1. No category

datum
diarienummer
2015-05-06
2014-296
Dp 5398
GRANSKNINGSHANDLING
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för fastigheterna Bunkeflostrand 1:97, 1:92 och 1:67 i
Bunkeflostrand i Malmö
INLEDNING
DETALJPLANENS SYFTE
Syftet med planen är att göra det möjligt att upprätta ny bostadsbebyggelse.
SAMMANFATTNING AV PLANFÖRSLAGET
Detaljplanen medger blandning av enbostadshus och radhus. Totalt ca 60 stycken.
Planområdet kopplas samman med befintlig park och befintliga vägar framförallt genom gång- och cykelförbindelser. Angöring för biltrafik sker i väster från Klagshamnsvägen.
Ett diagonalt grönstråk genom planområdet ger en koppling mellan angöring i nordväst och parken i sydost. Stråket ger också möjlighet till rekreation och lekytor i anslutning till radhusen.
Ambitionen är att skapa ett bostadsområde med karaktär inspirerad av trädgårdsstaden. Detta görs genom en relativt hög exploatering med både tydliga och gröna gaturum. Planområdet angörs från Klagshamnsvägen väster om planområdet.
Planförslaget är upprättat i enlighet med översiktsplanen.
HISTORIK I PROCESSEN
Det nu föreliggande planförslaget, dp 5398, utgör en mindre del av ett tidigare planförslag, detaljplan för område kring Strandgårdsvägen, dp 4951. Stadsbyggnadsnämnden gav 2006-05-04 Stadsbyggnadskontoret i uppdrag att påbörja planarbetet för detaljplan för område kring Strandgårdsvägen, dp 4951. Planen var på samråd i oktober
och november 2007 och var utställd i augusti och september 2008 men antogs inte
eftersom exploateringsavtalen inte skrivits under. En nystart gjordes 2012 och detaljplanen var på granskning men inte heller nu skrevs exploateringsavtalet under.
Föreliggande detaljplan, dp 5398, har nu endast tre fastighetsägare vilket ger bättre
förutsättningar att komma fram till en gemensam lösning och ett undertecknat exploateringsavtal.
V 140224
Eftersom den del som det nya planområdet omfattar redan varit på samråd, utställning och granskning och att syftet med planen är detsamma som tidigare så kommer
planförslaget endast att gå ut på granskning då samråd inte är nödvändigt enligt PBL
1 (10)
under dessa förutsättningar. Det innebär att denna plan handläggs som en fortsättning
på den tidigare planprocessen.
PLANHANDLINGAR
Planhandlingarna omfattar plankarta med bestämmelser och illustrationsplan samt
denna planbeskrivning. I ärendet har även upprättats en samrådsredogörelse samt
tidigare utställningsförslag av planen 2008 och ett granskningsutlåtande från 2012.
PLANFÖRFARANDE
Detaljplanen handläggs med normalt planförfarande som en fortsättning på planprocessen som påbörjades 2006 för dp 4951 och kommer att antas av Stadsbyggnadsnämnden i Kommunfullmäktiges ställe i enlighet med 5 kap 27§ plan- och bygglagen.
PLANDATA
Planområdet gränsar i norr till privata bostadsfastigheter, i söder och öster till parkmark som planlades under 2007 och i väster till Klagshamnsvägen.
Planområdets area är ca 25000 m2. Marken omfattas av fastigheterna Bunkeflostrand
1:92, 1:97 och 1:67.
Fastigheten Bunkeflostrand 1:92 ägs av Hans Holmgren, fastigheten Bunkeflostrand
1:97 ägs av Björn Dahlberg och fastigheten Bunkeflostrand 1:67 ägs av Malmö Stad.
BETYDANDE MILJÖPÅVERKAN
Detaljplanens genomförande bedöms inte medföra en sådan betydande miljöpåverkan
som avses i 6 kap 11§ miljöbalken. Därför har ingen miljökonsekvensbeskrivning
upprättats.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
RIKSINTRESSEN ENLIGT 3 ELLER 4 KAP MILJÖBALKEN
Hela Malmös kustområde inklusive en stor del av havsområdet ingår i ett riksintresseområde för kustzonen som sträcker sig från Bohuslän runt sydsverige till Uppland.
Här får exploatering och andra ingrepp i miljön komma till stånd endast om områdenas natur- och kulturvärden inte påtagligt skadas. Bestämmelserna utgör dock inte
hinder för utveckling av befintliga tätorter eller det lokala näringslivet. Eftersom tätbebyggelse och anläggningar av det slag som avses i lagen redan finns utmed Malmös
kustzon omkring planområdet innebär riksintresset inget hinder vad avser komplettering.
Bedömningen har gjorts att planförslaget inte riskerar att påtagligt skada riksintresset
eftersom det utgör en komplettering inom ett redan utbyggt område.
ÖVERSIKTSPLAN
I Översiktsplanen är området angett som blandad stadsbebyggelse. I Fördjupad översiktsplan för Bunkeflostrand (Öp 2017), daterad 1998, anges att aktuellt planområde ska användas för bostäder och park.
PLANPROGRAM
Planområdet ingår i Planprogrammet för södra delen av Bunkeflostrand, Pp 6001 som presenterades för SBN i september 2005 och vars samrådsredogörelse behandlades i
2 (10)
SBN i januari 2006. Samrådsredogörelsen finns att tillgå under detta planarbete via
www.malmo.se.
I planprogrammet ges en samlad bild av hela det södra utbyggnadsområdet i Bunkeflostrand beträffande dagvattenhantering, vägnät, grönytor samt bebyggelsens utbredning, karaktär och skala.
GÄLLANDE DETALJPLANER OCH OMRÅDESBESTÄMMELSER
Aktuellt planområde är inte tidigare detaljplanelagt. Tidigare planprocesser för området beskrivs under rubriken: Historik i planprocessen, s 1.
BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN
BAKGRUND/HISTORIK
Planområdet är beläget inom vad som en gång utgjorde västra delen av byn Naffentorps ägoområde. Hela planområdet bestod i början av 1700-talet av ängsmark och
saknade bebyggelse. Under mitten av 1700-talet odlades en betydande del av ängsmarken upp till åker. Först kring mitten av 1800-talet kan man via generalstabskartan
konstatera att en gård och ett hus har uppförts norr om planområdet. Förmodligen är
detta den gård som vi idag kallar Strandgården (Bunkeflostrand 1:93). Gården har än
idag kvar sin planform, sin obebyggda gårdsplan och fungerar som bostad.
Samtliga äldre byggnader i området har med största sannolikhet varit i ett plan, uppförda i lersten som putsats och sedan vitkalkats. Sadeltak av papp var vanligt men
även rött tegel kan ha förekommit.
BEFINTLIG BEBYGGELSE
Detaljplanen inrymmer ett befintligt enbostadshus i en våning samt en nätstation.
KULTURMILJÖ
ARKEOLOGI
En arkeologisk undersökning av området skall genomföras innan området tas i anspråk.
Ingrepp i fornlämning regleras enligt Lag (1988:950) om kulturminnen mm (KML) och
beslut gällande detta fattas av länsstyrelsen.
NATURMILJÖ
Påtagligt för planområdet är den omedelbara närheten till det öppna landskapet med
långa siktlinjer både inåt land och ut mot kusten, den ytterst lilla nivåskillnaden i form
av en svag sluttning mot sydväst.
KOLLEKTIVTRAFIK
Klagshamnsvägen trafikeras idag med busslinje 4 som har hög turtäthet, (ca en buss
var tionde minut). Detta medför en relativt god kollektivtrafikförsörjning av området.
Gångavståndet till närmsta busshållsplats från planområdet är mellan 200 - 500 m.
TRAFIK
Norr om planområdet går Strandgårdsvägen, S:13. Vägen, som är en samfälld köryta,
är mycket smal på sina ställen och är i huvudsak grusad.
Inom planområdet finns infarter till befintliga bostäder i angränsning till planområdet.
3 (10)
BEFINTLIG KOMMUNAL OCH KOMMERSIELL SERVICE
Skolor och förskolor finns i Bunkeflostrand intill centrum ca 500 m från planområdet.
Livsmedelshandel finns i Bunkeflostrands centrum, ca 500 m norr om planområdet.
Ytterligare tre km norrut ligger Limhamns centrum med ett mer komplett serviceutbud.
PLANFÖRSLAG
Planförslaget möjliggör en blandning av radhus och enbostadshus. Planområdet
kopplas samman med befintlig park och befintliga vägar framförallt genom gång- och
cykelförbindelser. Angöring för biltrafik sker i väster från Klagshamnsvägen.
Ett diagonalt grönstråk genom planområdet ger en koppling mellan angöring i nordväst och parken i sydost. Stråket ger också möjlighet till rekreation och lekytor i anslutning till radhusen.
Ambitionen är att skapa ett bostadsområde med karaktär inspirerad av trädgårdsstaden. Detta görs genom en relativt hög exploatering med både tydliga och gröna gaturum.
Gaturummet föreslås utformas med tydlig avgränsning i form av bebyggelse eller
häckar, önskvärt är 1-1,5 meter höga häckar av enhetlig karaktär. Grindhålen d.v.s.
öppningar i häcken för biluppfart begränsas till 3 m. För att bidra till ett rikt och levande gaturum bör minst en bostadsentré placeras mot gatan (g1).
En bebyggelse på högst två våningar mot parken samt att ny bebyggelse ska var indragen minst 6 m från parken ger förutsättningar för en mjuk övergång mellan park
och bebyggelse.
Det är önskvärt att ny bebyggelse i huvudsak uppförs i puts eller tegel.
GRÖNSTRUKTUR OCH PARK
GRÖNYTOR OCH PLANTERING PÅ KVARTERSMARK
I nordvästra delen av planområdet ges möjlighet för en gemensam entréplats med
större träd.
Genom området skapas ett diagonalt stråk. Det bidrar till att skapa ett finmaskigt nät
för gående och en möjlighet för de boende i radhusen att komma åt båda sidor av
sina tomter. Det ger också plats för större träd, rekreation och lekytor framförallt för
radhusen som har förhållandevis små tomter. I detaljplanen anges att växtbädd som
möjliggör minst ett stort träd ska finnas och att träd ska planteras och vidmakthållas i
den nordvästra delen av planområdet och i mitten av planområdet, mellan radhusen.
FASTIGHETER OCH MARKRESERVAT
MARKRESERVAT FÖR GEMENSAMHETSANLÄGGNING
Inom planområdet föreslås gemensamhetsanläggning avseende körytor, grönytor,
kommunikationsytor, ledningar och VA (g1). Syftet med detta är att alla fastighetsägarna ska kunna nå sin fastighet med bil.
Inom planområdet föreslås även gemensamhetsanläggning avseende grönytor, kommunikationsytor, ledningar och VA (g2), gemensamhetsanläggning avseende gästparkering (g3) samt gemensamhetsanläggning avseende miljöhus (g4).
4 (10)
FASTIGHETSINDELNINGSBESTÄMMELSER
Detaljplanen innehåller inga bestämmelser om fastighetsindelning.
TRAFIK
BILTRAFIK
Området angörs från väster, från Klagshamnsvägen. Alla körytor inom planområdet
är kvartersmark och betecknas som samfälld köryta. Strandgårdsvägen norr om planområdet avses inte vara tillfart till området. Alla fastigheter och parkeringsplatser angörs från den gemensamma körytan som ingår i planområdet.
PARKERING
Malmö stads parkeringsnorm skall följas för hela planområdet. Parkeringen för de
friliggande villorna löses på respektive fastighet där det kommer finnas två uppställningsplatser för bil. För radhusen föreslås bilplatsbehovet anordnas gemensamt. En
gemensam parkering ger möjlighet till samnyttjande och en lägre norm om 1,5 bilplatser per radhus kan användas. För radhusen finns ett behov av ca 70 parkeringsplatser.
Detaljplanen ger möjlighet för ca 40 platser på gemensamma parkeringsytor (betecknas som g3 i plankartan). Övriga föreslås lösas i gatan (betecknas som g1 i plankartan).
CYKELTRAFIK
Samfällda cykelvägar på kvartersmark ansluter till omgivande gång- och cykelvägnät.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
DAGVATTEN, VATTENFÖRSÖRJNING OCH AVLOPP
Dagvattnet från området måste fördröjas innan det leds ut till dikena på strandängarna. Dagvattnet ska därför ledas till de befintliga kommunala fördröjningsdammarna
söder om området, dessa ingår i dp 4871 och är dimensionerade för att ta emot även
detta flöde.
Planområdet kommer att anslutas till det kommunala va-nätet genom anslutningspunkt vid Klagshamnsvägen och ingå i verksamhetsområdet för dag- spill- och vatten.
Inom planområdet avses VA-systemet byggas ut som en samfällighet.
Planområdets ledningar bör dimensioneras så att det möjliggör att vatten tas emot
från eventuell tillkommande bebyggelse norr om planområdet.
AVFALLSHANTERING
I detaljplanen ges möjlighet för gemensamhetsanläggningar för miljöhus. Det finns ett
behov av minst tre stycken miljöhus inom planområdet.
VÄRME
Fjärrvärmenätet är inte framdraget till Bunkeflostrand, vilket medför stora kostnader
för att möjliggöra fjärrvärme som ett alternativ för uppvärmning.
GAS
400-500 m öster om planområdet finns en befintlig naturgasledning som det är möjligt att ansluta bebyggelsen till.
5 (10)
EL
Planområdet kommer att försörjas med el från en befintlig nätstation placerad på
fastigheten Bunkeflostrand 1:67 utmed Klagshamnsvägen. Rättighet för eventuellt
nytillkomna ledningar kan upplåtas med ledningsrätt.
HÖJDSÄTTNING
På plankartan framgår plushöjder där kvartersområdet ansluter till parkmark. En utredning med avseende på avvattning och höjdsättning av aktuellt planområde och
omkringliggande exploateringsområde har tagits fram. Redovisade plushöjder baseras
på denna utredning.
GENOMFÖRANDET AV DETALJPLANEN
ORGANISATORISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Frågor om markköp, lantmäteriförrättningar, ledningar och avtal ska samordnas mellan fastighetsägarna inom detaljplaneområdet.
E.on ansvarar för att nätstationer uppförs enligt Elsäkerhetsverkets föreskrifter och
allmänna råd (ELSÄK-FS 2008:1).
TEKNISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
En arkeologisk undersökning av området ska beställas och bekostas av byggherre.
Ingrepp i fornlämning regleras i Lag (1988:950) om kulturminnen m.m. och beslut
gällande detta fattas av Länsstyrelsen.
Nödvändig grundundersökning förutsätts tas fram av byggherre i samband med bebyggandet av området.
VA Syd ska medverka vid höjdsättningen av området för att säkerställa att spillvatten
och dagvatten kan avledas med självfall.
I samband med fortsatt markprojektering bör behovet av ledningar för el och VA
utredas.
Området ligger inom normal insatstid för räddningstjänsten och inga åtgärder med
hänsyn till risker är nödvändiga i området. Avståndet mellan körbar väg och byggnaders entréer skall dock inte överstiga 50 meter.
Brandvattenförsörjning ska anordnas i området i samråd med VA-Syd. Flödet i
brandposterna ska dimensioneras enligt VAV-normen p-83, tabell 2.3. Avståndet
mellan brandposterna ska vara max 150 meter. Byggherre ska redovisa att brandvattenförsörjningen är säkerställd i samband med bygglov.
Tillträde för räddningstjänstens fordon ska anordnas inom området. Avståndet mellan
körbar väg och husens entré får inte överstiga 50 meter. Avståndet mellan brandpost
och uppställningsplats ska vara max 75 meter. Byggherre ska redovisa att åtkomligheten är säkerställd i samband med bygglovansökan.
I samband med bygglov ska byggherren redovisa mer detaljerade bullerberäkningar
för att säkerställa att tillämpliga riktvärden följs.
EKONOMISKA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
Avtal ska träffas mellan kommunen och fastighetsägare angående iordningsställande
av allmänna platser, s.k. exploateringsavtal. Exploateringsavtal och planavtal ska vara
påskrivet innan detaljplanen antas av SBN.
6 (10)
Kostnaden för utarbetandet av detaljplanen regleras i taxa för stadsbyggnadskontorets
verksamhet, reviderad av kommunfullmäktige 2013-04-23 och gällande fr.o.m. 201305-02. Kostnaden består av en startavgift och en planavgift. Avgifterna regleras i
startavtal respektive planavtal.
Eventuell nödvändig flytt eller ombyggnad av gas-, va-, tele-, eller elledningar bekostas av exploatören.
Om planens genomförande förutsätter lantmäteriförrättning ska detta bekostas av
fastighetsägaren/ledningshavaren om inget annat avtalas.
FASTIGHETSRÄTTSLIGA GENOMFÖRANDEFRÅGOR
FASTIGHETSBILDNING
Nya fastigheter inom området kommer att bildas genom avstyckning. Övriga förändringar av fastighetsindelningen kommer att ske genom fastighetsreglering.
Inom planområdet läggs kvartersmark ut för bostäder. Kvartersmarken förmodas
delas in i ett antal fastigheter mellan vilka samverkan måste ske. För fastigheternas
gemensamma behov inom kvartersmark, t.ex. körytor och grönytor, bildas gemensamhetsanläggningar. Fastighetsägare ansöker om fastighetsbildning och anläggningsförrättning.
Ledningar som kommer att förläggas eller finnas kvar inom kvartersmark säkras
lämpligen genom att servitut eller ledningsrätter bildas för dess ändamål. Initiativ till
bildande av ledningsrätt tas av berörd ledningshavare.
Ansökningar om förändringar av fastigheter, gemensamhetsanläggningar och ledningsrätter ska lämnas till Lantmäterimyndigheten Malmö stad.
DETALJPLANENS KONSEKVENSER
MILJÖKONSEKVENSER
NATURMILJÖ
Planområdet ligger delvis på åkerjord av hög kvalitet. Dock är användningen av den
begränsad eftersom området omges av bostäder och park.
I miljöbalken, MB 3 kap 4 §, ställs krav på exploatering av åkermark: ”Jordbruk är en
näring av nationell betydelse. Brukningsvärd jordbruksmark får tas i anspråk för bebyggelse eller anläggning endast om det behövs för att tillgodose väsentliga samhällsintressen och detta behov inte kan tillgodoses på ett tillfredsställande sätt genom att
annan mark tas i anspråk”.
VATTENKVALITET
Dagvatten från planområdet avleds via dagvattenledningar inom planområdet till parken söder om planområdet där dagvattenmagasin anlagts för att fördröja vatten från
omgivande bostadsområden. Slutlig recipient är Öresund.
Sammantaget bedöms ett genomförande av detaljplanen inte medföra någon risk för
försvårande av att uppnå mål för miljökvalitetsnormer för vatten.
MARKFÖRORENINGAR
Inom planområdet har påträffats mark som är förorenad. En utredning har genomförts (Miljöteknisk markundersökning, del av Bunkeflostrand 1:97, 2015-02-16). Mar-
7 (10)
kundersökningen visar att grundvattnet inte bedöms vara påverkat av tidigare verksamhet. Föroreningsinnehållet i grundvattnet är mycket lågt och bedöms inte påverka
boendemiljön negativt.
Marken inom den västra delen av undersökningsområdet bedöms dock vara påverkad
av tidigare verksamhet. Bekämpningsmedelrester har påträffats i förhöjda halter i det
ytliga samlingsprov som togs ut inom det område där det tidigare har bedrivits växthusodling.
En bestämmelse har införts på plankartan som anger att startbesked får ej lämnas
innan markföroreningar inom området är avhjälpta.
TRAFIKBULLER
Enligt Infrastrukturpropositionen 1996/97:53 ska följande riktvärden innehållas vid
nybyggnad av bostäder:
Utomhus 55 dB(A) ekvivalent ljudnivå vid fasad
Utomhus 70 dB(A) maximal ljudnivå vid uteplats
Inomhus 30 dB(A) ekvivalent ljudnivå
Inomhus 45 dB(A) maximal ljudnivå nattetid
Stadsbyggnadskontoret tillämpar ovanstående riktvärden med det tillägget att avsteg
kan göras från ekvivalentvärdet utomhus på 55 dB(A). Om detta krav inte kan uppnås
kan bebyggelsen ändå accepteras om det utanför fönster till minst hälften av boningsrummen i varje bostad är högst 50 dB(A) ekvivalent och högst 70 dB(A) maximal
bullernivå. Av de rum som vetter mot den ljuddämpade sidan ska minst ett rum vara
vänt mot en gårdssida. Minst halva gårdsytan måste ha en ekvivalent trafikbullernivå
som inte överstiger 50 dB(A). Riktvärdena för trafikbullernivå inomhus och på uteplats ska alltid innehållas.
En planbestämmelse har införts på plankartan som anger att dessa riktvärden ska
klaras och vad som gäller vid avsteg.
KONSEKVENSER FÖR FASTIGHETER
Fastighet Bunkeflostrand 1:67
Planförslaget innebär inga konsekvenser för fastigheten Bunkeflostrand 1:67
Fastighet Bunkeflostrand 1:92, och 1:97
Nya fastigheter kommer att styckas från fastigheterna Bunkeflostrand 1:92, och 1:97
SAMHÄLLSKONSEKVENSER
BOSTADSPOLITISKA MÅL
Kommunfullmäktige antog den 22 november 2012 tio bostadspolitiska mål. Målen
ska bland annat utgöra utgångspunkt för planläggning enligt plan- och bygglagen.
Genomförandet av detaljplanen bidrar till uppfyllelse av de bostadspolitiska målen
genom att detaljplanen ger möjlighet till ett variet utbud med både radhus och enbostadshus.
BARNPERSPEKTIV
Enligt FN:s barnkonvention ska barns bästa alltid sättas i främsta rummet. Planområdet
har goda förutsättningar att bli en bra miljö för både barn och vuxna genom tillgång till
8 (10)
grönytor och förskola i angränsande område, och med närheten till strandängarna och
sundet samt till ett säkert och välutvecklat gång- och cykelnät.
KOMMUNAL SERVICE
Skolor och förskolor finns sedan tidigare i Bunkeflostrand ca 500 m från planområdet. Två förskolor och två LSS-boenden har byggts samtidigt som bostäderna i
angränsande områden inom dp 4871 och dp 4920. LSS står för ”Lag om stöd och
service till vissa funktionshindrade” och innebär att kommunen har ansvar att tillhandahålla en bostad där en person med funktionshinder kan få hjälp i sitt hem.
Enligt kommunens planering kommer det förväntade behovet av skolplatser i Bunkeflostrand och Klagshamn att kunna tillgodoses dels genom den pågående utbyggnaden av Strandskolan i Klagshamn och dels genom att ytterligare en skola uppförs i
Gottorps Allé.
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
GENOMFÖRANDETID
Genomförandetiden är 5 år från det datum då beslutet att anta detaljplanen vinner
laga kraft.
VILLKOR FÖR BYGGLOV
I detaljplanen anges att startbesked ej får lämnas innan markföroreningar inom området är avhjälpta.
UNDERLAG TILL PLANARBETET
PROGRAM OCH UTREDNINGAR
GRÖNPLAN
Grönplan för Malmö (godkänd av kommunfullmäktige 2003), redovisar tillgång och
brist på olika sorters grönytor i Malmös stadsdelar. Grönplanen är ett planeringsunderlag som behandlar gröna värden från en rekreativ och biologisk utgångspunkt. I
Grönplanen redovisas ytorna öster och söder om planerat bebyggelseområde som
mark där rekreativa och biologiska värden behöver utvecklas.
PARKERINGSPOLICY OCH PARKERINGSNORM
Behov av bil- och cykelparkering för bostäder och olika verksamheter regleras i Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö, antagen av kommunfullmäktige i september 2010. Parkeringsnormen gäller som vägledning vid detaljplaneläggning och som krav vid bygglovgivning.
TILLÄMPNINGSSKRIFT OM TRAFIKBULLER
Dokumentet beskriver vilka krav Malmö stad ställer vid planering och byggande av
bostäder och är godkänd av stadsbyggnadsnämnden. Malmö stads tillämpning är till
viss del en anpassning av Boverkets allmänna råd 2008:1 om planläggning för bostäder i bullerutsatta miljöer.
9 (10)
MEDVERKANDE
Detaljplanen har handlagts av stadsbyggnadskontoret. Under arbetet med att ta fram
detaljplanen har dessutom tjänstemän från fastighetskontoret, gatukontoret, miljöförvaltningen och stadsdelsförvaltningen deltagit.
Josephine Nellerup
Planchef
Ted Gustavsson
Planhandläggare
10 (10)