1. No category

E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 23, 2015
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter. David
Isaksson är frilansjournalist och skriver bl a för Helsingborgs Dagblad och Digital
Teknik. Han bor idag i Kalifornien, men rapporterade under många år från Moskva.
Klimatkris i Kalifornien
Torkan i Kalifornien är värre än på många år och tvångsåtgärder vidtas
för att minska vattenförbrukningen. Men jordbruket går fritt. Något inte
alla anser vara den bästa lösningen. David Isaksson berättar.
I Kalifornien pågår just nu en torka
som sägs vara den värsta på 1 000 år.
Skogsbränder rasar, skördar förstörs
och grundvattnet försvinner. Det är
framför allt den södra delen som är
drabbad. På flera platser har de
­boende varit utan rinnande vatten i
månader.
Guvernören Jerry Brown ville
länge undvika nya regleringar och
hoppades att vattenkonsumtionen
skulle minska genom informations­
kampanjer. På offentliga platser sitter
skyltar som påminner om vikten av
att spara vatten.
Uppmaningarna ledde till en
minskning, men den var liten, bara
3,6 procent. Så nyligen gick guvernör
Brown ut på en gulnad gräsmatta i
staden Phillips och meddelade att nu,
för första gången i Kaliforniens histo­
ria, skulle det införas tvångsåtgärder
för att minska vattenförbrukningen.
Den ska nu ner 25 procent jämfört
med 2013.
Myndigheterna kommer att kon­
trollera företags och privatpersoners
vattenanvändning. Kommunala gräs­
mattor får inte vattnas. Kaliforniska
restauranger får bara servera vatten
om gästerna ber om det. Den som
­slösar kan få böter på mer än 80 000
kronor.
Jordbruket är dock undantaget
från besparingarna trots att det använ­
der 80 procent av allt vatten i staten.
Ungefär hälften av usa:s grönsaker,
frukt och nötter kommer från Kali­for­
nien. Det är med andra ord en mycket
ekonomiskt betydelsefull sektor.
Att jordbruket inte ska spara har
kritiserats hårt och diskussionen kring
torkan handlar numera till största
delen om det. Kritikerna menar att
jordbruket – som är beroende av
konstbevattning – är för industriellt,
slösaktigt och odlar fel saker. Ungefär
80 procent av världens mandlar kom­
mer från Kalifornien, och det trots att
just mandelodling kräver särskilt
mycket vatten.
I usa får ofta marknadsliberala lös­
ningar stor uppmärksamhet och det
gäller också diskussionen kring
Kaliforniens torka. Den har handlat
mycket om den enskildes ansvar, att
folk borde sluta äta nötter och att en
privatisering av vattnet skulle lösa
problemen.
Men progressiva idéer som syftar
till strukturella förändringar har också
hörts. Då handlar det framför allt om
att andra odlingssätt och grödor skulle
kunna förbättra situationen.
Torkan i Kalifornien är till stor del
skapad av människan. De höga tem­
peraturerna har med klimatföränd­
ringarna att göra, men vattenbristen
är kopplad till hur man lever lokalt i
Kalifornien.
Visst kan den enskilde göra av med
mindre vatten, men det man sparar på
åtgärder som ska få folk att dricka
mindre vatten på restaurang är förstås
bara en droppe i havet. Det är svårt
att förstå hur Kalifornien ska kunna
förbättra situationen utan att förändra
jordbruket. Men att göra det tycks det
inte finnas något politiskt intresse för
just nu.
David Isaksson frilansjournalist
V.23
Stenfrukterna är
på ingång
Persikan tillhör våra vanligaste sten­
frukter. Merparten av dem som kom­
mer till Sverige har odlats i Kalifornien,
Sydafrika eller i södra Europa, men
persikan kommer ursprungligen från
Kina. Namnet har dock att göra med
att man länge trodde den härstammade
från Persien. Kärnorna används vid
framställning av så kallad bakmassa
eller figurmassa, en typ av falsk man­
delmassa (äkta mandelmassa görs på
sötmandel, med vilken persikan är
släkt). Nektarinen är en typ av
slätskalig persika.
Aprikosen som är mycket smakrik
och söt lämpar sig för marmelader,
kompotter och fruktkakor, men även
att äta färsk förstås. Den är mycket
känslig för stötar och tryck och måste
därför hanteras varsamt och förvaras
kallt. Aprikoser passar bra att torka
och kan då ätas som godis. I puréform
utgör de basen i många goda drinkar.
Det sägs att det finns så mycket
som ett par tusen olika plommon­
sorter, men släktet inkluderar såväl
mirabeller som krikon och sviskon.
Det är de sistnämnda som sedan blir
till katrinplommon. Det finns belägg
för att plommon odlats i Sverige ända
sedan 1400-talet, men så särskilt
många sorter har vi aldrig haft att
välja mellan här.
Till stenfrukterna hör också körs­
bär (liksom faktiskt även mango, val­
nötter och kokos). Är de mogna kan
de förstås alla ätas naturella. Olika
sorter kokta i sockerlag tillsammans
blir till en god dessert och de gör sig
också bra ugnsbakade och i bakverk.
Nu närmar sig skolavslutningar
och semestertider med storm­
steg. Kom ihåg att avboka din
låda minst fem dagar i förväg om
du planerar att resa bort.
FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e
VECKANS RECEPT
D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E
Rostad färsk vitkål
med vitlök och citron
Tonnato-kräm
Tips Savojkål och svamp:
1 sats
Dela svamp och skiva lök tunt. Stek
gyllene i en klick smör. Strimla savoj­
kål och låt fräsa med ett par minuter.
Vänd ner crème fraiche och låt sjuda
samman. Smaksätt med dijon­senap,
salt och peppar.
4 portioner
Sätt ugnen på 175°.
1 burk tonfisk i vatten
2 sardellfiléer
2 msk kapris
2 äggulor
saften av 1/2 citron
1 msk vitvinsvinäger
2 dl rapsolja
1 msk olivolja
salt och peppar
Skär kålen i 4–6 klyftor och lägg på
en plåt.
Häll vattnet av tonfisken, låt rinna av
väl.
Blanda vitlök och citronskal med
olivolja i en skål. Häll det över kålen,
salta, peppra och blanda. Rosta i
ugn 15–20 minuter eller tills kålen
fått färg.
Mixa tonfisk, sardeller, kapris, gulor,
citronsaft och ­vinäger slätt i en mixer.
Tillsätt oljan lite i taget, mixa till en
fin kräm. Smak­sätt med salt och
peppar. Gott till sallad och rostat bröd.
Strö örter över kålen. Gott till
exempelvis grillad fisk.
Tomatketchup
Chilimarinerad lax
500 g tomater
1 lök, hackad
2 vitlöksklyftor, skivade
1 chili, hackad
1/2 tsk fänkålsfrö
2 nejlikor
1 msk olivolja
1/2 dl tomatpuré
1/2 dl råsocker
1/2 dl vitvinsvinäger
2 tsk worcestershiresås
salt och peppar
1 färskt vitkålshuvud
2 vitlöksklyftor, rivna
fint rivet skal av 1/2 citron
3 msk olivolja
salt och peppar
1/2 dl hackad persilja, eller dill
4 portioner
ca 600 g laxfilé med skinn
Marinad:
1 chili
1 vitlöksklyfta, riven
fint rivet skal och saft av 1 lime
2 tsk fint riven ingefära
3 msk rapsolja
Skär laxen i fyra portionsbitar och
lägg på ett fat.
Dela chilin, skrapa bort kärnhuset
och tärna köttet fint. Vispa ihop
vitlök och limeskal och -saft, med
ingefära och olja. Häll marinaden
över laxen och vänd runt. Låt
marinera i kylen ca 30 minuter.
1 sats
Koka upp vatten i en kastrull. Skär ett
litet kryss på toppen av tomaterna.
Doppa dem hastigt i kokande vatten,
ta upp och kyl i kallt vatten. Dra bort
skinnet. Skär tomaterna i mindre bitar.
Tips Svamp: Dela svampen, stek
Fräs lök, vitlök, chili, fänkål och nejlika
i olivolja i en vid kastrull tills löken
mjuknat. Rör ner tomatpuré, socker,
vinäger och worcestershiresås, låt fräsa
ett par minuter utan att det får färg.
Tillsätt tomaterna och låt allt­
sammans sjuda ca 30 minuter.
gyllene i smör i en het stekpanna. Riv
i mindre bitar av dagsgammalt sur­degs­
bröd och låt steka med tills det fått färg
och blir krispigt. Smaksätt med hackad
vitlök, persilja, salt och peppar.
Mixa slätt med mixer. Smaksätt med
salt och peppar. Häll upp på burk
eller flaska och förvara i kyl. Gott till
det mesta på grillen.
Grilla fisken på fin glöd i ca 12 min­
uter. Gott till exempelvis rostad färsk
kål.
Tips Persika: Dela persikor, ta
bort kärnan och skiva tunt. Riv sallads­
blad på ett fat och fördela persikorna
på salladen. Ringla över olivolja,
skvätt över lite balsamvinäger och strö
över rostade pinjenötter och grovt
malen svartpeppar. Servera med
charkuterier.
Ingela Persson ekolådans kock
våra odlare denna vecka:
Kvisttomater: Ron van Dijk, Schalkwijk,
Holland. Sallat: ”Ekblad”, Bijzonderland,
Nijeveen, Holland. Gul lök och
rödlök: Nivez Farms, Kairo, Egypten.
Savojkål, Vitkål: Soc. Coop. Salamita,
Barcellona, Italien.
Morötter: Milana Daniela, Ispica, Italien.
Kastanjechampinjoner: Odin,
Geldermalsen, Holland.
Skärbönor: Antonio Lorenzo, Motril,
Spanien. Söt­potatis: Farm Pak, Spring
Hope, USA.
Chili: ”Tricolor”, Biocampo, San Pedro
del Piñatar, Spanien.
Röd Paprika: Nicolas och Andres
Maldonado, Abuñol Lopez, Spanien.
Zucchini: Francisco Luis Escañuela och
Fransisco Sanchez, Campohermoso,
Spanien. Kålrabbi: Antonio Reverte Diaz,
Lorca, Spanien. Gurka: Rafael
Fernandez, Campo­hermoso, Spanien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua,
Dominikanska Republiken.
Persikor: Haciendas Bio, Badajoz,
Spanien. Äpplen: ”Topaz”, Jack Stoop,
Dronten, Holland.
Päron: ”Anjou”, José Lozano, Mendoza,
Argentina.
Apelsiner: ”Valencia late”, Exalco Bio
S.R.L., Malaga, Spanien.
Grapefrukt: ”Ruby”, Groenheuwel,
Augrabies, Sydafrika.
Med reservation för ändringar.
FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e