Planbeskrivning samråd - detaljplan Järnmalmen

Planbeskrivning
2015-02-24
Bn 1285/2013
SAMRÅDSHANDLING
Detaljplan för del av Järnmalmen 3 m fl
(utbyggnad av transformator- och
ställverksbyggnad)
Örebro kommun
Samrådstid: 06/03/15 – 20/04/15
Normalt planförfarande
Handläggare:
E-post:
Per Axelsson
[email protected]
Stadsbyggnad, Örebro kommun
Box 33400
Stadsbyggnadshus 1
701 35 Örebro
Åbylundsgatan 8 A
019-21 10 00 kundtjänst
019-21 15 63 fax
[email protected]
www.orebro.se
VAD ÄR EN DETALJPLAN?
Genom detaljplaner regleras markens användning och bebyggelsens utformning.
Detaljplaner, som ser ut som en slags karta, innehåller juridiskt bindande
bestämmelser för var man får bygga, vad byggnader och markområden skall
användas till, byggnadshöjder, byggnaders utformning med mera. Byggrätten i
detaljplanen anger den maximala grad av bebyggelse som tillåts på en plats. Örebro
består av ett lapptäcke av detaljplaner som reglerar vad som får byggas var.
Mer information om hur detaljplanen arbetas fram finns under:
http://www.orebro.se/detaljplan
I arbetet med denna plan har vi nu kommit till:
Planprogram
Planarbete
Samråd
Granskning
Antagande
Laga kraft
ÖVERGÅNGSBESTÄMMELSER
Den 2 maj 2011 började en ny plan- och bygglag (2010:900) att gälla. Enligt de
övergångsbestämmelser som finns i lagen ska planärenden som påbörjades innan
detta datum göras efter det regelverk som finns i plan- och bygglagen (1987:10).
Den 1 januari 2015 började ytterligare ändringar i plan- och bygglagen (2014:900)
att gälla. Enligt de övergångsbestämmelser som finns i lagen ska planärenden som
påbörjades innan detta datum göras efter det regelverk som finns i plan- och
bygglagen (2010:900).
Arbetet med denna detaljplan påbörjades efter den 2 maj 2011 och före 1 januari
2015 och görs enligt de bestämmelser som finns i plan- och bygglagen (2010:900).
2
PLANBESKRIVNING
Detaljplan för Järnmalmen 3 m.fl. (utbyggnad av transformator- och
ställverksbyggnad)
Örebro kommun
Den här detaljplanen genomförs med normalt planförfarande (Plan- och bygglagen
2010:900).
Normalt planförfarande används när en föreslagen detaljplan har ett allmänt intresse
och kan komma att medföra miljöpåverkan.
HANDLINGAR
Planhandlingen omfattar:
- Plankarta i skala 1:500 (A2) med planbestämmelser
- Planbeskrivning med illustrationer (denna handling)
- Fastighetsförteckning
- Checklista konsekvens- och behovsbedömning
Övrigt material:
- Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28
- Redovisning av magnetfält och buller, E.ON, 2014-12-01
PLANENS SYFTE OCH BAKGRUND
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra en utbyggnad österut av den befintliga
transformator- och ställverksbyggnaden på fastigheten Järnmalmen 3.
E.ON arbetade 2011 fram en elförsörjningsplan vars inriktning till stor del följer
Örebro kommuns översiktsplan. Enligt E.ON så kommer de förstärkningar av elnätet
som gjordes i början av 2000-talet inom snar framtid inte räcka till, och det innebär
att man i enlighet med nätplanen behöver etablera två nya inmatningspunkter.
De inmatningspunkter som planeras i detta skede är Skebäck och Skogstorp. Skebäck
är tänkt försörja stadens östra och nordöstra delar samt innebär att stadens centrala
delar kan avlastas. Matningen till Skebäck kommer ske från Osmundgatan
(fastigheten Järnmalmen 3) som i och med denna lösning behöver utrustas med
ytterligare ett ledningsfack.
Utöver detta hoppas E.ON kunna skapa en ringmatning av regionnätet i Örebro vilket
skulle innebära att E.ON vid strömavbrott kan mata elen åt ett alternativt håll och på
så vis minska avbrotten tidsmässigt.
Att bygga ut befintligt 130 kV-ställverk västerut är inte möjligt pga att en annan
intilliggande ställverksbyggnad begränsar. Enligt E.ON:s alternativstudie kommer en
utbyggnad österut från befintlig transformatorbyggnad skapa de bästa förutsättningar
vad gäller driftsäkerhet och tillgänglighet. Det skapar dessutom goda möjligheter att
3
utöka och förnya befintlig anläggning inom fastighet.
Detaljplanens fokus är i huvudsak på två allmänna intressen, parkmark och behovet
av en trygg elförsörjning.
LÄGE
Planområde
Planområde
Planområdet ligger norr om centrala Örebro i den östra delen av industriområdet
Holmen.
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Riksintressen
Planförslaget berör inga riksintressen eller natura 2000 områden.
4
Översiktliga planer
Örebro kommuns översiktsplan
I gällande översiktsplan för Örebro kommun, antagen av kommunfullmäktige 201003-24, anges området Holmen som ett utvecklingsområde för bostäder/verksamheter.
Översiktsplanen pekar på att en utredning bör göras där man tittar på möjligheterna
att blanda in bostäder och handel bland verksamheterna på Holmen. Omvandlingen
beskrivs kunna ske i lugn takt vartefter verksamheter bygger om eller flyttar.
Promenad och gångstråket utmed Lillån är utpekat som bevarandevärt i
Översiktsplanen. (Vårt framtida Örebro, Örebro kommun 2014)
I översiktsplanen tas ställning till de då rådande översvämningskarteringarna:
”…endast inom områden med låg sannolikhet för översvämning, dvs. områden som
inte hotas av 100-årsflöde eller högsta dimensionerande flöde, bör
samhällsfunktioner av betydande vikt eller riskobjekt lokaliseras.” (Vårt framtida
Örebro, Örebro kommun 2014)
Örebro grönstruktur
Lillån med kulturstråket Lilla Åpromenaden utpekas i grönstrukturprogrammet som
ett unikt promenadstråk med fina kulturella upplevelsevärden och ett viktigt
ekologiskt stråk i en annars hårdgjord miljö. (Örebro grönstruktur, Örebro kommun
2006)
Förslag till framtida åtgärder som framhålls i Grönstrukturprogrammet är att
vattendraget Lillåns passage genom staden på sikt bör utvecklas som ett tydligare
grönt stråk med bland annat färre hårdgjorda ytor längs stranden. (Örebro
grönstruktur, Örebro kommun 2006)
Miljöprogram
I miljöprogrammet framgår att i den fysiska planeringen och i utvecklingen av parker
och naturområden ska stor hänsyn tas till miljöer som är viktiga för biologisk
mångfald. Kommunens tätorter ska präglas av en välutvecklad grönstruktur med
lättillgängliga och attraktiva parker och naturområden. Anordningar som underlättar
för friluftslivet ska finnas i viktiga rekreationsområden.” (Miljöprogram, Örebro
kommun 2014)
Örebro innerstads parker ska bevaras i sin helhet och särskild vikt ska läggas vid att
det finns grönytor för lek och rekreation i nära anslutning till bostäder. Om gröna
områden påverkas eller exploateras ska de kompenseras med hänsyn till ekologiska,
kulturella och sociala värden. (Miljöprogram, Örebro kommun 2014)
Detaljplaner
Gällande detaljplan för Järnmalmen 3 och den intilliggande parkmarken utmed Lillån
är Förslag till ändrad stadsplan för del av kv 29 Gjuteriet (1880K-A544). I gällande
detaljplan är användningen angiven till industri (J) och högsta tillåtna byggnadshöjd
4 meter inom det aktuella planområdet.
5
Förslag till ändrad stadsplan för del av kv 29 Gjuteriet (1880K-A544). Markerat
med rödstreckad linje är den yta som planförslaget innefattar.
FÖRUTSÄTTNINGAR
Markägoförhållanden
Järnmalmen 3 ägs av E.ON elnät Sverige AB och den del av Mikael 2:38 som
planområdet berör ägs av Örebro kommun.
Natur
Mark och vegetation
Planområdet sluttar svagt österut ner mot gång- och cykelvägen. Gång- och
cykelvägen kantas på sin västra sida av en ridå av björkar.
Geotekniska förhållanden
Planområdet är i den översiktliga jordartskarteringen markerat som ”lera”.
Förorenad mark
Enligt det MIFO-register som redovisar förorenad mark, har det inte upptäckts några
markföroreningar inom planområdet.
Radon
Planområdet ligger inte inom område som klassas som risk för radon.
Risk för skred
Planområdet ingår ej i de områden som identifierats ha förutsättningar för ras- och
6
skredrisk.
Höga vattenstånd
Fastigheten Järnmalmen 3, och stora delar av tätorten Örebro, ligger inom område
som riskerar att översvämmas. DHI Sverige AB har på uppdrag av Myndigheten för
samhällsskydd och beredskap (MSB) arbetat fram översvämningskartor med
översvämningszoner för 100-årsflöde, 200-årsflöde och beräknat högsta flöde (BHF).
100-årsflödet respektive 200-årsflödet avser det flöde som över en oändligt lång
tidsperiod har en genomsnittlig återkomsttid på 100 respektive 200 år. Flödet kan
således inträffa flera gånger under en 100- respektive 200-årsperiod.
BHF bygger på en systematisk kombination av kritiska faktorer som bidrar till ett
flöde (regn, snösmältning, hög markfuktighet, högt vattenstånd i sjöar samt
magasinsfyllning i reglerade vattendrag). Någon återkomsttid kan inte anges för detta
flöde, den ligger dock i storleksordningen cirka 10 000 år.
Det beräknade 200-årsflödet i planområdet ligger på 25,5 meter (RH2000) och det
beräknade högsta flödet ligger på 28,35 meter (RH2000). Marknivån utmed
fastighetsgräns på den östra sidan av Järnmalmen 3 är 25,5-26 meter (RH2000).
Enligt länsstyrelsernas rekommendationer (Översvämningsrisker i fysisk planering,
2006) så bör samhällsviktiga funktioner ligga över BHF.
Utöver den utredning och de nivåer som redovisats ovan så har WSP på uppdrag av
E.ON Elnät AB arbetat fram en riskanalys med fokus på översvämning i det aktuella
planområdet. Analysen redovisar kompletterande ungefärliga nivåer för 500- och
1000 årsflöden. Nivån för 500-årsflöde är beräknad till +26,2 m (RH 2000) och nivån
för 1000-årsflöde är +26,75 m (RH 2000). (utredning Riskanalys översvämning
fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28)
En annan typ av översvämning är den typ som orsakas av extrema
nederbördstillfälle, (skyfall) där vatten samlas i topografiska instängda områden
(lågpunkter). För Örebro tätort har MSB låtit utföra en kartläggning av skyfall.
Konsekvenser har analyserats vid ett 100-årsregn med 30 minuters varaktighet.
Befintlig byggnad på Järnmalmen 3 ligger på en sådan nivå att vatten inte blir
stående i direkt anslutning till byggnaden. (utredning Riskanalys översvämning
fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28)
7
Kartering av lågpunkter (blå rutor) som fylls vid ett 100-årsregn med varaktighet 30
minuter. (Riskanalys översvämning fördelningsstation F3, WSP, 2014-11-28)
Strandskydd
Den aktuella delen av Lillån omfattas inte av strandskyddsbestämmelserna (enligt
länsstyrelsens beslut 2008-06-27) vilket gör att ett upphävande av strandskydd inte är
nödvändigt.
Fornlämningar
Det finns inga registrerade fornlämningar i planområdet.
Kulturmiljö
Stråket utmed Lillån är utpekat som bevarandevärt i Översiktsplanen. Därutöver har
kulturmiljön i närheten av planområdet inte inventerats som värdefull.
Bebyggelse
Industri
Planområdet ligger i de centrala delarna av Holmens industriområde. Industriområdet
i stadsdelen Holmen är ett äldre industriområde och innehåller i dagsläget inga
bostäder. Industriområdet Holmen omgärdas av Baronbackarna på den västra sidan
och Hagaby på den nordöstra sidan. Söder om Holmen ligger området Hjärsta.
8
Holmens industriområde illustreras inom markeringen.
Del av industriområdet Holmen. E.ONs anläggning syns som en gul byggnad i
bildens högra del.
E.ONs befintliga byggnad har en byggnadshöjd på 8 meter och uppvisar i den östra
och västra delen sadeltakslösning medan mittdelen har pulpettak. Byggnaden ligger i
dagsläget endast 1 meter från fastighetsgränsen i fastighetens östra del.
9
Den aktuella fastigheten Järnmalmen 3 är markerad i kartan.
E.ONs anläggning, vy från gång- och cykelvägen.
Bostäder
Området Hagaby, öster om planområdet, är ett egnahemsområde som började
2
bebyggas under tidigt 1900-tal och Baronbackarna
väster om planområdet är ett
område med flerbostadshus som uppfördes under 1950-talet.
1
10
Villaområdet Hagaby, öster om Lillån. Lillån och dess gång- och cykelväg syns i
bildens övre vänstra hörn.
Bostadsområdet Baronbackarna.
Arbetsplatser, övrig bebyggelse
Inom området Holmen finns olika verksamheter med fokus på lager, logistik,
mekanisk tillverkning, kontor och handel.
Tillgänglighet
Fastigheten Järnmalmen 3 nås från Osmundgatan som också innefattar en separat
gång- och cykelväg.
Naturmiljö
Parkstråket som löper utmed Lillåns västra strand är ett vackert stråk som används
för rekreation och för pendling till fots och med cykel. Planområdet sluttar svagt
österut och har ängskaraktär. Gång- och cykelvägen kantas på sin västra sida av en
rad björkar.
11
Gång- och cykelvägen utmed Lillån. Vy norrut intill det aktuella planområdet.
Lilla Å-promenaden är ett promenadstråk med gång- och cykelväg som löper utmed
Lillån. Lilla Å-promenaden börjar på den södra sidan om E18 där gång- och
cykelbron från Boglundsängen ansluter. Å-promenaden följer sedan ån och slutar vid
Naturens hus. Längs stråket finns tolv skulpturplatser där olika konstnärer skapat
verk på temat människa-natur. Utmed stråket finns skyltar med lokalhistoria som har
anknytning till platsen.
Utbyggnaden av stråket påbörjades 1998 och utförs av Örebro kommun genom
stadsbyggnad Örebro. Idégivare till skulpturplatserna var konstnär Stefan Rydéen
som också aktivt medverkade i genomförandet. Företag och enskilda har på olika sätt
lämnat bidrag och gett stöd till genomförandet.
Gator och trafik
Transporter
Transporter till och från planområdet sker från Osmundgatan över fastigheten
Järnmalmen 3.
Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Öster om planområdet, och väster om Lillån, löper en gång- och cykelväg. Denna del
av å-promenaden ha ingen belysning och är grusbelagd. I närområdet planeras
åtgärder i samband med fördjupningen av översiktsplanen (FÖP) för Vivalla. Bland
annat planeras en ny cykelbana på bron över E18 till Osmundgatan. Det är svårt att i
dagsläget uppskatta vilken väg cyklisterna tar efter bron, dvs om dom fortsätter
Osmundgatan eller väljer gång- och cykelstråket utmed Lillån. Det kommer sannolikt
hänga ihop med vilken standard gång- och cykelstråket utmed Lillån kommer få i
framtiden.
12
Kollektivtrafik
Närmsta busshållplats för stadsbuss ligger utmed Hedgatan och för landsvägsbuss
utmed Östra Bangatan.
Parkering, utfarter
Behovet av parkering till planområdet skall uppfyllas på de ytor för parkering som
redan finns på Järnmalmen 3. Den enda utfarten från fastigheten Järnmalmen 3 är i
dess västra del mot Osmundgatan.
Störningar
Buller
Den aktuella tillbyggnaden innehålla utrustning som inte bidrar med bullerstörningar
utanför byggnaden.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Verksamheten inom planområdet kan anslutas till de ledningar som i dagsläget når
Järnmalmen 3.
Värme/El
Fjärrvärme når i dagsläget inte fastigheten men finns utmed Osmundgatan.
Elledningar som i dagsläget når Järnmalmen 3 österifrån kommer behöva flyttas vid
ett genomförande av planen.
13
FÖRÄNDRINGAR
Natur
Mark och vegetation
Den del av planförslaget som omvandlar parkmark till kvartersmark kommer i del att
hårdgöras och bebyggas.
Kompensation för ianspråktagande av parkmark
Intrånget i parkmarken skall kompenseras genom att byggnadens fasad utformas på
bästa sätt för att den negativa känslan av intrång i parkmarken ska bli så liten som
möjligt. Förslaget på utformning ska godkännas av Örebro kommun innan
försäljning av mark kan ske.
Geotekniska förhållanden
Byggnation inom planområdet innebär att en viss utfyllnad kommer ske för att fånga
upp höjdskillnaderna mellan befintlig golvnivån på Järnmalmen 3 och det
tillkommande området på dagens parkyta. E.ON Elnät AB bedömer att stödmur kan
användas utmed hela sträckan mot parken vilket gör att samtliga tekniska lösningar
som krävs för byggnation kan rymmas inom planområdet.
För att minska risken för att stödmuren blir nerklottrad så kan en mindre slänt mot
muren, med plantering, anordnas. Detta kommer i sådana fall ske på kommunal
mark.
Förorenad mark
Tillkommande utbyggnad innehåller inga ämnen som bidrar till risk för
markföroreningar. Inom planområdet, i befintlig byggnad, finns en transformator
som innehåller olja. Alla transformatorer är dock utrustade med uppsamlingskärl som
rymmer samtlig mängd olja vilket göra att risken för läckage är minimal.
Ett genomförande av planen bedöms inte bidra till risk för markföroreningar.
Risk för skred
Planområdet ingår ej i de områden som identifierats ha förutsättningar för ras- och
skredrisk. Riskanalysen kring översvämning som gjorts av WSP pekar dock på att
stabiliteten vid en eventuell översvämning kan komma att försämras på grund av
ökade grundvatten- och porvattentryck i sluttande terräng.
Inför byggnation bör dessa parametrar studeras närmare men det bedöms ej
nödvändigt att genomföra under detaljplanens process.
Höga vattenstånd (detaljerad riskanalys)
Utifrån rekommendationerna från länsstyrelsen bör samhällsviktiga funktioner som t
ex en transformator- och ställverksbyggnad placeras över nivån för beräknat högsta
flöde (BHF). Någon exakt återkomsttid för BHF har inte angetts men det är i
storleksordningen 10 000-årsflöde. Sannolikheten att den nivån nås under 100 år är 1
%.
14
Man bör beakta i sammanhanget att en väldigt stor del av Örebro stad ligger under
BHF, något som gör att en sådan extremsituation skulle skapa en hel rad problem
som i vilket fall försvårar eldistributionen i och med att kritiska punkter i systemet
idag ofta ligger under BHF.
I detta fall, med den utbyggnad som är aktuell i planförslaget, är E.ON i stort behov
av att bygga på en redan befintlig anläggning vars golvnivå ligger under BHF. I och
med att det handlar om tillbyggnad av befintlig anläggning så har bedömningen
gjorts att man bör resonera utifrån andra nivåer för risk än BHF.
Täckning och djup av beräknat högsta flöde (BHF).
För att ha ytterligare risknivåer att förhålla sig till så har WSP interpolerat fram
ungefärliga nivåer för 500- och 1000-årsflöden utöver de nivåer som MSB beräknat.
Flöde
100-årsnivå
200-årsnivå
500-årsnivå:
1000-årsnivå:
BHF
Nivå
+25,0 (RH2000)
+25,5 (RH2000)
+26,2 (RH2000)
+26,75 (RH2000)
+28,5 (RH2000)
Sannolikhet (under 100 år)*
63 %
39 %
18 %
10 %
1%
* Sannolikheten att överskridas en eller flera gånger under 100 år.
Utifrån denna analys pekar utredningen på att en 500-årsnivå i sammanhanget är en
lämplig gräns för lägsta nivån för färdigt golv och att källare ej tillåts. (Rapport:
Riskanalys översvämning fördelningsstation F3 E.ON Osmundsgatan, Örebro)
En bestämmelse v är inkluderad i plankartan som anger att lägsta nivå på färdigt golv
15
ska vara minst +26,4 meter över nollplan (RH2000). Det är 0,2 m över det beräknade
500-årsflödet vilket i sammanhanget bedöms som en acceptabel risk att förhålla sig
till. Även en bestämmelse b (endast källarlösa hus) är inkluderad i plankartan.
Golvytan i den befintliga byggnaden ligger på +26,46 (RH2000) och har ett nedsänkt
ledningsschakt med måtten 800 mm (djup) x 1200 mm (bredd). Detta schakt ligger
under golvnivån +26,46 men innehåller endast ledningar som inte påverkar
byggnadens funktion vid en eventuell översvämning vilket gör att schaktet inte ska
tolkas som källare eller som en lägsta golvnivå.
För att säkerställa att byggnaden kan nås av personal och fordon vid ett 500-årsflöde
så har en lägsta nivå för höjd på marken angivits för markytan norr om byggnaden.
Anledningen till att välja den norra sidan är att man i dagsläget når byggnaden via
portar och dörrar från det hållet. Denna lägsta nivå är satt till +26.2 (RH2000) genom
bestämmelsen n, vilket är den beräknande nivån för 500-årsflödet. Marken kring
byggnaden bör ligga något lägre än golvet i byggnaden för att säkra att dagvatten inte
rinner in i byggnaden.
Någon speciell bestämmelse i förhållande till risken för översvämning vid skyfall
bedöms inte nödvändig. I och med att tillkommande byggnad kommer ligga på
samma nivå för färdigt golv som den befintliga så kommer området inte beröras av
vattenansamlingar.
Bebyggelse
Teknisk anläggning
Den tillkommande bebyggelsen inom planområdet kommer bestå av en utbyggnad av
befintligt ställverk på Järnmalmen 3. Byggrätten i plankartan medger teknisk
anläggning, transformator- och ställverksbyggnad (E) till en byggnadshöjd på 9,0
meter samt en lägsta nivå för färdigt golv som är +26,4 m över nollplanet (RH2000).
Därtill finns bestämmelser att ingen källare får finnas samt att takets minsta och
största lutning skall vara 0 respektive 15 grader. Byggnadshöjden 9 meter är vald för
att rymma byggnadens 8 meter (från golv till nock) plus den extra höjd under
golvnivå som kan komma att tolkas in i och med att utbyggnaden kommer ligga i en
slänt.
Ett avstånd på 1 meter är lämnat som prickad mark (marken får inte förses med
byggnad) mellan byggnaden och fastighetsgränsen. Detta för att möjliggöra enklare
underhåll av byggnaden samt ge plats åt en stödmur. Den prickade marken kan
komma att inkludera ett stängsel.
16
Illustrationen ovan visar ett exempel på vad byggrätten i planförslaget tillåter.
Illustrationen förtydligar den bifogade plankartan med tillhörande planbestämmelser
men är i sig inte en juridisk handling.
17
Illustrationen ovan visar ett exempel på vad byggrätten i planförslaget tillåter.
Illustrationen förtydligar den bifogade plankartan med tillhörande planbestämmelser
men är i sig inte en juridisk handling.
Gestaltning
Plankartan innehåller ingen bestämmelse som reglerar byggnadens gestaltning i
detalj. Diskussionen kring lämpligt konstverk som kan pryda fasaden, samt
materialval på byggnaden, kommer fortsätta parallellt med planprocessen.
Gator och trafik
Gatunät, gång-, cykel- och mopedtrafik
Ingen förändring av befintliga gator eller gång- och cykelvägar kommer ske.
Transporter
Planområdet bedöms inte bidra med någon ökning av transporter förutom under
18
byggnationsfasen. Området kommer därutöver besökas av servicefordon men det
bedöms ske sällan.
Störningar
Buller
Den aktuella tillbyggnaden kommer innehålla utrustning som inte kommer bidra med
bullerstörningar utanför byggnaden. Den utrustning som avger ljud i anläggningen
finns redan och är placerade längre in på fastigheten. (Information från E.ON, 2014).
Magnetfält
Magnetfältens styrka mäts i enheten tesla (T) som är en mycket stor enhet, i praktiskt
bruk används ofta mikrotesla (μT), en miljondels tesla.
Magnetsfältsbidraget från en fördelningsstation (ställverk och transformator)
överstiger normalt inte 0,2 μT på ett avstånd större än 35 meter från
ställverksbyggnaden (Information från E.ON, 2014). Avståndet från tillbyggnadens
fasad till närmsta byggrätt för bostäder kommer efter planens genomförande vara 36
meter.
Sedan 2002 finns ett allmänt råd från tidigare Statens strålskyddsinstitut som anger
referensvärden for allmänhetens exponering for magnetfält. Referensvärdena är
rekommenderade maxvärden och bygger på riktlinjer från EU. Referensvärdet
(rekommenderat maxvärde) för 50 Hz magnetfält är 100 μT för den allmänna miljön.
Så höga värden är det normalt inte frågan om ens på marken direkt under en 400 kV
luftledning. Inget minimiavstånd till bebyggelse finns baserat på magnetfältsnivåer
utan det är elsäkerhetsaspekter och rent praktiska aspekter som avgör. (Källa:
Strålskyddsmyndigheten, 2013)
Det finns dock en misstanke inom forskningen att fält även på under 100 μT
långsiktigt kan påverka hälsan negativt. Osäkerhet råder fortfarande gällande detta,
och det gäller även på så låga nivåer som ned till 0,4 μT. (Källa:
Strålskyddsmyndigheten, 2013)
I och med att det aktuella planförslaget med marginal beräknas klara gränsen på 0,4
μT så bedöms avståndet mellan den planerade bebyggelsen och kraftledningen vara
tillräckligt för att inga vidare åtgärder ska behöva vidtas.
Teknisk försörjning
Vatten och avlopp
Fastigheten försörjs idag via anslutningar från Osmundgatan vilket kommer vara
fallet även efter planens genomförande.
Dagvatten
Dagvatten från parkeringsplatser, uppställningsytor, körytor och därmed liknande
ytor ska renas innan det får anslutas till den förbindelsepunkt som är anvisad.
19
Dagvatten från tak och annat dagvatten som inte är förorenat, ska tas omhand skilt
från övrigt dagvatten.
Dagvattenåtgärder ska utföras på sådant sätt att fastigheten inte avleder mer
dagvatten än vad som motsvarar maxflödet från den oexploaterade fastigheten.
Dagvattenåtgärderna ska vara dimensionerade för ett tvåårsregn.
Brandvatten
Brandvattenförsörjningen i området skall anpassas till gällande riktlinjer. Om
brandvattenkravet överstiger kommunens leveransåtagande ska
fastighetsägaren/byggherren vidta åtgärder för att tillgodose fastigheten med
erforderlig mängd brandvatten via exv. brandvattenreservoarer.
El
Placeringen av de ledningar och tillhörande ledningsrätter som når byggnaden från
väster kommer i samband med planens genomförande att justeras.
Avfall
Inom varje fastighet inom planområdet ska det finnas tillräckligt utrymme för
sortering av avfall. Reglerna i avfallsplanen och föreskrifter för avfallshanteringen i
Örebro kommun ska följas vid utformningen och placeringen av soprummet och
återvinningsutrymmet. Utformningen och placeringen av avfallshanteringen skall ske
i samarbete med Tekniska förvaltningen.
GENOMFÖRANDE
Organisatoriska frågor
Organisation
Planen upprättas av Örebro Stadsbyggnad som också författar
genomförandebeskrivning. Lantmäterimyndigheten verkställer de fastighetsrättsliga
genomförandefrågorna efter ansökan. Det tekniska genomförandet av allmänna
anläggningar ombesörjes av kommunen genom Tekniska förvaltningen.
Exploatören/fastighetsägaren/byggherren svarar för och bekostar iordningställande
av kvartersmark och därmed sammanhängande utredningar, undersökningar samt
eventuella åtgärder och tillstånd m.m., se nedan.
Tidplan
Arbetet inriktar sig på att detaljplanen vinner laga kraft under 2015.
Genomförandetid
Planen föreslås få en genomförandetid om fem år från den tidpunkt då planen vinner
laga kraft.
Huvudmannaskap
Planområdet innefattar ingen allmänplatsmark.
20
Genomförandeavtal
Kommunen upprättar genomförandeavtal.
Fastighetsrättsliga frågor
Fastighetskonsekvensbeskrivning
Fastigheterna som berörs av den nya detaljplanen är Örebro Järnmalmen 3 och del av
Mikael 2:38. Detaljplanen innebär att del av Mikael 2:38, idag planlagd för
parkändamål blir planlagd för tekniska anläggningar. Viss del av marken blir
belastad med prickmark, vilket innebär att marken inte får förses med byggnad.
Delen kan fastighetsregleras till Järnmalmen 3 efter markförvärv. Planen innebär
också att byggnadshöjden ökar från 4 till 9 meter jämfört med nuvarande plan.
Den del av Mikael 2:38 som planläggs belastas idag av ledningrätt (1880K90/535.1). Eon är ledningsrättshavare och kommer att ansöka om att upphäva
ledningsrätten eftersom den inte är aktuell.
Del av Mikael 2:38 planläggs som kvartersmark och kommer överföras till
Järnmalmen 3.
Tekniska frågor
Tekniska undersökningar
Exploatören ansvarar för tekniska undersökningar på kvartersmark.
21
Ekonomiska frågor
Ekonomiska konsekvenser
- för exploatören
Exploatören bekostar erforderliga anläggningar på kvartersmark. På den nya fasaden
som kommer synas från Lilla å promenaden ska exploatören uppföra ett konstverk.
Landskapsarkitekterna på stadsbyggnad ska godkänna konstverket innan kommunen
säljer marken till exploatören. Exploatören bekostar även kostnaden för flytt av
ledningar på kvartersmark och allmän plats. Exploatören iordningsställer
kvartersmarken för byggnation och bekostar fastighetsbildning, anslutning till VA,
geotekniska undersökningar, övriga eventuella undersökningar m.m.
- för kommunen
Kommunen upprättar och handlägger detaljplanen, samt projekterar och genomför
anläggningar på allmän plats.
SUMMERING
Kommunens kostnader har beräknats till ca 100 000 kr och fördelar sig enligt
tabellen.
UTGIFTER
Mark
Förberedande arbeten
Planläggning
Fastighetsbildning
Gata
Belysning
Park
VA
LOD
Övrigt/oförutsett
Administration
Summa
kkr
100 000 kr
100 000 kr
INKOMSTER
Markförsäljning
Exploateringsavtal
Summa
kkr
100 000 kr
100 000 kr
ADMINISTRATIVA FRÅGOR
Planavtal
Inget planavtal är tecknat mellan Örebro kommun och E.ON Elnät Sverige AB.
Kostnaden för detaljplanen finns med som en del i köpeskillingen för marken.
22
MILJÖKONSEKVENSER
Enligt 4 kap. 34 § i plan- och bygglagen ska en miljökonsekvensbeskrivning (MKB)
upprättas om en detaljplan, som avser användning av mark, vatten och andra
resurser, ger en betydande påverkan på miljö och hälsa. En bedömning ska göras i ett
tidigt skede om detaljplanen medför en betydande påverkan på miljön, hälsan eller
hushållning med mark och vatten och andra resurser och därmed om en MKB ska
göras eller ej. Vid bedömning har följande aspekter beaktats:
• nuvarande miljöbelastning på platsen
• effekter på mark, vatten, luft, biologisk mångfald, kulturmiljö, social miljö
och landskapsbild om planen genomförs
• effekter på hushållning med naturresurser
• effekter på människors hälsa och säkerhet
• effekter på ljusförhållanden och lokalklimat
Planförslaget bedöms ej medföra en betydande miljöpåverkan i den betydelsen som
avses i lagen och behöver därför inte innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.
Checklista för behovsbedömning är godkänd på delegation för Byggnadsnämnden
2015-02-26.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Frida Hammarlind
Per Axelsson
Planchef
Planarkitekt
23
FASTIGHETSFÖRTECKNING
Per Axelsson
2015-02-24
Bn 1285/2013
Fastighetsförteckning till detaljplan för Järnmalmen 3 m fl (utbyggnad av transformatorstation- och ställverksbyggnad)
Örebro kommun
FASTIGHETER INOM PLANOMRÅDET
JÄRNMALMEN 3
E.ON ELNÄT SVERIGE AB
205 09 MALMÖ
MIKAEL 2:38
ÖREBRO KOMMUN
BOX 30000
701 35 ÖREBRO
RÄTTIGHETER INOM PLANOMRÅDET
18-IM1-78/4701.1
ÅNSTA 20:234
SE BESKRIVNING
ÖREBRO KOMMUN
BOX 30000
701 35 ÖREBRO
1880K-90/535.2
STARKSTRÖM
SYDKRAFT ELNÄT MÄLARDALEN AB
FASTIGHETER UTANFÖR PLANOMRÅDET
JÄRNMALMEN 1
ASPHOLMEN JÄRNMALMEN AB
ASPHOLMEN FASTIGHETER AB BOX 1824
701 18 ÖREBRO
JÄRNMALMEN 2
HALLAFORS FASTIGHETSBOLAG AB
OSMUNDGATAN 8
703 63 ÖREBRO
24
KORINTEN 1
MATSSON,BO DANIEL
HAGABY TVÄRGATA 7
703 63 ÖREBRO
MATSSON,SANDRA
HAGABY TVÄRGATA 7
703 63 ÖREBRO
KORINTEN 2
FRITZ,HENRIC
HAGABY TVÄRGATA 9
703 63 ÖREBRO
JANSSON,ÅSA
HAGABY TVÄRGATA 9
703 63 ÖREBRO
RUSSINET 10
FARNEBO,RUNE SAMUEL MATTIAS
HAGABY TVÄRGATA 5
703 63 ÖREBRO
FARNEBO,ANNA CAROLINE
FÖRENINGSGATAN 3
703 63 ÖREBRO
25