1. No category

LOU
1. Hur ska den offentliga myndigheten gå till väga om de vill genomföra ett förhandlat
förfarande utan föregående annonsering? Får man själv kontakta vilka och hur många man
vill då?
Svar: Om de vill genomföra ett förhandlat förfarande utan föregående
annonsering måste ju ett antal villkor vara uppfyllda. Det är en undantagsregel.
LOU 4:5-8, men ja de får kontakta leverantörer direkt och fråga om de vill
lämna anbud. Hur många? Det avgör den upphandlande myndigheten. Glöm
inte 1:9 LOU
2. Vad är det för skillnad på anbudsansökan och anbud innehållsmässigt?
Svar: Anbudsansökan innehåller de delar som rör 10: och 11: LOU medan ett anbud,
innehåller såväl detta som det faktiska anbudet.
3. Hur ska ett företag styrka sin yrkesmässiga kapacitet? 11:11 avser bara teknisk förmåga
Svar: Teknisk förmåga och yrkesmässig kapacitet innebär att leverantören ska visa att han
har tillräckliga tekniska och personella resurser: alltså tex. lista personal och visa på
referenser som rör den yrkesmässiga kapaciteten.
4. Finns det någon paragraf på att en upphandlande myndighet får lov att begära
förtydligande eller kompletterande av en anbudsansökan eller ett anbud?
Svar: Ja. LOU 9:8 Notera skillnaden på vem som får göra vad.
Rättelse av fel, förtydligande och komplettering
8 § En upphandlande myndighet får tillåta att en anbudssökande eller anbudsgivare rättar en
uppenbar felskrivning eller felräkning eller något annat uppenbart fel i anbudsansökan eller
anbudet.
Myndigheten får begära att en anbudsansökan eller ett anbud förtydligas eller
kompletteras om det kan ske utan risk för särbehandling eller konkurrensbegränsning.
Myndigheten får också begära att en leverantör förtydligar eller kompletterar handlingar
som getts in och som avses i 10 och 11 kap.
5. Går avbrytande av upphandling under samma regler som överprövning av upphandlingens
giltighet?
Svar: Nej, det finns ju inte något avtal. Förfarandet är avbrutet. En leverantör kan överklaga
beslutet att avbryta upphandlingen i förvaltningsrätten. En begäran om överprövning måste
ske innan tidsfristen (avtalsspärren) har löpt ut (minst 10 eller 15 dagar).
6. När man gör ett selektivt förfarande; var i processen finns kvalifikationskrav,
anbudsprövning och uteslutning?
Svar: Steg 1 Uteslutning och kvalifikationskrav. Steg 2 Anbudsprövning
KKL
1. Om man bara tittar på om syftet med avtalet är att begränsa konkurrensen, spelar det då
inte någon roll om det är märkbart?
Svar: syftesöverträdelser (kom ihåg att det räcker med potentiell effekt), se Consten &
Grundig där domstolen kort säger att det är syftet med avtalet som är problemet. Se s 102
om ”särskilt skadliga avtal och samordnade förfaranden”. Det är bara försumbara fall som
inte omfattas. Se Expedia-domen från EU-domstolen.
2. Utbytbarhet på utbudssidan, vad har omställningskostnader med det att göra?
Svar: Så här är det.
Vid definitionen av marknaden kan utbytbarheten på utbudssidan ställas i relation till
utbytbarheten på efterfrågesidan. För att detta skall bli möjligt krävs det att leverantörerna
kan ställa om till produktion av de relevanta produkterna och marknadsföra dessa som ett
svar på små och varaktiga förändringar av de relativa priserna. Om så sker tillförs marknaden
ytterligare produktion, vilken i sin tur får en begränsande effekt på de berörda företagens
konkurrensmässiga beteende, i frågor avseende omedelbarhet och effektivitet jämfört med
verkan av utbybarheten på efterfrågesidan.
Papper är ett bra praktiskt exempel på tillvägagångssättet vid utbytbarheten på utbudssidan
när produktmarknaden skall definieras. Vanligtvis tillhandahålls papper i flertalet olika
kvaliteter, från standardsarkivpapper till högkvalitetspapper för exempelvis designböcker.
Olika papperskvaliteter kan ur efterfrågesynvinkel inte användas för samma ändamål, dvs.
man kan inte använda papper av lägre kvalitet för en designbok eller
högkvalitetspublikation.
De olika kvaliteterna och tillverkningen kan ställas om till försumbara kostnader vilket
pappersfabrikerna brukar vara beredda på, särskilt om beställningarna görs i god tid för att
produktionsplanerna skall kunna anpassas. Vid sådana omständigheter skulle Kommissionen
inte definiera en avskild marknad för varje papperskvalitet och för varje
användningsområde. De olika typerna av papperskvaliteterna inkluderas i den relevanta
marknaden och försäljningen av dem läggs samman för att ge en uppskattning av
marknadens totala volym och värde.
3. Är det bara en av punkterna i 2:3 som är ett vertikalt avtal --> och i så fall är det den enda
punkten som motsvarar 101.3? Eller motsvarar den artikeln bara 2:2?
Svar: 2:3 KL rör olika undantag på svensk grund. Två av lagarna rör direkta vertikala delar:
distribution och teknologiöverföring (licenser). 101 (3) är dels 2:2, dels 2:3. Läs 101 (3) och se
att den täcker grupper av avtal och individuellt.
4. Vad innebär kvalitativ märkbarhet?
Svar: Kvalitativ märkbarhet. I ett fåtal fall, mycket specifika, kan förhållandena vara sådana
att ett samarbete som det inte finns sakliga skäl att förbjuda aldrig skulle kunna uppfylla
kriterierna för undantag i 2:2 KL. Alternativen är då att antingen förbjuda samarbetet eller
på kvalitativa grunder konstatera att det inte innebär en märkbar konkurrensbegränsning.
Sedan förordning 1/2003 är frågan om kvalitativ märkbarhet inom ramen för företags
bedömning om sin konkurrenssituation.
5. Har den hårda kärnan aldrig några undantag både vad gäller vertikala och horisontella
avtal?
Svar: märkbarhet, försumbara situationer, budgetskäl för utredning.
6. För undantagen i 2:3 - 30 % gräns för vertikala avtal, är det för företagen ihop eller var för
sig? Och finns det någon procentgräns för horisontella?
Svar: förordning 330/2010 anger procentsatserna. Horisontella avtal: beror på vilket
gruppundantag vi diskuterar. I teknologiöverföringsförordningen, som ju är blandat: om
konkurrenter har avtal: 20% tillsammans på den relevanta marknaden.
7. Sidorna 141+142 är oerhört oklara i boken gällande bruttoprisförbudet, är det förbjudet
eller ej??
Svar: gammal upplaga. Läs 126 och 134 i nya upplagan.
8. Om selektiv försäljning är okej, varför tar man då upp gränsen i gruppundantaget om det
redan är tillåtet?
Svar: Gräns i gruppundantaget om tillåtet. Förstår inte frågan. Såhär skriver KKV.
•
Selektiva distributionssystem - Distributionssystem som begränsar antalet
auktoriserade återförsäljare av en viss produkt. Vanligen begränsas också
möjligheterna för återförsäljaren att sälja produkten vidare till icke-auktoriserade
återförsäljare.
Vertikala begränsningar kan vara förbjudna enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen och
motsvarande förbud i artikel 101 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, men är i
många fall tillåtna.
Vertikala begränsningar är i regel mindre skadliga än horisontella konkurrensbegräsningar
och kan ge goda möjligheter till positiva effekter för konkurrensen och konsumenterna.
Vertikala begränsningar orsakar i regel bara konkurrensproblem om någon av parterna i
avtalet möter otillräcklig konkurrens, det vill säga om någon av parterna har en stark
ställning på marknaden.
Kommissionen har mot denna bakgrund beslutat om ett gruppundantag för vertikala
begränsningar som även gäller i svensk rätt. Gruppundantaget gäller vertikala samarbeten
som omfattas av förbudet mot konkurrensbegränsande samarbete i artikel 101(1) i fördraget
om Europeiska unionens funktionssätt men som normalt uppfyller villkoren för undantag
enligt artikel 101(3).
Vertikala begränsningar som omfattas av gruppundantaget är tillåtna. En förutsättning för
detta är att ingen av avtalsparterna har en marknadsandel som överstiger 30 procent på de
marknader som avtalet avser och att avtalet inte innehåller några särskilt allvarliga
begränsningar. Exempel på särskilt allvarliga begränsningar är tvingande lägstapriser som en
leverantör och en återförsäljare kommer överens om och absolut områdesskydd. Med
absolut områdesskydd menas förbud mot såväl aktiv som passiv försäljning utanför ett visst
tilldelat område, t.ex. ett förbud att sälja produkterna på nätet. Den här typen av
begränsningar omfattas inte av gruppundantaget ens om avtalsparternas marknadsandel
understiger 30 procent.
Vissa begränsningar omfattas aldrig av gruppundantag utan måste bedömas individuellt.
Detta gäller t.ex. konkurrensklausuler som varar i mer än fem år under avtalets löptid och
konkurrensklausuler som löper mer än ett år efter att avtalet har upphört. För sådana
begränsningar måste man göra en individuell bedömning i varje enskilt fall för att avgöra om
de är tillåtna eller inte.
För ytterligare vägledning om vertikala begränsningar, se kommissionens riktlinjer om
vertikala begränsningar som är vägledande även i svensk rätt.