Dokumentation exkursion 18-19 september - Mistra
Mistra-SWECIA KLIMATANPASSNING DOKUMENTATION AV EXKURSIONEN AV SVENSKT SKOGSBRUK Exkursion i Västmanland, 18-19 september 2013 Mistra-SWECIA CLIMATE • I MPAC TS • A D A PTATI O N www.mi stra-sweci a.se 2 KL I M ATA N PAS S NING AV S VENS KT S KOGS BRUK EXKURS ION 18-19 S EPTEM BE R 2013 EXKURSION WORKSHOP INNEHÅLL 18-19 september 2013 arrangera- Nya möten. Oskar Wallgren, forskare inom Mistra-SWECIA, ledde exkursionen om klimatanpassning av svenskt skogsbruk. Han tycker att det är viktigt att forskare får möta det omgivande samhället. ”Vi vill skapa nya mötesplatser” O skar Wallgren är tillbaka i arbetet som forskare vid Stockholm Environment Institute. Det är veckan efter exkursionen om klimatanpassning av svenskt skogsbruk. Dagarna i Västmanland var intensiva och bra, tycker han, även om utvärderingen från deltagarna ännu återstår att sammanställa. – I arbetsgruppen som förberedde exkursionen är vi väldigt nöjda. Det är första gången något sådant här anordnas med utgångspunkt i klimatförändringarnas effekter på skogen. Vi är glada åt att deltagarna fick så bra kontakt med varandra och utbytte erfarenheter, säger Oskar Wallgren. Han berättar att initiativet till exkursionen kommer från Mistra-SWECIA, vars intentioner är att forskningen om klimatförändringar ska vara till nytta i samhället och för svenskt skogsbruk. Även Länsstyrelsen i Västmanland och Skogsstyrelsen var med som arrangörer. Att det blev just Västmanland beror på att Läns- styrelsen i Västmanland varit drivande i frågor som rör klimatanpassning och att Västerås är lätt att nå. – Med de här dagarna gör vi något mer än att publicera populärvetenskapliga texter, säger Oskar Wallgren. Inbjudan till exkursionen gick ut brett och det blev den bredd och det antal arrangörerna ville ha. Oskar Wallgren anser att det är viktigt att forskare och de som arbetar inom skogssektorn får möjlighet att träffas, att broar byggs med det omgivande samhället. I första hand handlar det inte om att sprida forskningsresultat, utan mer om att utveckla nya kanaler och mötesplatser. – Fokus låg på att skapa personliga möten, därför hade vi korta inspel av experter och litade på att deltagarna sedan skulle driva diskussionen framåt. Huvudämnena för de båda dagarna var ”vatten” och ”skadegörare”. Efter önskemål från Skogsstyrelsen tillkom även programpunkten ”kanaler för kunskapsspridning och beslutsfattande”. En viktig aspekt är just hur man går ut och sprider kunskap, framhåller Oskar Wallgren. Nu är deltagarna tillbaka på sina arbetsplatser och arbetet går vidare i vardagen. Oskar Wallgren understryker att Mistra-SWECIA vill fortsätta att vara en av många aktörer som bidrar till ökad kunskap om klimatförändringarna. Innan nya initiativ tas ska arbetsgruppen ta ett steg tillbaka och gå igenom utvärderingarna. – Jag har en allmän känsla av att det finns ett sug efter att träffas och dela med sig av sina erfarenheter. Trots all teknik behöver människor träffas och de här dagarna var ett sätt att tillfredsställa det behovet. des exkursionen ”Skog och skogsbruk i ett förändrat klimat”. De cirka 50 deltagarna representerade många olika yrkesgrupper, företag och organisationer; skogsbolag, forskare, kommuner, nationella myndigheter med flera. Exkursionen genomfördes i form av en bussresa med flera fältbesök i de västmanländska skogarna. Under den första etappen från Västerås till Surahammar informerade Åsa Östling från Länsstyrelsen om Västmanlands natur, näringsliv och historia. Några programpunkter var för- lagda till Färna herrgård, där även övernattning skedde. Luncherna intogs i Kolarbyn – Sveriges mest primitiva vandrarhem – och på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg, där även en avslutande programpunkt var inlagd. ARRANGÖRER Mistra-SWECIA i samarbete med Skogsstyrelsen och Länsstyrelsen i Västmanland län. KONTAKT [email protected] www.mistra-swecia.se TEXT, BILD OCH PRODUKTION Journalistgruppen Media 21 AB Tvärvetenskaplig forskning om anpassningen till ett förändrat klimat Mistra-SWECIA är ett tvärvetenskapligt program som skapar ny kunskap och utvecklar forskningsbaserade underlag för beslut om klimatanpassning. De forskare som medverkar i programmet stu- derar hur klimatet förändras, klimatförändringars effekter och möjliga strategier för klimatanpassning. Ett särskilt fokus finns på hur skogen och skogsbruket påverkas av ett förändrat klimat. SWECIA är en förkortning av Swedish Research Programme on Climate, Impacts and Adaptation. Programmet är finansierat av Stiftelsen för miljöstrategisk forskning, Mistra. Mistra-SWEICIA som pågår under 2008-2015 involverar SMHI, SEI, Lunds Universitet och Stockholms Universitet. SMHI är programvärd. www.mistra-swecia.se KL IMATANPASSNING AV S VE N S KT S KO G S BRUK E XKURS ION 18-19 S EPTEMBER 2013 3 Hot och möjligheter för skogen Allt talar för ett varmare klimat i framtiden. Det innebär att skogstillväxten ökar, men även att olika risker och problem för skogsbruket blir större. Det anser Hillevi Eriksson, klimatexpert på Skogsstyrelsen, som medverkade i exkursionen. H illevi Eriksson har arbetat sedan år 2000 med klimatförändringens påverkan på skogen. Beroende på utsläppsutvecklingen kan vi räkna med en till två månader längre vegetationsperiod i slutet av seklet jämfört med 1960-1990, förklarar hon. Årsnederbörden ökar med 10-20 procent och det mesta kommer under hösten och vintern. Även om det blir häftigare regn och mer åska beräknas inte nederbörden under sommaren öka. Det innebär att risken för sommartorka blir större med längre sammanhängande perioder utan regn. Därmed ökar risken för såväl torkstress som skogsbrand. Vindförhållanden är svårare att beräkna än nederbörden. Troligen blir det inte så stora förändringar, men osäkerheten är stor. INSEKTER, SVAMPAR OCH FROST En följd av klimatförändringarna är att det blir bördigare. Träden växer snabbare och skogsproduktionen kan öka med 25-30 procent, mest i norra Sverige. Men det finns även en minussida, framhåller Hillevi Eriksson. Risken för stormfällning ökar, bland annat på grund av minskad tjäle och högre grundvattennivåer till följd av mer nederbörd på vintern. – Om inte trenden i skogsbruket bryts ökar dessutom andelen gran i södra halvan av Sverige. Och granen faller lättare, säger hon. Ett annat problem är att många skadeinsekter gynnas, vilket kan öka de ekonomiska skadorna. – Granbarkborren förökar sig bättre i varmare klimat och kan hinna med en generation till under en säsong, säger Hillevi Eriksson. Många skadeinsekter går ofta bara på ett visst trädslag. Därför minskar fördelen med att ha bestånd med bara ett trädslag. Ytterligare en skadegörare är rottickan, en skadesvamp som redan nu orsakar skador för stora summor varje år. Svampen ger sig framförallt på gran och när vegetationsperioden blir längre ökar också risken för angrepp av rotrötan. Snytbaggen är en liten insekt som ger sig på plantor av gran och tall. Den gnager av barken Skadad planta? I samband med en fikapaus under exkursionen letar Skogsstyrelsens klimatexpert Hillevi Eriksson efter viltskador på tallplantor. Viltskadorna beräknas öka när vintrarna blir varmare och fler älgar och rådjur överlever. vid rothalsen så att de späda plantorna dör. Den är mycket vanlig i södra Sverige, men flyttar nu norrut i relativt snabb takt. När klimatet blir varmare kommer även många andra skadeinsekter att trivas, men samtidigt ökar förutsättningarna för deras fiender, framhåller Hillevi Eriksson. – Det är en känslig balans, i vissa fall kan predatorerna gynnas ännu mer. Även problemet med svampar som vill ha fuktigt klimat kan minska om det blir vanligare med distinkta perioder av torka under somrarna. Vårfrostskador är ännu ett problem som ökar med ett varmare klimat. När tillväxten kommer igång tidigare på våren är nätterna långa, vilket ger stora temperaturskillnader mellan dag och natt. VILT- OCH KÖRSKADOR De mildare vintrarna innebär också att fler älgar och rådjur överlever. Det ökar betestrycket på tall- och lövplantor och försvårar därmed föryngringen av annat än gran, vilket motverkar behovet av riskspridning i skogsbruket. Hillevi Eriksson tar även upp problemet med körskador i skogsmark. Det är redan nu ett problem i de fall jordmaterial och kvicksilver rinner ut i vattendragen. Jordmaterial ändrar kemin och förstör lekbottnar. Med mindre tjäle blir det mjukare och blötare när man tar ut virket ur skogen. Hillevi Eriksson anser att skogsbruket behöver utveckla metoder för att motverka körskador. Det kan även handla om att bygga bättre skogsbilvägar och förbättra underhållet av dem. För vissa arter blir konkurrensen större när klimatet förändras, vilket kan leda till att hotade arter kan flytta norrut för att få livsutrymme. Hillevi Eriksson understryker vikten av en bra strategi för olika naturvårdsåtgärder. En sådan ger en bra så kallad ”grön infrastruktur” så att alla skogsarter kan överleva i livskraftiga populationer. ÅTGÄRDSLISTA Skogsstyrelsen har en lista med åtgärder för att möta klimatförändringarna. Det handlar om allt från att anpassa viltstammar, satsa på fler trädslag och tallföryngring på torra marker till ökad användning av biologisk bekämpning av rotröta, motverka stormfällning, förebygga körskador, underhålla skogsbilvägar, vårda den biologiska mångfalden och motverka negativa effekter för rennäringen. Förutom rådgivning och utbildning har Skogsstyrelsen lagt ut lättillgänglig information om klimatförändringarna på sin hemsida med länkar till SMHI och andra aktörer. – Råden handlar bland annat om att försöka sprida riskerna och förebygga de ökade skaderiskerna, säger Hillevi Eriksson. Även vid röjning och gallring danas den framtida skogen och skogsägarna uppmuntras att spara mer av flera trädslag. Forskning visar att det är mindre risk att granar faller om de står i blandskog. 4 KL I M ATA N PAS S NING AV S VENS KT S KOGS BRUK EXKURS ION 18-19 S EPTEM BE R 2013 TEMA 1 – VATTEN Vatten med underrubriken ”Risker och möjliga åtgärder/strategier vid klimatförändringar” var det det första temat. När klimatet förändras med varmare vintrar, minskad tjäle och mer nederbörd ökar risken för körskador i skogsbruket – något som påverkar vattenkvaliteten. Det behövs därför nya metoder och strategier vid planering av avverkningar och körvägar, där skogsmarkens vattenförhållanden måste väga tungt. Tre inspel ute i skogen satte fart på tankarna och diskussionen. Körskada. Första fältbesöket var på Spjutmossen i Surahammar, där fjolårets regn bidragit till körskador i samband med en avverkning. Nytt tänk ska minska körskadorna Hur kommer ett varmare och blötare klimat att påverka risken för körskador i skogsbruket? Det var utgångspunkten för det första fältbesöket på Sveaskogs marker. B ussen svängde av från väg 66 in på en liten grusväg och stannade snart mitt ute i skogen. Första stoppet för fältbesöken var Spjutmossen strax utanför Surahammar. Här på Sveaskogs mark har en slutavverkning skett och det finns synliga körskador. Bruno Bystrand, planeringsledare vid Sveaskog, tog emot och hälsade deltagarna välkomna. Han berättade om Sveaskog och statens skogar. Och om bolagets strategier för att möta klimatförändringarna. – Vårt uppdrag är naturligtvis att leverera skogsråvara, sa han. Men vi har även andra viktiga uppdrag att tänka på, som naturvård, turism, jakt och fiske. LÅNG HISTORIA Bruno Bystrand förklarade att skogen i Bergslagen har en lång historia. Bruken behövde bränsle för sin järntillverkning och de ägde stora skogar för att bland annat kunna framställa kol. Det var 1978 som Surahammars bruk sålde just de här skogarna runt Spjutmossen till statliga Domänverket. Fortfarande finns spår av kolningsplatserna, som numera är skyddade som kulturminnen. TRÄDEN BINDER KOL Sveaskog ser en ökad efterfrågan av biobränsle, sa Bruno Bystrand och påpekade att växande träd binder kol, något som motverkar klimatförändringarna. – Träden som planteras idag ska stå 60-120 år om vi ser till den ekonomiska omloppstiden. Kolbindningen får vi på köpet. Nya metoder. Klimatförändringarna ställer krav på nya metoder för att bland annat minska körskadorna, anser Bruno Bystrand, planeringsledare vid Sveaskog. En av Sveaskogs strategier för att motverka skador vid kraftiga vindar och extremt väder är att ha mer blandad skog med ökad andel löv. Men ett varmare och blötare klimat med minskad tjäle innebär också att risken för körskador ökar. Problem som är aktuella redan idag. – I ol hade vi 700 millimeter nederbörd och då blir det problem med bärigheten för de tunga maskinerna. BORDE HA VARIT FÖRSIKTIGARE Enligt Bruno Bystrand utvecklas nu nya metoder när marker ska föryngras. Planeringen av körvägar kommer in på ett tidigare stadium än tidigare. Broar används och det risas upp ordentligt där maskinerna ska köras. Vad är beredskapen om det inte blir tjäle, frågade en av deltagarna. – Grundtanken är fortfarande att det ska vara tjäle och bra bärighet på vintern, svarade Bruno Bystrand. En annan deltagare undrade vad just den här platsen visar. – Det är ett traditionellt utfört hygge. Vi ser att det är lerigt, virke har använts som överfart i surare partier. I surdråget borde vi ha varit försiktigare och risat mer, konstaterade Bruno Bystrand. Det här ser inte bra ut. KL IMATANPASSNING AV S VE N S KT S KO G S BRUK E XKURS ION 18-19 S EPTEMBER 2013 5 Förebygg genom bättre planering Jenny Stendahl, markspecialist vid Skogsstyrelsen, vill se mer av förebyggande arbete. Något som inte kostar så mycket som många tror, hävdade hon i sitt inspel. Det handlar framförallt om planering. D et behövs en ökad vattenhänsyn generellt, anser Jenny Stendahl. Förutom att det inte ser bra ut för ögat med körskador kan de leda till att näringsämnen samt kvicksilver och andra tungmetaller läcker ut i sjöar och vattendrag. – Det finns tydliga kopplingar mellan körskador och utsläpp av kvicksilver. GEMENSAM POLICY Skogsbranschen har tagit fram en gemensam policy för hur körskador ska undvikas, berättade Jenny Stendahl. Policyn ligger till grund för utbildningar och den rådgivning Skogsstyrelsen ger till skogsägare. En viktig fråga är planeringsunderlag som bättre beskriver vattenförhållandena. Med hjälp Markspecialist. Jenny Stendahl arbetar med mark- och vattenfrågor på Skogsstyrelsen. av laserskanning går det exempelvis att se vatten i markerna på ett helt annat sätt än tidigare. – Tillsammans med exaktare kartor kan man planera bättre redan inne på kontoret. – Man får fundera på val av avverkningsmetod och vilken tid på året man ska avverka. Men det är lättare för större aktörer än för små skogsägare att planera för detta, svarade hon. UNDERHÅLL AV DIKEN När klimatet förändras ökar sannolikt behovet av att se över och underhålla dikessystemen. Det kan också vara en åtgärd som bidrar till att körskadorna minskar . – Samtidigt måste man fråga sig var dikning inte ska ske av naturvårdsskäl. Ökat inslag av lövträd kan också ha en positiv inverkan på vattenkvaliteten, betonade Jenny Stendahl. Men det gäller att titta på hela kedjan av insatser. Fler och bättre skogsbilvägar liksom permanenta överfarter kan exempelvis vara positivt. Hon förklarade också att det redan idag finns olika tekniska hjälpmedel, som dock inte alltid används. En av frågorna till Jenny Stendahl handlade om risken för översvämning och vad man kan göra för att motverka detta. LAGA KÖRSKADOR? En deltagare visade spår efter band på marken och påpekade att det handlar om en tydlig körskada, som delvis har lagts igen. Är det bra att laga körskador? undrade han. – Man ska vara försiktig med lagning eftersom effekten av körskadan kan förvärras om man gräver i marken, sa Jenny Stendahl. Däremot ska stigar som har skadats i samband med en avverkning lagas. En annan deltagare påpekade att i Tyskland har man ett helt annat tänk i skogsbruket, där finns inga hyggen och inte samma problem som här med körskador. – Egentligen kostar det inte mycket att förebygga, sa Jenny Stendahl. Det handlar om att fundera över vilka strategier man ska ha och planera för detta. Räkna med ett annat vinterklimat Lars Bärring, forskare vid Rossby Centre, SMHI, redogjorde för olika klimatscenarier och visade tabeller över nederbörd, temperatur, vattenföring och tjäldjup. Han har varit med och tagit fram klimatscenarier med inriktning på olika tillämpningar. – Vi har tittat på vad klimatförändringarna betyder för skogs- bruket utifrån flera olika perspektiv, berättade han. Huvudbudskapet är att utgå från långsiktiga trender och titta på det generella. Och då är det tydligt att det kommer att bli en ökad nederbörd. – Fortfarande är dock modellerna för grova för att kunna tilllämpas på ett enskilt hygge. Man måste se till den lokala variationen, till exempel om det är en sydsluttning eller är blött. Enligt Lars Bärring är den största förändringen för Västmanland ett annat vinterklimat. Mer nederbörd i form av regn, kortare tid med snötäcke och mindre tjäldjup. Ungefär som Skånes klimat idag. 6 KL I M ATA N PAS S NING AV S VENS KT S KOGS BRUK EXKURS ION 18-19 S EPTEM BE R 2013 TEMA 2 – SKADEGÖRARE Det andra stoppet i skogen var i Färna Ekopark i Skinnskattebergs kommun där temat var skadegörare. Rune Andersson, ekolog vid Sveaskog, berättade om ekoparken och om ett stort angrepp av granbarkborre. Åke Lindelöw, fältentomolog vid SLU, gjorde ett inspel om insekter och Johanna Boberg, forskare vid SLU, redogjorde för vilka skador svampar kan åstadkomma. Slutligen bidrog Martin Klenz, skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Västmanland, med erfarenheter av rådgivning till skogsägare. Granbarkborre. I Färna Ekopark föll många träd i samband med att en tromb dragit förbi. Följden blev angrepp av granbarkborre i ett cirka 20 hektar stort område. Borrar och spettar i trombens spår Besöket i Färna Ekopark inleddes med att Rune Andersson, ekolog på Sveaskog, visade området där en tromb år 2007 fällde 10 000 kubikmeter skog i en fem kilometer lång gata. matförändringar. Han förklarade att det inte är helt lätt att koppla just det här angreppet av granbarkborre till förändringar av klimatet. Men ett förändrat klimat med varmare somrar gynnar insekter och innebär att skadegörare som granbarkborren kan öka. R NYA ARTER VARJE ÅR Varje år etablerar sig mellan sex och åtta nya insektsarter på träd och buskar i Europa, något som framförallt beror på ökad internationell handel med växter, träförpackningar och virke. – Nu har vi 90 olika barkborrearter, för några år sedan var det 82, sa Åke Lindelöw. Han framhöll att många arter även ökar norrut och etablerar sig där. Med ett varmare klimat kan vissa arter producera flera generationer under en säsong, eftersom tiden mellan ägg, larver och färdiga insekter minskar. Åke Lindelöw kom också in på att arbetssättet i skogen förändrats, tidigare barkades träden i skogen och det var nolltolerans för borrarna. – Nu lever vi i en ny tid och ska förhålla oss till granbarkborrarna. Våra nya studenter ska leva med att borrarna dödar träd i områden där de inte gör så stor skada. Tromben gjorde det enkelt för borrarna att etablera sig i Färna. Lättast får de fäste i träd une Andersson berättade att det inte hände så mycket de första åren, men 2010 kom rejäla angrepp av granbarkborre på ett två och ett halvt hektar stort område. De varma somrarna 2011 och 2013 har utökat det angripna området till cirka 20 hektar. Efter en kort promenad tog sig deltagarna upp i en skogsbacke där en stor del av granarna tappat sin bark efter angrepp av granbarkborre. Åke Lindelöw, fältentomolog vid SLU, berättade om skadegörare och hur de påverkas av kli- Många hackspettar. Efter tromben har den tretåiga hackspetten ökat i Färna Ekopark, berättade Rune Andersson från Sveaskog. Granbarkborrar. Åke Lindelöw, fältentomolog vid SLU, letar efter insekter i en granstam. som står i kantzonerna. Men när dessa träd förbrukats måste de försöka döda levande träd. När många barkborrar koloniserar trädet blir det brist på föda, vilket leder till en sämre förökning. Granbarkborrarna rör sig över stora områden och kan flyga 20-30 kilometer. EFTERLYSER MER FORSKNING En vital skog där det inte finns något obarkat virke är en utmaning för borrarna. De svärmar, men hittar ingenstans att etablera sig. Härjningarna ebbar då vanligen ut på tre fyra år. – Förmågan att stå emot angrepp borde det forskas mer om, sa Åke Lindelöw. En av deltagarna frågade honom vilka skadegörare vi får räkna med framöver. – Ett exemel är smaragdgrön asksmalpraktbagge som sprider sig från Moskva, blev svaret. KL IMATANPASSNING AV S VE N S KT S KO G S BRUK 7 E XKURS ION 18-19 S EPTEMBER 2013 Svampar gillar fukt och värme Johanna Boberg är forskare vid SLU Stöd till skogsägare. Martin Klenz informerade om den utbildnings- och rådgivningsverksamhet han som konsulent vid Skogsstyrelsen bedriver i Västmanland. Martin ger klimatråd Martin Klenz är skogskonsulent vid Skogsstyrelsen i Sala. Han träffar ofta skogsägare för att ge råd om skötsel och avverkning. Omgiven av granar som tappat bark berättade han om hur rådgivningen fungerar. M artin Klenz redogjorde för projektet ”Skogsägaren och klimatet”, som han arbetar med. Tanken med verksamheten är att öka kunskapen hos skogsägarna om vilka möjligheter och hot ett förändrat klimat för med sig. Bland annat handlar det om att sprida riskerna och planera långsiktigt. – Vi ordnar skogsträffar och kurser, men vi erbjuder också individuell rådgivning till skogsägare, sa Martin Klenz. Både rådgivning och kursverksamhet är avgiftsfria för deltagarna och delfinansieras av EU genom Landsbygdsprogrammet. Projektet har i första hand två målgrupper; skogsägare med större fastigheter och kvinnliga skogsägare. BÅDE INNE OCH UTE Martin Klenz berättade att han gör utskick med inbjudan till möten och rådgivning. Senare ringer han upp skogsägarna för att följa upp den skriftliga inbjudan. Han visade även exempel på material som han använder och delar ut vid rådgivning och informationsträffar. – Vi brukar börja med en genomgång inomhus, sedan har vi ett utomhuspass. I teoridelen förklaras vad klimatförändringen innebär i stort och vad som kan förväntas framöver för skogen. – Vi pratar om hur det blir konkret här i Västmanland och hur skogsägarna kommer att påverkas. Det är många olika frågeställningar som brukar komma upp i samband med rådgivningen. Martin Klentz berättade att det kan handla om såväl produktionstillväxt som ökad stormfällning, nya skadeinsekter och hur väderleksstress påverkar motståndskraften hos träden. – Jag försöker lägga upp informationen så att deltagarna får med sig hela kedjan. Råden som ges handlar ofta om att anpassa skogen till de förväntade klimatförändringarna, att plantera in mer löv och sprida riskerna. Det vill säga att inte lägga alla ägg i samma korg. – En viktig kunskap att förmedla är också att röjda bestånd är mer motståndskraftiga. VILKA RÅD ÄR SVÅRAST? En av deltagarna i exkursionen frågade vad man bör tänka på vid rådgivning. – Det är viktigt att vara lyhörd och ödmjuk, att lyssna och ta till sig vad skogsägaren vill. Vilka råd är svårast att ge var en annan fråga. – Naturvårdsaspekterna till dem som bara vill tjäna pengar på sin skog, sa Martin Klenz. med inriktning på svampars ekologi och koppling till skogspatologi. Hon framhöll att klimatet har en avgörande betydelse för hur svampar breder ut sig och den skada de kan åstadkomma i skogen. Svamparna gynnas generellt av fukt. Ökad temperatur innebär snabbare tillväxt och en längre vegetationsperiod leder dessutom till att svamparna kan vara aktiva under en större del av året. Rottickan orsakar rotröta och är en allvarlig skadegörare i barrskogen. Den sprider sig med luftburna sporer och gror på färska stubbar. – Svampen gynnas av ökade temperaturer och en längre vegetationsperiod. I framtiden kommer det därför att vara viktigt att stubbehandla, sa Johanna Boberg. Milda vintrar öppnar upp för många arter och risken är stor att nya skadegörare kommer in och etablerar sig i Sverige. Nya arter sprider sig främst genom handel med växter och växtmaterial. – Det finns flera exempel på det, som almsjukan och askskottsjukan. Och i södra Sverige har vi fått en algsvamp som angriper al. Johanna Boberg nämnde två arter som redan påverkar tall; rödbandsjukan med angrepp på barr samt diplodia, en skottsjukdom som gynnas av stressade träd. – Det är trädens motståndskraft som avgör om det blir skador, sa Johanna Boberg. 8 KL I M ATA N PAS S NING AV S VENS KT S KOGS BRUK EXKURS ION 18-19 S EPTEM BE R 2013 TEMA 3 – BESLUTSFATTANDE Exkursionens andra dag började med en bussresa från Färna Herrgård till ett höglänt skogsområde utanför Skinnskatteberg, där temat var beslutsfattande. Med en storslagen utsikt över skogslandskapet som fond gjordes tre inspel. Fredrik Lagergren, forskare vid Lunds universitet/ Mistra-SWECIA, Johan Sonesson, forskare vid Skogforsk och Hillevi Eriksson, klimatspecialist vid Skogsstyrelsen, berättade om aktuell forskning och hur beslut inom skogsbruket påverkar möjligheten att möta förändringar i klimatet. Storslagen utsikt. Från en höjd strax utanför Skinnskatteberg presenterade Fredrik Lagergren sin forskning om vilka konsekvenser olika beslut inom skogsbruket kan få. Förädling för ett varmare klimat Modellerna läggs in på Skogsforsks hemsida med förslag på vilka frökällor som är mest gynnsamma för den enskilda skogsbrukaren i olika klimatscenarier. – Det optimala är att trädet växer bra i det framtida klimatet, men även att den nyplanterade plantan överlever i dagens klimat. Johsn Sonesson berättade också att ett beslutsstöd för gran i ett klimatperspektiv håller på att tas fram för hela Norden och Baltikum. Johan Sonesson, forskare vid Skogforsk, arbetar med konsekvensfrågor i skogsbruket. Han berättade om det långsiktiga arbetet att förädla träd genom fröplantager med olika klimatalternativ. I nledningsvis betonade Johan Sonesson att de klimatförändringar vi står inför innebär både möjligheter och risker. Den ekonomiska potentialen är ökad tillväxt och virkesproduktion. Ett förändrat klimat innebär dock även risk för flera svampar och skadeinsekter, extremt väder och ökad risk för frostskador, förklarade han. – Samtidigt måste vi komma ihåg att träden är rätt robusta och anpassningsbara. De växer länge, klarar olika väderförhållanden och tål förändringar. Men de har sina gränser. LIGGER STEGET FÖRE NATUREN Johan Sonesson berättade att i det svenska förädlingsprogrammet finns beredskap för framtida klimatförändringar. Försök görs nu med att vidareutveckla de bästa, mest robusta träden så att de ska fungera i ett varmare och blötare klimat med längre vegetationsperioder. Hitta överlevare. Förädlingen är inriktad på att hitta robusta träd som kan överleva i ett framtida varmare klimat, sa Johan Sonesson. – När vi gör nya fröplantager väljer vi ut de som är mest robusta och korsar flera avkommor i varje population. Förädling av skogsträd är ett långsiktigt arbete som tar lång tid, framhöll Johan Sonesson. – I naturen tar det dock ännu längre tid. Vi ligger lite före, men det förutsätter att vi vet åt vilket håll vi vill, hur vi tror att klimatet förändras. I förädlingsprogrammet används modeller för att flytta fröplantagematerial till lokaler med flera olika alternativ i klimatet. FÖRÅLDRAD RÅDGIVNING? En av frågorna till Johan Sonesson var om han inte är orolig för att de förädlade träden skall vara mer känsliga för skadegörare. – Det dyker upp skadegörare i våra provodlingar och vi försöker ta hänsyn till det. Träd som växer och mår bra har större förmåga att stå emot skadegörare. Men allt vi gör för att snabbt få fram mycket virke har sina risker. En annan fråga handlade om rådgivning. Det har ju redan hänt en del med klimatet, påpekade en deltagare. Är det något i rådgivningen som är föråldrat? – Jag tror vi kommer att se förändringar i rådgivningen inom några år, var svaret. Läs mer om Skogforsks verktyg ”Plantval” på www.skogforsk.se. KL IMATANPASSNING AV S VE N S KT S KO G S BRUK E XKURS ION 18-19 S EPTEMBER 2013 9 Bättre beslut med råd och policy Hillevi Eriksson är klimatspecialist på Skogsstyrelsen. Hon redogjorde för hur klimatanpassningen utvecklats inom skogsbruket och pratade om vilka budskap som förmedlas till skogsägarna. H illevi Eriksson inledde med en historisk tillbakablick över hur arbetet med klimatanpassning utvecklats inom det svenska skogsbruket. För tio år sedan, år 2003, skrevs den första klimatpolicyn. Året efter kom Johan Sonessons och andras sammanställning av vilka konsekvenser framtida klimatförändringar kan få för skogsbruket. Klimatoch sårbarhetsutredningen med fördjupningsstudier om skogen presenterades 2006 och låg till grund för Skogsstyrelsens miljöpolicy 2009. OMFATTANDE RÅDGIVNING När ekonomiska medel avsattes för informationsinsatser till skogsägare startade det med en internutbildning av 300 medarbetare på Skogsstyrelsen. Nästa steg var att gå ut till skogsägarna. Totalt har 14 000 skogsägare nåtts genom programmet ”I ett förändrat klimat” och 6 500 genom ”Skogsägaren och klimatet”. Informationen har förmedlats genom allt från kurser och träffar till direktrådgivning i skogsägarens egen skog. – Det är roligt att se hur rådgivningen till Klimatbeslut. Policydokument och klimatrådgivning till skogsägare lägger grunden för en bättre klimatanpassning av skogsbruket, anser Hillevi Eriksson på Skogsstyrelsen. skogsägare utvecklats under dessa år, sa Hillevi Eriksson. Dessutom har tidningen Skogseko haft klimat som stående tema i varje nummer. VIKTIGASTE BUDSKAPET Vad är det då för budskap som ska förmedlas? frågade Hillevi Eriksson och gav själv svaret: – Det allra viktigaste är att tala om att klimatet faktiskt förändras, och att utvecklingen hänger samman med människans aktiviteter. Klimatförändringar kan verka skrämmande för många, därför har informationskvällar om klimatet ofta kombinerats med mer allmänna frågor om exempelvis vägar och vatten. – Sedan är riskbedömningen något som varje markägare måste göra själv. FRAMTIDSPROJEKT Hillevi Eriksson berättade avslutningsvis om ett nytt projekt som handlar om riskspridning. I ett hundraårsperspektiv ska effekter på tillväxt och skadeförluster utforskas och analyser göras om vad som förloras i tillväxt med större spridning av olika trädslag. Tydlig koppling mellan risker och missade mål Fredrik Lagergren forskar om hur klimatet och olika alternativ för att sköta skogen påverkar risken för skador från storm och barkborrar i Sverige. Han betonade att målen inom skogsbruket är olika och styrs av delvis skilda intressen. Vissa mål är kopplade till den enskilde skogsägaren, andra är samhällets ramar i form av miljö- och klimatmål eller skogsvårdslagen. – Alla risker inom skogsbruket kan kopplas till att man missar något av målen, sa Fredrik Lagergren i sitt inspel. Sambanden mellan beslut och risk har också en tydlig koppling till väder och klimat. Stormskador hänger samman med gallringsprogram och vilken art som används vid föryngringen. Vid frostskador har däremot plantornas ursprung en avgörande betydelse. Val av kortare eller längre om- loppstid kan också få många konsekvenser, påpekade Fredrik Lagergren. – I ett varmare klimat blir det mindre tjäle och träden växer snabbare på höjden, vilket talar för en kortare omloppstid. Det finns dock även faktorer som motiverar en förlängning av omloppstiden. Med kortare omloppstid och fler slutavverkningar påverkas till exempel rekreations- och friluftsvärdet i skogen. – Min personliga syn är att det borde tillåtas större variation i bestånden och att man tittar mer på vitaliteten och läget i terrängen, sa Fredrik Lagergren. Han berättade att han har börjat sammanställa ett interaktivt verktyg där skogsägare kan se konsekvenser av ett visst beslut i termer av ändrad riskprofil. – Verktyget ska vara en hjälp att lyfta frågan och få igång tankeverksamheten, förklarade han. Måste vi gå mot kortare om- loppstider? frågade en deltagare. – Om man förlänger omloppstiden behöver man inte föryngra lika ofta. Då minskar arealen föryngringar, som kan bli besvärligare i ett framtida klimat, sa Fredrik Lagergren. 10 KL I M ATA N PAS S NING AV S VENS KT S KOGS BRUK EXKURS ION 18-19 S EPTEM BE R 2013 Så sprider vi kunskap om det vi vet KUNSKAPSSPRIDNING Till vem och på vilket sätt vill vi nå ut med ny kunskap? Tre inspel som alla handlade om hur kunskapen om klimatförändringarna ska spridas avslutade den första exkursionsdagen. Positivt och nära Först ut var Magnus Ekström, skogsrådgivare på Hushållningssällskapet i Jönköping. Han berättade om ”Gradvis, klimatoptimering av svenskt skogsbruk”, ett nationellt projekt där han är en av projektledarna. Tanken med Gradvisprojektet är att öka kunskapen hos skogsägare, rådgivare och beslutsfattare om hur klimatförändringarna påverkar skogen och skogsbruket. – Vi tar fram konkret Magnus Ekström, material för att kunna ge Hushållningssällskapet länsvisa lokala råd. Ett sätt att nå ut till folk är att vara med på mässor, studiecirklar och naturbruksskolor. Vi har även vänt oss till politiker för att få igång diskussionen bland dem. Projektet ska både visa möjligheter och risker som förändringar i klimatet kan föra med sig och vad markägarna kan göra för att möta detta. Magnus Ekström betonade att budskapet om klimatförändringarna som förmedlas till skogsägarna ska bygga på fakta, vara positivt och med närhet till dem som ska informeras. Skapa förtroende Hur ska vi sprida kunskap om klimatförändringarna på ett bättre sätt? frågade Gregor Vulturius. Han är forskare vid SEI/MistraSWECIA och talade om hur vetenskapliga fakta tas emot av skogsägare. Gregor Vulturius betoGregor Vulturius, SEI, nade vikten av vetenskapMistra-SWECIA lig information, men att den inte automatiskt leder till förändrat agerande och klimatanpassning. Skogsbrukare uppfattar fakta och vetenskap utifrån egna erfarenheter och omformar klimatkunskapen till sin egen verklighet. – Många ställer sig avvaktande till klimatforskning. Samtidigt har många skogsägare en stark vetenskapstro. Förtroende är viktigt i det här sammanhanget, sa Gregor Vulturius. Han förklarade att kommunikationen bör utgå från skogsägarnas målsättningar. – Det är viktigt att förmedla en känsla att de faktiskt kan anpassa sin skog till klimatförändringarna och att det är de själva som bestämmer vad de ska göra. Påverka agerandet Påverkar råden om klimatanpassning skogsägar- nas agerande? Det var frågeställningen för Ulf Olssons inspel. Han är rådgivningsspecialist vid Skogsstyrelsen i Härnösand och arbetar bland annat med ett projekt för kompetensutveckling om klimatanpassning, som vänder sig till skogs- ägare och yrkesverksamma i skogen. Målet är att nå många, öka kunskapen och att kunskapen tillämpas så att agerandet förändras. När effekterna har undersökts visar det sig att utfallet är bra. Rådgivningen påverkar val av åtgärder och ökar intresset för att göra klimatanpassningar i skogsbruket. – Klimatfrågan ställer krav på skogsägaren, men den främjar också långsiktighet och risktänkande generellt. Ulf Olsson betonade att klimatförändringar är ett komplext begrepp och att det krävs väl förberedda rådgivare för att Ulf Olsson, Skogsförmedla tydliga budskap styrelsen till skogsägare och andra berörda personer. – Det är viktigt att alla skogliga rådgivare pratar klimatanpassning, sa han. Skogsägare är olika I diskussionen efter inspelen poängterades att skogsägare är olika, och att verksamheten för många inte bara handlar om ekonomi. Det är viktigt att tänka på den stora bredden bland skogsägarna när informationen utformas. Klimatanpassning är ett nytt budskap för många, därför behövs inte så stark målgruppsinriktning, ansåg en deltagare. Andra framhöll att virkesuppköpare och maskinentreprenörer är viktiga grupper att nå med information och rådgivning. Verktyg som skulle behövas är kostnads- och nyttoanalyser. Koldioxidbantaren gästade middagen Lagom till kaffet efter middagen på Färna herrgård hade Staffan Lindberg riggat upp kontrabas, gitarr, högtalare och rekvisita. Som musiker, artist och koldioxidbantare reser han land och rike runt med sitt budskap om klimatet. Trots att det varit en lång och intensiv dag för deltagarna var det ingen konst för Staffan Lindberg att fånga deras intresse. Med stort engagemang tog han upp viktiga frågor om klimatet och framtiden för vår planet. Han lockade till skratt med sina underfundiga sånger och funderingar om hur vi lever våra liv och vad det leder till. Allt med en humoristisk och lättsam ton bakom det stora allvaret. KL IMATANPASSNING AV S VE N S KT S KO G S BRUK 11 E XKURS ION 18-19 S EPTEMBER 2013 Modeller för tillväxt och skador Nästa steg. Den sista programpunkten var en diskussion där deltagarna i mindre grupper fick utvärdera exkursionen och komma med förslag på kommande aktiviteter. Hur går vi vidare? Exkursionen avslutades med gruppdiskussioner på Skogsmästarskolan i Skinnskatteberg. Deltagarna delades in i sex olika grupper med tre ämnen att diskutera. Det handlade om: ”insikter”, ”format och inriktning” samt ”att göra”. Efter gruppdiskussionerna genomfördes en kort gemensam redovisning av vad grupperna pratat om. Här följer några exempel: Grupp 6 var den första gruppen som redogjorde för sina diskussioner. De betonade två viktiga insikter: • Det blir varmare, och det finns mer att diskutera. • Myndigheterna pratar om anpassning till klimatförändringarna, något som leder till produktionssänkningar. Samtidigt vill skogsägarna ha produktionsökningar. Grupp 5 underströk vikten av nationell anpassning till EU-direktivet. • Det är komplexa sammanhang och viktigt med ökad rådgivning till skogsägare och beslutsfattare. • Det behövs riskanalys och konkreta riktlinjer. Det handlar även om markvatten i skogen, kvicksilver, vägar, diken etcetera. Grupp 4 ansåg att format och inriktning på exkursionen var en bra form för dialog. • Det hade dock gått att nyttja objekten bättre än vad som gjordes under de här dagarna. Bra att komma ut i den konkreta verkligheten. • Gärna Götaland nästa gång. Och helst flera konkreta exempel ute i skogen på skogsbruksmetoder och strategier för att hantera stormoch torkrisk. Grupp 3 lyfte bland annat upp följande frågor: • Hur når vi virkesköpare, skogsmaskinförare och entreprenörer? • Hur utnyttja de möjligheter som finns med ett förändrat klimat? • Hur ta vara på den lokala kunskapen? Grupp 2 ansåg att exkursioner är ett befriande format och att det är skönt att vara ute. Frågor de diskuterat var: • Skogen som kolsänka. • Konflikten mellan klimatanpassning och andra intressen. • Medverkan från ideella miljövårdsorganisationer, skogsägarföreningar och privata markägare. Grupp 1 redogjorde avslutningsvis för de insikter de kommit fram till: • Öka medvetenheten om skogens olika värden i ekonomiska termer. • Öka kunskapen om skogen hos vissa grupper till exempel skolungdomar, politiker, virkesköpare. • ”Vilka ska nås av vad?”. Identifiera grupper och typ av information. • Samordning av planering och strategier för skogsbruket på länsnivå – finns det? Anna Maria Jönsson, forskare vid Lunds universitet/Mistra-SWECIA, stod för det sista inspelet under exkursionen. Hon arbetar med modeller för att analysera hur klimatförändringarna kan påverka trädens tillväxt och risken för skador. Modellerna simulerar trädens tillväxt, risk för skador på grund av vädret och angrepp av skadeinsekter. – Målet är ett långsiktigt uthålligt skogsbruk som kan producera en mångfald av ekosystemtjänster, sa hon. För att klimatanpassa skogen behö- ver man arbeta med såväl reaktiva som aktiva och proaktiva strategier, påpekade Anna Maria Jönsson. Hon visade också en sammanställning om målplanering och strategier för skötsel och riskhantering. Där finns exempel på vad som bör undvikas helt, som inte går att återställa; förlust av produktionsförmåga, artutrotning och svåra körskador. Hon redogjorde också för vad som kan göras aktivt med tanke på klimat, bioskador, ekonomi, väderlek och biodiversitet. Avslutningsvis framhöll Anna Maria Jönsson att det behövs en utökad dialog mellan forskning och praktik kring frågor som rör klimatanpassningsstrategier och hantering av modellosäkerhet. Anna Maria Jönsson, forskare vid Lunds universitet/Mistra-SWECIA. Vad tycker du om exkursionsdagarna? Ingrid Gudmundsson, SMHI – Det har varit intressant att träffa så många olika sorters människor. Jag tar med mig mycket fakta, tips och goda exempel till mitt arbete som kommunikatör. Klimatforskare. Markku Rummukainen är en av två svenska huvudförfattare till klimatrapporten ”Climate Change 2013: The Physical Science Basis”. Han är även programchef för Mistra-SWECIA. Erik Nordmark, Holmen – Jättebra och trevligt. Det är viktigt att komma ut i skogen samtidigt som man pratar om de här frågorna. Och att få träffa andra som arbetar inom samma område. Börje Börjesson, Skogsmästarskolan – Det har fungerat väldigt bra både praktiskt och innehållsmässigt. Klimatfrågan är viktig i vår utbildning och det finns ett stort utbildningsbehov bland yrkesverksamma. Ida Muz, Göteborgs universitet – Det har varit väldigt lärorikt och intressant. För mig som är samhällsvetare känns det viktigt att få ett annat perspektiv och se även den här verkligheten. Anders Almäng, Sveaskog – Trädslag, tendenser, stora viltstammar och barkborrar. Allt har vävts samman med klimatfrågan. Tidigare har jag inte sett kopplingen så här tydligt. Mistra-forskare i IPCC Exkursionen genomfördes drygt en vecka innan FN:s klimatpanel presenterade den första delen sin nya klimatrapport i Stockholm. Markku Rummukainen deltog i exkursionen och berättade om arbetet i klimatpanelen. M arkku Rummukainen är professor vid Lunds universitet, programchef för Mistra-SWECIA och en av två svenskar som är huvudförfattare till rapporten från FN:s klimatpanel. Han inledde med att säga att han inte kunde avslöja några hemligheter om rapportens innehåll, men väl berätta om vad IPCC är och hur arbetet i panelen går till. Intergovernmental Panel on Climate Change, IPCC, bildades 1988 och arbetar under FN:s paraply. Det är ingen forskarpanel, men panelen tar hjälp av världens forskare för att utvärdera och sammanställa rapporter om kunskapsläget kring klimatfrågan. Klimatpanelen har med 5-6 års mellanrum läm- nat rapporter som har fått stor uppmärksamhet världen över. Den första rapporten kom 1990 och efterhand har man blivit allt säkrare på att klimatet förändras och att det är människan som orsakar förändringarna. – Kunskapsläget förbättras, det kommer till nya beräkningar och klimatmodeller hela tiden, sa Markku Rummukainen. Han berättade att han arbetat med rapporten sedan 2009 som en av 200 huvudförfattare. De träffas i olika länder varje år, men mycket av ar- betet sker via telefonmöten och mejl. Förutom huvudförfattarna har ytterligare 600 bidragsförfattare deltagit i arbetet. – Vi har gått igenom tusentals forskningsartiklar, sa Markku Rummukainen. Han beskrev processen där huvudförfattarna började skriva ett utkast 2010, vilket skickades till granskning i några omgångar. Det kom in många synpunkter, som författarna tog till sig. – Sammantaget fick vi in 55 000 synpunkter. När allt är klart ska hela underlaget finnas tillgängligt på hemsidan. Markku Rummukainen berättade att hela rappor- ten är på ett par tusen sidor. Sammanfattningen till beslutsfattare är betydligt kortare, cirka 30 sidor. Klimatpanelens rapport är en kunskapsredovisning om hur klimatet förändras, varför det sker och hur framtiden ser ut. Den tar upp isarnas avsmältning, hur molnen påverkas och utvärdering av klimatmätningar. – Det finns mycket information och kunskap som bekräftar att jorden blir varmare och att det är vi människor som orsakat detta, förklarade Markku Rummukainen. Medeltemperaturen har stigit med knappt 0,9 grader sedan början av 1900-talet. Avslutningsvis gjorde Markku Rummukainen en personlig reflektion. – Det har varit en spännande och lång resa där jag har träffat många nya kollegor. Jag, liksom övriga i arbetsgruppen, har gjort arbetet inom tjänsten. Det skulle inte fungera om inte alla ställde upp på det sättet.
© Copyright 2024