Skogsbruket Tryffelodling 9|2014 kräver ingående studier Kemerastöd betalas på fel grunder Tyg och förband av cellulosa på väg Bävern skadar skog, utmärkt jaktbyte Skogsbruket 9|2014 dlingde studier Tryffkreälo ver ingåen i detta nummer fel grunder betalas på g Kemerastöd nd av cellulosa på vä te ba Tyg och för r skog, utmärkt jaktby da Bävern ska 8 10 12 13 14 16 18 19 20 22 24 FÖRENING FÖRMEDLAR FASTIGHETER Skogsvårdsföreningen Österbottens förmedlingstjänst får allt fler uppdrag. NU KOMMER FINSK TRYFFEL Det är tidskrävande och jobbigt att starta en tryffelodling. SATSA PÅ UNDERVÄXTEN Mycket skog kan förnyas med hjälp av underväxten. IMPOPULÄRA LÖVTRÄD ÖKAR PRODUKTIONEN I blandskog inverkar glasbjörk och al positivt på barrträdsbestånd. TRAMPA GRÄSET – NU! TRÄ BLIR SOM TYG OCH PLAST Genom att ytmodifiera trä kan man få fram nya material med nya egenskaper. FLYGEKORRAR HINDRAR AVVERKNING Rapport slog ned som bomb bland skogsägare i Larsmo. SÅ KÖPER DU TJÄNSTER Skogsbruket tipsar om hur du ska be in offerter. LIVLIG HANDEL Recessionen återspeglar sig inte ännu på handeln med skogsfastigheter. VIKTIG NÄRKONTAKT Laserskanning och 3D-teknik i all ära, men skogsbruksplanen kräver en inspektion av skiftet. BÄVA FÖR BÄVERN HAN BRÄNNER MASSAVEDEN 26 VIRKESMARKNADSÖVERSIKT 27 VIRKESPRISSTATISTIK 28 REP OCH VEKAR AV MOSSA 31 24 Bävern förstör hundratals hektar skog, men är ett utmärkt jaktbyte. Roger Backholm i Korsnäs anser att priserna är för låga. 14 Dags att trampa runt vårens plantor. 29 6 Foto: PIXMAC 7 STÖD PÅ FEL GRUNDER Finlands skogscentral tampas med felaktiga Kemeraansökningar. Foto: åsa nyman Foto: Christoffer thomasfolk 6 TRÄKORGEN SOM TOPPAR 240 KM/H Askträ spelar en viktig roll i den brittiska sportbilen Morgan. FYRHJULINGEN ETABLERAD I SKOGEN Med rätt utrustning är det populära fordonet nästan som en liten jordbrukstraktor. 2 Skogsbruket 9/2014 PÅ pärmEN: lars c. ingman FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST Skogsbruket LEDAREN 16.9.2014 OBUNDEN SPECIALTIDNING FÖR SKOGSÄGARE I FINLANDS SVENSKBYGD NR 9/2014 . SEPTEMBER . ÅRGÅNG 84 www.skogsbruket.fi Utgivare FÖRENINGEN FÖR SKOGSKULTUR RF FörlagOy Nordinfo Ab Lillviksvägen 6, 02360 Esbo tfn 09 888 6017 Redaktion Chefredaktör Tomas Landers tfn 050 350 0760 RedaktionschefGerd Mattsson-Turku tfn 0500 718 256 Redaktionssekr. Peter Nordling tfn 050 559 5778 MedarbetareLena Barner-Rasmussen tfn 040 580 5726 [email protected] Mia Berg-Lundqvist tfn 040 589 4872 [email protected] Helena Forsgård tfn 018 155 50 [email protected] Siv Karlsson tfn 044 262 7910 [email protected] Åsa Nyman tfn 0500 364 201 [email protected] Marianne Palmgren [email protected] Johnny Sved [email protected] Johan Svenlin tfn 050 321 9242 [email protected] AnnonsförsäljningOy Nordinfo Ab Mats Almqvist tfn 040 571 3422 [email protected] Adressförändringar och prenumerationer Margita Törnroth tfn 09 888 6016 040 522 0770 [email protected] Prenumerationspris 2014 Helårsprenumeration (11 nr) 69 euro (inkl. moms 10 %) ISSN 0037-6434 Medlem i Tidskrifternas Förbund Layout och ombrytningOy Nordinfo Ab, Maj-Len Roos TryckeriOy Painotalo tt-urex Ab, Borgå DET LÖNAR SIG ATT PLANERA VÅRA SKOGSFASTIGHETER bildar i regel en mosaik av olika skogstyper, bestånd med mera. Variationen kan vara stor vad gäller till exempel ålder, trädslag och bonitet. En skogsfastighet är ett pussel, som ofta följer naturens egna gränser, men som hela tiden förändras då skogen växer och då olika åtgärder vidtas. Också på en relativt liten skogsfastighet kan det finnas tiotals olika skogsbestånd. För att hålla reda på denna villervalla i skogsnaturen har man tagit fram verktyg såsom skogsbruksplanen. De flesta av oss mår bättre av ordning och reda, så också i det här fallet. Planen beskriver på ett detaljerat, men enkelt, sätt hur din skogsfastighet ser ut och vilka de kommande åtgärderna borde vara. Idag råder en allt mer varierande syn på skogsägandet och skötseln av våra skogar. Ny lagstiftning, nya forskningsresultat och många andra faktorer, som är oberoende av skogsägaren, inverkar på hur våra skogar sköts. Paletten av olika förslag och åtgärder för skogsskötseln ser ut att bli bara större. Så gott som alla skogsägare har en individuell syn på och egna målsättningar för sitt skogsbruk. Det kan handla om till exempel ekonomi, naturvärden och rekreation. Dessa värderingar är åtminstone lika viktiga som de som kommer utifrån. De tas i beaktande i samband med att skogsfastigheten planeras och värderingarna sammanjämkas med eventuella restriktioner och rekommendationer. Det lönar sig för skogsägare att utnyttja skogsbruksplanen. Den färdigställda planen reflekterar de slutsatser de inblandade i planeringsprocessen kommit till med beaktande av alla de ovan nämnda faktorerna som spelar in. Skogsbruksplanen blir ett redskap för den fortsatta skötseln och underlättar långsiktigt att nå de uppsatta målen. Skogsbruksplanerna finns, förutom i utskrivet format, allt oftare tillgängliga för skogsägaren på internet i ett läsarvänligt format eller i sin helhet som en så kallad molntjänst. I bästa fall kan den som sköter skogen kontinuerligt uppdatera planen, så att den lever i realtid. En rejäl genomgång av materialet behövs kanske vart tionde år, men den kontinuerligt uppdaterade planen bör kunna återspegla dagsläget också i det skedet. Stödprogrammen för skogsbruksplanerna kan på basen av det grundläggande faktapaketet beräkna det mesta kring skogsfastighetens ekonomi. Dessa siffror hjälper dig bland annat att investera långsiktigt i din skogsfastighet. Jämförelser av olika ekonomiska resultat, beroende på till exempel tidpunkt och åtgärd, ger intressant insikt i vad som på riktigt lönar sig och vad exempelvis olika avsättningar är värda. En eventuell tryffelodling och dess förväntade avkastning går också att införa som ett jämförelsetal i analyserna. TOMAS LANDERS ordförande för Föreningen för Skogskultur Skogsbruket 9/2014 3 Älgjakten inleds en 27 september inleds årets älgoch hjortdjursjakt. Finlands viltcentral har beviljat 33 500 älgjaktlicenser för den här jaktperioden. För vitsvanshjort beviljades 22 800 jaktlicenser, för dovhjort 143 licenser och för skogsren 19 licenser. Älg kan jagas ända fram till årsskiftet och hjortar till och med slutet av januari. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets uppskattningar fanns det i hela landet kvar omkring 71 000 älgar efter senaste jaktperiod och efter vårens kalvningsperiod omkring 112 000. För ett år sedan beviljades för älgjakten sammanlagt omkring 33 000 jaktlicenser, av vilka cirka 86 procent användes. Med en jaktlicens får man fälla ett fullvuxet djur eller två kalvar. Mängden nedlagda djur kommer under årets jakt att vara ungefär lika stor som under jakten förra hösten, beräknar Finlands viltcentral. Vitsvanshjorten förekommer rikligast i landets sydvästra delar. I Egentliga Finland beviljades drygt 7 500 jaktlicenser för vitsvanshjort, i Nyland drygt 3 900 och i Österbotten 457. • Visste du att... ... älgen är en idisslare och anpassad till att äta örter och vedartade växter. En älg kan ha över 100 olika arter i vommen, men bara några få arter finns i större mängder. • ... tillverkningen av cellulosa och kartong har tagit stora kliv framåt. Av samma mängd virke fås idag över 50 procent flera förpackningar än för fyrtio år sedan. • Foto: Iggesund D Lyxig pappmugg H ur elegant kan man göra en pappmugg? Iggesund Paperboard ville testa gränserna för vad man kan åstadkomma. Kartong går bra att trycka mönster och text på, men möjligheten att göra fina muggar är inte den enda anledningen till att Iggesund tror på en renässans för kartongbaserade engångsmuggar. Konkurrerande material för muggar som plast och styrox har betydligt större ekologiskt fotavtryck. • Älggräs B åde blad och blommor av älggräs har använts inom farmakologin bland annat som svettutdrivande medel. Förr användes älggräs för att krydda öl och mjöd och man brukade då gnida in kärlen med älggräs för att ge drycken en god smak. Blommorna eller bladen kan också användas till örtte. Så här skrev Carl von Linné 1737: ”Lukten af denna växt är den allra mest intensiva. Till följe häraf är det i Sverige ett bruk bland bönderna att på helgdagar och vid gästabud strö friska blad af densamma på golfvet, på det att lukten däraf må fylla hela huset, och denna blir ofta så stark, att den knappt kan uthärdas. Om vintern däremot strör man på liknande sätt grankvistar på golfvet. Se där ett medel till beredande af trefnad i hemmet, som naturen själf bekostar. ” • Längre skogsarrenden i Ryssland R yssland vill förlänga arrendetiden för skogsarrenden från 49 till 98 år. Enligt landets naturresursministerium, som utarbetat lagförslaget, är målet med förlängningen att de arrenderande företagen bättre ska kunna planera sin verksamhet på längre sikt. När tillgången på virke är säkerställd, är skogsindustrins intresse att investera större. Arrendeavtalen ska från 1.7.2015 till innehållet vara likadana i hela landet. De nuvarande avtalen är mycket olika i olika regioner. • Vitryssland stoppar virkesexporten A ... man av en kubikmeter virke kan göra 20 000 pärmar till pocketböcker eller 10 000 konfektaskar. • 4 Skogsbruket 9/2014 leksandr Lukasjenko, Vitrysslands president, har utfärdat ett förbud mot all virkesexport från 2016. Enligt Lukasjenko ska nyttjandet av skogarna från 2015 vara på samma nivå som i framstegsvänliga länder. Han nämner Finland som ett förebildsland. Från och med år 2016 får enbart långt förädlade produkter av trä exporteras. Undantag är möjliga efter diskussioner med presidenten och med specialtillstånd. Enligt statistik från FN-organet FAOSTAT exporterade Vitryssland 2013 totalt 2,7 miljoner kubikmeter gagnvirke. Det mesta gick till Polen. • Foto: Statsrådets bildbank tvecklingsminister Pekka Haavisto uppmanar finska företag att utnyttja möjligheten att komma in på den kraftigt växande internationella marknaden för humanitärt bistånd. – Det finns ett växande behov av nybyggnation, rent vatten och livsmedel, säger Haavisto. Finska företag har tagit fram enkla bostäder i trä för humanitära hjälpinsatser i katastrofområden. Årligen används över 15 miljarder dollar på humanitära hjälpinsatser och förnödenheterna kan sällan köpas lokalt. – Antalet krig och naturkatastrofer, där det behövs hjälp, växer hela tiden. Byggnader i trä är väl lämpade för det andra skedet av hjälp och återuppbyggnad. I det första skedet gäller det att så snabbt som möjligt ordna tält åt de drabbade. Haavisto säger att flyktinglägren ofta växer till städer och att byggnader som uppförs där länge fungerar som bostäder. – Min ministerkollega i Makedonien bor i ett trähus från Finland. Vi sände hus till Skopje som katastrofhjälp efter jordbävningen 1963, då tusen människor dog och över hundratusen blev hemlösa. • P rodukten Nasaleze finns att köpa på apoteket eller i hälsokostaffären och används för att behandla hösnuva eller andra allergiska symptom, orsakade av luftburna allergener. Nasaleze består av finkornigt cellulosapulver av tall och är, som många andra uppfinningar, resultatet av en slump. Uppfinnaren Mike Jones tillverkade ansiktsmasker för Bodyshop. Som ett av bindemedlen användes ett speciellt cellulosapulver. Han noterade att trots att lokalen var dammig var det mycket sällan som någon nös. Han tänkte inte mer på detta, men när han och hans familj flyttat till ett nytt hus i närheten, drabbades hans son av allergi och nös ständigt. Mike Jones började tänka på situationen i fabriken och åkte dit för att hämta lite cellulosapulver. Han lade lite på sin hand och bad sonen dra in det i näsan. Inom några minuter slutade han att nysa. Idén till Nasaleze var född. • Foto: Polar Pharma Oy Cellulosa mot hösnuva Uppåt för maskinföretagarna D et går bättre för skogsmaskinsföretagarna. Det visar en rundfråga som Maskinföretagarnas förbund gjorde bland sina medlemmar. I fjol hade skogsmaskinföretagarna en omsättning på i medeltal 680 000 euro och nettoresultatprocenten var 2,9 procent. För att ett företag ska betecknas som lönsamt bör nettoresultatet vara positivt och därmed även nettoresultatprocenten. Maskinföretagare inom skogsförbättrings- och torvbranschen kämpar fortfarande med stora ekonomiska problem. Nettoresultatprocenten var -13,3 procent för maskinföretagare inom skogsförbätt- ringsbranschen och -0,3 procent för företagare inom torvbranschen, vilket är något bättre än år 2012. I skogsförbättringsbranschen hade maskinföretagarna i fjol en medelomsättning på 100 000 euro. Torvföretagarnas medelomsättning var 347 000 euro. – Fastän entreprenadpriserna har hållits nästan oförändrade, har det ekonomiska resultatet förbättrats, och det beror på att kostnadsökningen har stagnerat, säger vice vd Simo Jaakkola på Maskinföretagarnas förbund. Efterfrågan på avverkningstjänster var stor i fjol och avverkningsvolymerna var de näst största genom tiderna. • Foto: PIXMAC Trähus behövs i krisområden U Grankotten får utstå mycket G ranens kottskörd varierar kraftigt från år till år. I medeltal har granen goda kottår 1–2 gånger per tio år, men patogener och insekter sänker ofta kvaliteten på fröskörden. Bland patogenerna är det särskilt rostsvampar som orsakar stora ekonomiska förluster både i fröplantager och i ekonomiskogar. Grankotterosten är en stor skadegörare i grankottar. Svampen sprids via övervintrade hägglöv till granens honblom ställningar. I blomställningarna som utvecklas till kottar bildar svampen sporgömmen och från dem sprids svampen vidare, tillbaka till hägglöven, och ett nytt omdrev börjar. Grankottar kan också angripas av gulrost som sprids via pyrolaväxter. På grankottens fjäll förökar sig granens skvattramrost som ger gula barr på de yngsta årsskotten. • Visste du att... ... det finns 45 000 olika trädslag på vår planet. Men i vårt nordliga klimat, med karg och sur mark, har vi bara 31 olika trädslag. Tall, gran och björk utgör 97 procent av de träd som växer i våra skogar. • ... det finns ungefär 632 000 skogsägare i Finland. Det innebär att nästan var åttonde finländare äger skog och att vart tredje barn, som fötts på 2000-talet, blir skogsägare i framtiden. • ... en tredjedel av jordens yta är täckt av skog. Av Finlands landareal består ungefär tre fjärdedelar av skog. Om skogen i Finland fördelades jämnt mellan finländarna, skulle var och en få omkring 4,5 hektar skog. • Skogsbruket 9/2014 5 Foto: PIXMAC Stöd söks på fel grunder Skogsmyndigheten tampas med felaktiga Kemeraansökningar. I ansökningarna kan stödarealen anges som större än den är i verkligheten, stammarna kan vara för grova efter åtgärden eller medelhöjden för hög. – Vi har inte möjlighet att granska varenda bestånd. Stöd betalas också till objekt som inte uppfyller stödvillkoren, säger Aki Hostikka, chef för finansiering och granskning på Finlands skogscentral. Felaktiga stödansökningar kommer fram vid stickprov som Finlands skogscentral utför. – Vi granskar varje år 1,5 procent av de stödberättigade objekten. Av objektens totala areal måste en fjärdedel förkastas. Majoriteten av Kemerastödansökningarna som droppar in till Finlands skogscentral gäller vård av ungskog. Därför hittas här flest ansökningar som saknar grund. Av den pott på tjugo miljoner euro, som finns reserverad för vård av ungskog, uppskattar Aki Hostikka att fem miljoner euro betalas ut på felaktig grund. – Våra resurser är begränsade, vi kan inte kontrollera varje stödberättigat objekt i fält. För vård av ungskog visar skogscentralens statistik från årskiftet fram till augusti, att på Kustens område var 17 procent av Kemeraansökningarna felaktiga. Mellersta Finlands område var primus med 13 procent felaktiga ansökningar. 6 Skogsbruket 9/2014 Sämst var det i Kainuu, i södra och mellersta Österbotten och i Karelen, där 34 procent av de inskickade ansökningarna saknade grund. Skogsägare fyller sällan i blanketten Cirka 95 procent av stödblanketterna har fyllts i av en skogsfackman. Varför blir det så mycket fel? – Få skickar medvetet in felaktiga ansökningar. Kanske leder tidsbrist till att skogsfackmännen inte hinner kolla upp objektet i fält. Det kan också vara frågan om bristande skogskunskaper, eller att man är ute efter de planerings- och arbetsledningspengar som Kemerastödet innefattar. Aki Hostikka tillägger att de vanligaste orsakerna till att stödansökan förkastas är att det efter gallringen lämnats kvar för många stammar på ytan eller att stödarealen uppgetts vara större än den är i verkligheten. Han nämner som exempel att om ungskogsvården innefattar energivedsavverkning kan skogsägaren få både stöd för vård av ungskog samt energivedsstöd, som är sju euro per kubikmeter. – Stödsumman kan vara närmare 1 000 euro per hektar på bördig mark i södra Finland. Då är det frestande att söka stöd och testa gränserna. Ny lag ska lösa problemet Om ansökningen har gjorts på felaktig grund blir det avslag på stödansökan. Utbetalda stöd måste betalas tillbaka och den person, som skickade in ansökan, får en reprimand. – Kemeralagstiftningen ska förnyas, en ny lag torde träda i kraft den sista juli nästa år. Efter det borde vi få bukt med problemet, säger Hostikka. Den nya lagstiftningen skulle ge Finlands skogscentral rätt att ge en anmärkning åt personen som fyllt i och skickat in en ansökan som saknar grund. – Skickar han eller hon fortsättningsvis in felaktiga ansökningar kopplas Landsbygdsverket in, och personen kan få tillfälligt förbud mot att göra Kemerastödansökningar. Högaktuellt på Kusten – På Kustens område har vi bekymmer med kvaliteten på stödansökningarna, speciellt de ansökningar som gäller första gallring. Efter gallringen är beståndets medeldiameter på stammarna ofta över tillåtna 16 centimeter och även kraven på tillåten övre höjd på beståndet överskrids ofta, säger ledande föredragande Greger Erikslund på Kustens område. Han önskar att skogsfackmännen alltid skulle besöka bestånden i fält och kontrollera att kraven uppfylls innan de sänder in ansökan. – Stöden är inte en automatisk rättighet, vissa kriterier måste uppfyllas. • Text: Marianne Palmgren Skogsförmedling allt populärare Skogsvårdsföreningen Österbottens förmedlingstjänst av skogsfastigheter utnyttjas flitigt. En orsak är fackmännens goda lokalkännedom. Sedan några år erbjuder Skogsvårdsföreningen Österbotten förmedling av skogsfastigheter inom sitt verksamhetsområde. Förmedlingstjänsten sker genom dotterbolaget Ab Skogsfastigheter AFM. Antalet förmedlade objekt har ökat för varje år. – Försäljningen har ökat kontinuerligt och det har varit bråda tider för mig sedan jag började arbeta på Skogsvårdsföreningen Österbotten, säger Ann-Mari Snickars, som tillträdde tjänsten som försäljningssekreterare för drygt två år sedan. Det är hon som har hand om processen kring en förmedling. Processen börjar med att säljaren kontaktar henne eller föreningens skogsvårdsinstruktörer. – Ofta får vi uppdrag i samband med att markägare har kommit i kontakt med våra fackmän på orten, när de har avverkat eller värderat skogen. Det händer också att kunder som inte bor på orten ringer och vill att vi tar hand om förmedlingen. Kartlägger fastigheten När skogsfastigheten har värderats utreder Snickars alla nödvändiga uppgifter, till exempel lagfart och om det finns några juridiska hinder för en försäljning. – Vi kartlägger fastigheten, därefter ingås avtal om försäljningen och sedan läggs fastigheten ut till försäljning. Annonseringen sker alltid på vår webbplats, skogsfastigheter.fi, i lokala dagstidningar, på skyltar vid objekten samt per brev till rågrannar. Därefter är det fritt fram för eventuella köpare att börja bjuda. Processen kan i bästa fall ta mindre än en vecka, men ibland drar det ut på tiden. – Om fastigheten är värderad påskyndas processen. Det går också snabbare om säljaren bor i området så att hon eller han kan komma in och skriva under alla nödvändiga papper. Om säljaren inte bor här, vilket ofta är fallet, behöver vi fullmakt och det gör att processen kan dra ut på tiden, förklarar Snickars. Antalet slutförda uppdrag var i fjol 94 och totalt förmedlades 140 fastigheter, som också kan inkludera andra fastigheter, som till exempel bostadstomter. Medelhektaren för uppdragen som Ab Skogsfastigheter AFM förmedlar är 14,9 hektar, det vill säga relativt små fastigheter, i förhållande till andra delar av landet. Det beror på att skogsfastigheterna i landskapet i allmänhet är långsmala. – Vi har många småskiften i landskapet på grund av den typiska strukturen. Söder om Vasa är skiftena mindre medan de blir aningen större ju längre norrut man kommer. Rågrannar intresserade Gallrings- eller förnyelsemogna skogar är mera eftertraktade än plantskogar. I övrigt är det svårt att dra några slutsatser om huruvida ett objekt kommer att säljas snabbt eller om det tar tid. Enligt Snickars spelar läget stor roll. – Finns det aktiva skogsägare som är rågrannar med fastigheten brukar de vara mycket intresserade. Vi skickar alltid information till rågrannarna att en fastighet är till salu. De vill ofta vara med och bjuda. Snickars säger att skogsfastigheterna ofta säljs över det värderade priset. Priserna varierar också beroende på i vilken region och på hurudan plats skogen finns. – I de norra delarna av landskapet betalar man mera för skogen än i söder. Fastigheterna är också större norrut och en orsak kan vara att man är mera inriktad på skogsbruk där än i söder. Ab Skogsfastigheter AFM debiterar 4,6 procent av köpesumman i förmedlingsavgift eller en minimiavgift på 1 400 euro. I arvodet ingår kostnaden för värderingen. • Text och foto: Christoffer Thomasfolk – Ab Skogsfastigheter AFM förmedlar allt fler skogsfastigheter, säger försäljningssekreterare Ann-Mari Snickars. Skogsbruket 9/2014 7 Möjligt odla tryffel i Finland Intresset för tryffelodling är stort i Finland, men fortfarande är antalet stora odlingar begränsat. Truffle-Pro Ab Oy har sålt cirka 10 000 tryffelträd, hälften ek och hälften hassel, och har ungefär ett dussin partnerodlare. Juva Tryffelcenter var först i Finland med att skörda tryffel år 2012. Företaget fick sin första skörd efter bara sex år. – Det är otroligt snabbt, sju till tio år är en mera genomsnittlig tid. Skörden visar att det här med tryffel inte bara är något roligt och spännande, utan att det går att odla Det tar cirka 4–8 månader för tryffelsporerna att mogna och fästa sig vid värdträdets rötter. De ympade träden är färdiga att planteras ut då de är 1–2 år gamla. 8 Skogsbruket 9/2014 tryffel i Finland, säger Truffle-Pro:s vd Lars C. Ingman. Han satt på ett flyg och fördrev tiden med att bläddra i ett in flight-magasin när hans blick föll på en artikel om Christina Wedén från Uppsala som skrivit en doktorsavhandling på temat Gotlandstryffel. Där och då väcktes hans intresse. Men alla han träffade ansåg det vara omöjligt att odla tryffel i Finland. – Om det är omöjligt, då kan det ju rent av vara intressant, tänkte jag då. Vid den här tidpunkten hade Lars och hans fru Eva nyligen flyttat tillbaka till Finland efter tjugofem år i USA, där Lars hade arbetat inom träförädlingsindustrin. De ha- de köpt en segelbåt och tillbringade mycket tid i den åboländska skärgården. – Vi såg många små, övergivna åkrar. Det var då tanken slog mig, om tryffeln klarar sig på Gotland, varför skulle den inte göra det här? Under ett par års tid studerade Ingman all litteratur på temat som han kom över. Han reste världen över för att träffa branschfolk, allt från odlare till experter. Men då han sökte samarbetspartner i de klassiska tryffelländerna som Spanien, Frankrike och Italien var intresset svalt. Finland ansågs ointressant. Till slut nappade ett engelskt företag. – Jag samlade ekollon här i trakten, och sände dem till England. Där ympades de med Bourgognetryffel, Tuber aestivum, som är en svarttryffel. Plantorna kom tillbaka ett år senare och år 2010 utförde vi de första planteringarna. Håll dig borta från skogen För att få till stånd en lyckad odling måste man komma ihåg fyra viktiga tumregler. Den första är att man ska hålla sig borta från skogen. Bra odlingsmark för tryffelträd är ängsmark, betesmark eller före detta odlingsmark. Helst ska inga träd ha vuxit på området under de senaste tjugo åren. – Ett träd kan ha upp till ett tiotal olika rotsvampar. Om man ympar ett träd i skogen med tryffelsporer, kommer tryffeln att utkonkurreras av annan tidigare anpassad mykorrhiza, förklarar Ingman. En annan viktig tumregel gäller jordmånen. Marken bör vara alkalisk med ett pH på 7,5–7,8. Det vanliga är trots allt att marken i Finland är sur. – Men det är inga problem att preparera jorden med jordbrukskalk. Vi har etablerat tryffelodlingar på områden där pH varit 5,5–6. Som mest har vi kört ut nittio ton kalk per hektar, berättar Ingman. Punkt tre berör också den jordmånen. Tryffeln behöver vatten för att växa, men tycker inte om att stå med ”fötterna i blöt”. Tryffeln vill med andra ord ha porös jord att växa i. Den sista och fjärde tumregeln lyder: Skaffa ett viltstängsel. Annars är det risk för att värdträden utsätts för betningsskador. Skörd på tjugo liter per hektar Vad är då lämplig storlek på en tryffelodling? Ingman säger att de odlingar han va- rit med om att etablera har varierat från en halv till drygt en hektar. – Eftersom vi ännu har begränsad erfarenhet, skulle jag rekommendera att man ser hur den första hektaren lyckas innan man gör större investeringar. Det finns odlingar som producerar noll kilogram per hektar. Jag tycker att det är viktigt att vara medveten om att det inte finns några garantier. Ingman tillägger att, om man följer de fyra kriterierna för en lyckad odling och håller ogräset borta, är chanserna för skörd goda. Man brukar uppskatta en genomsnittlig skörd till cirka tjugo kilo per hektar. – Om vi räknar med ett kilopris på femhundra euro, skulle det ge tiotusen euro per hektar. Odlingens storlek bestäms av hur stora årsinkomster man förväntar sig. Låg plantdödlighet Investeringskostnaderna för att anlägga en tryffelodling är omkring 15 000–20 000 euro per hektar. Denna summa omfattar jordbearbetning, anskaffning av plantor och viltstängsel. Plantpriset rör sig kring 15– 20 euro per planta, beroende på hur stor mängd man köper. På en hektar ryms tusen plantor. – Man brukar rekommendera ett avstånd på fyra meter mellan raderna och två och en halv meter mellan plantorna i raderna. Plantdödligheten har varit väldigt låg, endast två–tre procent. – Om man däremot vill beräkna bortfallet utifrån hur många träd som producerar tryffel är det svårare att uttala sig. Alla träd kommer säkert inte att producera tryffel och garanterat inte varje år, säger Ingman. Mogen tryffel avger arom Till skillnad från annan svamp växer tryffel under jorden och är med andra ord inte synlig för ögat. För att försäkra sig om att tryffelmycelet mår bra, och inte konkurrerats ut av andra rotsvampar, tar man regelbundna rotprover från odlingarna. Omogna svampar är luktfria, men då de mognar avger de en stark, kännspak arom. Det är lukten som gör att tränade tryffelhundar, eller tryffelsvin, hittar den mogna svampen. – Med hjälp av gaskromatografi har man kunnat identifiera uppemot tvåhundra olika kemikalier i tryffelaromen. Någon har karakteriserat tryffelaromen som en blandning av lakrits, vanilj, hasselnöt, växellådsolja, smutsigt garagegolv och smutsiga strumpor, skrattar Ingman. Ryska marknaden en möjlighet Trots att Finland är ett land som i princip saknar en tryffelätarkultur tror Ingman inte att avsättningen blir ett problem. – Till en början kommer det att finnas möjligheter till ett bra kilopris här i hemlandet. Men då vi börjar tala om större volymer, tror jag man ska rikta in sig på den internationella marknaden. Ingman ser här Finlands närhet till mångmiljonstaden St. Petersburg som en fördel. – Där finns mycket människor med pengar, och de vill ha nya smakupplevelser. Jag tror att det finns goda avsättningsmarknader nära Finland. Tall och gran som värdträd Hassel och ek är de vanligaste värdträden för såväl vit- som svarttryffel. Eftersom det naturliga ekbältet i Finland är väldigt smalt, innebär det begränsningar. Därför har Lars C. Ingman och Pekka Uusitalo undersökt om det finns möjlighet till andra värdträd för de tryffelarter som klarar det finländska klimatet, det vill säga Bourgognetryffeln och kalktryffeln. – Ett vanligt värdträd för kalktryffeln i Italien är egentligen en tall, Pinus nigra. Nu har vi inte naturliga bestånd av Pinus nigra i Finland, men det är en tallart som nog kan klara sig här, berättar Ingman. I Spanien utgör Pinus sylvestris, det vill säga vår vanliga tall, ett vanligt värdträd för kalktryffeln. Därför har man för ett par år sedan på försök ympat finsk tall med kalktryffel. – Vi är nu i det skedet att vi har tvååriga tallplantor med Tuber borchii inympat. De har också ympat gran med Bourgognetryffel. – I Schwarzwald finns ett fyrtio hektars område av granskog, Picea abies, med kraftigt växande Bourgognetryffel. Det sporrade oss till att experimentera med gran. Ingman berättar att det än så länge ser ut som om ympningen har lyckats. Uttalandet baserar han på svaren från de rotprover som sänts till experter i Europa. – Man kan ju tänka sig en odling med julgranar som är ympade med tryffel. Då använder man sig av ett bälte och hängslen-system; lyckas man inte med tryffeln, har man i alla fall julgranar, skrattar Lars C. Ingman. • Det finns nio olika tryffelarter som är klassade som handelstryffel i Europa. Den dyraste och mest sällsynta är den vita italienska tryffeln Tuber magnatum med ett kilopris på 1 000–3 000 euro/kg, beroende på efterfrågan och säsong. En annan värdefull och erkänd tryffel är den svarta Perigordtryffeln, Tuber melanosporum. Kilopriset ligger här på topp kring jultid och rör sig då kring 1 000–1 500 euro/kg. Också Bourgognetryffeln, Tuber aestivum är mycket uppskattad. Den är en svarttryffel som mognar på sensommaren, eller tidigt på hösten, och kostar mellan 300 och 800 euro/kg. Detta är den tryffel Lars C. Ingman primärt arbetat med och även den art som man hittar i naturen på Gotland och Öland. Den lilla vita tryffeln, Tuber borchii, kallas också för kalktryffel i Finland. De lärda tvistar om huruvida Tuber borchii finns i naturen i Finland eller inte. Ingman säger att det troliga är att det inte finns Tuber borchii som växer vilt, däremot en annan vittryffel, Tuber rapeodorum, som också kallas Nordens tryffel. Tryffel passar mycket bra med allt som innehåller fett, eftersom fettet drar till sig tryffelaromen. Vanliga rätter med tryffel är exempelvis omelett, äggröra, risotto och pastarätter. De flesta tryfflar är känsliga för värme och tillsätts vanligtvis först i slutet av matlagningen. Tryfflarna går också bra att avnjuta råa. TEXT OCH FOTO: MIA BERG-LUNDQVIST Skogsbruket 9/2014 9 När skogar förnyas glöms ofta underväxten bort. Ungefär en fjärdedel av de förnyelsemogna skogsbestånden i södra Finland kan förnyas genom att överståndarna avverkas och genom satsning på underväxten. – Det här kräver att den som fattar beslut om förnyelsemetoden känner till hur en bra och utvecklingsduglig underväxt ser ut. Plantorna i underväxtskiktet ska ha förmåga att återhämta sig, säger skogsrådgivare Mia Stenvall på Finlands skogscentrals kontor i Lovisa. Även avverkningssättet, förnyelsemetoden på den del av förnyelseytan som saknar utvecklingsdugligt plantuppslag, och den totalekonomiska effekten av förnyelsen bör utvärderas. Underväxten – en outnyttjad resurs Inga paraplyplantor Kännetecknande för en underväxt i god kondition är att längdtillväxten inte helt har avstannat på grund av konkurrensen. Ett toppskott som är 5–10 centimeter långt tyder på att underväxten, det vill säga plantan, är i relativt god kondition och att den har förmåga att återhämta sig. – Toppen på en planta i god kondition är vanligen smalare, längre och vassare än på en planta i dålig kondition, säger Stenvall. Toppen på en planta i dålig kondition liknar ett utspänt paraply. Det beror på att den hårda konkurrensen påverkar toppskottet och dess tillväxt mera än kvistarnas längdtillväxt. – Åldern på en planta i underväxtskiktet är inte avgörande för hur väl den återhämtar sig. Även gammal underväxt återhämtar sig, men det kan ta lång tid. Det finns mycket som talar för att det lönar sig att utnyttja en bra underväxt vid skogsförnyelser. För det första har underväxten, den nya trädgenerationen, inte medfört några utgifter för skogsägaren. För det andra blir omloppstiden för nästa trädgeneration kortare då skogsägaren utnyttjar underväxten. För det tredje är det också miljö- och landskapsmässigt en fördel om den gamla skogen inte kalhuggs. – Den här granplantan kämpar för sitt liv för att klara konkurrensen från de stora granarna. En planta av det här slaget återhämtar sig mycket långsamt, säger Mia Stenvall. 10 Skogsbruket 9/2014 Hur ser skogarna ut i din kommun? Finlands skogscentral har sammanställt data över privatägda skogar kommunvis. I uppgifterna är inte medtagna kommunernas och församlingarnas skogar och naturligtvis inte heller statsägda skogar. Gran kommer ofta in på ståndorter som är alltför näringsfattiga. Granarna på fotot har en klart sämre virkesproduktion än tall. Gran reagerar bäst Underväxtens reaktion efter att den friställs består av flera faser. Efter friställningen är tillväxten till en början oförändrad, den kan till och med bli sämre. Hos granar som är i gott skick räcker den här återhämtningsfasen 2–6 år, hos tall 1–3 år. – Plantorna i underväxtskiktet får plötsligt mycket mera ljus efter att de friställts. De kan inte genast anpassa sig till den ljusare miljön, då de har anpassat sig till ett liv i skugga. Bland annat förmår barrens klyvöppningar inte sluta sig helt för att därigenom förhindra en alltför stor avdunstning, förklarar Stenvall. Underväxtskiktets plantor utsätts för stress, och det kan i värsta fall leda till att plantorna dör. Toppskott på minst 5–10 centimeter är ett tecken på att underväxten kommer att reagera när den får mera utrymme. – Barren ändrar inte sin struktur utan träden ska bilda nya barr som passar sig till den nya ljusare miljön. Detta räcker flera år hos barrträd som bara byter en del av sina barr årligen. Avverka på vintern Vintern är vanligtvis den bästa tidpunkten att friställa underväxten eftersom risken för drivningsskador är minst. Torra perioder på sommaren kan också vara bra för avverkning. – På områden där det finns risk för rotröta ska skogsägaren se till att stubbarna blir behandlade med skyddsmedel mot rotröta om avverkningen utförs när marken inte är frusen. Stenvall uppmanar skogsägare, som vill bygga vidare på underväxten, att se till att plantor som är högst fem meter höga inte skadas. Tillväxten och avverkningsmöjligheterna de följande decennierna är beroende av dessa träd. – Ju strängare köld, desto lättare skadas plantorna. Om plantorna sticker upp genom snön, borde avverkningen inledas när det är töväder eller svag köld. Även högsommar, sensommar och tidig höst är bra tidpunkter för avverkning på bärande mark med tanke på plantorna. På försommaren, under savperioden, ska man vara speciellt försiktig vid avverkning i grandominerade skogar. Då fläks barken lätt loss på de träd som blir kvar. • Uppgifterna presenteras i tabellform. Det finns uppgifter över • skogsmarkens fördelning på skogstyper • virkesvolymen enligt virkessortiment • utvecklingsklassfördelningen • skogens tillväxt • föreslagna avverkningar i hektar • föreslagna skogsvårsåtgärder i hektar För till exempel Kimitoön anges att • 83,3 procent av skogsmarken är privatägd • virkesvolym i medeltal är 109 m³/ha • tillväxten i medeltal är 5,9 m³/ha/år • 345 ha skog borde första gallras • 1 035 ha skog är avverkningsmogen • 801 ha plantskogar borde slyröjas För Vörå är motsvarande siffror • 81 procent av skogsmarken är privatägd • virkesvolymen i medeltal är 110 m³/ha • tillväxten i medeltal är 4,4 m³/ha/år • 675 ha borde första gallras • 1 104 ha är avverkningsmogen • 631 hektar borde slyröjas Du hittar informationen enklast genom att gå in på skogscentralen.fi och som sökord skriva ”alueellinen metsävaratieto”. • Har du synpunkter på tidningen? Text och foto: Gerd Mattsson-Turku Du kan ge respons per e-post till [email protected] eller per post till adressen Skogsbruket, c/o Oy Nordinfo Ab, Lillviksvägen 6, 02360 Esbo. Källa: Alikasvokset metsänuudistamisessa, Metsälehti Kustannus; Råd i god skogsvård, Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio Du kan också ringa redaktionen direkt, våra kontaktuppgifter finns på sidan 3 i tidningen. Skogsbruket 9/2014 11 Foto: Timo Pukkala Impopulära lövträd kan vara nyttiga Glasbjörk och al klassas normalt som mindre värdefulla trädslag. Det finns ändå forskare som är av annan åsikt. – En generation med lövträd har också en positiv effekt på skogens hälsa med tanke på rotrötan. Ökar tillväxten Pukkala ger ett exempel på granens diametertillväxt i ett rent granbestånd och i ett bestånd som består av gran och björk. – I ett rent granbestånd, med medeldiametern 10 centimeter, är diametertillväxten 1 centimeter på fem år. I ett blandbestånd med lövträd är diametertillväxten nästan 1,4 centimeter på fem år, dvs. fyrtio procent större. Först när granstammens diameter är 30 centimeter tar blandskogens positiva effekter slut. De här siffrorna baserar sig på siffror från mätning av 28 000 träd. Pukkala visar siffror på virkesproduktionen under en tjugoårsperiod efter första gallringen i en skog på blåbärstyp (MT). – Om ett bestånd med glasbjörk eller al har uppkommit på naturlig väg och är fullslutet kan det löna sig att satsa på dem, men omloppstiden ska vara kort, säger professor Timo Pukkala vid Östra Finlands universitet. Som blandträdslag har glasbjörk och al positiva effekter på barrträdsbestånd. – En blandskog med barrträd och lövträd har en större virkesproduktion än en skog som bara består av ett barrträdslag, säger Timo Pukkala. Granens tillväxt ökar och dessutom förbättrar alen växtplatsen tack vare sina rotknölar som innehåller kväve. Förutsättningarna för naturlig förnyelse av gran ökar också. Virkesproduktion, m3/ha/år Gran (2/3) - Tall (1/3) Gran 2/3 - Vårtbjörk (1/3) Tall Tall - Gran - Vårtbjörk Gran Tall (2/3) - Vårtbjörk (1/3) Gran (2/3) - Glasbjörk (1/3) Vårtbjörk Fördelar med blandskog Glasbjörk Källa: Timo Pukkala 12 Skogsbruket 9/2014 0 1 2 3 4 5 6 – I en blandskog med 2/3 gran och 1/3 vårtbjörk är virkesproduktionen nästan sju kubikmeter per hektar och år. Av den siffran står blandskogseffekten för en kubikmeter. I en blandskog med 2/3 gran och 1/3 glasbjörk är virkesproduktionen 5,5 kubikmeter per hektar och år. Även glasbjörk går alltså an som blandträdslag i en granskog. Slutavverkning vid 17 centimeter Enligt Pukkala lönar det sig att driva upp rena glasbjörksbestånd som uppkommit på naturlig väg på marker av blåbärstyp (MT) tills medeldiametern är 17 centimeter. I sina beräkningar har Pukkala utgått från att priset på björkmassaveden är 15 euro per kubikmeter och priset på björkstock 30 euro per kubikmeter. Råmarkens värde har varit 1 000 euro i beräkningarna. Om glasbjörken har förutsättningar att växa vidare och producera stock, lönar det sig naturligtvis att låta den växa vidare. – Däremot lönar det sig sällan att driva upp rena albestånd som uppkommit på naturlig väg. Alens lönsamhet är klart sämre. Skogsägaren borde få minst 20 euro per kubikmeter för att det ska löna sig att dra upp albestånd på mark av blåbärstyp (MT). Enligt Timo Pukkala kommer granunderväxt ofta in på naturlig väg i bestånd av olika slag. Skogsägaren kan steg för steg ändra trädslagsförhållandena. • Text: Gerd Mattsson-Turku 7 Nu ska gräset trampas Planterade du skog i våras? Då återstår ett viktigt moment som bör utföras nu under hösten – nämligen att trampa gräs runt trädplantorna. – Att trampa gräs är en viktig åtgärd efter planteringen. Det gäller i synnerhet på bördiga marker där det växer mycket gräs, säger Anders Hjortman, skogsvårdsinstruktör vid Skogsvårdsföreningen Österbotten. Vi befinner oss i Replot på en gammal åkermark som Olavi Kannelhovi beslöt att förvandla till skog i våras. Gräset har vuxit högt under sommaren och markägaren bjuder på en demonstration. – Så här brukar jag göra. Jag går till varje planta och trampar ned gräset runt den. På det här viset hamnar plantan inte i skuggan av gräset och klarar vintern bättre, säger han, och går vidare till nästa planta och trampar. Hjortman poängterar vikten av att grästrampningen sker innan snön börjar falla. – På hösten har gräset vuxit mycket och faller åt sidan och kan ta med sig plantan så att den böjs ner mot marken. När det snöar ligger plantan under snön och kan stryka med eller ha svårt att ta sig upp nästa vår. En del klarar sig, men många plantor kan förstöras på det här viset. Trampa på hösten – Jag vill hävda att det är lönlöst att plantera om den här åtgärden inte vidtas under hösten. Det är mycket viktigt att man trampar gräs inför vintern. Den bästa tiden är kring älgjaktstider när gräset har gulnat, säger Anders Hjortman. Aktiva skogsägare är medvetna om att grästrampandet är en viktig del av plantskogsskötseln och att det bör ske i 3–4 års tid, eller så länge gräset växer högre än plantan. – De som inte har tid att trampa själva kan ta kontakt med skogsvårdsföreningen. Vi utför även grästrampning för skogsägarnas räkning. Att trampa gräset är det vanligaste och billigaste alternativet. Men det är också möjligt att placera en pappbit med ett hål i mitten kring plantans bas, för att förhindra att det växer gräs nära plantan. – Pappen förmultnar efter några år och Olavi Kannelhovi (t.v.) har märkt ut plantor med käppar. Skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman anser att de är ett bra sätt att underlätta arbetet. Käppen gör det lättare att hitta plantorna när gräset ska trampas på hösten. då behöver markägaren inte trampa gräs. Men det är en betydligt dyrare metod och därför trampar de flesta, konstaterar Hjortman. Det kan vara svårt att hitta plantorna i samband med grästrampningen. Olavi Kannelhovi har varit med om det tidigare, men i år har han testat att märka ut plantorna med käppar. Till det använder han plantmärkningskäppar som tillverkas av Siekkelin Saha. Logisk märkning – Jag har länge funderat på att det skulle vara bra med någon form av märkning av plantorna så att man hittar dem. Det kan ta mycket lång tid att hitta plantorna i gräset. I somras kom jag i kontakt med den nya produkten, berättar Olavi Kannelhovi. Han köpte 2 000 käppar och till den här planteringen har han använt cirka 200 av dem. – Eftersom det är en gammal åker, som jag har planterat på, står plantorna i raka rader. Jag har käppar i början, i mitten och i slutet av varje rad. Nu hittar jag plantorna direkt, och jag kommer att använda käpparna på nytt när jag planterar ny skog. Att ha ett system för hur käpparna placeras är viktigt, anser Kannelhovi. – Jag har placerat käpparna öster om plantorna. På så sätt vet jag alltid var plantan är. Skogsvårdsinstruktör Anders Hjortman välkomnar den nya produkten. – Jag har sett tidigare att aktiva skogsägare tillverkat egna käppar, men det är tidskrävande. Att det finns en färdig produkt, som dessutom är målad så att den syns, är mycket positivt. Käpparna underlättar definitivt grästrampningen. Enligt Keijo Siekkeli vid Siekkelin Saha har efterfrågan på käpparna varit stor. Käppen har utvecklats i cirka ett år och kom ut på marknaden i våras. – Vi är mycket positivt överraskade över den stora efterfrågan och våra kunder är nöjda med produkten. Nu har vi ett lager med käppar och leveranstiden är bara några dagar, säger han. Kostnaden per käpp är tio cent, exklusive mervärdeskatt och eventuell frakt. • Text och foto: Christoffer Thomasfolk Skogsbruket 9/2014 13 Trä är framtidens material Trä som råvara får nya användningsområden. Snart kanske vi får se goretex-liknande tyger och avancerade förbandsmaterial med förädlade former av cellulosa som råvara. För att det ska ske måste materialets ytegenskaper ändras. Vi har träffat en forskare som studerar nanocellulosafibrernas ytor. Med rätt ytmodifiering av trä kan man framställa lätta, starka eller lufttäta plastliknande material eller alternativt göra träytor vattentåliga. – Mitt specialområde är bioprodukternas kemi, i synnerhet träförädlings-ytkemi. Det betyder att jag forskar i ytor, närmare bestämt cellulosafibrernas ytor, säger professor Monika Österberg på Aalto-universitetets avdelning för träförädlingsteknik i Otnäs. Till hennes forskningsområde hör att utveckla nya sätt att utnyttja trä, inom både medicin och hållbarhetstänkande. Österbergs sätt att utveckla nya material från träpolymerer är genom att påverka deras yt egenskaper. Just nu har hon flera, helt skilda forskningsprojekt på gång. Nya forskningsområden Tyngdpunkten inom forskningen i träförädlingskemi har förskjutits under de senaste tio åren. Den renodlade papperskemin är på tillbakagång, bland annat därför att den finländska pappersindustrin har tvingats till stora nedskärningar. – När jag började forska handlade det mycket om att göra starkare papper, nu handlar det mer om att göra nya material. Forskningen om förpackningsmaterial fortsätter troligen att vara populär, och också forskningen om att utveckla de gamla traditionella sätten att använda trä. Hållbarhetstänkandet har överlag blivit allt viktigare. I sin forskning jobbar Monika Österberg konsekvent med att hitta hållbara lösningar. – Det räcker inte med att man använder förnyelsebara råvaror, som till exempel cellulosa, om råvaran sedan behandlas med icke-hållbara metoder och ämnen. Helst ska modifieringen gå att göra i vatten, och med hjälp av andra naturliga ämnen. Avsikten är att allt ska vara hållbart, inte bara delar av processerna. Forskningen om nanocellulosa är ett aktivt forskningsområde och det finns hopp om att nanocellulosa ska kunna användas till många olika saker. Ett användningsområde är förpackningar. Av nanocellulosa kan man framställa tåliga, lufttäta filmer som kunde ersätta plaster. – De blir väldigt täta och släpper inte igenom luft eller fukt om man behandlar dem rätt. Problemet och fördelen med cellulosa är Den som ska jobba i ett träkemiskt laboratorium måste ha god finmotorik för att kunna hantera små partiklar. Här preparerar Monika Österberg ett prov som ska vägas på en kvartskristallmikrovåg. 14 Skogsbruket 9/2014 att det reagerar med vatten, alltså måste det modifieras för att hålla vatten. För att se om en ytbehandlingsmetod fungerar behövs avancerade instrument med vilka man kan studera förändringar på ytor på molekylär nivå. – Vi kombinerar olika metoder för att studera absorption, ytkemisk sammansättning och ytstruktur bland annat med hjälp av atomkraftsmikroskopi. Atomkraftsmikroskopi heter så eftersom man kan få bilder med atomupplösning, vilket innebär att man kan se extremt små partiklar och studera ytor i detalj. Atomkraftsmikroskopet är ett så kallat svepsensormikroskop som fungerar så att en spetsig nål fäst på en känslig fjäder sveper över provet och en bild byggs upp då nålen reagerar på höjdskillnader i provet. Atomkraftsmikroskopi kan också användas till att mäta växelverkan mellan ytor. Bättre funktion Forskningen i träanvändning handlar inte bara om att hitta nya användningsområden utan också om att förbättra träets förutsättningar att fungera på redan vedertagna användningsområden. Österberg deltar i det tvärvetenskapliga projektet Wood Life, som syftar till att minska energiförbrukningen genom att använda mera trä i inredning. – Vi kan utnyttja att trä leder värme dåligt, vilket gör att det känns varmare. Trä ytor kan också utjämna snabba ändringar i luftfuktighet. Tanken är att eventuellt kunna dra ner inomhusvärmen genom att använda mer naturliga trämaterial. Också arkitekter och miljöpsykologer deltar i projektet, som leds av en professor i träteknik. Min uppgift är att fundera på hur man kunde modifiera träytor så att träet fungerar ännu bättre för ändamålet, till exempel genom att göra träytorna vattentåliga eller lätta att rengöra. Förädlad cellulosa hjälper patienter Monika Österberg leder ett litet team med forskare på olika nivåer på Aalto-universitetet, och räknar upp några saker som speciellt intresserar henne inom det träförädlingskemiska området: – Nanocellulosa är en sak förstås, det kan bli nya kompositer. Jag har studerat nano- Monika Österberg har jobbat på Aalto-universitetets institution för träförädlingskemi i Otnäs i Esbo sedan 2012. cellulosa under de senaste tio åren och vill göra starka och lätta material, att använda i till exempel bilar och flygplan. När de inte väger så mycket kunde man minska bränsleåtgången. Hon tror att textilier framställda av träfibrer, eller snarare av upplöst cellulosa, kommer att bli ett viktigt forskningsområde i Finland. – Trä kommer kanske att kunna ersätta bomull som cellulosaråvara för textilier i framtiden. Vi hoppas att vi ska kunna utveckla ekologiska, hållbara goretextyger. Det går att modifiera ytan på textilier för att göra dem mer antibakteriella eller vattenavstötande. Också inom medicinen och läkemedelsbranschen är träpolymerer på frammarsch. Mätteknikerna, som Österberg använder i sin forskning, är till nytta inom medicinen. – Träpolymererna kan mycket väl användas inom medicin, eftersom kroppen inte Definitioner: Nanocellulosa, eller egentligen nanofibrillär cellulosa, är tunna, 5–20 nm tjocka och några mikrometer långa fibriller som framställs genom att spjälka cellulosafibrer. Lignin är en polymer med bindande egenskaper, och finns i växters cellväggar. Ett skärbräde av trä är mer hygieniskt än ett plastskärbräde på grund av ligninerna och andra ämnen i träet som har antibakteriella egenskaper. har något emot lignin och cellulosa, de stöts inte bort. Jag deltar i ett nytt Finlands Akademi-finansierat projekt, där vi kommer att studera växelverkan mellan levande celler och bland annat nanocellulosa. Forskningsresultaten kan komma att användas för framställning av till exempel ersättande mjukdelar och skyddande hudlager för brännskador eller kroniska sår som inte läker. Med hjälp av dem kan det gå att minska antalet djurförsök när man testar läkemedel. Det är ett fyraårigt projekt som börjar i höst, och Österberg samarbetar med en professor i farmaci på Helsingfors universitet. – Jag har också ett samarbetsprojekt med forskare från Australien. Vi försöker hitta en nanocellulosaform som kan fungera som ersättning för bortslitet brosk i knäleder. – Förutom cellulosa är lignin en annan intressant träpolymer som jag hoppas skulle hitta fler användningsområden. Jag har just påbörjat ett projekt där vi framställer ligninnanopartiklar som kan användas till exempel vid läkemedelstransport i kroppen. Forskar och undervisar Monika Österberg gillade naturvetenskaper och kemi redan i skolan. – Men det blev mycket roligare på universitetet, när det inte mer var så svart-vitt och man fick göra experiment istället för att plugga text. Hon tog sin magisterexamen på HU, och skulle egentligen bli lärare, men började istället läsa polymerkemi. – Jag flyttade till Stockholm och doktorerade i ytkemi på Kungliga Tekniska Hög- skolan. Som professor på Aalto-universitetet började jag år 2012. Nu har jag en egen liten forskargrupp och är nöjd med det. Jag satsar mycket på handledningen. Till Monika Österbergs forskargrupp hör två doktorander, en gästdoktorand, en studerande som håller på med sitt diplomarbete, och en postdoc, det vill säga en forskare som avlagt sin doktorsexamen. – Det är roligt att få jobba med unga mänskor, bäst tycker jag om att handleda unga doktorander och se dem bli experter på sitt område, färdiga att gå ut i världen på egen hand. Jag undervisar mycket, både på kandidat- och magisternivå. Det är nyttigt att undervisa, för då lär man sig själv, men det är tidskrävande. I sin forskning använder Monika Österberg mest inhemska trädslag. Hon påpekar att användningsområdena är oändliga. – Björk är bra för framställning av nanocellulosa, finländska trädslag passar överlag bra till möbler. Forskningsmässigt har jag egentligen ingen favorit, men jag gillar tall. Privat tycker jag inte om björkar, jag har flera på gården och de skräpar ju ner året om. Österberg har några patent, som utvecklats i en forskargrupp tillsammans med UPM, om modifiering av nanocellulosa. – Patent får man kanske främst om man jobbar i industrin, för oss forskare är det oftast viktigare att publicera våra forskningsresultat så snabbt som möjligt. Forskningsresultaten som vi kom till i industriprojekten har vi inte publicerat än, därför kan jag inte säga så mycket om dem. • Text OCH FOTO: Åsa Nyman Skogsbruket 9/2014 15 FOTO: HEIMO RAJANIEMI Flygekorrar stoppar avverkning Fem–sex meter upp på den grenfattiga granstammen finns en stor holk. Piff och Puff verkar inte vara hemma, men efter en stunds letande nedanför trädet hittar Johnny Fagerholm några gryn av spillning från flygekorrar. – Så här ser de ut. Det är svårt att få syn på själva flygekorrarna, men man kan hitta spår efter dem, säger Fagerholm, som arbetar som skogsvårdsinstruktör på Skogsvårdsföreningen Österbotten. – Holken har någon satt upp utan att fråga mig, säger skogsägaren Ingemar Nynäs och pekar uppåt. Han hade planerat att låta hugga skogsskiftet på 1,6 hektar i Larsmo och gjorde 16 Skogsbruket 9/2014 som brukligt en avverkningsanmälan i oktober 2011. – Det skulle ha gett omkring 20 000 euro i intäkter. Som skogsägare är det en del av min inkomst och skogen behöver förnyas för kommande generationer. En 80-årig granskog mår inte bra utan åtgärder, förklarar Nynäs. Planerna stötte på patrull när det fanns uppgifter om att flygekorrar bor i området. NTM-centralens biolog gjorde ett besök i skogen och beslöt att 1,36 hektar skulle skyddas från avverkning. Ingemar Nynäs lämnade in besvär till Förvaltningsdomstolen och fick avslag i februari 2013. Då gjorde han ett nytt försök till NTM-centralen och föreslog begränsningar i avverkningen. – Jag föreslog att vi skulle hugga skiftet i skärmställning och spara dungar med lövträd, precis som det rekommenderas i en rapport från Larsmo kommun och i riktlinjerna från Miljöministeriet. Jag gallrade för hand på 1980-talet och det har kommit upp nya träd i luckorna. Det visar att det går att förnya skogen på naturlig väg i etapper, berättar Nynäs. Flygekorrar är skygga djur, men spår av dem kan man hitta under boträdet. foto: Johan Svenlin Tidigare har flygekorrar hindrat stora infrastrukturbyggen, men på senare år har allt fler skogsägare fått avslag på sina avverkningsanmälningar. I Larsmo har kommunkartan fått nya habitat inritade och flera skogsskiften har belagts med avverkningsförbud. Falska alarm Att flygekorrar åberopas för att freda skogspartier från avverkning är ganska nytt, åtminstone i Österbotten. I Larsmo gav kommunen ut en rapport om flygekorrbeståndet år 2011. Rapporten hade sammanställts av en grupp lokala biologer och den slog ned som en bomb bland skogsägare i Larsmo. De fick se ett stort antal flygekorrhabitat inritade på kommunkartan. – Vi tyckte att det var konstigt att varken markägare eller skogsvårdsföreningen hördes i utredningen. Det drogs väldigt långtgående slutsatser och det finns påståenden som saknar verklighetsgrund. Till exempel står det att med nuvarande avverkningstakt kommer all blandskog i Larsmo att vara avverkad innan 2020. Det är helt befängt, säger Johnny Fagerholm. I svallvågorna av rapporten kom nya iakttagelser av flygekorrar från allmänheten. En stor del av dessa visade sig vara ogrundade. – Det finns fall där skogsägare fått finna sig i att vänta två–tre år för att någon sommarstugeägare i närheten meddelat NTMcentralen att det finns flygekorrar i området. Efter att det konstaterats vara falskt alarm har skogsägaren fått sitt tillstånd att avverka, men det känns frustrerande att sitta och vänta flera år på att få avverka och dessutom är det kostsamt för alla parter att lägga tid och möda på att förhandla, anser Johnny Fagerholm. I Larsmo ingår en tiondel av skogsarealen i Natura 2000-programmet. Av Ingemar Nynäs sammanlagda skogsägor ligger femton hektar skyddade, bland annat i Natura 2000. Att ansöka om statlig ersättning för skiftet med flygekorrarna är inget alternativ för honom. – Jag har aldrig hört om någon som verkligen fått ersättning därifrån. Dessutom finns en självrisk på 4 000–5 000 euro som skulle äta upp en eventuell ersättning, säger Nynäs. Mera lockande är en tidsbunden fredning på till exempel tio år. – Förhållanden kan ändra på tio år. Jag vill inte heller att jakt- och fiskerätten ska gå förlorad, säger Nynäs. Döda träd ökar mångfalden Av de biologer som gjorde NTM-centralens inspektion har den ena fått nya uppgifter. Den andra har inte svarat på Skogsbrukets kontaktförsök per e-post och telefon. Johanna Kullas, överinspektör på NTMcentralen i Sydösterbotten, svarar på ett allmänt plan. Hon har personligen inte besökt Ingemar Nynäs skifte i Larsmo, men hon och hennes kollegor i Österbotten hanterar årligen ett hundratal fall där flygekorrarnas och skogsägarnas intressen kolliderar. – I en tredjedel av fallen handlar det om gallring, där vi kan fatta snabba beslut utan att besöka platsen. I gallringsfigurer bör man bevara bo- och matträd, men när det gäller kalavverkning är det nödvändigt att lämna en orörd skyddszon från de boträd och rastträd som flygekorren använder. Radien varierar och det beror bland annat på trädbeståndet och topografin som har inverkan på föröknings- och rastplatsens stormfasthet. Oftast lämnar man en zon på 20– 30 meter, och förbindelser till de viktigaste matområdena och skogsområdena i närheten, förklarar Johanna Kullas. När det gäller kalavverkningar besöker någon på NTM-centralen alltid skogsskiftet för att göra en bedömning. – Om skogen uppfyller kriterier som en gammal skog är det möjligt att frivilligt freda området via METSO-programmet. Annars kan man ansöka om ersättning. Om förbudet att förstöra eller försämra föröknings- eller rastplatsen orsakar betydande olägenheter för ägaren, har han rätt att få ersättning av staten i enlighet med naturvårdslagen, säger Johanna Kullas. Johnny Fagerholm och Ingemar Nynäs intygar att skogsägare och skogsorganisationer inte har något intresse av att förstöra eller äventyra flygekorrens eller andra arters överlevnadsmöjligheter. – Vi följer de regler och beslut som fattas, men de ska vara objektiva och följa de lagar och regler som gäller, säger de. När det gäller värdet på de aktuella skiftet i Larsmo har skogsägaren och biologen olika synvinklar. – Där står skogen och ruttnar utan att jag som skogsägare får några pengar. En del träd har redan fallit omkull och höststormarna kommer säkert att fälla fler, suckar Ingemar Nynäs. – Döda träd är också viktiga för den biologiska mångfalden. Det finns bland annat insekter och svampar som lever på gamla träd och på sitt sätt bidrar till en förnyelse. Men biologen och skogsägaren har inte alltid samma sätt att se på saken, konstaterar Johanna Kullas. • Text: Johan Svenlin Johnny Fagerholm (t.h.) och Ingemar Nynäs tycker att flygekorren är en del av naturen, men i vissa fall har den blivit överbeskyddad. – Vi följer givetvis de myndighetsbeslut som fattas, men de ska vara objektiva och i enlighet med gällande lagar och regler, säger Fagerholm och Nynäs. foto: Johan Svenlin Han är besviken på bemötandet från NTM-centralen. – De verkade ha bestämt sig på förhand. Attityden var nonchalant och de saknade förståelse för mina argument. Skogsbruket 9/2014 17 Jämför tjänsteproducenternas anbud För den som beställer ett arbete av någon är det bra att be om anbud av flera tjänsteproducenter. Inom skogssektorn finns det ett nätverk av organisationer och företag som erbjuder olika tjänster. Här kommer några tips om hur man kan gå tillväga. Formulera ett anbudsunderlag. Se till att anbuden ges i samma enhet, så att priserna går att jämföra. Priset är viktigt, men service och bemötande kan också vara viktiga. I fråga om till exempel röjning kan priserna variera från några hundra till 1 000 euro per hektar, beroende på hur tät ungskogen är och hur grova stammarna är. Ett skogsbesök är nödvändigt för att den som ger ett anbud ska veta hurdan ungskog det är fråga om. Uppgifterna i en skogsbruksplan räcker inte som grund för ett seriöst anbud. Det är viktigt att beställaren och tjänsteproducenten tillsammans går igenom vilka kvalitetskrav som ska gälla för arbetena, vad som ska göras och hur det ska göras. ”Varför” är ett nyttigt ord. I avtalet kan man, i fråga om kvaliteten, exempelvis skriva in att arbetet ska utföras i enlighet med Råd i god skogsvård. När beställaren och tjänsteproducenten har ett skriftligt avtal om kvalitetskraven, är det också lättare att fastställa slutresultatet. I skriftliga avtal för till exempel röjning bör parterna komma överens om och skriva in • kontaktpersoner med telefonnummer och e-postadress • hur behandlingsytan avgränsas • hur arbetet utförs • en uppskattning av inkomster och utgif- ter för skogsägaren • tidpunkten för arbetet och en uppskatt- ning av när det börjar och slutar • kvalitetskriterier och förfaringssätt om kvalitetskraven inte uppfylls • eventuella andra önskemål som skogs- ägaren har. • Text: Gerd Mattsson-Turku 18 Skogsbruket 9/2014 Torbjörn Nikus. Dyr läropeng Torbjörn Nikus har bittert fått erfara vad det betyder att inte be om anbud. – För ett par år sedan lät jag göra en skogsbruksplan för ett skogsskifte på 17 hektar. Planen kostade 273 euro. I våras behövde Nikus en värdering av skogsskiftet inför ett generationsskifte. – Jag trodde att jag skulle få värderingen till ett överkomligt pris eftersom ingenting hade gjorts i skogen efter att jag fick skogsbruksplanen. Jag ringde samma person som hade gjort skogsbruksplanen och beställde värderingen av honom per telefon. Nikus säger att personen i fråga kanske berättade hur han skulle debitera för värderingen av skogen. – Jag hade den uppfattningen att det bara var att printa ut en ny plan efter att virkespriser och priserna på skogsmarken matats in och tillväxten lagts till. Döm om min förvåning när räkningen kom. Priset var 565 euro och värderingen var ett skrivbordsarbete. Jag hade inte bett om ett skriftligt anbud, så det vara bara att betala räkningen. Nu vet Torbjörn Nikus att han kunde ha vänt sig till andra aktörer för att få skogsvärderingen gjord. – Jag betalade sannolikt ett pris som var två gånger det normala. Det har mina egna sonderingar i efterhand visat. • Text: GM-T Livlig handel med skogsfastigheter Medianpriset på skogsmark under årets första halva var 2 570 euro per hektar, det samma som i fjol. Det osäkra ekonomiska läget syns inte i handeln med skogsfastigheter, visar Lantmäteriverkets statistik. – Medianpriset ger den bästa uppfattningen om vad priset på skogsmark i genomsnitt är, förklarar Esa Ärölä på Lantmäteriverket. Medianpriset är den köpesumma i en mängd som storleksmässigt ligger så att det finns lika många köpesummor som är större än och lika många som är mindre än medianen. – Ett nytt fenomen är köp av stora skogsområden, som ofta omfattar flera hundra hektar, och där säljaren ofta är ett skogsbolag. Under första halvåret sålde skogsbolagen många stora skogsområden i framför allt norra Österbotten, norra Karelen och Kajanaland. Under det första halvåret var medianpriset på skogsmark 2 570 euro per hektar. Antalet skogsköp som gällde enbart skogsbruksmark var femton procent högre än under motsvarande period i fjol, totalt gjordes 1 400 rena skogsköp. Med rena skogsköp avses köp som inte skett mellan släktingar och inte heller innehåller lösöre eller förbehåll om rätt till sytning. Skogsbruksmarken var dyrast i landskapet Egentliga Tavast- land, 5 400 euro per hektar, och billigast i Lappland där en hektar kostade 900 euro. Ärölä påpekar att de skogar som säljs har ett lägre virkeskapital än normala skogar. – Skogsägaren har vanligtvis avverkat stockskogen och grövre gallringsskog innan han säljer sin skogsfastighet. En stor andel plantskog är ett typiskt drag för de skogsfastigheter som säljs. Det är bra att notera att köpeskillingsstatistiken vanligtvis inte som sådan lämpar sig för värdering av enskilda skogsfastigheter. • Text: Gerd Mattsson-Turku Priset på åkermark Priset på åkermark är på samma nivå som i fjol. Medianpriset på åkermark var 8 400 euro per hektar. De dyraste åkrarna fanns i Egentliga Finland där en hektar kostade 12 700 euro. Lantmäteriverket publicerar köpeskillingsstatistik över fastigheter två gånger per år. Uppgifterna kommer från de uppgifter köpvittnen lämnat. På lantmäteriverkets webbplats lantmateriverket.fi finns även statistik över bland annat köpesummor för strandtomter, fritidsfastigheter, fastigheter med enbart odlad mark och över hur många fastigheter som köpts av utlänningar. • Priset på skogsmark i olika områden 1985–2014 (medianpriser, euro/hektar): Område 1: Nyland, Egentliga Finland, Satakunta, Egentliga Tavastland, Birkaland, Päijänne-Tavastland, Kymmenedalen, Södra Karelen, Åland Område 2: Södra Savolax, Norra Savolax, Norra Karelen, Mellersta Finland, Södra Österbotten, Österbotten, Mellersta Österbotten Område 3: Norra Österbotten, Kajanaland Område 4: Lappland LKI= Levnadskostnadsindex Sålda fastigheter med enbart skogsbruksmark per skogscentralområde (obebyggda, över 2 hektar): Källa: Lantmäteriverket 2–4,99 hektar 5–10 hektar Över 10 hektar St Medelareal, ha Pris e/ha (median) St Medelareal, ha Pris e/ha (median) St Medelareal, ha Pris e/ha (median) Åland *) - - - 1 - - 2 - - Sydkusten 5 3,7 4 286 3 6,4 4 300 4 18,5 4 439 Österbotten 36 3,5 2 744 29 7,3 3 000 43 26,0 2 482 Sydvästra Finland 34 3,3 4 756 51 7,2 4 000 67 20,8 3 896 Tavastland-Nyland 18 3,1 4 350 30 7,1 5 536 39 29,1 3 990 Södra och Mellersta Österbotten 60 3,3 2 614 55 7,1 2 161 110 26,0 2 195 Hela landet 343 3,4 2 970 402 7,2 2 936 913 36,8 2 318 *) När antalet köp i ett område är mindre än tre, ges inga uppgifter. Medianpriset för alla tre skogsköp på Åland är 2 250 euro per hektar. Skogsbruket 9/2014 19 Skogsbruksplanen kräver nä Ny 3D-teknik, som laserskanning, har gjort det möjligt att snabbare än tidigare få en översikt över landets skogsbestånd, men för att få tillförlitliga uppgifter till en skogsbruksplan behövs ännu en inspektion i det berörda skogsskiftet. Många skogsägare har svårt att se värdet på sin skog för alla träd som står i vägen. För att veta vad man ska göra med sitt gröna guld behöver man få en skogsbruksplan. Den står virkesuppköpare till tjänst med, eftersom skogsindustrin gärna aktiverar skogsägare för att få veta vilka tillgångar som finns och när de kan skördas. – Skogsbruksplanen är ett bra hjälpmedel för alla parter. När man diskuterar i telefon är det bra att ha en gemensam referenspunkt, så att man pratar om samma sak. Många vill ännu ha sin skogsbruksplan i pappersform för att kunna bläddra och få en konkret bild av sina skogstillgångar, säger Greger Nybäck, skogskundsansvarig på UPM Skog i Österbotten. I skogsbruksplanen får skogsägarna en lägeskoll och en agenda för hur de ska förvalta sin skog. För att samla in alla nödvändiga uppgifter rycker en skogsexpert ut med sin karta och sitt relaskop och mäter upp beståndet. Det är bra att ha en höjdmätare också så att ögat inte luras, och kanske en tillväxtborr. Ute i terrängen mäts bland annat medelhöjd på stammarna och på så sätt får man mycket noggranna uppgifter om hur beståndet mår och när det är redo för avverkning. Håller högst tio år Uppgifterna sammanställs i en rapport, en skogsbruksplan, där det beskrivs vad som finns, vad som bör göras och med vilken tidtabell. I planen får skogsägaren även en uppskattning av hur många kubikmeter som kommer att kunna skördas utifrån åtgärderna som föreslås. Även kostnader för planteringar och röjningar ingår. – Exakt hur många euro ett skifte komDet finns stora förhoppningar om att inventering med laserskanning ska ge noggranna uppgifter, men för att få en tillförlitlig skogsbruksplan krävs traditionella mätningar, anser Greger Nybäck. 20 Skogsbruket 9/2014 mer att inbringa är svårt att säga eftersom virkespriserna ständigt varierar. Traditionellt har en skogsbruksplan gällt i tio år innan det behövts en uppdatering. Skogen ändrar hela tiden och ju äldre uppgifter man har desto mindre tillförlitliga är de, säger Greger Nybäck. Han känner skogarna runt Nykarleby väl efter att ha rört sig där i 30 års tid. – Lokalkännedomen är viktig, liksom ett långsiktigt förtroende till kunderna. Tidigare kunde jag koncentrera mig på virkeshandeln, men arbetsuppgifterna har ökat och numera ska jag hinna också med skogsvård och planteringar, som tar minst lika mycket av arbetstiden. Femtio gånger större areal På senare tid har också förhoppningarna på laserskanning vuxit och flygningar görs kontinuerligt över landets skogar för att skapa 3D-bilder. Utifrån laserskanning från flygplan, provytor från terrängen och eventuellt andra uppgifter körs informationen ihop och beräkningar om bestånden görs automatiskt. Man räknar med att man med 3D-teknikens hjälp täcker femtio gånger större areal än genom de traditionella inventeringsmetoderna. Genom webbtjänsten minskog.fi, som Finlands skogscentral upprätthåller, har skogsägare möjlighet att se sina laserskannade skiften virtuellt. Där kan skogsägaren också välja vilken aktör som ska få tillgång till uppgifterna och sedan få uppdraget att avverka och köpa upp virket. – Tills vidare handlar det om ett fåtal förfrågningar som kommit in den vägen, men vi hoppas att det ökar aktiviteten hos skogsägare. Vi får en överblick över skogen och kan vid tillfälle kolla upp den närmare. Resultaten varierar Greger Nybäck har haft fall där den nya tekniken lyckats uppskatta bestånd otroligt bra, men också ett fall där ett skifte som avverkats tre–fyra år tidigare inte noterats som avverkat. – Omfattningen av insamlad information är enorm, men man kan inte lita blint på uppgifterna som bygger på laserskanning. De ger en fingervisning om vad som bör göras, men webbtjänstens uppgifter är inte tillräckligt tillförlitliga för att göra exempelvis en avverkningsöverenskommelse. Han tror att skogsbruksplaner även i framtiden kommer att bygga på observationer som gjorts på plats av en skogsexpert. – Det här sättet att samla in information genom laserskanning är ännu ganska nytt. Tekniken utvecklas hela tiden och blir tillförlitligare, men den kommer knappast att ersätta den traditionella inventeringen, säger Greger Nybäck. • TEXT OCH FOTO: JOHAN SVENLIN Kalhyggesfritt skogsbruk – något att tänka på? Finland fick en ny skogslag vid årsskiftet. Med den nya skogslagen får skogsägare flera möjligheter att sköta sin skog. Den största förändringen är att kalhyggesfritt skogsbruk nu jämställs med traditionella skogsvårdsmetoder. Det innebär att man kan använda kalhyggesfritt skogsbruk parallellt med traditionella skogsvårdsmetoder på en fastighet. Det behövs ofta en lång omställningsperiod för att ändra dagens skogar till skogar som sköts enligt principerna för kalhyggesfritt skogsbruk. Det är viktigt att skogen behandlas rätt, för att den ska bli en skog som består av små och stora träd där det aldrig behöver göras kalytor, men ändå generera avverkningsinkomster. Boken Råd i god skogsvård (264 s.) ger svar på alla möjliga frågor om olika skogsvårdsmetoder. Nu kan man sammanjämka olika mål och prioriteringar, som t.ex. intäk- ter från skogen, en rik skogsnatur och ett trevligt landskap utan problem. Råd i god skogsvård utges av Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio. Den kostar 48 euro (inkl. moms). Skogsägare kan dra av priset i skogsbeskattningen. • Förarmiljön i fokus Ponsse presenterade flera nyheter på skogsmaskinmässan FinnMetko i slutet av augusti. – Den feedback vi får från våra kunder är mycket viktig för produktutvecklingen, säger Jarmo Vidgrén på Ponsse. I vår nya modellserie är serviceintervallerna förlängda från 600/1 200 timmar till 900/1 800 timmar. Dessa långa serviceintervaller ökar antalet effektiva arbetstimmar och sänker driftskostnaderna. Ponsse Buffalo, som är en skogstraktor för utkörning av virke, har ett nytt hyttfjädringssystem. Systemet minskar effekten av sidorörelserna som riktas mot föraren, och medför att kroppen påfrestas betydligt mindre än tidigare. Det gör att föraren kan använda högre körhastigheter, i synnerhet vid körning utan last, och arbetet med kranen blir effektivare eftersom systemet håller hytten horisontell. • Ponsse Buffalo. Foto: Ponsse ärkontakt Skogsbruket 9/2014 21 Skogens byggmästare, med sina massiva dammbyggen, kan ställa till det för skogsägare, trots att många ser bävern som en harmlös varelse. Men bävern kan gnaga av stora träd och trädbestånd kan hamna under vatten. Skogsvårdsinstruktör Marko Leppälä på skogsvårdsföreningen i Päijät-Häme, med Padasjoki som sitt ansvarsområde, har precis värderat en skada förorsakad av bäver. Björkbeståndet finns i närheten av Suomenjoki, är dryga två hektar och planterat på en före detta åker. Björkarna har ungefär 30 år på nacken. Nyligen har en första gallring utförts. – Sannolikt flyttade bävern till vattendraget intill beståndet i fjol höstas och började bygga bo snabbt. Vattennivån har höjts, och ungefär en hektar av beståndet har stått under vatten och drunknat. Leppälä berättar att bävrarna i Padasjoki är av arten kanadensisk bäver. De kommer från Evois friluftsområde, från statens marker, och sprids via vattendragen vidare längs sidofårorna. Turligt nog hade skogsägaren tecknat en skogsförsäkring och får ersättning både för beståndets avverkningsvärde och för förväntningsvärdet. Björkarna borde ännu i vinter duga som energived. Nu har bäverns boplats och dammbygge rivits och djuren ser ut att ha flyttat från området. 22 Skogsbruket 9/2014 – Det är inte så att bäverskador är vardagsmat för oss i Päijät-Häme skogsvårdsförening. Det här var första gången på sex år som jag värderade en skada förorsakad av bäver. Marko Leppälä säger att bäverstammen i Padasjoki inte kontrolleras. – Få jagar bäver. I första hand är det skogsägarna som följer med dammbyggena. Blir dammarna för stora förstörs boplatserna. Gissel för skogsägare – För de flesta är bävern en harmlös och fascinerade varelse. Men med sina dammbyggen kan den förstöra mycket för skogsägare och lägga jordbrukarnas åkrar under vatten, konstaterar forskare Kaarina Kauhala på Vilt- och fiskeriforskningsinstitutet. På 1800-talet utrotades den europeiska bävern i Finland. Skinnet var värdefullt och bävern jagades intensivt. På 1930-talet planterades två bäverarter in på nytt, den europeiska bävern, som alltså är en inhemsk ursprungsart, och den kanadensiska bävern, som inte hör hemma i vår natur. Färsk statistik sammanställd av Vilt-och fiskeriforskningsinstitutet visar att de båda bäverarterna finns i ungefär lika stort antal som för tre år sedan, men att de kanandensiska bävrarna ser ut att erövra nya områden västerut. Uppskattningen bygger på uppgifter om antalet aktiva vinterbon, vilka har samlats in via jaktvårdsföreningarna. – Det finns minst 2 400 individer av den Foto: Kaarina Kauhala Kanadabäver erövrar nya områden europeiska bäverstammen och cirka 4 000 individer av den kanadensiska stammen. Europeisk bäver finns i Satakunta, i delar av södra Österbotten, i västra delarna av Birkaland och i Kristinestad i Österbotten. Den kanadensiska bävern finns det mest av i norra Karelen samt i södra och norra Savolax. Ett mindre antal finns i mellersta Finland, i södra Karelen, i Kajanaland samt i Tavastland. – Den europeiska bävern klassas i Finland som en sårbar art. Vi är oroliga för att den kanadensiska bävern ska sprida sig på bekostnad av den europeiska bävern. Därför ska forskarna ansöka om projektfinansiering av Europeiska unionen för att trygga artens framtid. – Om EU finansierar en del av projektet kommer även Miljöministeriet att delta. Inom ramen för projektet kan det idkas skyddsjakt på kanadensisk bäver och europeisk bäver kan flyttas till nya områden. Viktig för miljön Kaarina Kauhala säger att bävern räknas som en nyckelart i naturen eftersom den påverkar sin livsmiljö. Bäverns stora dammbyggen skapar våtmarker som är till glädje för insekter och sjöfåglar. Myntet har två sidor. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets statistik skadades under de tre senaste åren ungefär 700 hektar skog på grund av bäverns framfart. De flesta skadorna har skett i Kajanaland, i norra Savolax och i Satakunta. – Skadorna har åtgärdats genom att för- Foto: Marko Leppälä Foto: Kaarina Kauhala Bävern bygger ordentliga fästningar som kan bli flera meter i Bävern gnager av två tredjedelar av stammen så att trädet faller diameter. vid nästa oväder. Jakt på bäver Det sägs att bävern är svårjagad. Stämmer det? – Inte är den mer svårjagad än andra djur. Jag rekommenderar ett väl inskjutet gevär, plus en bra plats att sitta på när man väntar på bävern, säger Hans Nordqvist från Åland. Han har erfarenhet av bäverjakt och har varit anställd hos A. Ahlström Osakeyhtiö i Norrmark, i närheten av Björneborg. – Då den europeiska bävern återinfördes i Finland, släpptes de första ut i ett träsk på bolagets mark, lite norr om Norrmark. Det krävs licens för att jaga den europeiska bävern. Däremot hör den kanadensiska bävern till det slags vilt som det finns en bestämd jakttid för. – Man vill få bort den från vår fauna. Då man planterade in den kanadensiska bävern i Finland trodde man att det var samma art som den europeiska. Jakt på bäver sker så gott som uteslutande med gevär. – Fällfångst sker bara på områden där bävrarna kommit in i utdikade områden. Fällorna ska då placeras längst ner på dikesbottnen eftersom bävrarna alltid dyker och springer längs bottnen. Till exempel i en å eller i en sjö finns det ingen möjlighet att lägga ut en bäverfälla. Bäverskinn från Kanada Kenneth Ingman på ProFur, Finlands pälsuppfödares förbund rf, säger att inhemskt bäverskinn har potential, men att ingen har tagit upp möjligheten med förbundet. – Skinnet av kanadensisk bäver är vackrare än den europeiska bäverns skinn. Pälsauktionshuset Saga Fur ordnar skinn auktion i Vanda fyra gånger per år. Då utauktioneras bland annat viltskinn av räv och mink, men också bäverskinn från Kanada, tillsammans med loskinn och ekorrskinn. – I praktiken kunde inhemskt bäverskinn auktioneras ut samtidigt som de kanadensiska skinnen. Men eftersom det handlar om små kvantiteter bäverskinn är det lönsammare att söka andra distributionskanaler, en lokal designer kan till exempel få upp ögonen för skinnens värde. Kenneth Ingman säger att viltskinn är ett relativt nytt fenomen som inte konkurrerar med pälsuppfödarnas levebröd. – Inkommande säsong säljs tretton miljoner minkskinn och tre miljoner rävskinn. I den här mängden är andelen viltskinn en bråkdel av utbudet. Utmaningen med viltskinn är varierande kvalitet och kvantitet. Han hoppas att viltskinnen småningom ska värderas högre. Det skulle motivera jägare att jaga arter som inte hör hemma i vår miljö. – Intresserade kan spara viltskinn på lager, och placera dem i ett kylrum, då går det att erbjuda större kvantiteter till auktionen. • TEXT: MARIANNE PALMGREN Foto: Marko Leppälä störa boplatser med hjälp av grävmaskin. Det behövs rejäla tag, för bävern bygger ordentliga fästningar, ibland kan boplatserna vara flera meter i genomsnitt. Bävern kan också stoppas med jakt. – Bävern är ett utmärkt jaktbyte då man kan ta till vara köttet och skinnet är vackert. Bäverns dammbygge består av grenar och slam. Det här bygget har bävern redan lämnat. Bävern • Lever i vattendrag och sjöar. • Fäller inte träd direkt, utan gnager av två tredjedelar av stammen, så att trädet faller vid nästa oväder. • Är aktiv i skymningen och under natten. • Dammbygget består av kvistar, grenar och slam. Bäckarnas vatten samlas och bildar dammar. I dammen växer vattenväxter som är bäverns föda. • Stänger ögon och näsa när den dyker och kan vara under vatten i upp till 20 minuter. • Smäller med svansen i vattnet vid fara. Europeisk bäver har en smalare svans än den kanadensiska bävern. • Hannen bor med samma hona livet ut. Ungarna lämnar boet vid 2–3 års ålder. • Kan från nos till svanstipp vara 100-–126 centimeter lång och väga 15–26 kilo. Skogsbruket 9/2014 23 Han bränner hellre än säljer Roger Backholm är en aktiv skogsägare som strävar efter att maximera virkesproduktionen. Försäljning av massaved intresserar honom inte, eftersom han anser att priserna på massaved är på tok för låga. Det är tidig morgon och Roger Backholm har nyss avslutat en del av dagens arbete som nötköttsproducent i Korsnäs. Efter att ha druckit en kopp kaffe klär han på sig skyddskläder och beger sig ut för att spendera några timmar i skogen. – Jag har alltid varit intresserad av skogsarbete och är en aktiv skogsägare, vid sidan av mitt arbete som jordbrukare. Nu ska jag ut i skogen för att planera höstens skogsarbete, jag har en hel del röjningsarbete som släpar efter på grund av tidsbrist. Roger Backholm hör till de skogsägare som både vill och kan sköta sin skog på egen hand. Han anlitar inga skogsbolag. – Det som driver mig är att det fortfarande är lönsamt att sköta skogen. Alla skogsägare bör eftersträva att sköta skogen så 24 Skogsbruket 9/2014 att produktionen av virke maximeras. Det sporrar i alla fall mig. Oskäligt låga priser Han är relativt nöjd med de senaste årens stockpriser, som han anser att har legat på en skälig nivå. Men när det gäller priserna på massaved blir han nästan upprörd. – Nuvarande massavedspriser är oskäligt låga och därför har jag inte sålt massaved på flera år. Det lönar sig inte att sälja den, i stället har jag eldat upp den. Backholm har ett stort behov av värmeenergi och värmer alla sina produktionsanläggningar med flis. Han gallrar maskinellt i egen regi och tar tillvara allt som energived. På hans gård finns stora travar med allt från klenträd till massaved. – Den ena hopen har torkat i två år och den andra i drygt ett. Vi eldar också flera travmetrar per år i vårt egnahemshus, samtidigt som jag förser min mors hus med flis. Det vi inte använder själva säljs till lokala växthusproducenter som har flisvärmeanläggningar. Han ser inget fel i att använda massaveden som energikälla, så länge som avverk- ningen inte överstiger den årliga tillväxten i landet på cirka 100 miljoner kubikmeter, och så länge båda alternativen är ungefär lika lönsamma. – Med nuvarande prisnivå på massaved är det lika lönsamt för mig att göra det till flis som att sälja. Som skogsägare är det jag som fattar besluten och skulle priserna vara högre kunde jag tänka mig att sälja till industrin. Importen pressar priserna Enligt hans egna beräkningar var priserna på massaved nästan dubbelt högre i början av 1990-talet jämfört med nu, om man beaktar lönekostnaderna och inflationen. Backholm skyller delvis på industrins import av massaved. – Det märkliga är att industrin betalar upp till 20 euro mer för importvirket. Det är beklagligt att industrin importerar, för det kan inte gynna den finländska samhällsekonomin på något sätt. Men det kanske handlar om att pressa priset på inhemsk massaved. Backholm tror att de finländska skogsägarna är redo att sälja ifall industrin betalade mer för inhemsk massaved. – Så länge det är lika lönsamt att bränna upp massaveden kommer skogsägarna att göra det. Han avverkar årligen. All försäljning sker på leverans och avverkningen gör han tillsammans med en bekant som har en skogstraktor försedd med avverkningsaggregat. – Jag anlitar inte skogsbolag. Orsaken är att de visar för litet hänsyn och att risken för att de stora maskinerna kör sönder terrängen är påtaglig. De väljer ofta att avverka när tidpunkten inte är lämplig, till exempel under menföre. – Jag har också sett att de har placerat virke på arrenderade åkrar, utan att den rättmätige ägaren har gett tillstånd. Så får det inte gå till, anser han. Mer hänsyn Backholm poängterar att han inte beskyller skogsmaskinsentreprenörerna. – Entreprenörerna är hårt pressade och har låga taxor. De är piskade att ha ett högt tempo för att de ska ha arbete året runt. Deras uppdragsgivare – skogsbolagen – är de som måste visa mera hänsyn. Dessutom gallrar skogsbolagen ibland för glest och det är en orsak till att jag sköter avverkningarna på egen hand. Hela Roger Backholms skogsbruk utgår från familjens energibehov och skogens behov av skötsel. Han försöker kontinuerligt följa upp tillväxten i skogen och gallrar när det behövs. – Jag kan gallra vissa bestånd flera gånger. Det är givande att se resultatet av en skog som har blivit skött med omsorg under flera år. Jag har en sådan förnyelsemogen skog som min farfar gallrade flera gånger. Det blir ovanligare med sådana stockträd i framtiden. Att sköta avverkningarna på egen hand ökar också hans manöverutrymme. – Vården av skogen och gallringarna ska utföras vid rätt tidpunkt. Men förnyelseavverkningar kan vänta flera år, och till skillnad från många skogsfackmän tycker jag att det för en skogsägare inte lönar sig att avverka om priset är för lågt. – Förtjänsten kan bli betydligt högre om man väntar och har turen att priserna stiger. • Text och foto: Christoffer Thomasfolk Spela död om du möter björnen Finlands stora rovdjur björn, varg, lodjur och järv har spridit sig över nästan hela landet. Enligt Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets uppskattningar finns det ungefär 1 600 björnar, 150 vargar, 2 500 lodjur och 200 järvar i Finland. Risken att bli föremål för en rovdjursattack i skogen är väldigt liten, men den finns. Av våra stora rovdjur är varg, lodjur och järv vanligen ofarliga för människan, om de är friska. Björnen är det rovdjur som mest sannolikt kan orsaka en farosituation. Eventuella farosituationer kan uppstå om björnen överraskas eller om honan skyddar sina ungar. En björn kan vakta ett kadaver eller bli störd i sitt ide. Under brunsttiden kan hanbjörnar bete sig aggressivt. Ett stort rovdjur väjer för människan då det hör ljuden som människan åstadkommer. Prata då du rör dig i naturen. Om björnen ändå anfaller ska man kasta sig på mage på marken, skydda huvudet och nacken med händerna, ligga orörlig och låtsas vara död. Den lönar sig inte att springa undan, björnen är ändå alltid snabbare. Foto: PIXMAC Roger Backholm i Korsnäs säljer inte massaved till industrin så länge priserna är låga utan tar tillvara allt från gallringar som energived. På webben finns en broschyr med förhållningsregler om stora rovdjur i arbetsmiljön. Den kan laddas ner bl.a. på adressen koneyrittajat.fi. • De negativa följderna av t.ex. berg- och grustäkt på ett område kunde kompenseras med områden med stora naturvärden på annat håll. Bank för naturvärden En bank för naturvärden kunde vara ett sätt att minska de negativa miljöeffekterna av utvecklingsprojekt som är nödvändiga för till exempel utbyggnad av infrastrukturen. Områden som finns i banken för naturvärden sköts så att deras naturvärden bibehålls och stärks. När naturvärdena på ett sådant område har nått en viss nivå, kan markägaren sälja området eller delar av det till företag, som i sin verksamhet skadar motsvarande naturvärden någon annanstans. Priset på andelen skulle avgöras utgående från efterfrågan och utbud på marknaden. Banker för naturvärden finns redan i bland annat USA och Australien. I Europa är Tyskland det enda land som har något motsvarande, men systemet testas för närvarande i flera länder i Europa. Fördelen med en bank av det här slaget jämfört med ersättningar som utbetalas från fall till fall är bland annat mindre byråkrati och konsekventa tillvägagångssätt. Enligt Miljöministeriet kunde systemet med en bank för naturvärden användas för att kompensera de negativa följderna av större väg- eller gruvprojekt på skyddsområden. • Skogsbruket 9/2014 25 ÖVERSIKT ÖVER virkesmarknaden Intressanta år för rundvirke Avverkningen av virke för den globala industrins behov var 2009 omkring 796 miljoner kubikmeter. År 2010 ökade den till 869 miljoner och år 2012 till 912 miljoner kubikmeter. Enligt en prognos för perioden 2010 till 2020, från det nordamerikanska konsultföretaget Woodmarket, förväntas avverkningen av timmer på global nivå öka med 20 procent eller 2 procent per år. Det motsvarar en volymökning på cirka 175 miljoner kubikmeter per år. I Finland uppgår marknadsavverkningarna till cirka 55 miljoner kubikmeter per år. USA är det land som kommer att ha de överlägset största avverkningarna under detta decennium. USA förväntas öka sina avverkningar med 50 procent, eller 5 procent per år, och därutöver avverka 100 miljoner kubikmeter extra. Detta återspeglar landets återhämtning från kollapsen på bostadsmarknaden och från den globala finanskrisen. Ökade avverkningsvolymer förväntas från ytterligare två regioner och båda regionerna förväntas stegvis höja produktionen av barrtimmer med 35–40 miljoner kubikmeter: Topp 5 på södra halvklotet (40 procents ökning, i fallande ordning efter produktion): Brasilien, Nya Zeeland, Chile, Australien och Sydafrika. Topp 10 (15 procents ökning, i fallande ordning efter produktion): Sverige, Finland, Tyskland, Polen, Frankrike, Tjeckien, Österrike, Turkiet, Norge och Storbritannien. I den här jämförelsen står sig alla andra länder och regioner slätt. Japan förväntas höja sin produktionsvolym med 5 miljoner kubikmeter, 35 procent, under en 10-årsperiod genom att avverka förnyelsemogna skogar. Tre länder bland topp 20 förväntas ha oförändrade eller lägre timmeravverkningar under tioårsperioden: Kanada, Kina och Ryssland. Dessa tre länder stod för mer än 25 procent av timmeravverkningarna på Skogscentralen omorganiserar Finlands skogscentral genomför stora förändringar. Arbetet är i slutfasen och målet är att lagförslaget till ny organisation ska avges till riksdagen i höst. Den största förändringen gäller regionerna, som nu är tretton till antalet. Region Kusten är den enda svenskspråkiga. Områdesmässigt omfattar region Kusten det som tidigare var Kustens skogscentral. Enligt det förslag som nu finns föreslås att tretton regioner ersätts av fem serviceområden (fi. palvelualue). Direktionen för Finlands skogscentral planerar den nya organisationen utgående från att det blir fem serviceområden, men säger att antalet kan bli ett annat efter att lagförslaget behandlats i riksdagens jordoch skogsbruksutskott, innan lagen avges till riksdagen. Målet är att den nya lagen ska träda i kraft vid årsskiftet. I Svenskfinland följer man med oro med hur områdesindelningen blir i den nya organisationen. För att kunna bevara en lika stark svensk service som hittills, är det vik- 26 Skogsbruket 9/2014 tigt att de svenskspråkiga områdena i landet hör till samma serviceområde. Tidningen Skogsbruket har försökt utreda hur gränsdragningen ser ut i det nuvarande förslaget till fem serviceområden. Kaj Suomela, medlem i direktionen för Finlands skogscentral och som representerar svenskspråkiga, säger att direktionen inte uttalar sig innan jord- och skogsbruksutskottet avgett sitt utlåtande. Stefan Thölix, ordförande för regiondelegationen för region Kusten, säger att delegationen på sitt senaste möte förordade förslaget med fem serviceområden. – Fem serviceområden med sådana gränser att nuvarande region Kusten i sin helhet hör till samma serviceområde var det bästa av de förslag som delegationen fick ta ställning till. Men vi vet inte hur direktionen för Finlands skogscentral har gått vidare efter att tretton regiondelegationer gett sin syn på hur många serviceområden det ska finnas och hur gränserna ska dras. • global nivå 2012 och inga förändringar väntas i deras avverkningsvolymer mellan 2010 och 2020. Enligt Woodmarkets prognos är Ryssland ett större frågetecken. Det är osäkert om avverkningarna i Ryssland kommer att avvika från resultatet för år 2013. Förutom de politiska utmaningarna finns det många andra oklara frågor som påverkar ekonomin i de ryska avverkningarna, både positivt och negativt. I Kanada har de tre största timmeroch massavedsproducerande provinserna minskat sina årliga avverkningar. I Finland kommer vi inom skogsbruket att stå inför en stor och positiv utmaning. Efter att alla investeringar har blivit färdiga, måste vi varje år ta ut flera miljoner kubikmeter mer virke från våra skogar till förädling. Det kräver investeringar i infrastruktur och utbildning av skogsmaskinsförare. • Text: Erno Järvinen forskningschef för MTK:s skogslinje Uppvakta med en prenumeration på Skogsbruket Presentkort Då du gör en gåvoprenumeration på 6 eller 12 månader får mottagaren en gång i månaden glädje av din gåva. Då vi mottagit din beställning sänder vi ett presentkort inkl. kuvert. Kontakta Margita Törnroth, tfn 09-888 6016, 040-522 0770, e-post [email protected] eller fyll i prenumerationsuppgifterna på www.skogsbruket.fi Rotpriser vecka 37 Hela landet Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 56,60 p 46,92 q 48,13 p Granstock 56,18 q 45,85 q 48,00 p Björkstock 43,48 p 33,19 p 37,78 p Tallmv*) 17,22 p 14,24 p 14,35 p Granmv 17,25 p 14,06 q 14,92 p Björkmv 17,43 p 13,68 p 14,43 p Tallsmåstock 24,65 q 20,78 p 19,60 q Gransmåstock 24,87 q 20,61 q 20,12 p p q stigande sjunkande *) mv=massaved Södra Finland Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 57,38 q 49,97 q 50,34 q Granstock 56,69 q 46,60 q 49,14 p p q stigande sjunkande Björkstock 42,53 p ... 37,65 p Tallmv 16,36 p 15,23 p 14,56 q Granmv 18,56 p 14,28 p 15,34 p Björkmv 17,05 p 14,22 p 14,98 q Tallsmåstock 22,99 p ... ... Gransmåstock 23,26 q .. ... I prisstatistiken anges de åtta vanligaste virkessortimenten. Med småstock avses stockar med toppdiametern 12–13 centimeter. Uppgifterna baserar sig på de priser som inskrivs i virkeshandelskontrakt mellan virkesköpare och enskilda skogsägare. T.ex. prisjusteringar som överenskommits med avtalskunder ingår inte och inte heller tidighetstillägg i leveransaffärer. Priserna är utan moms. Prisuppgifterna baserar sig på den information som Skogsindustrin rf. varje vecka tillställer Skogsforskningsinstitutet Metla om inköpta virkesmängder från privatägda skogar samt virkespriser. Med privatägda skogar avses skogar som ägs av privatpersoner, samägda och samfällda skogar samt skogar som ägs av städer och kommuner. I statistiken ingår inte mängder och priser som berör skogsbolagens egna skogar och inte heller Forststyrelsens skogar. I statistiken ingår inköpta virkesmängder och priser från ca 90 procent av alla virkesaffärer i privatägda skogar. Utanför materialet är små och medelstora sågar. De virkespriser som anges per område och för hela landet är ett vägt medeltal av priserna på det virke som köpts de senaste fyra veckorna. Om virkesmängden för något sortiment vid rotköp är under 1 000 m³ och vid leveransköp under 500 m³ anges inget pris (…). Om mängden är 0 m³, anges (–) som pris. På Skogsbrukets webbsajt under rubriken Skogsbruket för prenumeranter uppdaterar vi virkespriserna varje vecka. Du behöver loginuppgifter för att kunna öppna sidan och dem hittar du på din faktura. • Priser på barrsulfatmassa och blekt lövmassa i Europa de senaste 52 veckorna Södra Österbotten Slutavverkning Första gallring Senare gallring Tallstock 57,57 q 47,23 q 49,36 p Granstock 56,44 q 45,94 q ... p q stigande sjunkande Björkstock ... – ... Tallmv 18,48 p 14,90 p 15,02 q Granmv 18,48 p ... 14,78 q Björkmv 17,97 p 15,08 p 14,69 q Tallsmåstock 26,27 q 21,49 p 20,62 p Gransmåstock 27,07 q ... ... Leveranspriser vecka 37 Hela landet Södra Finland Tallstock 58,26 q 61,36 p 54,61 p Granstock 57,09 q 59,93 54,32 q Björkstock 45,13 p 44,44 p – Tallmv*) 28,60 p 29,22 p 29,30 p Granmv 29,91 q 32,18 q 29,13 q Björkmv 30,88 q 32,71 q 29,47 q Tallsmåstock 35,66 p ... ... Gransmåstock 35,97 q ... ... p q stigande sjunkande PIX är varumärkesskyddat och kommersiellt utnyttjande kräver tillstånd av FOEX Indexes Ab. Virkesprisstatistik Inköpt virke per vecka de senaste 52 veckorna Södra Österbotten *) mv=massaved Skogsbruket 9/2014 27 Våra mossor TEXT: NINA JUNGELL FOTO: JOUKO RIKKINEN Kvastmossa. Björnmossa. Björnmossa och kvastmossa Den som rör sig ute i skog och mark kan knappast att undvika att se björnmossor och kvastmossor. Båda släktena är dessutom lätta att känna igen. Mossor håller fukten bra och ökar därför markfuktigheten i skogen. I Storbritanniens fruktträdgårdar gynnar man mossa, bland annat björnmossa, istället för gräs under fruktträden. Dessutom är ju mossorna väldigt vackra. I Japan är odlande av mossor en konstart och de japanska mossträdgårdarna är berömda. Människan har i alla tider använt mossor på olika sätt. De tidigaste fynden av flätade rep och korgar gjorda av björnmossa är från bronsåldern. Skalar man av blad och ”bark” från björnmossans skott får man nämligen fram smidiga, men starka fibrer. Fibrerna har också använts i borstar, kvastar och dörrmattor. Än i dag ser man mattor och dörrkransar gjorda av just björnmossa. Namnet björnmossa lär förresten komma av att björnen gärna bäddar sitt ide med bland annat björnmossa. Vackra sporhus Björnmossorna (Polytrichum sp.) är upprättstående och färgen varierar från mörkgrön till blågrön. De växer i fuktig skog och har tjocka, lansettlika blad som nästan liknar enens barr. I fuktigt väder är bladen utspärrade, vid torka mer tilltryckta. Ingen annan mossa bildar så höga kuddar som björnmossan. Stor björnmossa kan bli nästan en halvmeter hög under optimala förhållanden. De flesta björnmossor blir 5–20 centimeter höga. Sommartid kan man se röda skålformade bladrosetter på björnmossan. Detta är hanblommor. Då en regndroppe träffar skålen skvätter de mikroskopiskt små hancellerna iväg någon decimeter för att förhoppningsvis träffa på någon ”ledig” honplanta. Påföljande vår ser man håriga skott på honplantorna, det är de blivande sporhusens unga mössor. Mössorna kastas av under sommaren och på hösten mognar sporhusen. Björnmossans brunröda sporhus är iögonfallande och man ser dem ofta i mäng- der. Ett sporhus kan innehålla över två miljoner sporer. När man ska skilja på björnmossorna är sporhuset en bra vägledare. Små kvastar i skogen Även av kvastmossorna (Dicranum sp.) finns det flera arter. Vår vanligaste kvastmossa heter rätt och slätt kvastmossa. Andra vanliga arter är stor kvastmossa och vågig kvastmossa. Namnat kvastmossa syftar på att alla bladen böjer åt samma håll. Om man vänder en kvastmossa upp och ner ser den faktiskt ut som en välanvänd kvast. På finska heter kvastmossa kynsisammal, vilket är ett beskrivande namn eftersom kvastmossans topp också liknar en böjd klo. Kvastmossorna är ett flexibelt släkte när det gäller växtplatser. De växer på trädstammar, stubbar och klippblock men kan också förekomma på marken i skogar och på hedar. Kvastmossa har i tiderna använts som bland annat lampvekar. • Råd i god skogsvård annons Skogslagen ändrades i årsskiftet. Du har nu större frihet att välja hur du tar hand om din skog. För att ge dig stöd i dina val har vi skrivit boken Råd i god skogsvård – SKOGSVÅRD. När du ska sammanjämka olika mål och prioriteringar som intäkter från skogen, en rik skogsnatur och ett trevligt landskap hittar du hjälp på vägen i handboken. Det mest centrala finns samlat i fälttabeller som är tryckta på väderbeständig och stryktålig PET-plast. I boken kan du bl.a. läsa om: – förnyelse, röjning, gallring – metoder för kalhyggesfritt skogsbruk – naturvård i ekonomiskogar – anpassning till klimatförändringen – riskhantering 28 Skogsbruket 9/2014 Pris: Boken 48 euro, inkl. 10 % moms. Fälttabellerna 17 euro, inkl. 10 % moms. Leveransavgift tillkommer. Du kan beställa boken och fälttabellerna via Gerd Mattsson-Turku; e-post [email protected], tel. 0500 718 256 Bilfabriken där sågspånen yr inget material är evigt, påpekar han. En Morganägare vårdar i allmänhet ömt sin ögonsten, så risken för röta är liten. Dessutom behandlar fabriken träkonstruktionerna mot både röta och mögel. Beträffande säkerhet och hållbarhet konstaterar Olavi Tupasalo att också Morganbilarna genomgått de krocktester som krävs för att en bil ska godkännas för trafik. Om olyckan är framme kan också nya trädelar beställas både av fabriken och andra tillverkare. Olavi Tupamäki berättar om en Morganentusiast som tillverkade alla trädelar själv då han renoverade en bil. POTENT RACER Motorn i en Morgan är minsann inte träig. Olavi Tupamäkis är bestyckad med en potent fyraliters V8 i aluminium från Rover. Den ger, efter trimning, 240 hästar och en topphastighet på 240 kilometer i timmen. Från stillastående till 100 kilometer i timmen går på ca 5 sekunder. Än priset då? Fabrikens prislista är närmast riktgivande eftersom varje bil byggs enligt kundens önskemål. I Finland finns ingen importör. På den svenska generalagenten Morgan Centre Swedens webbplats är en två år gammal Morgan 4/4 prissatt till FOTO: MORGAN MOTOR COMPANY Hantverk och Hi-tec Morganfabriken andas både konservativt hantverk och högteknologi. Här samsas modellen 4/4 med sex andra modeller, alla med klassiskt sportbilsstuk. I fem av dem är askträet en gemensam nämnare. Supersportbilarna Aero 8 och Aeromax är byggda enligt den nyaste teknologin. 3 Wheeler byggs sedan några år i en retroversion, men har inte trä i konstruktionerna. Fabriken sysselsätter ca 200 personer. I lagerhyllorna ligger omsorgsfullt radat askvirke. På snickeriet sågar, hyvlar och slipar bilbyggarna träbitar som fogas samman till karossramar. De bekläs med handknackad aluminiumplåt till läckerbitar för sportvagnsfrälsta världen över. I sadelmakeriet skapar personalen inredningar av läder i önskad kulör. Olavi Tupamäki i Grankulla är en av ca 20 Morganägare i Finland. Han beställde sin Morgan +8 år 1990 och hämtade den på fabriken sju år senare. I dag lär kön inte vara längre än tre år. – Fabriken var gammalmodig, men stämningen avslappnad. Tepausen varade en halv timme och under den spelade personalen kort, berättar han. Sorglöst, men ett litet bekymmer lider fabriken av. England drabbades för några år sedan av askpest. Därför importeras askvirket nu från Tyskland. Enligt Olavi Tupamäki är en av fördelarna med trä att det, speciellt i kombination med aluminium, gör bilen klart lättare än om den byggts av enbart stål. – Nackdelen är att träet kan ruttna, men Olavi Tupamäkis Morgan: British racing green, ekerfälgar, instrumentpanel och ratt av trä samt inredning i läder. FOTO: PETER NORDLING Sportbilen Morgan 4/4 (fyra hjul och fyra cylindrar) har byggts enligt samma koncept allt sedan introduktionen 1936 då den kompletterade den trehjuliga motorcykelbilen 3 Wheeler. Karosseristommen byggs fortfarande av askträ. Och det finns ingen orsak att tro att fabriken skulle såga ett fungerande koncept. Morgan Motor Company, som inledde produktionen 1910, är världens äldsta bilfabrik som ägts av samma familj ända från starten. Fabriken finns i Malvern, Worcestershire, känt för sin Worcestershire Sauce. FOTO: PETER NORDLING Brittiska Morgan är en unik sportbil. Karossen kan inte rosta, men väl ruttna om den vansköts. Morganfabriken har ett eget snickeri. 340 000 kronor (ca 37 000 euro). En 23 år äldre bjuds ut för 240 000 kronor (ca 26 000 euro). Till priset ska den, som importerar en bil, lägga den finländska bilskatten. På fabriken säger man att värdet på en Morgan består. Men skicket kan inte förbises. Dessutom kan penningvärdet förändras. Eftersom bilarna är få är också utbudet av begagnade litet, speciellt som traditionen bjuder att bilarna går i arv från far till son. • TEXT: PETER NORDLING Skogsbruket 9/2014 29 KÖP & sälj På den här annonsplatsen får privatpersoner, enmans- och familjeföretag annonsera ut sina tjänster gratis. Som villkor för annonsering gäller att tjänsterna ska anknyta till skog. En annons får omfatta högst 112 tecken, dvs. bokstäver inkl. mellanslag. Skicka in annonstexten till [email protected]. Det är viktigt att det ur texten framgår vilket område annonsören betjänar. Utbud på tjänster i Österbotten • Närpes röjningstjänst utför röjningar och planteringar i sydösterbotten, tfn 050 366 6251. • Maskinell slyröjning, Timberjack med kättingaggregat i Österbotten. Räckvidd 10 m, arb.bredd 1,7 m. Dan Renlund, tfn 040 583 2681 • F:ma O. Sandström utför röjningar och andra skogsvårdsarbeten i Pedersöre, Larsmo, Kronoby, Jakobstad, Nykarleby området, tfn 050 517 3712. • Utkörning och transport av virke, ved mm. utförs med traktor i området Jakobstad-Vörå-Maxmo, Andreas, tfn 040 860 4749. • Sprängningsarbeten utförs i Pedersöre med omnejd, tfn 050 534 8565. • Käld skogsservice utför manuell röjning, plantering och gallring i Karleby och Pedersörenejden, även inhoppare i skogsmaskin, tfn 041 435 8089. • Skogsavverkning utförs med gallringsskördare, även huggning av tomter, virkestransport med traktor, röjning mm. utförs i Vasa med omnejd, tfn 050 322 0567. • Maskinell gallring och förnyelseavverkning i Malax–Korsnäs, Kenneth Forsman, tfn 050 351 3197. • Gallring och utkörning av virke utförs med Norcar 600, 490 i Nykarleby med omnejd, P. Blomqvist, tfn 050 349 2888. • Skogsvårdsarbeten och avverkning, planering, värdering av skog och rådgivning i Nykarlebytrakten, Smedskog, tfn 050 466 4970. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes-Malax-Korsnäs området, tfn 050 344 3181, Tobias Dahlblom. • Slyröjning av skogsbilvägar utförs i Närpes–Korsnäs området, tfn 040 750 7929. • ITA Nygård Ab utför röjningar, skogsvårdsarbeten och specialavverkningar i Terjärv med omnejd, tfn 050 366 0860. • Trädfällning på tomter samt borttransport av ris i Vasatrakten, Österbottens farmartjänst, tfn 0500 567 171. • Maskinell gallring, uttag av energived, virkesutkörning med smidig Logset 500 i Pedersöre med omnejd, S. Backman, tfn 050 592 3043. • Avverkningstjänster, maskinell gallring, med gallringsskördare utförs i Vörå med omnejd, B. Svens, tfn 050 350 7249. • Maskinell gallring med Norcar 600 i Österbotten, S. Ahlback, tfn 050 518 1054. • Vägsladdning, slyröjning och övrigt underhåll av skogsvägar utförs mellan Vasa och Oravais, tfn 0500 138 414. • Närtransport av virke, gallringsavverkning, röjning mm. inom Norrskogs område, I. och A. Nynäs, Finnäs gård, Eugmo, tfn 050 598 3149 eller 050 562 2449. • Maskinell gallring och slutavverkning i Korsholm-Malax, H. Skog, tfn 0500 160 669. • Björnströms Avverkning och Röj utför skogsvårdsarbeten i Vasanejden, tfn 050 505 7088. • Skogsavverkningar utförs med gallringsskördare i norra Österbotten, J. Slotte, tfn 0400 139 508. • Skogsdikning, skogsvägar och markarbeten utförs inom Vasaområdet, tfn 0400 867 373. Utbud av tjänser vid sydkusten • Röjningar (Kemera), tomtavverkningar och trädfällningar utförs i västra Nyland. Fredriks Skogstjänst, tfn 040 716 2994. • Trädfällning samt virkeskörning med häst i södra Finland, MW Skogstjänst, Mats Wikström, tfn 0400 887 240. • Skogsvårdsarbeten och trädfällning i Östnyland, Skogsservice Åberg, tfn 040 5057 723. • Snöröjning, vägsladdning, röjning av vägslänter, virkestransport med traktor utförs i östra Nyland, tfn 0400 717 836. Månadens TOK Svenska småbruk och egna hem Ab PB 35 10211 Ingå tfn (09) 644 761 0400-477 008 fax (09) 601 262 e-post: [email protected] • Idkar handel med markområden i Nyland och Åboland • Samarbetar med stiftelserna Finlandssvenska Jordfonden och Undervisningsfonden Finlandssvenska Jordfonden • Beviljar unga personer förmånliga lån för bl.a. inköp av lantbruk • Understöder lantbruksskolor Undervisningsfonden • Understöder lantbruksskolor 30 Skogsbruket 9/2014 – Hur kunde du veta vad jag sa bakom ryggen på dig!? – De här nya hörlurarna tar bort oljud men förstärker tal! Från onödig pryl till arbetsmaskin Fyrhjulingar, som många väljer att kalla mönkijä även på svenska, har blivit omåttligt populära. Med rätt utrustning är de jämförbara med en liten jordbrukstraktor. Bosatt i huvudstadsregionen, äger skog på annat håll i landet och har köpt sin skogsfastighet. Det är kännetecknande för skogsägare som köper en fyrhjuling med skogsutrustning, enligt maskinförsäljare Roland Nordström på Mecanil Ab i Liljendal. – De här skogsägarna äger ingen bondgård och därmed har de ingen jordbrukstraktor. De vill sköta sin skog och ta ut vindfällen och då är en fyrhjuling ett bra alternativ. Arbete i egen skog ger samtidigt motion. För att klara skogsarbete ska terränghjuling ha en cylindervolym på minst 400 kubikcentimeter. – En skogsägare som köper fyrhjuling och skogsvagn samtidigt, kan göra avskrivningar på båda i skogsbeskattningen, påpekar Nordström. Valmöjligheter Skogsvagnar finns i många prisklasser. För att skogsägaren ska ha full nytta av den, och klara av att köra ut även massaved och enstaka stockar, bör vagnen förses med en griplastare eller en vinsch. – Har man inte griplastare eller vinsch, brukar användningen stanna vid att skogsägaren kör hem ved med sin fyrhjuling. – Griplastarna har en räckvidd på 3,3 till 4,6 meter, och de har alltid stödben. Lyftkapaciteten är vanligen omkring 400 kilo. Jag brukar säga att griplastaren klarar av att lyfta en stock som mäter 35 centimeter i diameter. Vinscharna har vanligtvis en 20 meter lång vajer. En skogsvagn med drivning gör att en mindre terränghjuling även klarar sig bra i kuperad terräng med större motlut. – Men det är en prisfråga. Fler användningsområden Nordström berättar att skogsägare allt oftare frågar efter ytterligare skogsutrustning till sina fyrhjulingar. – Sandskopor som fästs på griplastaren i stället för gripen intresserar många. En sandskopa till en fyrhjuling är av krabbmodell och inte en skopa av det slag vi ser på grävmaskiner. För att klara skogsarbete ska fyrhjulingen ha en cylindervolym på minst 400 kubikcentimeter. – Sandflak säljer vi också och de lämpar sig för varierande utkörning. Vid älgjakten kan jägarna behändigt transportera en nedlagd älg med hjälp av en fyrhjuling, berättar Roland Nordström. En fyrhjuling är bara 1,5 meter bred, vilket betyder att den inte kräver några körstråk utan tar sig fram mellan träden. Också gödslingsvagnar blir allt mera efterfrågade. – Två blåsare på vagnen sprider gödselmedlet tio meter åt vardera sidan om vag- nen, vilket betyder att arbetsbredden är tjugo meter, berättar Timo Ruokolainen på Ultratec, som gör gödselvagnar. Det tar ungefär en halv timme att gödsla en hektar skog, och då är den tid det tar att fylla gödselmedlet i behållaren medräknad. En stadig skyddsbåge skyddar de två blåsarna som är av samma slag som lövträdsblåsare. • Text: Gerd Mattsson-Turku FOTO: ULtratec Gödsling är en bra investering Skogsgödsling är ekonomiskt sett en av de lönsammaste investeringarna som kan göras i skogsbruket. Den bästa avkastningen ger gödsling som ökar stockandelen och den ska utföras 6–10 år före förnyelseavverkningen eller andra gallringen. På mineraljordar kan man vid göds- ling få en 10–20 procents intern ränta på investeringen. Objekt som ger den högsta avkastningen: • granbestånd som har brist på bor • stamkvistade tallbestånd • granbestånd på friska moar • tallbestånd på torra moar • tallbestånd på friska moar Skogsbruket 9/2014 31 * . QG7 1 * ANNONS Ett skogsbruk skonsamt mot vattendrag är ett val Det är helt naturligt att det skogsrikaste landet i Europa fungerar som förebild för skogsvården ute i världen. Principerna för en hållbar utveckling har redan länge varit starkt närvarande inom finländskt skogsbruk. E n av principerna inom den finländska skogsvården har varit att minska belastningen av vattendrag. Trots att skogsbrukets belastning av vattendragen är liten jämfört med utsläppen från lantbruk eller samhällen, kan skogsvårdsarbete medföra olägenheter i synnerhet för mindre vattendrag. Inom skogsbruket belastas vattendragen huvudsakligen av skogsdikning, skogsgödsling och förnyelseavverkning. Till följd av dessa transporteras till vattendragen fasta partiklar, humus, kväve, fosfor och järn. Skyddszoner räddar bäckar På Skogsbrukets utvecklingscentral Tapio har man redan länge utfört utvecklingsarbete för ett lönsamt och ekologiskt hållbart skogsbruk. Ett av de viktigaste resultaten av arbetet är handboken ”Råd i god skogsvård”. Finlands skogscentral följer i samarbete med Tapio hur rekommendationerna om vattenvård verkställs i förnyelseavverkningar. På så sätt säkerställs att skogsarbetena förorsakar så lite olägenheter som möjligt för små vattendrag såsom bäckar, källor och tjärnar. ”Skyddszonerna inom vattenvården har avsevärt minskat den belastning som skogsbruket förorsakar vattendragen. Skyddszonernas och iståndsättningsdikningarnas vattenvårdande inverkan har varit bra för de små vattendragen i skogarna”, berättar Kalle Vanhatalo, skogs- och miljövårdsexpert på Tapio. Kvävefri bekämpning av röta Förutom med skyddszoner kan skogsägaren påverka de små vattendragens skick i sin skog genom att välja miljövänliga skogsvårdsmetoder. Exempelvis stubbehandling som förhindrar rottickan att sprida sig kan genomföras med den helt biologiska Rotstop-produkten. Rotstop är helt kvävefri och förlitar sig på naturens egna mekanismer, och är det enda bekämpningsmedlet mot rotticka vars användning inte har begränsats nära vattendrag. Visserligen spelar stubbehandling en liten roll med tanke på den totala eutrofieringen av vattendrag. Programdirektör Marja Koljonen från Stiftelsen för ett levande Östersjön påminner ändå om att ’många bäckar små gör en stor å’ och många åar blir ett hav – i vårt fall Östersjön. Stiftelsen för ett levande Östersjön är mera känd under sitt internationella namn Baltic Sea Action Group (BSAG), och dess uppgift är samla resurser för att rädda Östersjön. Koljonen anser att Rotstop är ett exempel på tänkande i rätta banor, som beaktar miljöaspekter också inom ekonomisk verksamhet. ”Med tanke på motverkandet av klimatförändringen är det viktigt att skogarna hålls i gott skick. Det är bra för Östersjön om vi i stället för metoder som förorsakar eutrofiering använder oss av naturenliga alternativ”, säger Koljonen. Även Verdera som tillverkar Rotstop deltar i det gemensamma arbetet för Östersjön. För varje förpackning Rotstop som säljs ger Verdera 50 cent till stiftelsen BSAG för att skydda Östersjön. Rotstop SC för skogsvård UREA ROTSTOP koldioxidavtryck koldioxidavtryck 1,35 kg/ton lösning 1 200 kg/ton lösning • Hållbar vård och användning av skogarna är ett av målen i Finlands nationella skogsprogram som utarbetats av jordoch skogsbruksministeriet • En förstklassig skogsvård tryggar en kraftig tillväxt i våra skogar • Viktigt i lönsam skogsvård är också bekämpning av röta: rottickan förorsakar årligen förluster på cirka 50 milj. euro • För bekämpning av rottickan beviljar staten Kemera-stöd • Av metoderna för att bekämpa rottickan (kemisk eller biologisk stubbehandling eller stubbrytning) är naturenliga Rotstop den enda metoden som inte förorsakar risk för eutrofiering av vattendrag • Läs mer om Rotstop på adressen www.rotstop.fi
© Copyright 2024