1. No category

14/01/2015
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER I
KOLLEKTIVTRAFIKEN
”Alla människor är födda fria och
lika i värde och rättigheter”
Risk för diskriminering och kollektivtrafiken
som medel för att motverka diskriminering
Helena Sjöstrand
© Trivector
© Trivector
Trivector
2
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna:
DISKRIMINERING
”Alla människor är födda fria och
lika i värde och rättigheter”
Två grundläggande konventioner:
‒ medborgerliga och politiska rättigheter
‒ ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter

Särskilda konventioner:
© Trivector
‒ Konventionen om avskaffande av alla former av
rasdiskriminering
1965
Att skydda(CERD)
mot från
diskriminering
är en
‒ FN:s konvention om avskaffande av all slags diskriminering av
förutsättning för att förverkliga de
kvinnor (Kvinnokonventionen, eller CEDAW) från 1979
mänskliga
rättigheterna
‒ FN:s konvention
om barnets rättigheter
(Barnkonventionen) från
1989
‒ FN:s konvention om rättigheter för personer med
funktionsnedsättning från 2008
© Trivector

Direkt diskriminering
– medveten sämre
behandling på grund av kön,
religion, etnicitet etc.
Indirekt diskriminering
– t ex när regelverk är
utformat för att tillgodose
allas behov, men trots det
diskriminerar vissa grupper.
3
4
DISKRIMINERINGSGRUNDER
DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN

1.





Dåligt bemötande och service – gäller alla
resenärsgrupper, framförallt utifrån etnisk tillhörighet och
religion/trosuppfattning samt HBTQ-personer.
2. Svårigheter att ta till sig information före och under
resan pga. språk, funktionsförmåga etc. – gäller barn,
äldre och utifrån etnisk tillhörighet
3. Otillförlitlighet, att känna en otrygghet i att inte veta om
hela resan går att genomföra – gäller barn och äldre
4. Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken –
gäller barn, äldre och personer utifrån etnisk tillhörighet
Kön
Könsöverskridande identitet eller uttryck
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder
© Trivector

5
© Trivector


6
1
14/01/2015
Etnisk tillhörighet
Religion eller annan
trosuppfattning
Funktionshinder
Sexuell läggning
Ålder: barn
Ålder: äldre
Dåligt bemötande och service








Svårigheter att ta till sig information pga.
språk, funktionsförmåga etc.
-
-

-

-


Otillförlitlighet, ingen vetskap om att hela resan
går att genomföra
-
-

-

-


Ovana/osäkerhet att använda kollektivtrafiken
-
-

-

-


Otrygghet, rädsla för brott








Känsla av att inte vara välkommen och
inkluderad








Fysiska hinder i kollektivtrafiken (och till/från)
-
-
-
-

-


Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån
specifik resefterfrågan








DISKRIMINERING I KOLLEKTIVTRAFIKEN
Otrygghet och rädsla för brott och hot om våld,
trakasserier – gäller alla resenärsgrupper, särskilt
kvinnor.
6. Känsla av inte vara välkommen och inkluderad –
gäller alla resenärsgrupper, särskilt utifrån etnisk
tillhörighet och religion/trosuppfattning samt HBTQpersoner.
7. Fysiska hinder i kollektivtrafiken – gäller barn och
äldre, men även personer med barnvagn (oftare
kvinnor).
8. Kollektivtrafiken är inte planerad utifrån specifik
resefterfrågan – gäller alla resenärsgrupper, särskilt
grupper vars efterfrågan och förutsättningar inte går att
utläsa ut resvaneundersökningar och liknande.
© Trivector
5.
© Trivector
Könsöverskridande
identitet och uttryck
Diskrimineringsgrunder
Kön
Diskrimineringsrisk
7
8
ETNISK TILLHÖRIGHET

Diskriminering handlar ofta om:
 Dåligt bemötande, t ex att busschaufförer inte stannar
och ifrågasättande/misstänkliggörande vid
biljettkontroll.
 Otrygghet, särskilt för utsatta etniska minoriteter.
 Svårt att använda informations- och
kommunikationssystemen om man inte förstår
skriven eller talad svenska (problem kopplat till språk
snarare än etnicitet dock).

© Trivector

Nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller
annat liknande förhållande.
I Sverige finns ca 1,5 miljoner utlandsfödda
medborgare, varav ca 1 miljon är födda utanför Norden
Undersökningar från Malmö visar att utlandsfödda har
lägre körkortsinnehav och gör färre resor
– dvs. beroende av fungerande kollektivtrafik.
© Trivector
ETNISK TILLHÖRIGHET
9
10
FUNKTIONSHINDER
Funktionsnedsättning
och
11
© Trivector
© Trivector
Funktionshinder
Illustration: Ystads kommun
12
2
14/01/2015
SEXUELL LÄGGNING
ÅLDER: BARN




Ca var femte svensk är yngre än 18 år
Barnperspektivet är viktigt i planeringen, dvs. att
sätta sig in i och försöka förstå barns situation,
analysera konsekvenserna av beslut ur barnens
perspektiv osv.
Barnens förmåga att resa på egen hand styrs av
utvecklings- och mognadsgraden – vid ca 12 års
ålder anses barn klarar av att cykla i samma
trafikmiljö som vuxna.
© Trivector


© Trivector

HBTQ (homosexuella, bisexuella, trans- och
queerpersoner)
Ca 5 % av invånarna identifierar sig som bi- eller
homosexuella (självidentifikationsstudier i USA och
Nederländerna).
Otrygghet pga. risk att utsättas för verbala och
fysiska övergrepp (även i kollektivtrafiken) leder till att
man begränsar sig till ”riskfria” miljöer och situationer.
Dåligt bemötande från personal och medresenärer
kan förstärka otrygghetskänslor.
13
14
Risker:
 Inte tas på allvar
 Dåligt bemötande
 Otrygghet
 Storlek
 Förstå information
Två dimensioner av åldersdiskriminering:
 Ålderism (avhumanisering) (ny teknik)
 Diskriminering pga. funktionshinder
© Trivector
ÅLDER: ÄLDRE
© Trivector
ÅLDER: BARN
15
16
HUR KAN RISKER FÖR DISKRIMINERING I
KOLLEKTIVTRAFIKEN
MINSKAS OCH UNDVIKAS?
ÅLDER
Äldre och barn utesluts i undersökningar:
‒ Kollektivtrafikbarometern 15-75 år
‒ Nationella resvaneundersökningen 6-84 år
‒ Nationella trygghetsundersökningen 16-79 år

Även andra grupper


Rikta sig mot diskrimineringsriskerna
Olika beroende på resenärsgrupp
De flesta åtgärderna är bra för alla
Många människor tillhör flera grupper
© Trivector


17
© Trivector

18
3
14/01/2015
• Information i olika
format
• Information på olika
språk
• Tryckta tidtabeller,
lättförståelig
information
• Kundtjänst/trygghets
service
• Störningsinformation
i olika format
• Trygghetsvärdar
19
© Trivector
INFORMATION OCH TILLFÖRLITLIGHET
© Trivector
BEMÖTANDE OCH SERVICE
20
© Trivector
NYBÖRJARGUIDE
© Trivector
RESTRÄNING
21
22
TRYGGHETSÅTGÄRDER







© Trivector

23
Utformning
Belysning
Underhåll / skötsel
Trygghetsvärdar
Telefontjänst, t ex
Trygghetscentralen
Kameraövervakning
Nattstopp i kollektivtrafiken
(med hänsyn till trafiksäkerhet)
Brottsförebyggande arbete
tillsammans med Polisen
© Trivector
LEDSAGNING
24
4
14/01/2015
KOLLEKTIVTRAFIKENS IMAGE/BUDSKAP
FYSISK TILLGÄNGLIGHET
Hela resan!
Året runt!
© Trivector
© Trivector
Utsmyckning
Reklambudskap
Bilder i material
Konst
Att alla är välkomna
25
26
ÖVERGRIPANDE PLANERING/FÖRVALTNING
SYNERGIEFFEKTER




© Trivector


27
28
KOLLEKTIVTRAFIKEN SOM MEDEL FÖR
ATT MOTVERKA DISKRIMINERING

MOTVERKA DISKRIMINERING
Jämställdhet – jämnare resursfördelning i
samhället och jämnare arbetsfördelning i hemmen.
Delaktighet i samhället – personer med sämre
biltillgång (eller körförmåga) får möjlighet att nå
platser och aktiviteter.
Plus redan nämnda


Alla har lika tillgång till kollektivtrafiken oavsett
tidigare nämnda grupper
Olika tillgång beroende på andra faktorer
(bostadsort, land/stad, stråk mm)
åtgärder
© Trivector

© Trivector


Personer kan befinna sig i flera grupper samtidigt
under hela eller delar av livet (intersektionalitet).
”Det som är nödvändigt för en del, är bra för alla”,
t ex resenärer med barnvagn gynnas av barnvagns/
rullstolsplatser och minimering av nivåskillnader.
Äldre har liknande behov som personer med
funktionsnedsättningar (äldre har ofta en kombination
av flera funktionsnedsättningar, tilltar med åldern).
Barn har svårt att se/nå och för komplexa och
komplicerade miljöer. Även trafiksäkerheten på vägen
till/från kollektivtrafiken är av betydelse barnens
möjlighet att resa på egen hand.
29
© Trivector

Anpassa kollektivtrafikens öppettid samt start- och
målpunkter (täckning) utifrån olika resenärsgruppers
resefterfrågan
Enkel och självförklarande kollektivtrafik
Konsekvensanalyser, bristanalyser, utvärderingar
och andra analyser görs för olika resenärsgrupper.
Kontinuerlig dialog med alla resenärsgrupper, t ex
genom samrådsmöten
Rutiner för att ta emot och åtgärda synpunkter
30
5
14/01/2015
Helena Sjöstrand
© Trivector
[email protected]
010-456 56 03
6