgå på grund av predation. Ofta är det rävar som
tar såväl ägg som kycklingar.
Men även mård och duvhök
håller sig framme.
För att de nykläckta kycklingarna ska klara sig behöver
de en miljö som kan ge dem
skydd och där de är svåra att
upptäcka för de predatorer
som finns i skogen.
Enligt viltforskare Kjell Sjöberg i Sverige bör skogsbruket skapa varierande biotoper
och vara rädd om blåbärsris, torvmarksskogar och det
buskskikt som ofta finns intill
torvmarker och vattendrag.
m
Källa: Skog & Virke, Holmen Skog
Skogsbruket 2/2011
Kartong med
finesser
Pappersmuggen, som du kanske dricker ditt kaffe ur, är en unik konstruktion. Den
ska vara tät, formstabil och dessutom kännas behaglig mot läpparna när du tar din
kaffeslurk.
– Kaffet ska hållas inne i muggen och det är inte så lätt när
muggen är gjord av fibrer, säger Nuottamo. Pappersmuggen är på insidan beklädd
med ett tunt plastskikt. Det gör
att kartongen inte suger i sig
vatten. Utan plastskikt skulle
det också vara omöjligt att få
en tät fog. Kaffe inne håller
tolv olika organiska syror och
därför ska vätskebarriären eller det tunna plastskiktet vara
tätt.
Garvsyra är inte den syra
som dominerar i kaffe utan
det gör klorogensyra. Kaffe är
en ”sur” produkt. Vid hårdare
rostning såsom i espresso,
bryts en del syror ner och
kaffet blir därmed mindre
”surt”. Man säger att kaffets
pH blir högre. Det är i huvudsak klorogensyrorna som
ökar saltsyraproduktionen i
våra magar, då vi dricker för
mycket kaffe.
– Vi yppar inte hur vi går
tillväga för att få en tät fog, det
är en affärshemlighet.
Pappersmuggarna har alltid
Skogsbruket 2/2011
en rund kant upptill. Muggen
ska kännas behandlig mot
läpparna, när du dricker ditt
kaffe. Kanten har dock en viktigare roll: den gör muggen
formstabil. Rulla upp kanten
på en mugg och fyll den med
vatten, så får du se hur det går
när du ska dricka ur den.
Pappersmuggar är
tryggare än plastmuggar
Kartongens kvalitet ska vara
jämn, då maskinerna spottar ut 200 muggar per minut.
Kvalitet har också sin betydelse för det som eventuellt ska
tryckas på muggen. Exempelvis Coca Cola kräver att deras
röda färg ska återges exakt
rätt på en mugg med deras
logotype. Fel nyans kan också
berätta att det är fråga om en
produktförfalskning.
Det finns också många
neralvatten säljs i. Den som
tillverkar plasten behöver inte
uppge vilka råvaror som använts vid plasttillverkningen,
då de hänvisar till affärshemligheter.
Enligt Nuottamo används
ofta ftalater för att göra plasten formstabil.
– Kartongtillverkarna ska
allt mera detaljerat ange vad
kartongen innehåller och var
de träd fällts som använts för
tillverkning av den. Ingen
tycks vara intresserad av att ta
reda på varifrån den olja som
används vid plasttillverkningen kommer. m
Källa: forest.fi
Text: Gerd Mattsson-Turku
Sedan i höstas har HK Ruokatalo en del av sina uppskärningar i kartongförpackningar. Till
dem hör bl.a. 100 grams förpackningar med kokt skinka.
Locket på förpackningarna är
fortfarande av plast, men formen
som uppskärningarna ligger är
kan föras till samma insamlingskärl som mjölk- och juiceförpackningar. På förpackningarna
står ”Kierrätä kartonki”, men
ingen motsvarande svensk text
finns.
Kartongen tillverkas av Stora
Enso i Imatra och enligt utvecklingsingenjör Tommi Kauri på
Stora Enso, tog det närmare
två år innan man fick fram
en sådan kartong som HK
kunde godkänna. m
Ruokatalo
Den runda kanten är
viktig
andra krav på en pappersmugg för kaffe. Kaffe som
tas från en kaffeautomat ska
vara minst 60 grader varmt
ännu tio minuter efter att det
tappats i muggen och muggen får varken avge doft eller smak. Därför är det inom
EU-området helt förbjudet att
använda återvinningsfibrer i
livsmedelsförpackningar som
kommer i direkt kontakt med
mat och dryck.
EU har sina egna direktiv
för hur livsmedel ska förpackas. Det finns skilda direktiv
för kartong- och plastförpackningar. Enligt Nuottamo är
direktiven inte schysta. De är
strängare för kartong. Som exempel tar han PET-flaskorna,
som läskedrycker och mi-
Foto: HK
P
appersmuggen görs
inte av papper utan
av papp eller kartong.
Tillverkarna, bland
den Stora Enso, väljer att kalla råmaterialet kartong. Enligt förpackningsexpert Ohto
Nuottamo på Stora Enso låter
papp nedvärderande.
31
* . QG7 1 *
Vad tycker du?
Vad tycker du om innehållet i Skogsbruket? Vad vill du läsa mera om? Vad
intresserar dig inte alls? Kom med i Skogsbrukets Panel, så får du tycka till
om tidningen.
Anmäl dig per e-post till [email protected]. För att delta i behöver du
e-post och internet.
Uppgiften går snabbt och enkelt och du svarar naturligtvis bara när du har
tid och lust.
Vi tar gärna emot respons även per telefon och per post. Se kontaktuppgifter
på sidan 3. m
Välkommen med!