1. No category

V.38
E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 38, 2015
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter. Anna K
Sjögren är kostekonom, konsult i kostfrågor samt frilansjournalist. Hon skriver också
för Allt om Mat och Råd & Rön.
skriver mathistorikern Richard Tell­
ström, även känd från tv-serierna
Landet Brunsås och Historieätarna, i
sin nya bok Hunger och törst – svensk
måltidshistoria från överlevnad till status­
markör (Forum). Han menar att maten
vi väljer visar vilka vi är, att den postmoderna människan på 1980-talet
började se maten som ett av sina individuella uttryck. Sedan några år tillbaka har det dessutom blivit enkelt
att förstärka sitt uttryck ännu mer
genom visa upp sin mat på sociala
medier. Richard Tellström menar att
maten och måltiden är en fantastisk
kulturyttring eftersom vi tar ställning
till den flera gånger om dagen, och
det blir ungefär 175 000 gånger under
en livstid. Måltiderna ger oss dessutom en möjlighet att skapa variation
och spänning i en lite småtrist tillvaro.
Att välja ekologiskt och närproducerat är ett sätt att ta ställning. Jord­
bruksverkets rapport säger att för­
säljningen av ekologiska livsmedel
ökade med 38 procent under 2014 och
att två tredjedelar av svenska konsumenter uppger att de gärna vill betala
mer för svenska råvaror. I rapporten
redovisas att drygt 60 procent av konsumenterna imponeras av den som
lagar mat från grunden och som kan
improvisera i köket. Att visa upp sin
matlagning för andra är alltså ett sätt
att imponera på den grupp man vill
tillhöra. Det är bara att öppna kyl­
skåpet, starta kameran och lägga ut
lökens väg från skärbräda till löksoppa
på sociala medier, det kunde ingen
göra för 50 år sedan.
Anna K Sjögren kostekonom
John Gerhard projektutvecklare
Statistik och kulturyttringar visar inte bara hur vi gör och gjort, utan även
vilka vi är och vill vara. Anna K Sjögren berättar.
och det dricks mindre mjölk i Sverige
jämfört med på 1960-talet. Jord­bruks­
verket har kommit med en ny rapport
som visar hur matvanorna har förändrats under de senaste 50 åren. I länder
med positiv ekonomisk tillväxt köper
invånarna mer fisk, skaldjur och nötkött. Hälsotrenden som pågått i västvärlden under flera decennier antas vara
förklaringen till att det säljs ungefär
dubbelt så mycket frukt och grönsaker
i Sverige nu jämfört med på 1960-talet.
Det köps hem större volymer mat
idag jämfört med för 50 år sedan och
den innehåller i genomsnitt 380 kalorier
mer per person och dag. Men experterna på Jordbruksverket är osäkra på
om dagens invånare slänger mer. Det
finns inga siffror som visar hur mycket
som åkte i soporna på 1960-talet men
man gissar att det var mindre då eftersom maten stod för en större del av
inkomsten. Med dyrare mat fanns det
rimligen större skäl att hushålla med
den, antar rapportens författare.
Konsumtionen av färska grönsaker
har ökat från 20 till 48 kilo och vi äter
dubbelt så mycket choklad och annat
godis, den senaste siffran från 2012 säger
17 kilo per person och år. Mest har kon­
sumtionen av kyckling ökat i Sverige.
1965 åt varje svensk 2 kilo per person,
2014 var motsvarande siffra 18,4 kilo.
Det är inte bara pengar och hälsotänkande som förändrar matvanorna,
Jordbruksverkets rapport framhåller
även inflyttning till städerna, globalisering och teknikutveckling. Idag, när
de allra flesta har gott om mat, har den
blivit ett uttrycksmedel, ett sätt att visa
sin identitet och tillhörighet. Om detta
Häromdagen hade jag för Ekolådans
räkning tillfälle att stå på en marknad
i Södertälje. Den var en del i projektet
Smaka fram­tiden som bjöd på en veckas
aktiviteter kring ekologi, miljö och
hållbarhet i trakten.
På 1980-talet stod jag också på
t­orget, fast i andra änden av gågatan
och på den tiden sålde jag egenodlade
grön­saker. Då var torg­handeln ännu
ganska levande och vi var flera odlare
och handlare på plats. Ekologisk
odling och mat var dock ännu mycket
udda företeelser och vi fick ta emot en
hel del negativa kommentarer från
förbipasserande. Grön­saker (potatisen
undantagen) var för många ännu ett
nödvändigt ont och zucchini, mangold och annat som tillhör vardagen
nu, var närmast okända då.
När jag så stod där igen härom­
dagen för att presentera Ekolådan,
slogs jag av hur mycket som förändrats. Anna Sjögren skriver i artikeln
här intill om hur våra matvanor tagit
nya vägar. Förutom att vi äter dubbelt
så mycket grönsaker som 1960-talet,
äter vi 40 procent mer kött, konsumerar hälften så mycket mjölk (men mer
grädde), dricker mer läsk och alkohol
och äter massor av chips och godis.
Andelen importerade livsmedel har gått
från ca 30 till över 50 procent. Vi lägger
en allt mindre del av våra in­komster
på mat, och det trots att intresset för
mat kanske aldrig varit större än nu.
Och ekologiska råvaror är inte
längre udda! Istället för negativa kommentarer möts vi idag av ett genuint
intresse och massor av frågor. Fler
handlar ekologiskt och alltfler vill veta
mer om hur vi kan odla vår mat utan
gifter, utan att djuren far illa, utan att
förstöra mark och vatten och utan att
miljön och odlarna ska komma till
skada. 1980-talet i all ära, men allt var
inte bättre för.
Ändrade matvanor
Idag äts det mer kött och grönsaker
Ledare
FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e
VECKANS RECEPT
D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E
Kålrot med apelsin
och ingefära
Potatis- och
purjolökssoppa
4 portioner
4 portioner
400 g kålrot
100 g smör
saft och fint rivet skal av 1 apelsin
1 msk fint tärnad ingefära
2 msk hackad dragon
salt och peppar
500 g potatis, skalad och i mindre bitar
2 msk smör
1 purjolök, grovt skivad
1 vitlöksklyfta, hackad
1 tsk timjan
1 liter kyckling- eller grönsaksbuljong
salt och peppar
200 g rimmat fläsk eller bacon, strimlat
2 msk hackad persilja
Skala och skär kålroten i jämnstora
bita. Koka nätt och jämnt mjuka i
lättsaltat vatten.
Smält smör i en stekpanna. Stek
kålroten ett par minuter eller tills den
fått fin färg. Tillsätt apelsinsaft och
-skal samt ingefära. Låt sjuda ihop,
strö över dragon. Smaksätt med salt
och peppar.
Kålsallad med äpple
och grönkål
Fräs potatisen i smöret i en vid kastrull
utan att den tar färg. Tillsätt purjo­lök,
vitlök och timjan, låt fräsa i ytter­
ligare ett par minuter. Tillsätt buljong
och låt sjuda tills potatisen är mjuk.
Smaksätt med salt och peppar.
Stek fläsket knaprigt i torr het panna.
Strö fläsket i soppan, toppa med per­
silja. Servera bröd och lagrad ost till.
4 portioner
50 g grönkål
300 g vit- eller rödkål, fint strimlad
3 msk olivolja
saften av 1/2 citron
1/2 dl fint hackad lök
1 msk fint hackad ingefära
2 äpplen, i tunna klyftor
salt och peppar
Skär bort mittstocken på grönkålen,
strimla bladen fint. Koka hastigt i
lättsaltat vatten. Häll av och skölj i
kallt vatten. Krama ur och blanda
med vit- eller rödkålen i en skål.
Vispa ihop olja, citronsaft, lök och
ingefära i en skål. Vänd ner vinägretten
och äppelklyftorna i kålsalladen.
Smaksätt med salt och peppar.
Morötter med dill
och kräftstjärtar
4 portioner
400 g morötter, skalade och i klyftor
50 g smör
1/2 dl finhackad lök
1 tsk fänkålsfrön
saften av 1/2 citron
salt och peppar
200 g kräftstjärtar
1/2 dl hackad krondill eller dill
Lägg morötterna i en vid kastrull, täck
nätt och jämnt med vatten, salta och
lägg i smör, sjud mjuka. Strö i lök och
fänkålsfrön. Smaksätt med citronsaft,
salt och peppar. Strö i dill och kräft­
stjärtar. Vänd runt. Gott till kokt fisk.
Valnötsdressing
Tips broccoli: Skär broccolin i
klyftor, koka nätt och jämnt mjuka i
lättsaltat vatten. Häll av, låt rinna av
väl och lägg på ett fat. Rosta sesam­
frön i lite olja i en het stekpanna,
salta. Vispa ihop 1 dl majonnäs med 1
msk soja och ett par droppar
sesamolja. Vänd ner sesamfrön.
Servera som dipp till den nykokta
broccolin. Gott till exempelvis lax.
1 sats
2 msk sherryvinäger
3 msk kallpressad rapsolja
2 msk olivolja
50 g grovhackade valnötter
1 msk hackad persilja
Blanda alla ingredienser i en skål. Gott
till sallad på hyvlad kålrabbi och päron.
Plommon i ugn på två vis
1 sats
500 g plommon, gärna fasta, halverade
100 g råsocker
ett par kvistar timjan (till en varmrätt)
eller ett par teskedar cognac (till en
dessert)
Sätt ugnen på 150°.
Lägg plommonhalvorna med snitt­ytan
upp i en eldfast form. Strö över socker,
och – om du vill servera plommonen
till en varmrätt – timjan. Baka i ugn 20
minuter. Höj temperaturen till 200° och
låt plommonen gå ytterligare ca 10 min­
uter eller tills de börjat karamelliseras.
Om du inte använt timjan och vill an­­
vända plommonen till en dessert, stänk
cognac över dem när du tagit dem ur
ugnen. Servera med glass och kex.
Timjanplommonen är goda till
exempelvis stek och gräddsås.
Ingela Persson ekolådans kock
våra odlare denna vecka:
Kvisttomater: Ruud van Schie B.V., Ens
och Organic brothers B. V., Sirjansland,
Hol­land. Sallad ”Lollo Rosso” och ”Isberg”,
Broccoli, Mangold: Marcello’s Farm, Kris­
tianstad. Purjolök, Gul lök – årets skörd,
Vitkål: Solmarka gård, Vassmo­lösa. Röd­
kål, Grönkål, Kålrabbi, Kålrot, Morötter,
Rödbetor: Wålstedts lantbruk, Dala-Floda.
Majs: Gunnar Jonsson, Kristinehamn och
Solmarka gård, Vass­mo­lösa. Brytbönor:
Gunnar Jonsson, Kristine­hamn och
Marcello’s Farm, Kristianstad. Gurka: Älm­
ås gård, Tranås. Söt­potatis: Inmaculada
Acosta Merchan, Nerja, Spanien. Vitlök:
La abuela Carmen, Montalbán, Spanien.
Ingefära: Weifang Jiahe, Anqui, Kina.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua,
Domini­kan­ska Rep. Gröna druvor: ”Italia”,
Soc. Coop. Salamita, Barcellona, Italien.
Plommon: ”Sungold”, Haciendas Bio,
Badajoz, Spanien. Äpplen: ”Santana”,
Hans Damen, Dronten, Holland. Päron:
”Con­fe­rence”, Yvan Verhemeldonck,
Halen, Belgien. Apelsiner: ”Valencia”,
SunValley Bio Fruit, Kirkwood, Sydafrika.
FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e