1. No category

GRANSKNING
Detaljplan för ÖSTRA TORP 15:12 ”Julgransodlingen”, DP 189,
Smygehamn, Trelleborgs kommun, Skåne län. Dnr: SBN 2013-PB0181
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för bostadsbebyggelse med tillhörande
grön- och naturområden på fastigheten Östra Torp 15:12.
Planförslaget finns utställt under tiden 2015-02-16 - 2015-03-16 och är då
tillgängligt på följande platser:
- Samhällsbyggnadsförvaltningen, Rådhuset, Algatan 13, Trelleborg, öppet
vardagar kl. 08.00-16.30.
- Huvudbiblioteket, Astrid Lindgrens allé 1, Trelleborg, öppet måndagtorsdag 10.00 - 19.00, fredag 10.00 - 18.00, lördag 11.00 - 14.00
- www.trelleborg.se/sv/bygga-bo-miljo/kommunensplanarbete/detaljplan/detaljplaner-pa-gang/
Trelleborg2000, v 1.0, 2008-09-16
SAMHÄLLSBYGGNADSNÄMNDEN
Samhällsbyggnadsnämnden
www.trelleborg.se
E-post: [email protected]
Postadress: 231 83 Trelleborg
Besöksadress: Algatan 13
Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg
Telefon: 0410-73 30 00
Fax: 0410-441 90
Org.nr: 212000-1199
T
T
T
T
T
VS
V
T
(
(
PLANBESTÄMMELSER
VS
(
ÄSPÖ
10:12
ET
V
V
8,018,04
7,6
7,41
(
(
(
T
V
(
GRÄNSBETECKNINGAR
VS
T
T
1-2Sv
Följande gäller inom områden med nedanstående beteckningar.
Endast angiven användning och utformning är tillåten.
Där beteckning saknas gäller bestämmelsen inom hela planområdet.
7,78
(
7,87
E
T
T(
8,01(8,04
(
Planområdesgräns ritad 3 m utanför planområdet
Användningsgräns
Egenskapsgräns
T
T
7,84
ET
7,56
V
7,74
ANVÄNDNING AV MARK OCH VATTEN
Allmänna platser
7,56
VS
(
7,84
(
V
7,74
(
(
10:13
LOKALGATA
T
E
7,72
ÖSTRA TORP
15:12
10:14
7,76
7,51
(
(
(
plantering
7,84
15:13
6,24 (
(
8,268,28
(
(
(
7,77
ET
7,51
15:14
p5
8
p3
NATUR
15:16
8
u
15:17
(
(
V
T
e1 40e2 400
p6
E
15:15
8
E
6
II
)
7:7
1Lr
LOKALGATA
(
(
6
(
1
8
e1 25 e2 800 p4
1
p3
1
p4
6,56
u
(
(
tillfart
V
6,05
(
6,83
T
5,34
(
E
6,51
u
(
5,65
5,73
45-50
7,05
T
5,72
(
)G f
8
S
e1 25e2
B
T
6,29
7,08
6,06
700 p )f II
B
E
6,89
p2
3-4Sv
2Lr
V
infiltrationsyta
7,05
6,83
(
7,08
(
8,17
T
(
(
(
V
S
E
6,29(
p5
6,06
(
(
T
p6
5,72
(
)
G
7,97
S
T
(
E
5-6Sv, 2Lr
(
V
T
-
Minsta resp. största taklutning i meter
(gäller endast huvudbyggnad)
Utförande
Minst 80 % av fasad på huvudbyggnad skall vara vit alt ljusgrå.
f1
S
Bygglov får ej ges förrän anläggning för dagvatten är utförd
och godkänd av kommunen
V
8-9Sv
Högsta nockhöjd i meter
ADMINISTRATIVA BESTÄMMELSER
E
1:6
8
n
ge
vä
pö
Äs
1:5
2:5
samt minst 4 meter från övrig tomtgräns.
Komplementbyggnad skall placeras minst 2 meter från
tomtgräns och lokalgata.
Huvudbyggnad skall placeras 5 meter från lokalgata
samt minst 2 meter från övrig tomtgräns eller sammanbyggas
med huvudbyggnad på grannfastighet
Huvudbyggnad skall placeras minst 15 meter från lokalgata
i söder. I övrigt gäller 5.5 meter från lokalgata.
Huvudbyggnad skall placeras 3 meter från lokalgata
samt minst 4 meter från övrig tomtgräns.
Huvudbyggnad skall placeras 5.5 meter från lokalgata
i söder samt minst 4 meter från övrig tomtgräns.
Utformning
Högsta antal/Föreskrivet antal våningar
II
ÖSTRA TORP
1:1
T
V
HEMMESDYNGE
8,17
V
S
6,51
E
S
5,73
T
E
(
7,97
V
S
E
E
E
u
Friska träd får ej fällas (avser tallar)
PLACERING; UTFORMNING; UTFÖRANDE
Placering
Huvudbyggnad skall placeras 5.5 meter från lokalgata
p1
6,95(6,94
(
S
NATUR
5,91
(
Infiltrationsyta
T
B
7,67
(
n1
T
6,956,94
S
6,72
(
infiltrationsyta
V
7,56
(
Marken ska vara tillgänglig för allmänna underjordiska ledningar
MARKENS ANORDNANDE
Mark och vegetation
7,58
(
(
7,7
Minsta tomtstorlek i kvadratmeter
BEGRÄNSNING AV MARKENS BEBYGGANDE
(
(
6,12
7,67
T
)
VS
)
II e1 50e2 350
VS
7,58
1
Största byggnadsarea i procent av fastighetsarea
b
(
6,05
Fornlämningsområde, för området gäller bestämmelserna
i 2 kap lag om kulturminnen. Samtliga markingrepp
eller markförändrande åtgärder kräver länsstyrelsens
tillfart ska finnas
e1
e2 00
ET
9,22
1Ny, 12-14Sv
3Lr
e1 30 e2 800 II
6,72
6,56
forn
ET
45-50
B
T
8
B
E
)
Gf
V
5,34
Lekplats
UTNYTTJANDEGRAD
(
e1 25 e2 800 p1p2
(
7,647,75( 7,73
(
( (
6,01
(
(
6,2
T
B
V
5,65
lek
tillfart
lek
9-11Sv
5,91
Gatuplantering
VS
6:238
9,22
7,56
Tekniska anläggningar
(
V
7,7
E
VS
n1
7,647,757,73
6,12
Bostäder
plantering
(
V
B
UTFORMNING AV ALLMÄNNA PLATSER
(
6,27
((
6,01
6,2
Kvartersmark
T
V
7,51
T
T
T
VS
8,268,28
7,77
E
6,24
Fornlämningsområde, för området gäller bestämmelserna
i 2 kap lag om kulturminnen. Samtliga markingrepp
eller markförändrande åtgärder kräver länsstyrelsens
T
tillstånd.
8,418,4
(
(
(
7,76
(
(
7,51
((
T
6,27
FORN
forn
FORN
T
V
NATUR
Naturområde
T
(
15:8
7,84
NATUR
(
(
V
8,418,4
VS
T
7,72
(
(
ET
V
Lokaltrafik
T
E
S T
7Sv
Genomförandetiden är 10 år från det planen vinner laga kraft
Kommunen är inte huvudman för allmän platsmark
V
(
(
0
25
ILLUSTRATION
GRUNDKARTANS BETECKNINGAR
Grundkartan upprättad
2014-08-15
Höjdsystem
RH 2000
Plansystem
Sweref 99 1330
50
100 Meter
Skala 1:1000 (A1) 1:2000 (A3)
PLANKARTA
0
25
50
ORIENTERINGSKARTA
100 Meter
(
Skala 1:1000 ((A1)
1:2000 (A3)
PLANHANDLINGAR
GRANSKNINGSHANDLING 2015-02-03
NORMALT PLANFÖRFARANDE
Planprogram
X
Detaljplan för
Miljökonsekvensbeskrivning
ÖSTRA TORP 15:12 "Julgransodlingen"
Planbeskrivning
SMYGEHAMN - TRELLEBORGS KOMMUN
X Samrådsredogörelse
X
Grundkarta
X
Fastighetsförteckning
X
Plankarta (denna handling)
X
Illustration (denna Handling)
Utlåtande
Ann-Katrin Sandelius
Stadsarkitekt
Anders Bramme
Planarkitekt
Dp 189
SBN 2013-PB0118
GRANSKNINGSHANDLING 2015-02-03
Diarienummer
SBN 2013 PB0181
DP 189
Detaljplan för
Östra Torp 15:12
”Julgransodlingen” Smygehamn
Trelleborgs kommun
Normalt planförfarande
PLANBESKRIVNING
syfte & huvuddrag
BAKGRUND
HANDLINGAR
Samhällsbyggnadsnämnden beslutade 2012-08-21
att uppdra åt samhällsbyggnadsförvaltningen att
planlägga Östra Torp 15:12 i enlighet med normalt
planförfarande. Ett planavtal slöts 2013-11-28
mellan markägaren och Trelleborgs kommun.
Planhandlingar
Planbeskrivning (denna handling)
Plankarta
Illustrationskarta
Dagvattenutredning:
Mark och Va teknik i Skåne AB 2014-08-10
reviderad 2015-01-20
MILJÖBEDÖMNING
• En förbättrad tillgänglighet till befintligt närliggande naturområdet liksom utökning av
det gröna stråk som leder ner till Smygehamns
centrala delar.
Översiktlig Arkeologisk undersökning:
Sydsvensk arkeologi AB 14-04-24
Markteknisk miljöundersökning
VA-Teknik & vattenvård 15-01-12
Planförfarande
Planen tas fram med normalt planförfarande enligt
2010 års plan- och bygglag.
SBN
Uppdrag
SBN
Granskning
Okt 2014
vintern 2015
Synpunkter
2
KF
Samråd
Antagande
Synpunkter
• Att ca 25 bostadshus kan uppföras.
PLANENS SYFTE
Detaljplanen bedöms inte medföra betydande
miljöpåverkan enligt 6 kap 11 § Miljöbalken. Miljöoch hälsoaspekter beskrivs i denna handling under
rubriken konsekvenser.
Översiktlig geoteknisk undersökning:
Geoexperten i Skåne AB 14-04-17
Detaljplanen möjliggör för:
• Utbyggnad av lokalgator samt in/utfarter mot
Äspövägen i öster.
Syftet med detaljplanen är att möjliggöra för
bostadsbebyggelse med tillhörande grön- och
naturområden på fastigheten Östra Torp 15:12.
Övriga handlingar
FÖRSLAGET I KORTHET
Laga kraft
Bygglov
kan sökas
KF = Kommunfullmäktige
SBN = Samhällsbyggnadsnämnden
plandata
PLANDATA
Läge och areal
Planområdet är beläget i Smygehamns nordöstra
delar. Området gränsar i norr mot mot befintlig
julgransplantering. Öster om området är
friliggande bostadshus utmed Äspövägen. Söder
om området är tätorten Smygehamn med blandad
bebyggelse och naturmark.
Den totala ytan på planområdet är ca 37 000 m2
men pga av fornlämningsförekomster i den norra
delen kommer endast ca 32 000 m2 avsättas för
bostäder, lokalgator och naturmark. Resterande
mark bibehålls i det skick den är idag jämförbar
med naturmark. Alltså den gamla julgransodlingen
och lähägn av tall.
Markägoförhållanden
Planområdet består av delar av fastigheten Östra
Torp 15:12 som idag ägs av Jan Rundkvist.
Omgivande markägare är dels ägare till
jordbruksmark dels ägare till andra mindre
fastigheter avsedda för bostad eller fritidshus.
Planområdets belägenhet i
kanten av Smygehamn
Geoteknik
En översiktlig geoteknisk undersökning av
området genomfördes av Geoexperten i Skåne
AB 2014-04-17. Undersökningen visar att
området ur geoteknisk synvinkel är lämplig
3
intressen och tidigare ställningstaganden
för tänkt bebyggelse, alltså hus i ett eller två
plan samt anslutande vägar. Grundläggning
kan ske på konventionellt sätt. Jordmånen
har generellt sett ett stort underlagrande
sandinnehåll vilket gör att både bärigheten och
vattengenomsläppligheten är mycket god. Där
har också tidigare varit ett grustag.
Markradon
Markradonhalten i området ligger inom
normalriskintervallet och utgör inga hälsorisker.
Fornlämningar
sådant innehåll av fornlämningar att vidare
planläggning och bebyggelse måste föregås av
en mer omfattande arkeologisk utredning och
utgrävning (Meddelande dat. 2014-04-24 från
Länsstyrelsen). Med anledning av det kommer
de av de antikvariska myndigheterna utmärkta
området undantas från vidare planläggning,
med ett litet undantag i de sydvästra delarna av
fornlämningsområdet. För att kunna få utrymme
för en vändplats krävs en schaktövervakning
under överseende av antikvarisk personal.
Schakten gäller en mycket liten del av det totala
fornlämningsområdet.
En översiktlig arkeologisk undersökning har
genomförts i området genom Sydsvensk
arkeologi och ett antal provschakt har grävts.
Delar av området (de nnorra) bedöms ha
Riksintressen eller regionala intressen
Planområdet omfattas, liksom hela kusten av
ett brett bälte ca 3 km inåt land och ca 5 km ut
till havs som är av riksintresse för kustzonen,
viket innebär att denna zon skall fredas från
bebyggelse, eller ingrepp som kan inskränka till
möjligheten att nyttja kustzonen eller utmana
kustzonens unika natur- och kulturmiljövärden.
Bedömningen kommunen gör är att tilltänkt
plan, vilken innefattar bebyggelse men även
koppling till naturområden inte påverkar
riksintresset negativt. Planområdet är beläget
i huvudsak norr om tätorten, bort från kusten
och planutseendet hindrar inte tillgängligheten
till kustzonen. Påverkan på dessa värden
bedöms inte vara av sådan karaktär att
särskilda inskränkningar behöver göras då
planområdet åt det hållet är relativt opåverkat
genom fornlämningsområdets bevarande med
tillhörande markskikt, alltså granarna.
Riksintresse för kustzonen är inte ämnat att
hindra tätorters utveckling, vilket kommunen
menar att just detta område är en del av utvecklingen av Smygehamn som tätort i linje
med kommunens avsikter enligt Öp 2010.
-översiksplanen för kommunen som helhet, och
Smygehamn här i synnerhet.
Fornlämningsområdet i förhållande till
planonrådet
4
Riksintresse kustzon
2/Riksintresse för kulturmiljövården
Riksintresset för kulturmiljövården M:K 142
Äspö syftar på:
”Det äldre odlingslandskapet med förhistorisk
bruknings- och bosättnings-kontinuitet,
kyrkby på slätten och utefter kusten
landskapsdominerande fornlämningar.
- Uttryck för riksintresset är stråk av
fornlämningar utmed kusten, Äspö medeltida
kyrka med omgivande traditionell gårds- och
gatehusbebyggelse, Gamlegård och Klockaregård
med välbevarad bebyggelse och prästgård”
Det föreslagna planområdet är beläget strax
väster om riksintressets sydvästra gräns,
riksintresset omfattar även bebyggelsen
utmed Äspövägen. Den tänkta bebyggelsen
är bakom dessa, men ansluter även till dem.
Kärnområdena för riksintresset kretsar kring
kring Äspö by men även omgivningen ned mot
kusten är viktig för att stödja riksintresset, tex
gravhögar. I de fall den föreslagna bebyggelsen
är synlig i området som omfattas av riksintresset
är bedömningen att någon risk för negativ
påverkan knappast föreligger. I det aktuella
områdets närhet har bebyggelse tillkommit
kontinuerligt och inom området finns en rad
bebyggelsetyper- och epoker representerade.
Alltså en del av den ”bebyggelsekontinuitet” som
riksintressebeskrivning även berör. Planområdet
liksom bebyggelsen utmed Äspövägen
representerar olika epoker, från tiden kring
sekelskiftet fram till våra dagar. Den senaste
husen uppfördes för bara något år sedan. Ny
bebyggelse, vår tids avtryck, borde inte minska
det pedagogiska innehållet i det som riksintresset
berör.
Riksintresse kulturmiljö
Riksintresse för
kulturmiljövården
Riksintresse för
kulturmiljövården
PLANOMRÅDET
NYLIGEN UPPFÖRDA BOSTÄDER
I ANSLUTNINGTILL RIKSINTRESSE
FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
Riksintresset för kulturmiljövården M:K 141
Östra Torp – Smygehamn syftar på:
Industri- och hamnmiljö med talrika lämningar
efter kalkframställning som successivt
under 1800-talet utvecklats kring fiskeläget
Smygehamn.
-Uttryck för riksintresset är kupolkalkugnarna
norr om Östra Torps by från tiden 1850–1930
samt vid Smygehuk en kalkugn från 1902.
Kalkutskeppningshamn i Smygehuk med magasin
från 1800-talets början och hamnanläggning från
1920-talet i Smygehamn. I området ingår även
Smygehuks fyr och Hemmesdynge kyrkby.
Det föreslagna planområdet är beläget ca 500
öster om detta riksintresses östra gräns. Från
planområdet kan man bitvis se en del av det som
riksintresset omfattar, dock på avstånd, och då
handlar det om kalkugnarna samt kalkfabriken
med täktområde och slagghög, inte hamnen
eller Smygehuk som annars är en viktig del av
riksintresset. Omvänt, kan man se planområdet
från vissa delar av riksintresseområdet, och
då främst från fabriken från 50- talet och
täktområdets södra delar mot kalkungnarna.
Här bör det nämnas att man även ser andra
utbyggnadsområden i Smygehamns utkant. På
betydligt närmare håll syns ett nyligen byggt
exploateringsområde strax väster om skolan.
Avståndet från kalkugnarna till detta område är
ca 400 m medan aktuellt planområde befinner
5
intressen och tidigare ställningstaganden
sig 1000 meter från samma ugnar. Influenser från
”vår tid” finns alltså redan idag.
Den bedömning som kommunen har gjort är att
en eventuell exploatering av julgransodlingen,
alltså i dess södra delar, skulle ha en mycket
marginell effekt på det som riksintresset värnar
om, alltså den visuella kopplingen mellan de
historiska element som riksintresset beskriver.
Täktområdet, högarna samt kalkungnarna av
kupoltyp liksom den ”modernistiska” fabriken
med sin karaktäristiska siluett. Hemmesdynge
kyrkby är belägen mycket långt bort, bortom
synhåll från planområdet. En eventuell expansion
av Smygehamn österut värnar snarare om detta
intresse än strider mot det.
Planområdet (julgransodlingen) från väster.
6
TIDIGARE STÄLLNINGSTAGANDEN
Översiktsplan
Planområdet ligger delvis inom ett område
som i översiktsplanen är utpekat som
utvecklingsområde för fler bostäder i tätorten
Smygehamn (Översiktsplan 2010 Trelleborgs
kommun). Smygehamn är alltså utpekat som
utvecklingsort med syftet att kunna bli större
och därmed få en fler innevånare. Som ett led i
den satsningen kommer tex turtätheten öka på
linje 190 mellan Trelleborg och Ystad. Det skall
alltså bli enklare att bo i Smygehamn, och även
bilberoendet kommer förhoppningsvis minska.
Sammanfattningsvis anses planområdet vara
mycket lämpligt för bostadsbebyggelse integrerad
med tillgänglig natur, som för övrigt är en viktig
del av ortens gröna struktur.
Planförslaget berör ett område som innan det
blev julgransplantering var relativt lågproducerad
jordbruksmark, Innan dess användes marken
som bla grustäkt. Dessutom genomkorsades
ytorna av Gamla Hemmesdyngevägen samt en
banvall. Enligt muntlig källor består en del av
ytorna av jordutfyllnader. Marken kan alltså inte
hänföras till högproduktiv jordbruksmak, vilken
kommunen annars värnar om.
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
AVSTÅND - TID TILL BUSS
Antagen detaljplan
för ca 25 bostäder
AVSTÅND - TID TILL AFFÄR
Detaljplan
GÅNG - 6 min
CYKEL - 2 min
HÅLLPLATSLÄGEN
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
Planområdet är inte detaljplanelagt sedan tidigare
UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR
FRAMTIDA NOSTÄDER
RIKSINTRESSE FÖR
KULTURMILJÖVÅRDEN
HÅLLPLATSLÄGEN
Tidsvstånd mellan planområdet och olika
målpunkter i Smygehamn.
ÅKERMARK
Som ett led i dessa ambitioner krävs en viss en
viss planberedskap för framtiden, varav detta
planområde är viktig del med möjlighet för ca 25
småhus.
Planförslaget är alltså, i enlighet med
översiktsplanen Öp 2010 inte i konflikt med
andra kommunala viljeyttringar.
AVSTÅND - TID TILL SKOLA
BETESMARK
ÖP 2010 med utvecklingsområden samt
kommunikation från dessa till busshållplatser.
och gränsar inte heller till något detaljplanelagt
område. Några hundra meter söder om
planområdet finns en antagen detaljplan för ca 20
småhus. Dessa två planer motsvarar ungefär det
behov som finns i Smygehamn av nya tomter av
småhus, om man ser till de närmsta 10 åren.
JULGRANSODLING
ÄLDRE
TÄKTOMRÅDE
Markanvändning.
7
planförslag
Natur- och kulturmiljöplan
Enligt kommunens natur- och kulturmiljöplan
2010 samt källor från Hållbar utveckling har
planområdet en strategisk viss betydelse utifrån
naturvårdsintresset, då det är förflyttningzon
för områdets vilt liksom det är habitat för vissa
arter.Planen gränsar också i sydväst till ett
naturområde av kärrkaraktär (ev kalkärr) med
högre naturvärden (område norr om Smygehus).
I planområdets utformning är särskild hänsyn
tagen till detta då ingen bebyggelse planeras i det
som kan var förflyttningszon. Inte heller kommer
planerad bebyggelse inskränka på möjligheterna
att besöka detta naturområde. Planläggningen
understryker snarare möjligheterna att integrera
detta område med det ”gröna stråk” som planeras
och leder ner i ett diagonalt stråk genom
samhället, utmed den gamla banvallsträckningen.
BEBYGGELSEOMRÅDEN
Bostäder
Inom planområdet finns ingen bebyggelse i
dagsläget. Men i direkt anslutning österut finns
ett antal småhusfastigheter utmed Äspövägen.
Även söder om området finns småhusbebyggelse
liksom sommartugor som ingår i Smygehamns
tätort.
Offentlig & kommersiell service
Inom planområdet finns ingen offentlig service.
Skola och förskola finns i Smygehamn vilken
planområdet är en del av. I Smygehamn finns
även ett äldreboende.
Illustrationskarta över planomådet med omgivning
Ingen kommersiell service finns inom
planområdet, men i Smygehamn finns
matvaruaffär, bageri samt restaurant. Sommartid
finns även ett kommersiellt utbud kring hamnen
vid Smygehuk.
GATOR & TRAFIK
Planområdet kan i planförslaget angöras från ett
håll, från Äspövägen söderifrån. Med cykel och
till fots kan man även nå området från Gamla
Hemmesdyngevägen söderifrån. Gaturummets
bredd i planförslaget är 8 m vilket inkluderar
gräsbevuxna svackdiken på båda sidor. Exakt
utformning av dessa svagt skålformade ytor
bestäms närmare vid fortsatt projektering. Det
skall dock vara möjligt att använda dessa ytor för
tillfällig parkering, Den hårdgjorda körytan blir
då ca 5 m.
8
Detalj - Lokalgat med grönremsa/svackdike
planförslag
Kollektivtrafik
men höjden varierar beroende på granarnas ålder
samt markens kvalitet just där de är planterade.
Granarna kommer på sikt bli betydligt högre och på
sikt kommer en del av dessa tas bort. Målsättningen
är att den karaktär som det är idag skall få bestå,
men planbestämmelserna styr inte över julgranarnas
framtid.
Busshållplats finns ca 600 m söder om planområdet.
Hållplatsen trafikeras av buss 190 med avgångar
från Trelleborg och Ystad. I samband med att
persontågen börjar rulla igen från Trelleborg
kommer turtätheten öka på buss 190, vilket är
mycket positivt för de som bor utmed denna linje.
Gång och cykel
De norra delarna av området är beläget ca 8 meter
över havet, medan de södra delarna är ca 6 m ovan.
Däremellan sluttar alltså området med ca 2 meter
från de högsta till de lägsta nivåerna. Marken saknar
i övrigt mer dramatiska höjdvariationer och ansluter
naturligt till omgivande åkermark samt angränsande
fastigheter utom i söder där det är en slänt, som en
rest från tiden då det var grustäkt. I sydväst övergår
området till smyge kärr.
Till och från området kan man i planförslaget röra sig
till fots via de vägar och stigar som angör området.
I planområdet finns även spontant upptrampade
stigar redan idag. Utmed väg 9 mellan Trelleborg och
Ystad löper även en asfalterad g/c väg. Avståndet till
denna är ca 600 m.
Parkering
Parkering ska ske inom egen fastighet, besökare
hänvisas till antingen tomtmark eller tillfällig
parkering utmed lokalgatorna.
o
Samhällsinformation
juli 2, 2014
Naturmiljö
NATUR
Mark och vegetation
Planområdets marklager består av matjord
underlagrad av gruslager.
Området består idag som sagt uteslutande av en
julgransplantering planterad etappvis liksom några
lähägn av tall. Mellan bestånden av gran har det
under åren utvecklats luckor med öppnare ytor med
högvuxet gräs. Granarna är i genomsnitt 5 m höga
Credits not available.
50
0
50
100
Utvecklings-/utredningsområden i förhållande
till natur- och grönytor.
150
200
250
300
350
400
450
500
550
600
650 [m]
Ett särskilt skydd gäller dessutom för den
läplantering av tall som löper genom planområdet
i öst-västlig riktning. Dessa träd får inte fällas,
förutom de som är sjuka. Träden som helhet har stor
betydelse som skyddande korridor genom området
samt som skydd från de nordliga vindarna.
I det sydvästra hörnet av julgransodlingen måste
dock några granar fällas för att ge plats åt en
infiltrationsyta. Dock finns det inget som hindrar att
dessa planteras åter efter att schaktningen slutförts.
1:7 000
Lek och rekreation
Inom planområdes finns goda möjligheter i för lek,
9
planförslag
dels i naturområdet men också i den yta som är
reserverad för detta mitt i området. Den platsen
är tänkt för en traditionell områdeslekplats med
tex gungor, sandlåda etc, främst för de mindre
barnen och skall alltså tjäna som ett komplement
till alla de andra lekmöjligheter som området och
omgivningarna erbjuder.
TEKNISK FÖRSÖRJNING
Vatten och avlopp
Planområdet ligger inom kommunalt
verksamhetsområde för vatten och spillvatten.
Vatten och spillvattenledning finns framdraget till
punkt strax söder om planområdet inom fastigheten
Lämplig anslutningspunkt är angivet i kartan.
Dagvatten
All bebyggd mark inom planområdet ska
höjdsättas så att inga markytor lutar in mot
omkringliggande fastigheter. Ny lokalgata skall
omges av svackdiken som i sin tur leder leder till
anlagda infiltrationsytor i planområdets sydvästra
hörn. Där dessa infiltrationsytor är planerade är
avståndet till grundvattenytan relativt lång, vilket
är gynnsamt på flera sätt. Reningen blir effektivare,
och fördröjningen fördelas på en längre tidsrymd.
Av säkerhetsskäl utformas ytorna slänter som flacka
slänter.
10
En gemensamhetsanläggning bildas för underhåll av
dagvattensystem med ledningar och infiltrationsytor
liksom de diken som anläggs. Anläggningen skall
vara godkänd av kommunen innan bygglov ges.
Grundvatten
Vattenytor har i området vanligen uppmätts ligga på
någon meters djup under markytan i vattenkänslig
sandjord. För eventuella djupschakter i området,
t.ex. va-ledningar ska grundvattensänkande eller
säkrande åtgärder medräknas. För extremt djupa
(va)schakter behöver speciella rekommendationer
tas fram, bl.a. med hänsyn till bottenupptryckning.
Normala grundvattensänkande och länshållande
åtgärder med konventionella dränkbara pumpar
i kombination med korta schaktetapper bör
vanligen kunna utföras. Slutlig dimensionering
av grundvattenåtgärder utförs dock i
detaljprojekteringsskedet.
DAGVATTEN
El och tele
Planområdet ingår i EON:s nätområde. Av befintliga
elledningar kommer ingen att behöva ledas om.
En telekabel löper genom området i nord-sydlig
riktning. Omledningen av den bekostas av
exploatören
Avfall
Avfall hanteras enligt kommunal standard
och anvisning. Lokalgatorna utformas så att
renhållningsbilen har god framkomlighet och inte
behöver backa för att vända. Återvinningsstation
finns strax utanför Smyghamn ca 1 km från området.
Föreslaget system för dagvatten
- avrinningsriktningar utmed lokalgator
i de fall regnvatten inte infiltreran naturligt
i markprofilen(extremsituation).
Där naturligt fall inte förekommer leds
dagvatten i ledning mot infiltrationsyta.
ANSLUTNING AV
VATTEN OCH AVLOPP
konsekvenser
STÖRNINGAR OCH RISKER
Klimatförändringar
Eftersom mängden nederbörd förväntas att
öka i framtiden är det viktigt att ta hänsyn till
översvämningsrisker och att i möjligaste mån
undvika samt skydda sig mot dessa. Genom att
t.ex. förse ev dagvattenledningar och dräneringar
med backventiler samt att anlägga byggnader på en
något högre nivå än omgivande mark erhålls ett bra
grundskydd.
Höjdsättningen inom planområdet skall
möjliggöra för ytvatten, alltså det som inte
infiltrerar genom ytan -att rinna ner mot det nya
infiltrationsmagasinet i söder via svackdiken utmed
lokalgatorna. Vid extrem nederbörd kommer i
första hand dikena bli fyllda sedan, i andra hand
infitrationsytorna. Därifrån infiltrerar vatten ned
mot grundvattnet.
I ett extremt läge kan ytvatten även rinna mot
områdets lågpunkt - kärret i Smyge. Kärrområdet
är för övrigt redan idag mottagagare för mycket
av områdens ytvatten vid extremsituationer. Det
faller inte mer vatten över planområdet för att det
är bebyggt, däremot kan det komma mer samlade
mängder under en kortare tidsrymd då marken inte
längre ”sväljer”. Som en kompensation för detta
anordnas alltså infiltrationsytor.
Buller
Ny bebyggelse ska placeras och utformas så att
gällande riktvärden för buller för utemiljöer
klaras. Planförslaget bedöms inte medföra sådana
trafikmängder att bullerskyddande åtgärder är
aktuella.
Jordbruk
Jordbruk bedrivs väster om planområdet kan vilket
kan innebära störningar i form av dammspridning
och buller från jordbruksmaskiner under vissa
delar av året. I övrigt finns det inga restriktioner för
bebyggelse intill jordbruksmark. Dessutom fungerar
trädgårdarna som ytterligare buffert. Det är för
övrigt endast ett fåtal fastigheter som gränsar mot
åkermark.
Planförslaget
Planförslaget innebär att tidigare oexploaterad mark
tas i anspråk för bostadsbebyggelse. Smygehamn
växer vidare mot nordost och utökas således.
Därmed ökar trycket på offentlig samt kommersiell
service, vilket många ser som positivt. Vidare
stadfäster planförslaget värnandet om den gröna
kil som som med åren utvecklats diagonalt genom
Smygehamn.
KONSEKVENSER AV PLANENS
GENOMFÖRANDE
Nollalternativ
Nollalternativet innebär att inga förändringar
görs. Ingen exploatering kommer till stånd inom
planområdet utan pågående markanvändning
fortsätter,som alltså är en nedlagd julgransplantering
med måttliga naturvärden men med vissa
rekreationsvärden som grön buffert.
11
planens genomförande
DETALJPLANENS GENOMFÖRANDE
Tidplan
Detaljplanen bedöms kunna antas i mitten av 2015.
Genomförandetid
Detaljplanens genomförandetid är 10 år från den
dagen planen vinner laga kraft.
Ansvar och huvudmannaskap
Planen har enskilt huvudmannaskap vilket innebär
att exploatören ansvarar för iordningsställande
av gator, dagvattenanläggning, ledningar samt
grönområden inom planområdet. Kommunen
är huvudman för vatten och avlopp och Eon AB
ansvarar för områdets elförsörjning
Den gemensamhetsanläggning som så småningom
skall bildas skall ansvara för drift och underhåll av
gator samt park- och naturområden.
Fastighetsbildning
En exploateringsfastighet bildas utifrån vilken
nya tomter avstyckas. Samtliga fastigheter inom
planområdet ska ingå i gemensamhetsanläggning.
Fastighetsbildning ska ske med stöd av detaljplanen.
Erforderliga åtgärder för fastighetsbildning initieras
och bekostas av exploatören om inget annat avtalas.
En samfällighet bildas för den allmänna platsmarken
där samtliga fastigheter inom planområdet ingår.
12
En gemensamhetsanläggning för drift av föreslaget
dagvattensystem bildas. Denna skall vara byggd, och
godkänd av kommunen innan bygglov ges.
Provtagning av mark, med tanke på eventuella
markföroreningar skall bekostas av exploatören
samt ske kontinuerligt. Kommunen sköter tillsynen.
Planekonomi
Det vilar på exploatören att genomföra detaljplanen.
Exploateringsavtal skall upprättas.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Kajsa Rue Hallén, Plan & Bygg
Gunnar Göransson, Plan & Bygg
Sanja Culjak, Miljö Hälsa Livsmedel
Erik Andersson, Mät & Karta
Cathrine Ek, Hållbar utveckling
Johan Pettersson, Hållbar utveckling
Tekniska förvaltningen
Hans Lilja, Projektering VA
Stafan Andersson, Projektering Gata
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Ann-Katrin Sandelius
Plan- & byggchef
Anders Bramme
Planarkitekt
GRANSKNINGSHANDLING 2015-02-03
Diarienummer
SBN 2013-PB0181
DP 189
Detaljplan för
Östra Torp 15:12
”Julgransodlingen” Smygehamn
Trelleborgs kommun
Normalt planförfarande
SAMRÅDSREDOGÖRELSE
samrådsredogörelse
HANDLINGAR
Planbeskrivning
Plankarta
Illustrationskarta
Grundkarta med fastighetsförteckning
Samrådsredogörelse (denna handling)
Övriga handlingar
GENOMFÖRANDE
Detaljplan för Östra Torp 15:12, Trelleborgs
kommun, Dp 189 har varit föremål för för
samråd under tiden 2014-09-15 till 2014-10-13.
Samrådshandlingarna har funnits tillgängliga
på Samhällsbyggnadsförvaltningen,
huvudbiblioteket samt på kommunens hemsida:
http://www.trelleborg.se
Handlingarna/följebrev har enligt sändlista sänds
på remiss till länsstyrelsen, berörda nämnder,
statliga och kommunala organ, sakägare och
andra som kan ha väsentligt intresse av förslaget.
16 st yttranden har inkommit, varav 2 st utan
synpunkter.
Allmänheten bjöds till samrådsmöte torsdagen
den 2 oktober i Smygeskolan, Smygehamn. På
mötet deltog 8 personer.
2
INKOMNA YTTRANDEN MED SYNPUNKTER
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
•
Länsstyrelsen i Skåne
Region Skåne
Trafikverket
Trelleborgs kommun - Tekniska förvaltningen
Trelleborgs kommun - Avdelningen för strategi och kommunikation
Lantmäteriet
Räddningstjänsten i Trelleborg-Vellinge-Skurup
Hyresgästföreningen - Region södra Skåne
E.ON Elnät Sverige AB
Tele 2
Anders Bengtsson - Hemmesdynge 15:2, 3:5 samt 15:4
Harald Nielsen Östra Torp 6:238
Margareta Möller och Otto Paludan Äspövägen 519
Curt Lindell Hemmesdynge 1:6 samt Mårten Lindell Hemmesdynge 2:5
INKOMNA YTTRANDEN UTAN SYNPUNKTER
• Arbetsmarknadsnämnden - Trelleborgs kommun
• Trelleborgs kommun - Kommunstyrelsens arbetsutskott
inkomna yttranden
LÄNSSTYRELSEN
Nedan följer länsstyrelsens yttrande i helhet.
Svar och bemötanden kommer i nummerordning
efter yttrandet.
“Länsstyrelsen bedömer att planförslaget inte
tillgodoser riksintresset för kustzon,varför
Länsstyrelsen kan komma att ingripa vid sin
tillsyn enligt 11 kap 10-11 §§ PBL.
Länsstyrelsen ifrågasätter lämpligheten i att
bygga ut planområdet med anledning av att
företräde ska ges åt sådan användning som från
allmän synpunkt medför en god hushållning med
mark- och vattenområden enligt 2 kap 2 § PBL.
Redogörelse för ärendet:
Syftet med planläggningen är att möjliggöra
bostäder i form av enbostadshus. Planområdet
ligger strax nordost om kustsamhället
Smygehamn. Området används idag som
julgransodling. Den västra delen av planområdet
pekas i Trelleborgs översiktsplan ut som
utredningsområde, bostäder. Den södra delen av
området pekas ut som natur, gröna områden och
den nordöstra delen är inte utpekad för
något ändamål i översiktsplanen.
Riksintressen:
Riksintresse för kustzonen - Planhandlingen
anger felaktigt att planområdet inte omfattas av
något riksintresse. Länsstyrelsen vill informera
om att planområdet i sin helhet omfattas av
riksintresse för kustzonen enligt 4 kap 1 och 4 §§
miljöbalken. Inom riksintresset får
exploateringsföretag och andra ingrepp i miljön
komma till stånd endast om det kan ske på ett
sätt som inte påtagligt skadar områdenas naturoch kulturvärden.Bestämmelserna utgör inte
hinder för utvecklingen av befintliga tätorter eller
av det lokala näringslivet. I rapporten “Skånes
kustområden - ett nationallandskap” (2001) har
Länsstyrelsen i samarbete med Skånes
kustkommuner utvecklat tolkningen av
riksintresset och tagit fram ett antal allmänna
rekommendationer för Skånes kustområden,
bland annat att oexploaterade områden mellan
tätorter längs kusten säkerställs. Länsstyrelsen
anser att riksintresset för kustzonen inte
enbart berör allmänhetens tillgänglighet till
strandområdet utan omfattar de samlade värdena
för hela kustlandskapet.
Planförslaget har inte stöd i Trelleborgs
kommuns gällande översiktsplan från 2010.
Där har planområdets södra del pekats ut som
natur, något som Länsstyrelsen anser tillgodoser
riksintresset för kustzonen eftersom det
säkerställer delar av den oexploaterade marken
mellan kustens tätorter. Resten av planområdet
har angetts som utredningsområde utan att
någon analys har gjorts och konsekvenser
beskrivits med avseende på påverkan på
riksintresset. Det är således inte klargjort i
ÖP om bostadsbebyggelsen kan ske utan att
riksintresset riskerar att skadas. I ÖP tar
kommunen ställning för att ny bebyggelse
inom kustzonen ska prövas restriktivt så att
allmänhetens tillgång och tillgänglighet till
strandområdena inte påverkas negativt.
I planhandlingen anges att planområdet ligger
strax nordost om Smygehamn utmed sydkusten
och i bildtext står det att planområdet är
beläget utanför Smygehamn. Länsstyrelsen
anser att planområdet inte självklart utgör
någon tätortsutveckling eftersom området är
glesbebyggt.
Länsstyrelsen anser att den planerade
bebyggelsen riskerar att strida mot riksintresset
för kustzonen eftersom den är föreslagen
inom ett lågt exploaterat kustavsnitt mellan
Smygehamn och Beddingestrand, alltså ett
sådant avsnitt som enligt rapporten “Skånes
kustområden- ett nationallandskap” ska
säkerställas. Länsstyrelsen kan därför inte se
3
inkomna yttranden
något skäl till att den gällande ÖP:n ska frångås i
den del som anger naturmark. Länsstyrelsen kan
inte heller utläsa något i planhandlingen som ger
stöd för att det är möjligt att exploatera inom det
som i ÖP benämns utredningsområde. 1 /Ri Kustzonen
Länsstyrelsen kan därför komma att utöva sin
tillsyn enligt 11 kap l 0-11 §§ plan- och bygglagen.
Länsstyrelsen menar att handlingarna måste
kompletteras i fråga om beskrivning av
påverkan på riksintresse kulturmiljö. 2 /Ri Kulturmiljö
bilberoende som följd och strider därmed mot
nationella mål om minskad klimatpåverkan och
god boendemiljö. Länsstyrelsen finner att frågan
om behovet av mark för friliggande enbostadshus
i det här läget är otillfredställande belyst i
handlingarna. 3 /Hållbar markanvändning
Vid julgransodling på åkermark är marken
fortfarande att betrakta som jordbruksmark
Länsstyrelsen finner att frågan om behovet att ta
jordbruksmark i anspråk är otillräckligt belyst.
Jord- och skogsbruk är av nationell betydelse (3
kap.4 § MB). Brukningsvärd jordbruksmark får
tas i anspråk för bebyggelse eller anläggningar
endast om det behövs för att tillgodose
väsentliga samhällsintressen och detta behov
inte kan tillgodoses på ett från allmän synpunkt
tillfredsställande sätt genom att annan mark tas i
anspråk. 4 /Jordbruksmark
Hållbar markanvändning:
Vatten och avlopp:
Enligt 2 kap 2 § PBL ska mark- och
vattenområden användas för det ändamål som
områdena är mest lämpade med hänsyn till
beskaffenhet, läge och behov. Länsstyrelsen
ifrågasätter lämpligheten i att bygga ut
planområdet med tanke på att platsen
saknar förutsättningar för kollektivtrafik
och samhällsservice. Bebyggelsen leder till
en utglesad bebyggelsestruktur med stort
För att säkerställa markens lämplighet för
eventuell bebyggelse bör verksamhetsområde
för dricksvatten och spillvatten utökas för att
omfatta hela planområdet. Marken är olämplig
för bebyggelse utan att frågan om dagvatten lösts.
Det behöver säkerställas att gemensamhetsanläggningen för dagvatten bildas innan bygglov
ges för eventuell bebyggelse inom planområdet.
Riksintresse for kulturmiljö:
Planområdet berör riksintresse för kulturmiljö M:
K 142 Äspö. Ca 500 meter från planområdet finns
också riksintresse för kulturmiljö M: K 144 Östra
Torp, Smygehamn.
4
5 /Vatten och avlopp
Övrigt.
Den nordliga gatan i detaljplanen antyder en
fortsättning med ytterligare utbyggnadsområden
västerut. Om så är fallet bör kommunen redovisa
hela sammanhanget i detaljplanen.” 5 /sammanhang
slut
inkomna yttranden
Kommentarer:
skall kunna nyttjas av andra än de boende i
Smygehamn.
1/Riksintresse kustzonen
Planområdet ingår enligt definition i det som
benäms kustzonen och riksintresset kustzonen
sträcker sig från kustlinjen räknat, ca 3 km inåt
land samt ca 5 kilometer ut i havet. Ungefär
en fjärdedel av Trelleborgs kommuns landyta
omfattas av detta riksintresse. Det är alltså ett
mycket stort område där detta intresse skall
vägas in och ju närmare själva kusten man
kommer desto mer intensifieras de motstående
intressena. Med tanke på de 3 kilometrarna kan
det nämnas att planområdet ligger ca 1 km från
stranden. Den landyta som detta berör är också
den mest befolkade liksom mest exploaterade
ytan, tillika mest populära att bo vid. Intressena
är många så det finns skäl att planera bebyggelse
rätt, som även inkluderar att skydda den natur
som finns. Syftet med Dp 189 är att möjliggöra
för fler att bosätta sig i Smygehamn, men
även att säkra de naturvärden som finns inom
planområdet och som framförallt förekommer
strax intill, att koppla dessa samman, med goda
möjligheter för närrekreation som detta innebär.
Dp 189 är allså inte bara att exploateringsprojekt
för bostäder utan även ett ”grönt” projekt. Halva
ytan inom planområdet är grön/naturytor och
dessa är mycket medvetet kopplade till andra
naturytor som i sin tur ingår i Smygehamns
strategiskt viktiga grönstruktur som även
Planområdet, i dess nya reviderade form kan
därför uppfattas som en naturlig utveckling av
orten Smygehamn. Naturområdet ”området norr
om Smygehus” skall hellre uppfattas som en
självklar del av ortens gröna struktur och som
”stadsbyggnadselement” än som en barriär som
skiljer det planerade området från orten i övrigt.
Det bör poängteras att naturområdet ”Område
norr om Smygehus” strax sydväst om
planområdet är en begränsad del av det som
som i kartorna intill benäms som naturområden.
Planområdet omfattar alltså inte detta
skyddsvärda naturobjekt.
Riksintresse kustzon
”OMRÅDE NORR OM SMYGEHUS”
Utvecklingsområden i Smygehamn
Olika intressen
I Översiktsplanen 2010 är planområdet
(granodlingen) liksom området väster därom
(åkermark) utpekat som ett utredningsområde
i den schematiska elips som vilar över området
i kartan. Utredningsområdet tangerar även
lite av det som är utpekat som naturområde.
Tanken med naturområdesytorna, både de
med högre resp lägre värden, är att vara en
del av ortens gröna struktur. Vad utredningen
också har resulterat i är att det ses som
lämpligare att planlägga det gamla täktområdet
i julgransodlingen än att ta jordbruksmarken i
anspråk. Vinsterna är flera, eftersom man även
kan säkra det gröna stråket genom planområdet.
5
inkomna yttranden
Det gröna stråket återfinns även det som en
strategi i Öp 2010 enligt kartan.
Arbetet med denna plan har dels varit att
tillgodose behovet av fler bostäder, men även
förverkliga de ”gröna stråk” - intentionerna
i området som helhet. Planarbetet har även
underlättats av att markägaren själv har uttryckt
stor vilja att avveckla julgransodingen.
Planförslaget, med de föreslagna bostäderna och
bevarade naturytorna dem emellan utgör inte
ett hinder för allmännheten att nyttja kustzonen
och dess mest vitala och karaktärsskapande
delar. Planområdet utgör ingen barriär åt något
håll, jämfört med idag, tvärtom så understödjer
planutseendet kommunkationer åt samtliga
väderstreck liksom tillgängligheten till det
närliggande naturområdet.
Avsikten med riksintresset kustzon är inte
att försvåra för tätorterna att utvecklas, det
är klart uttryckt i riksintressebeskrivningen.
Det är inte fråga om fritidshusbebyggelse utan
permanentboende för de som finner platsen
rimma väl med de önskningar man har - för sig
själv och sin familj utifrån viljan att bo i en tätort
på landet, inom rimligt avstånd från tätare städer.
I kommunens översiktsplan Öp 2010 är bla
Smygehamn utpekad som en utvecklingsort
vilket innebär att särskilda satsningar kommer
6
att ske - och har skett. Under de senast 10
åren har antalet småhus ökat med ca 40 st,
fördelade dels genom enstaka förtätning,
dels genom sammanhängande områden. För
att uppfylla målsättningen för de följande 10
åren behövs en planberedskap för ungefär lika
många småhus. Med nyss antagen detaljplan
för ca 20 villor och några obebyggda tomter
med byggrätt behövs ett ytterligare antal tomter
-15-20 st. Översiktsplanen pekar ut 3 områden
som tänkbara för ytterligare byggnation av
mer sammahängande bebyggelse, varav detta
planområde är ett. Av de två övriga är det ena
beläget strax väster om skolan på jordbruksmark
nära ett av kärnområdena för riksintresse
kulturmiljövård. Det andra utvecklingsområdet
är mitt i Smygehamn, insprängt i den befintliga
villabebyggelsen. Där har kommunen nu, som
sagt en antagen detaljplan för ca 20 tomter.
Området är ev möjligt att förtäta ytterligare men
då på bekostnad av vissa miljö- och naturvärden,
liksom utmaningar då det handlar om flera
olika markägare, liksom närboende grannar.
Det nu pågående detaljplanearbetet hänger som
sagt samman med ortens behov av nya tomter,
markägarens vilja, i kombination med behov
av ny markanvändning på aktuell yta, liksom
tankegångarna i ÖP 2010
Som nedlagd julgransodling eller annan
naturplantering kommer naturytorna på sikt att
utvecklas på ett sätt att dessa kommer att bli
ett komplement till kustlandskapets alla andra
naturtyper. På så sätt ökas mångfalden, vilket är
helt i linje med intentionerna med riksintresset.
Genom att planområdet är beläget i de norra
”bakre” delarna av Smygehamn, alltså vänd
från kusten minskar kontaktytorna med själva
strandzonen, alltså den som är mest känslig för
konkurrens. På så vis säkras även fortsättningsvis
en öppen kuststräcka. Planen innebär inte att
obebyggda kustavsnitt splittras upp. Visuellt är
planområdet, så som det är utformat ”inbäddat”
i den begynnande skog som är idag. Den enda
kopplingen till stranden och dynlandskapet där
är visuell och på ett avstånd av ca 1 km. Idag
nyttjas planområdet sporadiskt, och det faktum
att det är en nedlagt granodling på en återställd
grustäkt innebär i nuläget att området har,
generellt sett, begränsade upplevelsevärden, om
man jämför med vad strandzonen istället har
att erbjuda. Planområdet, med dess nuvarande
utformning innebär inte heller, om det skulle
bebyggas, att tillgängligheten till kustzonen skulle
försämras nämnvärt. Möjligheterna att nyttja
kustzonen förändras inte av att julgransodlingen
i vissa partier ersätts av hus med tilhörande
lokalgator. Tvärtom medför planförslaget att
befintligt närliggande naturområde blir mer
tillgängligt -både för dagens Smygebor, de nya
innevånarna samt för tillresta besökare.
inkomna yttranden
2/Riksintresse för kulturmiljövården
Riksintresset för kulturrmiljövården M:K 142
Äspö syftar på:
”Det äldre odlingslandskapet med förhistorisk
bruknings- och bosättnings-kontinuitet,
kyrkby på slätten och utefter kusten
landskapsdominerande fornlämningar.
- Uttryck för riksintresset är stråk av
fornlämningar utmed kusten, Äspö medeltida
kyrka med omgivande traditionell gårds- och
gatehusbebyggelse, Gamlegård och Klockaregård
med välbevarad bebyggelse och prästgård”
Det föreslagna planområdet är beläget strax
väster om riksintressets sydvästra gräns,
riksintresset omfattar även bebyggelsen
utmed Äspövägen. Den tänkta bebyggelsen
är bakom dessa, men ansluter även till dem.
Kärnområdena för riksintresset kretsar kring
kring Äspö by men även omgivningen ned mot
kusten är viktig för att stödja riksintresset. I
de fall den föreslagna bebyggelsen är synlig
i området som omfattas av riksintresset
är bedömningen att någon risk för negativ
påverkan knappast föreligger. I det aktuella
områdets närhet har bebyggelse tillkommit
kontinuerligt och inom området finns en rad
bebyggelsetyper- och epoker representerade.
Alltså en del av den ”bebyggelsekontinuitet” som
riksintressebeskrivning även berör. Planområdet
liksom bebyggelsen utmed Äspövägen
representerar olika epoker, från tiden kring
sekelskiftet fram till våra dagar. De senaste
husen uppfördes för bara något år sedan. Ny
bebyggelse, vår tids avtryck, borde inte minska
det pedagogiska innehållet i det som riksintresset
berör.
M:K 141
Östra Torp
M:K 142
ÄSPÖ
Riksintresse för
kulturmiljövården
Riksintresse för
kulturmiljövården
PLANOMRÅDET
NYLIGEN UPPFÖRDA BOSTÄDER
I ANSLUTNINGTILL RIKSINTRESSE
FÖR KULTURMILJÖVÅRDEN
Riksintresset för kulturmiljövården M:K 141
Östra Torp – Smygehamn syftar på:
Industri- och hamnmiljö med talrika lämningar
efter kalkframställning som successivt
under 1800-talet utvecklats kring fiskeläget
Smygehamn.
-Uttryck för riksintresset är kupolkalkugnarna
norr om Östra Torps by från tiden 1850–1930
samt vid Smygehuk en kalkugn från 1902.
Kalkutskeppningshamn i Smygehuk med magasin
från 1800-talets början och hamnanläggning från
1920-talet i Smygehamn. I området ingår även
Smygehuks fyr och Hemmesdynge kyrkby.
Det föreslagna planområdet är beläget ca 500
öster om detta riksintresses östra gräns. Från
planområdet kan man bitvis se en del av det som
riksintresset omfattar, dock på avstånd, och då
handlar det om kalkugnarna samt kalkfabriken
med täktområde och slagghög, inte hamnen
eller Smygehuk som annars är en viktig del av
riksintresset. Omvänt, kan man se planområdet
från vissa delar av riksintresseområdet, och
då främst från fabriken från 50- talet och
täktområdets södra delar mot kalkungnarna.
Här bör det nämnas att man även ser andra
utbyggnadsområden i Smygehamns utkant. På
betydligt närmare håll syns ett nyligen byggt
exploateringsområde strax väster om skolan.
Avståndet från kalkugnarna till detta område är
ca 400 m medan aktuellt planområde befinner
7
inkomna yttranden
sig 1000 meter från samma ugnar. Influenser från
”vår tid” finns alltså redan idag.
Den bedömning som kommunen har gjort är är
att en eventuell exploatering av julgransodlingen,
alltså i dess södra delar, skulle ha en mycket
marginell effekt på det som riksintresset värnar
om, alltså den visuella kopplingen mellan de
historiska element som riksintresset beskriver.
Täktområdet, högarna samt kalkungnarna av
kupoltyp liksom den ”modernistiska” fabriken
med sin karaktäristiska siluett. Hemmesdynge
kyrkby är belägen mycket långt bort, bortom
synhåll från planområdet. En eventuell expansion
av Smygehamn österut värnar snarare om detta
intresse än strider mot det.
3/Hållbar markanvändning -kommunikationer
Då planområdet norra gräns har förskjutits
söderut och området samtidigt fått en högre
exploateringsgrad i förhållande till den tidigare
ytan ökar incitamenten för att planlägga just
här. Marken kommer nyttjas effektivare men
med bibehållna värden, främst det gröna stråket,
vilket även har en koppling norrut, mot den
resterande delen av julgransodlingen som alltså
omfattar ca 30 000 m2
Gång- och cykelavståndet till befintlig
busshållplats är ca 500 m. två tredjedelar av
denna sträcka är på Gamla Hemmesdyngevägens
grusade yta, resten är på den asfaltbelagda gångoch cykelvägen utmed väg 9. Att gå tar ca 6
min och att cykla tar 2 min. Detta kan knappast
anses vara ett långt avstånd. Om man fortsätter
utmed väg 9 och den nyligen anlagda cykelvägen
når man efter ytterligare 2 minuters cykling
Smygehamns centrum och matvaruaffären.
För att vara på ”landet” kan detta inte anses
som en lång väg till allmänna kommunikationer
och viss offentlig service. Då har man dessutom
passerat två restauranger samt ett bageri på
vägen.
Regionbuss 190 trafikerar Trelleborg – Ystad.
Turtätheten kommer att öka till halvtimmestrafik
under högtrafik och timmestrafik övrig tid.
Körtiden för bussen minskar med fem minuter
8
till 60 minuter vilket möjliggör tåganslutning
både till Trelleborg och Ystad. En ny hållplats
vid Dalaleden tex möjlighet för arbetspendling
med buss till arbetsplatser på Östra
Industriområdet. Från detta planområdet når
man alltså Malmö på lite mer än ca 1 timme.
Eller Ystad på ca 30 min. Smygehamn är en av
kommunens utvecklingsorter och den ökade
turtätheten är del i den satsningen. Denna
detaljplan är det också.
4/Jordbruksmark
Planområdet i samrådsversionen
omfattade en yta på ca 60 000 m2 och i
granskningsversionen har ytan minskat till
ca 30 700 m2. Jordbruksmarken har enligt
klassificeringskartan intill värdet 8, men enligt
skatteverkets taxering 2014 är jordbruksmarken
i beskaffenhetsklass 5 alltså ”mycket sämre”
än genomsnittet i området. Detta hänger
samman med att framförallt den södra delen
är en nedlagt grustäkt. Marken underlagras
fortfarande idag av tjocka grusinblande lager.
Det nya reviderade planområdet är i huvudsak
koncentrerat till den södra området, alltså det
med allra sämst beskaffenhet. Som jämförelse
är området väster om det södra området idag
betesmark – troligtvis för att det har så låg
bördighet, även det har för övrigt varit en
grustäkt. Anledningen till att området som
inkomna yttranden
helhet planterades med tänkta julgranar var för
övrigt markens låga produktionförmåga, helt
enkelt därför att den snabbt torkade ut på grund
av de mäktiga gruslagren. Även matjordslagret är
magert med stor inblandning av grus.
På den topografiska kartan nedan syns spåren,
dels av den gamla täkten, dels spåren av den väg
och banvall som löpt genom området.
Utifrån markens beskaffenhet samt den ändrade
markanvändning som markägaren önskar,
tillika kommunens behov av nya bostäder i
Smygehamn är området lämpligt att planlägga.
5/Sammanhang
se övrig text/kommentarer
REGION SKÅNE
Nedan följer Region Skånes yttrande som
sammanfattning.
Svar och bemötanden kommer i nummerordning
efter yttrandet.
1.
”Skåne har en flerkärning ortstruktur
och ska enligt den regionala
utvecklingsstrategien dra nytta av
detta förhållande för att utvecklas” ”25
bostadshus i gles bebyggelse är inte
optimal ur regional synvinkel1/gles bebyggelse
2.
”Region skåne ser det som särskilt
relevant att det anläggs en trafiksäker
gång- och cykelväg från planområdet
till offentlig och kommersiell service i
Smygehamn” 2/gång- och cykelförbindelse
10
9
8
6
AVSTÅND - TID TILL SKOLA
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
AVSTÅND - TID TILL BUSS
Antagen detaljplan
för ca 25 bostäder
AVSTÅND - TID TILL AFFÄR
GÅNG - 6 min
CYKEL - 2 min
HÅLLPLATSLÄGEN
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR
FRAMTIDA NOSTÄDER
RIKSINTRESSE FÖR
KULTURMILJÖVÅRDEN
HÅLLPLATSLÄGEN
BETESMARK
ÄLDRE
TÄKTOMRÅDE
9
inkomna yttranden
Kommentarer:
TRAFIKVERKET
Kommentarer:
1/Gles bebyggelse
Nedan följer Trafikverkets yttrande i helhet. Svar
och bemötanden kommer i nummerordning efter
yttrandet.
1/ Kollektivtrafiknära lägen
“Trafikverket anser att bostadsutbyggnader
i likhet med den som föreslås (ca 25 tomter)
bör ske med högre täthet och med en tydligare
ambition att försörjas i större utsträckning
med kollektivtrafik. Området beskrivs som
”utredningsområde” alternativt ”natur” i
Trelleborgs översiktsplan i avsnitten om
Smygehamn och syns som ”bostäder” och ”natur”
i markanvändningskartan. Den föreslagna
utformningen av vägar och bostäder uppmanar
de boende att till stor del resa med bil. Det
saknas en diskussion om hur bebyggelsens kan
planeras så att den bidrar till att de boende väljer
att resa kollektivt. Detta är av betydelse eftersom
belastningen på väg 9 redan är hög. 1 Kollektivtrafiknära
2/ Norra utfarten
Utifrån förutsättningen att man väljer att bo på
landet, av en eller annan anledning, och allltid
frivilligt är ett läge nära kollektivtrafik självklart
att föredra. Avståndet till busshållplats är i
förslaget inte längre än vad man kan förvänta sig
i ett samhälle eller storstad. Det är inte rimligt
att man skall kräva kortare gångtid till bussen
på landet än vad man har i staden. Visserligen är
inte turtätheten den samma som i staden men
Bussarnas avgångstider kommer att bli fler och
dessutom synkroniseras med tågens ankomstoch avgångstider i Trelleborg och i Ystad.
Då planområdets norra gräns förskjutits söderut
är exploateringen “tätare” och mer effektiv
utifrånmarkutnyttjande. Kommunen vidhåller
att läget är kollektivtrafiknära, det finns många
bostäder i Smygehamn med samma täthet som
har samma avstånd till bussen som detta område.
(se även svar under länsstyrelsen, samt
trafikverket)
2/Gång- och cykelväg
10
För att ta sig, antingen med cykel eller till fots
till skola eller till Smygehamns centrum får man
nyttja Gamla Hemmesdyngevägen, 400 m ned
till väg 9 där en asfalterad gång- och cykelbana
finns för resterande väg mot busshållplats och
centrum.
Trafikverket anser att området ska försörjas
uteslutande med en anslutning. Trafikverket
förordar den södra anslutningen till väg 962.
Syftet med den norra anslutningen verkar
övervägande vara att försörja ytterligare
bostadsområde väster om planen. Det är
ytterst viktigt att kommunen på ett tydligt
och samlat sätt visar intentionerna för hela
områdets utveckling. Trafikverket kommer inte
godkänna nya anslutningar innan detta framgår.
Utformningen av befintlig ägovägsanslutning i
norr får heller inte ändras innan detta
klargörs.2/norra utfarten
Se svar under länsstyrelsen samt Region Skåne
Med bakgrund av husållningen av jordbruksmark
samt ökad exploateringsgrad i kvarvarande
detaljplaneområde liksom markägaren i väster
ointresse att planlägga området så har den norra
plangränens förskjutits söderut i förhållande till
tidigare förslag. I samband med det är någon
nordligt in/utfart till omfrådet inte längre aktuell.
All trafik till och från området koncentreras alltså
till den södra delen, till väg 962 - vilket också
trafikverket förordar.
AVSTÅND - TID TILL SKOLA
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
AVSTÅND - TID TILL BUSS
Antagen detaljplan
för ca 25 bostäder
AVSTÅND - TID TILL AFFÄR
GÅNG - 6 min
CYKEL - 2 min
HÅLLPLATSLÄGEN
GÅNG - 15 min
CYKEL - 5 min
UTVECKLINGSOMRÅDE FÖR
FRAMTIDA NOSTÄDER
RIKSINTRESSE FÖR
KULTURMILJÖVÅRDEN
HÅLLPLATSLÄGEN
inkomna yttranden
TRELLEBORGS KOMMUN
- TEKNISKA FÖRVALTNINGEN
Nedan följer tekniska förvaltningen yttrande som
sammanfattning:
Svar och bemötanden kommer i nummerordning
efter yttrandet.
1. Planen har enskilt huvudmannaskap, vilket
bör framgå av plankarta med bestämmelser.
2. Vägbredd samt dikningföretag bör framgå av
plankartan.
3. Läge för befintlig vattenledning bör
säkerställas samt förses med ett U-område
i plankartan. Försiktighet bör iakttas vid
arbeten vid densamma.
4. Plats för boende/besöksparkering bör ritas in
i planen.
Kommentarer:
1/ Planbestämmelser om enskilt
huvudmannaskap är infört i planbestämmelserna.
2/ Vägbredd, i klartext anges i planbeskrivning.
Dikningsföretaget, vilket inte kommer att
påverkas framgår av dagvattenutredningen.
3/ Då planområdets norra gräns flyttats söderut
hamnar befintlig vattenledning inte längre
inom område för tänkt utbyggnad eller inom
planområdet.
4/ Inom planområdet är det relativt stora tomter
med plats för 2 st bilar. Besökare hänvisas till
gatan som är ca 5-6 m bred. Därmed finns det
också plats för tillfälliga biluppställningar där.
I de fall det handlar om mindre tomter med
begränat utrymme för fler bilar hänvisas man
även där till gatuparkering. Det generella målet
med planen är att bevara så mycket grönytor som
möjligt och inte ha onödigt mycket hårdgjorda
ytor.
Som ett led i arbetet med minskat bilberoende
kan man också sträva efter att inte underlätta
för allt för generösa parkeringsmöjligheter. Helt
enkelt försvåra för möjligheterna att parkera
alltför många bilar på gatan.
I övrigt följs Trelleborgs kommuns
parkeringsnorm som handlar om att möjliggöra
för två parkeringsplatser på egen fastighet.
TRELLEBORGS KOMMUN
- AVDELNINGEN FÖR STRATEGI OCH
KOMMUNIKATION
Nedan följer avdelningens yttrande som
sammanfattning.
Svar och bemötanden kommer i nummerordning
efter yttrandet.
1. En gång- och cykelväg efterfrågas mellan
det planlagda området, - parallellt med
Äspövägen för anslutning till gång- och
cykelväg utmed väg 9.
2. Det bör finnas utrymme för besöksparkering
eller handikappfordon, färdtjänst etc då
det inte finns plats för dessa på de mindre
tomterna.
3. Gångvägar till och från, -liksom lekytan
själv den som planeras i områdets mitt bör
uppfylla kraven i BBR 3:122. Det är viktigt
att också själva lekplatsen utformas för att
kunna användas av barn (och föräldrar) med
nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga
Kommentarer:
1/Den kortaste vägen till gång- och cykelvägnätet
utmed väg 9 är på Gamla Hemmesdyngevägen
som löper i nord-sydlig riktning mellan
planområdet och kustvägen. Det är inte
11
inkomna yttranden
motiverat att planera för en ytterligare väg
ned på cykelstråket när det redan finns en
etablerad vägträckning. Däremot kan man ta en
diskusssion om att höja standarden på Gamla
Hemmesdyngevägen, tex att asfaltera den. Det
projektet ryms dock inte i denna detaljplan.
2/Tomternas storlek i kombination med
planbestämmelserna när det gäller byggnadernas
placering medger parkering på tomtpark. annan
parkering är tänkt att ske på gatan. Gaturummet
har en bredd på 8 m varav körytan är ca 5 m.
Gaturummet är generöst, till och med plats
för två lastbilar att mötas. För gatuparkering
kan även grönytan vid sidan (del av svackdike)
användas.
3/ Kraven på tillgänglighet skall alltid tillgodoses
vid utformningen av lekytor samt tillträdesytor
till dessa.
LANTMÄTERIET
Nedan följer Lantmäteriets yttrande som
sammanfattning:
“ i det fall det skall vara enskilt huvudmannaskap
så ska särkilda skäl anges”
12
Kommentar:
I Smygehamn är det tradition att tillämpa enskilt
huvudmannaskap för allmän platsmark.
RÄDDNINGSTJÄNSTEN I TRELLEBORGVELLINGE - SKURUP
Nedan följer räddningstjänstens yttrande som
sammanfattning:
“avstånd mellan brandpost och uppställningsplats
för räddningsfordon får maximaltuppgå till 75
m. I dagsläget finns inga brandposter i området
och räddningstänsten anser att detta bör tas
i beaktande i den fortsatta utvecklingen av
området.”
Kommentarer:
Vid den framtida exploateringen av området
kommer brandposter och avstånd till dessa
arbetas in. Det är säkerställt i detaljplanen att
utrymme för brandposter/ räddningsfordon finns.
HYRESGÄSTFÖRENINGEN
Nedan följer Hyresgästföreningens yttrande som
sammanfattning:
“Vi vill poängtera vikten av att
upplåtesleformerna blandas, hyresrättäganderätt- bostadsrätt, detta för att slippa ett
segregerat samhälle. Bostäder med hyresrätt bör
dock prioriteras eftersom det för närvarande är
den mest efterfrågade upplåtelseformen idag.
Kommentarer:
Så som planområdet är utformat medger det
en relativt stor variation, både i tomtstorlekar
samt i bebyggelsetyper. Utmed en lokalgata är
det i planen möjliggjort för sammanhängande
byggnadskroppar, vilket alltså skulle kunna vara
hyresrätter- alt bostadsrätter i två våningar.
E.ON ELNÄT I SVERIGE AB
Nedan följer räddningstjänstens yttrande som
sammanfattning:
1. Saknar markanvändningsbegränsning i
planen för e-område (transformatorstation)
Minsta avstånd mellan transformatorstation
i byggnad och brännbar byggnadsdel
eller upplag är 5 meter. Denna
markanvändningsbegränsning bör alltså
framgå av planen. Vi föreslår att det i
planbestämmelserna anges att ”Minst 5 m
avstånd mellan transformatorstation och
inkomna yttranden
brännbar byggnad eller upplag.”
2. För att markkabel skall vara förenlig med
detaljplanen yrkar E.ON Elnät på att det
i plankartan sätts ut ett 4 meter brett
U-område med kabeln i mitten, i den mån
kablarna är inom kvartersmark. E.ON föreslår
följande formulering i planbestämmelserna:
”Marken ska vara tillgänglig för allmänna
underjordiska ledningar. Inom området får
inte bedrivas verksamhet eller vidtas åtgärd
som kan hindra eller försvåra bibehållandet
av elektriska starkströmsanläggningar”
3. För att klara den framtida elförsörjningen
inom området kommer förutom en ny
transformatorstation även nya ledningar att
behöva förläggas. E.ON Elnät föreslår att
markkablar för nyanslutning huvudsakligen
förläggs längs med lokalgata och att
kabelskåp sätts i anslutning till bebyggelsen i
samråd med exploatören.
4. E.ON Elnät förutsätter att befintliga ledningar
kan vara kvar i nuvarande läge och att vi inte
drabbas av några kostnader i samband med
planens genomförande. Eventuell flytt eller
ändringar av våra befintliga anläggningar
bekostas av exploatören.
Kommentarer:
1/ För tranformatorstation är ett område
reserverat i planen, ett sk E-område. Denna
markanvändningsbegränsning innebär
att det skall var minst 5 meter mellan
tranformatorstation och brännbar byggnad eller
upplag. Planbestämmelserna för närliggande
yta för bostadsändamål säkerställer att ingen
byggnad kan uppföras inom det avståndet.
Föreslagen text inarbetas i planbestämmelserna.
2/ För den starkströmskabel som löper genom
området är ett U-område utsatt med ett
skyddsavstånd på 2 m åt båda håll från aktuell
kabel. Kabel kommer att ligga kvar i befintligt
läge, någon flytt är alltså inte aktuell. Föreslagen
text inarbetas i planbestämmelserna.
3/ I sambad med exploatering av området
kommer E.ON kontaktas så att önskemålen
tillgodoses.
4/ I detaljplanen har hänsyn tagits till befintliga
ledningar med avsikten att inga ledningar skall
behöva flyttas. Om så ändå måste ske kommer
E.ON kontaktas. Exploatören står för dessa
kostnader.
TELE 2
Nedan följer TELE 2:s yttrande som
sammanfattning:
“Tele 2, som har ledningar inom området önskar
behålla ledningar i befintligt läge och förutsätter
att en eventull flytt bekostas av kommun,
exploatör eller ny ägare.
Kommentarer:
I detaljplanen har hänsyn tagits till befintliga
ledningar med avsikten att inga ledningar skl
behöva flyttas. Om så ändå måste ske kommer
Tele2 kontaktas. Exploatören står för dessa
kostnader.
ANDERS BENGTSSON
Nedan följer Anders Bengtssons:s yttrande som
sammanfattning:
1. Saknar beskrivning av konsekvenser för ökad
lokal trafik i området samt på väg 9.
2. Anser det fel att bygga på högproduktiv
jordbruksmark.
3. Ifrågasätter naturvärdesbedömningen
4. Landskapsbild – Ser det som främmande
med en uppvuxen julgransplantering i ett
öppet historiskt jordbrukslandskap.
5. Ifrågasätter behovet av nya bostäder i
Smygehamn.
6. Misstänker att ”illegal” dumpning har skett i
det gamla täktområdet
Kommentarer:
13
inkomna yttranden
1/ Beroende av hur många bilar de boende skaffar
sig påverkas antalet bilrörelser i området samt på
vägarna runt omkring, bla väg 9 som är belastad
redan idag, särskilt under högtrafik samt under
semestertider. Självklart kommer det planerade
området generera mer trafik men det måste
också ställas i relation till det behov som finns
av bostäder. En förhoppning är att den utökade
kollektivtrafiken skall avlasta väg 9, framförallt
under högtrafik då ju belastningen är som
högst. Ur trafikförsörjningssynpunkt är området
strategiskt beläget intill Äspövägen som leder
både norr- och söderut.
2/ Angående ianspråktagande av jordbruksmark
– se svar till Länsstyrelsen.
3/ Planområdet är beläget i direkt anslutning
till ett naturområde med höga naturvärden,
planområdet har också det vissa naturvärden
men framförallt har det ett strategisk
betydelse som länk mellan naturområdet
och och Smygehamns periferi och omgivning
men även mot dess centrum. Planområdets
naturvärden hänger framförallt samman med
de rekreationvärden som uppstår då man rör
sig genom området. Detta stråk som på så sätt
bibehålles har också en historisk anknytning till
den banvall som tidigare löpte här.
4/ Det finns inget i planbestämmelserna som
som reglerar att julgranarna skall vara kvar. Den
14
enda skyddade vegetationen är tallarna.
HARALD NIELSEN
5/ Angående behov av ytterligare bostäder i
Smygehamn.
– se svar till Länsstyrelsen samt region Skåne.
Nedan följer Harald Nielsen:s yttrande som
sammanfattning:
6/ En Miljöteknisk undersökning av området har
genomförts av en konsulterande ingenjörsbyrå.
I ett av de de borrhål (nr 5) som gjordes anades
en viss lukt. Föroreningen handlade om
svagt förhöjda halter av PAH-H i det översta
markskiktet, dock ej i de underliggande
marklagret.Rekommendationen är att detta
avlägsnas inom en yta av ca 1x1 meter och ca 0.5
m djup.
Nedan följer ett citat av den avslutande texten/
slutsatsen av konsultens arbete:
“Utifrån vad som framkommit av
denna utredning kan konstateras att
föroreningsinnehållet i mark och grundvatten
på del av fastigheten Östra Torp 15:12 i
Trelleborgs kommun, där det tidigare bedrivits
grustäktsverksamhet inte bedöms utgör något
hinder för byggnation, under förutsättning att det
förorenade markområdet saneras (1x1m). Om
förorenade massor därefter påträffas i samband
med framtida byggnation ska dessa provtas och
eventuella åtgärder vidtas.”
1. Jordbruksmark är inte lämplig att bygga
bostäder på.
2. Den planerade bebyggelsen ligger för långt
ifrån Smygehamns centrum.
3. Underteckad riskerar få obehörig gångtrafik
över jordbruksmark. Underteckad har ej för
avsikt att ”sälja, släppa till mark för ev bilcykel- eller gångtrafik”
Kommentarer:
1/ Ang. jordbruksmark
- se svar till länsstyrelsen
2/ Ang avstånd till Smygehamns centrum.
- se svar till länsstyrelsen, Region Skåne samt
Trafikverket.
3/ Om plan realiseras kan det uppstå situationer
då de beoende väljer den ”kortaste” vägen till
Smygehamns centrum, alltså utmed kanten
av åkern och betesmarken till befintlig väg
som i sin tur leder ned mot centrum. Det är
knappast troligt att de boende kommer beträda
jordbruksmarken i någon större utsträckning då
det som sagt troligtvis är enklare att gå vid sidan
om.
inkomna yttranden
Självklart har det konsekvenser att bebygga
intill ett aktivt jordbruk. Planområdet angränsar
dels till jordbruksmark i en liten del, dels till
betesmark i söder. I planarbetet har en dialog
förts med markägaren Harald Nielsen angående
möjligheterna att upplåta/försälja mark utmed
åkern för en enklare gångväg mellan planområdet
och befintlig väg (Granats väg) men markägaren
har avböjt detta.
MARGARETA MÖLLER OCH
OTTO PALUDAN
Nedan följer Margareta Möllers yttrande som
sammanfattning:
1. Önskar ett större avstånd mellan egen
fastighet och nya fastigheter i planområdet.
Önskar att denna naturkorridoren ökas i
bredd till ca 16 m i stället för som planen
anger ca 8 m. Det är dessutom lättare att
sköta ett område med den bredden än om
det vore smalare. Som viltpassage, alltså för
att skydda natur- och rekreationsvärdena är 8
m otillräckligt.
2. I övrigt är det viktigt att trafiksäker och
bra gång- och cykelväg anläggs mellan
planområdet och tex skola.
Kommentarer:
1/ Normalt ansluts fastighetsgränser mot
varandra, alltså utan mellanrum. Skälet till
mellanrummer (naturkorridoren) i denna plan
är för att möjliggöra för människor att röra sig
friare mellan områdena, inte i första hand som
viltkorridorer. Ett annat skäl är för att skapa
en ”visuell barrriär mellan befintligt och nytt
område. Om detta mellanrum skulle breddas
ytterligare skulle det vara på bekostnad av det
mer sammanhängande naturområdet på andra
sidan, alltså västerut. Det är en avvägning som
hela tiden måste göras mellan de olika intressena.
CURT LINDELL OCH MÅRTEN LINDELL
2/ Som planområdet är utformat, och som
förutsättningarna är idag när det gäller
omgivningarna hänvisas de boende i området till
i första hand Gamla Hemmesdyngevägen söderut
och sedan vidare antingen genom villakvarteren
mot skolan västerut, eller alternativt, ned mot
gång- och cykelvägen utmed väg 9 som sedan
leder mot centrala Smyghamn och vidare upp
mot skolan. Den kortaste vägen är dock genom
samhället. Det är dessa olika vägar som de
boende hänvisas till, båda får anses som relativt
trafiksäkra. - se även svar under Harald Nielsen i
fråga om tänkbara skolvägar ev i framtiden.
Kommentarer:
Nedan följer Curt Lindells samt Mårten Lindells
yttrande som sammanfattning:
1. Mot byggmationen som sådan har vi inget att
erinra - Området är dåligt skött och behöver
snyggas upp.
2. Önskar ej motortrafik på Gamla
Hemmesdyngevägen
3. Saknar markering om servitut på bef. väg
4. Saknar en gång- och cykelväg mellan
planområdet mot Granathts väg
1/ 2/ Framtida biltrafik till- och från området
kommer att ledas ut mot väg Äspövägen.
Däremot skall det var möjligt att gå och cykla
via Gamla Hemmesdyngevägen. Denna nås från
lokalgatan i planområdet och mellan denna nya
lokalgata och Gamla Hemmesdyngevägen är ett
dike, naturmark samt befintlig vegetation.
3/ Ett avtal som reglerar rättighet att nyttja
fastigheten Östra Torp 15:12 för tillfartsväg bör
upprättas mellan parterna samt skickas in till
lantmäterimyndighet i det fall planen vinner laga
kraft och skall förverkligas. Servitut markeras
inte i planen. Ett U-område för väg är inritat i
planen.
15
inkomna yttranden utan synpunkter
TRELLEBORGS KOMMUN ARBETSMARKNADSNÄMNDEN
PLANHANDLINGARNA KOMPLETTERAS
ENLIGT FÖLJANDE:
- Inga synpunkter
• Planbeskrivningen kompletteras med ett
mer utvecklat resonemang kring motiven
för varför just denna plats är vald för
tilltänkt byggnation samt säkertällande av
“grönt” stråk mellan ortens centrala delar
och dess utkant.
• En utveckling av skälen till varför
planområdet, och ianspråktagandet av
förutsättningarna där inte är i strid med
riksintresse för kustzon samt riksintresse
för kulturmiljövården.
• En diskussion framförs kring vilken
planberedskap som anses nödvändig för att
förverkliga kommunens planer, samt svara
mot efterfrågan.
• Frågor som rör markanvändning med
syftning på jordbruksmarkens beskaffenhet
i aktuellt område, med avseende på tidigare
användning som grustäkt, väg och banvall.
• Ett förtydligande när det gäller hur
befintliga närliggande naturvärden
hanteras och avgränsas.
• En diskussion kring frågor som rör
planens läge i samhället och avstånd till
busshållplats, centrum och skola
• Planområdets norra gräns förskjuts
söderut med ca 125 m vilket innebär att
planområdet har en yta av ca 32 000 m2
istället för som tidigare ca 60 000 m2.
TRELLEBORGS KOMMUN KOMMUNSTYRELSENS ARBETSUTSKOTT
- Inga synpunkter.
16
• Planförberedelse för ev framtida
ytterligare utveckling av området västerut
stryks, vilket innebär att den nord-sydliga
lokalgatan kortas liksom att den norra
anslutningsvägen mot väster utgår.
• Som en följd av ovan angivna ändringar
minskar antalet tomter till ca 25 st.
• U-områden för ledningar liksom tillfart
till privat fastighet preciseras i plankartan.
• Markanvändningsbegränsningar
preciseras i planbestämmelserna.
• Den tidigare skyddszonen mellan
fastighet och jordbruksmark i väster utgår
då denna sträckning har blivit kortare
samt för att de återstånde föreslagna
fastigheterna numera gränsar till enbart
betesmark.
• Komplettering efter miljöteknisk
markundersökning.
• Planbestämmelse angånde säkerställande
av utförd dagvattenanläggning för
medgivande av bygglov är införd.
MEDVERKANDE TJÄNSTEMÄN
Samhällsbyggnadsförvaltningen
Anders Bramme, Plan
Kajsa Rue Hallén, Plan
Gunnar Göransson, Plan
Sanja Culjak, Miljö Hälsa Livsmedel
Erik Andersson, Mät & Karta
Cathrine Ek, Hållbar utveckling
Johan Pettersson, Hållbar utveckling
Tekniska förvaltningen
Hans Lilja, Projektering VA
Stafan Andersson, Projektering Gata
SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN
Ann-Katrin Sandelius
Anders Bramme
StadsarkitektPlanarkitekt
17