1. No category

V.15
E KO LÅ D A N S V E C KO BRE V 15, 2015
Vårt nyhetsbrev gästas återkommande av frilansjournalister och skribenter.
Ann-Helen Meyer von Bremen är jordbruksjournalist och skriver för olika lantbruks­
tidningar, men också för Allt om Mat.
Betesrätt och betestvång
Allt mer ekonomiskt pressade mjölkbönder anser sig inte längre ha råd
att låta kossor göra det mest naturliga, att beta. När konkurrensen bland
världens mjölkbönder nu ytterligare skärpts, ses istället kossans rätt till
sommarbete som en belastning. Det menar Ann-Helen Meyer von Bremen.
”Det krävs mer av en ko och en mjölk­
producent idag än att låta kon gå ute
på en äng.”
Radiointervjun med en mjölk­
bonde var mycket talande. I dagens
mjölkproduktion kan kossan liknas
vid en högpresterande elitidrottsman
där inga misstag eller svackor är til�­
låtna. För kossans del innebär det
att producera så mycket mjölk det
bara går till en så låg kostnad som
möjligt. Att släppa ut henne på bete,
tar givetvis lite tid och kan även inne­
bära att hon mjölkar något mindre.
Jordbruksverket har räknat ut att en
kossa som är ute på bete kostar mellan
200 och 1 200 kronor per år, beroende
på om det är motionsbete eller om
hon faktiskt också får äta gräs. Det
innebär att betet kostar mellan 2 och
14 öre per liter mjölk. Det kan låta
lite, men i en tillvaro där konkur­
rensen mellan Europas mjölkbönder
hårdnar alltmer, räknas vartenda öre.
Och i den ekonomiska kalkylen har
kossans betesrätt för en del bönder
förvandlats till betestvång.
Att driva krav på att korna ska för­
lora sin naturliga rätt till bete är en
känslig fråga. Det vet givetvis ledning­
en inom lrf och tassar därför lite för­
siktigt. I en debattartikel i atl i mars
ville man hellre prata om att ”moder­
nisera lagstiftningen så att den sätter
djurens välmående i centrum och inte
fokuserar på otidsenliga lagar och reg­
ler som ska följas”. Det låter vackert,
men handlar om samma sak, att ta
bort kornas lagliga rätt till bete.
Betande kor på gröna ängar är en
stark sinnebild för den svenska som­
maren. Det vet inte minst mejerierna
som under många år använt den i sin
reklam. Men det är också en av de
viktigaste symbolerna för Det Svenska
Lantbruket som signalerar att svenskt
lantbruk är betydligt snällare mot
djuren och miljön än övriga världen.
(Skit samma att Finland och Norge
har en liknande beteslagstiftning.)
Det finns dock tyngd bakom alla
symbolerna. Veterinärerna är överens
om att det är bra för kornas hälsa att
få komma ut på bete några månader
om året, inte minst för deras klövar
och ben. Deras magar gillar också
att äta färskt gräs, om de får möjlighet
att göra det. Att gå omkring på
ängen och beta gräs är dessutom ett
i allra högsta grad naturligt beteende
för en kossa och man vet att djur
som inte får utöva sina naturliga
be­teenden, blir stressade och kan
utveckla sjukdomar.
Trots att man vet vilken stor roll
betet spelar, för kossan men också
som goodwill för hela det svenska
lantbruket, är man ändå beredd att
rucka på detta. Och det är detta som
är den stora tragedin i dagens lant­
bruk – att dagens konkurrensutsatta
matmarknad aldrig kan ta hänsyn till
de värden som är verkligt viktiga för
oss – som omsorgen om naturen,
landskapet, djuren, hälsan och män­
niskorna. Dessa värden ses istället all­
tid som en belastning.
ledare
1984 införde EU så kallade mjölk­
kvoter som reglerade mängden mjölk
varje medlemsland fick producera. I
Sverige har kvoterna inte haft särskilt
stor effekt då kvoten varit större än vår
produktion. Svenska mjölkbönder har
varit pressade under lång tid och många
har gett upp. Särskilt små och mellan­
stora producenter har svårt att hänga
med i utvecklingen och mjölkbesätt­
ningarna blir bara större och större.
Runt 75 procent av den mjölk som
produceras dricks inte utan går till
industrin. Mjölk är ”big business” och
eu är världens största exportör av ost
och mjölkpulver – och vill bli större.
Utan kvoter kan man satsa på maxi­
mal produktion och det talas om ett
nytt kraftfullt nordeuropeiskt mjölk­
bälte som Sverige kan bli en del av.
Det finns dom som spår lysande tider
för svensk mjölkproduktion bara man
tillåter gmo-soja, tar bort miljö­
restriktioner, slopar dieselskatt och
kravet på ­sommarbete.
Debatten om svensk mjölk lär bli
intensiv framöver (läs till att börja med
Ann-Helen Meyer von Bremens arti­
kel här intill), vi kommer att få till­fälle
att återkomma till temat. Viktigt att
minnas är att mjölk inte är en isolerad
industriprodukt, utan kommer från
kor som behöver foder som ska odlas.
Vilket foder korna får påverkar deras
hälsa samt kvaliteten på mjölken (och
köttet). Odlingen av fodret påverkar
miljö, djur och människor, såväl där
det odlas som på annat håll. Kons
gödsel kan vara en fantastisk resurs,
som dock snabbt kan bli till ett miljö­
problem om det inte hanteras och
används på rätt sätt i odlingen. Vi ska
inte heller glömma att kor är levande
varelser och att hur de lever, spelar
roll. Så upp till debatt! Under tiden
går det bra att njuta av god ekologisk
mjölk från svenska mjölkbönder.
Ann-Helen Meyer von Bremen
frilansjournalist
John Gerhard projektutvecklare
FÖr kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N – fre KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e
VECKANS RECEPT
D U HITTAR MÅNGA F LER R ECEPT PÅ V E C KA N S LÅ D I N N E H Å LL PÅ W W W.E KO LA D A N .S E
Gurksallad med dill
och ättika
Rödlöksvinägrett
Banangröt
1 sats
2 portioner
1 rödlök, finhackad
1 msk rödvinsvinäger
1 msk strösocker
2 msk olivolja
salt och peppar
4 dl vatten
2 dl havregryn
1 msk chiafrö
1/2 dl kokosflingor
1 tsk salt
1 banan
malen kardemumma
4–6 portioner
1 gurka
1 liten rödlök
1/2 dl hackad dill
1 msk ättiksprit 12%
2 msk olivolja
salt och grovmalen svartpeppar
Skala gurkan. Dela den på längden i
4 långa klyftor. Skär bort kärnhuset
och skär gurkan i bitar. Skär löken i
tunna båtar.
Blanda alla ingredienser i en skål. Gott
som till exempelvis lax och färsbiffar.
Lägg rödlöken i en liten kastrull.
Tillsätt vinäger och socker. Koka upp
och låt sjuda tills vätskan kokat bort.
Lägg löken i en skål och vispa i
olivoljan. Smaksätt med salt och
peppar. Gott som dressing till kokta
bönor eller broccoli.
Tips rödbetor: Dela kokta betor
Tips broccoli: Skär broccoli i
buketter. Koka dem hastigt i lättsaltat
vatten, häll av, kyl i kallt vatten och låt
rinna av väl. Smaksätt majonnäs med
dijonsenap och finhackad dragon. Ser­
vera broccolin med senaps­majonnäsen.
och lägg i en skål. Stek tärnat rökt sid­­
fläsk knaprigt. Tärna lök fint och blanda
lök och fläsk med betorna. Vispa ihop
1 del balsamvinäger och 2 delar oliv­
olja. Vänd ner vinägretten i skålen
tillsammans med sallad och smulad
getost. Smaksätt med salt och peppar.
Sötpotatis med svarta
bönor och tofu
Syltad ingefära
4 portioner
1 sats
1 vitlöksklyfta
2 msk olivolja
400 g sötpotatis
1 lök, skalad
1 nypa malen kanel
1 nypa spiskummin
1 nypa kajennpeppar
1 burk svarta bönor
200 g tofu
1/2 dl hackad persilja
100 g ingefära, tunt skivad
1 dl vatten
1 dl strösocker
1 msk ljus sirap
1 stjärnanis
Sätt ugnen på 200°.
Riv vitlöken, blanda med oliv­oljan i
en skål. Skär sötpotatis och lök i
klyftor, lägg på en plåt. Häll på oljan,
strö kryddor över och vänd runt.
Rosta i ugnen 20–30 minuter.
Skölj bönorna i kallt vatten och låt
rinna av väl.
Ta plåten ur ugnen, strö över bönorna,
smula över tofun och rosta ytterligare
5 minuter i ugnen. Vänd runt och
strö över persilja.
Lägg ingefäran i en burk. Koka upp
vatten, socker, sirap och stjärn­anis i en
kastrull. Häll den varma lagen över
inge­färan. Låt svalna. Sätt på ett lock
och låt stå svalt ca 1 dygn. Gott att
smaksätta exempelvis choklad­kakor
med, till glass eller till asiatiska rätter.
Tips kiwi x 2
1. Skala och skär kiwi och banan i
bitar. Halvera några jordgubbar
(frysta går bra). Lägg all frukt i en
ugnssäker form. Riv över rikligt med
vit choklad och gratinera på hög
värme i ugnen tills chokladen har
smält. Servera som det är eller med
vaniljglass.
2. Skala 2 kiwifrukter och skär
fruktköttet i mindre bitar. Mixa
bitarna med 1 1/2 dl vaniljyoghurt.
Koka upp vattnet i en vid kastrull. Strö
i havregryn, chiafrö, kokos och salt.
Koka upp och låt sjuda ett par minuter.
Mosa bananen och rör ner den i
gröten. Smaksätt med karde­mumma
och servera med mjölk.
Ingela Persson ekolådans kock
våra odlare denna vecka:
Tomater: Ecofruits, Nijar, Spanien.
Sallat: ”Batavia” och ”Ekblad”, Sarl Les
Basses Alpilles, Molleges och Olivier
Triolet, Le Vieil Bauge och Nicolas
Capeyron, Le Taillan, Medoc, Frankrike.
Broccoli: Agr. Jessyflor S.R.L., Stornara,
Italien.
Rödlök: Marcello’s farm, Kristianstad.
Rödbetor: Solmarka gård, Vassmolösa.
Zucchini: Bio Algarrobo, Algarrobo och
Ecofruits, Nijar, Spanien.
Sötpotatis: Farm Pak, Spring Hope, USA.
Avokado: ”Hass”, Balcon de Europa,
Nerja, Spanien.
Ingefära: Weifang Jiahe, Anqiu, Kina.
Morötter: Marcello’s Farm, Kristianstad.
Gurka: Javier Berjel, Motril, Spanien.
Bananer: Horizontes Organicos, Azua,
Domini­kanska Republiken.
Grapefrukt: ”Ruby”, Lucecofruits, Alora,
Spanien. Apelsiner: ”Lane late”, Exalco
Bio S.L., Valle de Abdalajis, Spanien.
Äpplen: ”Elstar”, Fruktgården Augustin,
Jork, Tyskland.
Päron: ”Red Bartlett”, Doña Felicita,
San José, Argentina.
Kiwi: ”Hayward”, Frubella, Saluzzo,
Italien.
Palsternackor: Mts. Rozendaal, Strijen,
Holland.
Med reservation för ändringar.
FÖ r kontakt ring: 08 - 554 810 80 MÅ N–f re KL. 10– 12, ti s äv e n kl. 13– 15 • M E J LA D RESS: In fo @e k o ladan .s e