Textil som håller länge

E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 6, 2015
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter. Annica Kvint
är design- och arkitekturjournalist. Hon var tidigare chef­redaktör för tidningen Form
och skriver idag bland annat för Dagens Nyheter.
Textil som håller länge
Textilbranschen har länge förknippats med slit och släng. Annica Kvint
berättar om de initiativ som nu tas för att försöka ändra på den saken.
Modebranschen är sällan värd att
nämna i hållbarhetssammanhang. Men
nu börjar det hända saker även där. Det
svenska jeansföretaget Nudie erbjuder
numera sina kunder att gratis laga deras
trasiga byxor. Och Hennes & Mauritz
har börjat sälja jeans som till 20 procent
består av trådar från de avlagda kläder
man erbjuder sina kunder att lämna in
i butikerna. Mer av en pr-grej än någon­
ting som verkligen förändrar, tänker du
kanske, men en start är det onekligen.
Textilbranschen tillhör världens
smutsigaste. Världsproduktionen av
textilfibrer uppgår idag till cirka 80 mil­
joner ton per år. Och både de polyester­
fibrer, som uppgår till hälften av produktionen, och de bomullsfibrer, som
står för cirka 35 procent, påverkar
­miljön negativt. Inte minst för att det
vid bomullsodling går åt gigantiska
mängder av färskvatten och pesticider.
Att världsproduktionen av textilfibrer
beräknas ha trefaldigats redan 2050 gör
inte det hela roligare. Men som tur är
händer samtidigt saker som pekar i en
mer positiv riktning. På Textilhög­skolan
i Borås pågår just nu en smärre revolu­
tion. Forsknings­institutet Smart Textiles
har sedan starten 2006 seglat upp som
en av ledarna i internationella textilforskningssammanhang. Hållbarhet
är ett fokusområde och man forskar
på allt från nya, cellulosabaserade (och
alltså nedbrytbara) textila fibrer till
mindre miljökrävande textila tillverkningsprocesser och nya sätt att åter­
använda och återvinna textilier.
Nils-Krister Persson är ansvarig för
Smart Textiles Technology Lab:
”En värld med ökande befolkning
behöver jordbruksmark snarare än
utrymmeskrävande bomullsodlingar.
Därför kan svensk skogsråvara bli en
viktig textil resurs i framtiden. Tänk
vilken exportvara en svensktillverkad,
cellulosabaserad textilfiber kunde bli!”
Det är hög tid att vi börjar reflektera
över vad kläderna vi köper är tillverkade
av och också hur de kan återanvändas
eller återvinnas, menar Nils-Krister
Persson. ”Rena” material, som bara
innehåller en typ av fiber, är framtiden.
De är nämligen lättast att återvinna.
Förr blev avlagda kläder till lump
som i sin tur blev till papper. När
man vid mitten av 1800-talet började
tillverka papper av trä istället, vävde
man trasmattor av de uttjänta textilierna. Men i takt med att industrialiseringen tog fart tappade vi vanan att ta
reda på vårt textilavfall. Det blev fint
att köpa nytt och och därmed att ”ha
råd” att slänga. Vilket rimmar illa
med en tid full av miljöhot.
”Idag slängs textilier i hushålls­
soporna och det är ett samhällsproblem
som vi måste göra någonting åt”,
­konstaterar Smart Textiles-forskaren
Karin M Ekström.
För några år sedan startade hon ett
nätverk med bland annat myndigheter,
kommuner och producenter. Det res­
ulterade i rapporten ”Nätverk, trådar
och spindlar” och bidrog till att Natur­
vårdsverket sedan fick regerings­
uppdraget ”Uppdrag att utveckla förslag om hantering av textilier” som
ska redovisas i slutet av 2015.
”Vi måste hitta tillbaka till att se
textilavfall som den resursbank det
är”, säger Karin M Ekström.
Annica Kvint frilansjournalist
V.06
Lite om RomansallaD
Ingen Caesarsallad utan roman­
sallad! Det är utan tvivel i sällskap
med den karaktäristiskt salta såsen
som den krispiga, friska och stolta
romansalladen gjort sig mest känd.
Caesarsalladen sägs ha uppfunnits av
krögaren Caesar Cardini i mexikanska
Tijuana på 1920-talet och som många
andra recept har det tolkats och modifierats genom åren. En variant hittar
du i vår receptbank på www.ekoladan.
se. Sök på ”romansallad” så kommer
du rätt, och hittar även andra förslag
på hur den kan användas.
Romansalladen som sägs vara den
salladssort som odlas allra mest globalt, kallas också bindsallad, romersk
sallad och cossallad. Det sistnämnda
med hänvisning till den grekiska ön
Kos där salladssorten sägs ha odlats
ända sedan antiken. Med sina starka
blad har den förmågan att lyfta en sallad och göra den luftig. Romansalladen
har också den för­delen att den är lätt
att förvara (längst ner i kylen) och att
den håller sig längre än andra mer veka
salladssorter.
Romansalladen som ligger i några
av denna veckas lådor kommer från
kooperativet Salamita på Sicilien.
Ekolådan och kylan
Nu när det är kallgrader och ­blid­­­-
väder om vartannat blir våra chaufförer
extra glada för lite sand på uppfarter
och gångar. Bor du i villa eller radhus
vill vi också gärna tipsa om vår frigolit­­
låda. Den rymmer en Ekolåda och en
kasse och skyddar mot såväl värme
som kyla. Du hittar den i Tilläggs­­
sortimentet på www.ekoladan.se.
Har du fått ny portkod? Meddela
Kundtjänst på [email protected].
FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e
VECKANS RECEPT
D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E
Pasta med fänkål
och räkor
4 portioner
400 g pasta
1 vitlöksklyfta, skivad
1 fänkål, tunt skivad eller tärnad
1 msk olivolja
2 dl crème fraiche
1 rödlök, skivad
200 g räkor
salt och peppar
1 dl grovt riven parmesan
Koka pastan enligt angivelsen på
förpackningen.
Sänk ugnstemperaturen till 200°.
Klicka ut ricottaosten på en bak­plåts­
pappers klädd plåt, ringla över lite
olivolja. Salta och peppra. Grädda i
ugnen ca 10 minuter eller tills
ricottan börjat få färg.
Skär avokadon i bitar, lägg i en skål.
Blanda hastigt runt med resterande
olivolja, vinäger, gräslök och krasse.
Smaksätt med salt och peppar.
Fördela ricotta och avokado på
brödet. Servera som förrätt eller i
mindre bitar som drinktilltugg.
Tips morötter: Riv morötter
grovt, blanda med kokta kikärtor och
fint hackad rödlök i en skål. Vispa
ihop en vinägrett på en del vinäger
och två delar olivolja. Smaksätt med
salt och peppar. Strö i rostade sesam­
frön.
Tips ingefära: Koka ihop lika
delar vispgrädde, strösocker och ljus
sirap till krämig konsistens, akta så att
det inte bränner fast. Riv i rikligt med
ingefära. Gott till exempelvis vanilj­
glass eller marängsuisse.
Ingela Persson ekolådans kock
Palsternackor med bacon
Fräs vitlök och fänkål hastigt i olivolja
i en vid kastrull. Rör ner crème
fraiche, låt puttra ett par minuter.
Vänd ner pasta, rödlök och räkor.
Smaksätt med salt och peppar. Strö i
parmesan.
4 portioner
Tips tomat: Dela tomater och
Skär palsternackorna i klyftor. Koka
nätt och jämnt mjuka i lättsaltat
vatten. Häll av och låt rinna av väl.
lägg i en skål. Blanda samman riven
vitlök med olivolja och vänd ner i
tomaterna. Salta och peppra. Lägg
tomaterna med fruktköttet uppåt
på en ugnsplåt. Baka i ugn 200°
ca 10 minuter. Strö rikligt med riven
parmesan över tomaterna och grädda
dem ytterligare ca 5 minuter eller tills
osten fått färg. Gott till exempelvis
kalvschnitzel.
Crostini med ricotta
och avoKado
4–8 portioner
våra odlare denna vecka:
400 g palsternackor, skalade
1 pkt bacon
peppar
1/2 dl hackad persilja
Dela baconskivorna på mitten. Linda
dem runt palsternackorna, fäst med
tandpetare. Stek gyllene och knapriga
i het stekpanna.
Lägg upp rullarna på ett fat, dra ur
tandpetarna. Peppra och strö över
hackad persilja. Gott till exempelvis
fläskkarré.
Kålrotssallad
4 portioner
4 skivor surdegsbröd
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
400 g ricotta
salt och peppar
2 avokador
1 tsk vitvinsvinäger
2 msk hackad gräslök
2 msk kryddkrasse
Sätt ugnen på 225°.
Lägg brödet på en ugnsplåt. Riv vitlök,
blanda med 1 msk olivolja i en skål.
Pensla brödet med blandningen. Rosta
brödet gyllene i ugnen i 5–10 minuter.
saft och rivet skal av 1/2 apelsin
1 msk honung
2 msk olivolja
1 kålrot, grovt riven
salt och peppar
100 g getost
2 msk hackad persilja
1/2 dl rostade pumpakärnor
Vispa ihop apelsinsaft, -skal, honung
och olivolja. Blanda med kålroten i
en skål. Smaksätt med salt och
peppar. Smula över getost, strö över
persilja och pumpakärnor. Gott till
exempelvis grillad kyckling.
Tomater: Maria Mercedes Cervilla,
Castel de Ferro, Spanien.
Romansallad, Fänkål: Soc. Coop.
Salamita, Barcellona, Italien.
Rödlök, Svartrötter, Lila morötter,
Kålrot, Schalottenlök: Marcello’s Farm,
Kristianstad.
Palster­nackor: Sören Nilsson, ­Mörby­
långa och Wålstedts lantbruk, DalaFloda.
Avokado: ”Hass”, Axarfruit, Benarma­
gosa, Spanien.
Rödbetor: Anders och Maria Östlund,
Åsbro.
Babyspenat: Orto Bellina, Gorlago,
Italien.
Blekselleri: Biocampo, San Pedro del
Pinatar, Spanien.
Ingefära: Weifang Jiahe, Anqiu, Kina.
Broccoli: Agr. Jessyflor S.R.L., Stornara,
Italien.
Citron, Apelsiner: Exalco Bio S.L.,
Malaga, Spanien.
Potatis: ”Timate”, Wålstedts lantbruk,
Dala-Floda.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua,
Dominikanska Republiken.
Äpplen: ”Pink Kiss”, Laurent och Sylvain
Tamisier, L’Isle Sur La Sorgue, Frankrike.
Blåbär: Core Export, Chillàn, Chile.
Kiwi: ”Hayward”, Agricoli Bio, Aprilia,
Italien.
Päron: ”Conference”, van Osch,
Biddinghuizen, Holland.
Äpplen: ”Elstar”, ”Topaz”, Fruktgården
Augustin, Jork, Tyskland.
FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e