VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ NO: NR: 54 1/2013 1.5.2013 Vapputapahtuma Linnamäellä Första maj på Borgbacken Innehåll Ledare – Pääkirjoitus........................................................ 3 Ordförandes hälsningar – Puheenjohtajan älähdyksiä 4 Årsmötet 2013 . ............................................................... 5 Hallitus 2013 Styrelsen.................................................... 6 Så klämtar klockorna........................................................ 8 Råttpojken i Gamla stan.................................................. 9 Louis Sparre och Borgå.................................................. 10 Tapahtumakalenteri – Evenemangskalender............... 13 Räddningsdirektören blev författare............................. 14 Sisällys Kevätterveisiä Pienestä Kynsisalongista.......................... 16 Ebba – en nostalgisk nykomling...................................... 18 Kahvila kirkon kupeessa................................................... 19 På Zum Beispiel är kärleken till mat den viktigaste ingrediensen...................................................................... 20 Gamla stan med barnaögon.............................................. 21 Gabriel Hagertin talo Jokikatu 20 täynnä uutta elämää 22 Annonser – Ilmoituksia...................................................... 24 Säätiö – Stiftelsen.............................................................. 28 Ledare Pääkirjoitus Att lära sig att gå när man är liten är en utmaning, att dessutom lära sig denna konst på kullerstenar är extra svårt. Men det är också den enda lilla avigsidan med att få växa upp här i gamla stan, några andra kan jag helt enkelt inte komma på. På vår gård på Ågatan lever vi nästan som i Astrid Lindgrens Bullerbyn, vi är tre familjer och i var familj finns det två barn. Det betyder att det så gott som alltid finns lekkompisar bakom hörnet och att det oftast finns fler än en vuxen till hands. Det är en oslagbar glädje och trygghet, både för barnen och för oss vuxna. Om hur barn uppfattar gamla stan och var de har sina favoritställen kan du läsa om i denna upplaga av tidningen. De utlovande nya anvisningarna för anläggning av gårdsplaner från staden är tyvärr ännu under arbete men vi hoppas kunna återkomma med information om detta inom en överskådlig framtid. Det samma gäller den kartläggning över växtligheten i gamla stan som är på gång. I skrivandets stund har hälften av de gårdar som är med i projektet studerats och man har funnit ca 450 olika gräsväxter, bland dem ett par mycket sällsynta sådana som daterats till den tid då området be folkades. Vi hoppas kunna återkomma till detta då kart läggningen är slutförd! Överlag ser tidningens innehåll ut som tidigare, målet är fortfarande att i lämplig mängd både informera och underhålla. Jag har inte varit föreningsaktiv på väldigt många år men när jag fick höra att Susanna Silberstein var redo att lämna över ansvaret för tidningen till någon annan tog jag mig en ordentlig funderare. Det var en blandning av viljan av att vara kreativ, av möjligheten av att komma i kontakt med nya människor och av känslan av att göra en gnutta nytta för våra gemensamma hemkvarter som gjorde att jag svarade ja. Och jobbet med tidningen har också varit just detta! Jag har träffat människor jag an nars kanske inte skulle ha kommit att prata med, jag har funderat på färger och former och lekt med orden och sist men inte minst – insett hur viktigt det är att vi har en levande stadsdel och att tidningen är en del av den! Ett stort tack till alla som har varit med och gjort detta nummer! Ett speciellt tack till er som hjälp till med att korrekturläsa texterna! Och för er som känner att ni gärna skulle bidra med material till tidningen i framtiden, välkomna med! Pienelle lapselle kävelemään oppi minen on jo itsessään varsin suuri haaste, mutta sen oppiminen mu kulakivillä on erityisen vaikeaa. Tuo taitaa toisaalta olla ainoa pieni haitta puoli Vanhassa Porvoossa asumisessa, muita varjopuolia en kerta kaikkiaan löydä. Pihapiirissämme Jokikadulla asumme kuin Astrid Lindgrenin Me lukylässä, meitä on kolme perhettä, joissa jokaisessa kaksi lasta. Näin ol len lähes poikkeuksetta nurkan ta kaa löytyy leikkikaveri ja useimmiten ympäriltä löytyy myös useampi kuin yksi aikuinen jos sellaista tarvitaan. Sekä lapsille että aikuisille tämä tuo mukanaan lyömättömän ilon ja tur vallisuuden tunteen. Miten lapset kokevat vanhan kaupungin ja mitkä ovat heidän suosikkipaikkansa, siitä lisää lehtemme tässä numerossa. Aiemmin luvattu, uudistettu Vanhan Porvoon pihojen rakennustapaohje on valitettavasti vielä kaupungin puo lelta työn alla, mutta toivottavasti pääsemme palaamaan asiaan lähitulevaisuudessa. Sama koskee Vanhan Porvoon pihojen kasvillisuuskartoitusta, joka on sekin työn alla. Kirjoitushetkellä puolet projektissa mukana olevista pi hoista on tutkittu ja tähän mennessä löydetty 450 erilaista ruohokasvia, joukossa muutama hyvin harvinainen lajike ajalta, jolloin tämä alue asutettiin. Toivottavasti saamme palata aiheeseen kun kartoitustyö on saatu valmiiksi! Yleisesti ottaen lehden sisältö on samankaltainen kuin aikaisemmin, tavoitteena on edelleen sopivassa määrin sekä tiedottaa että viihdyttää. Itse en ole ollut yhdistysaktiivi moneen vuoteen, mutta saadessani kuulla, että Susanna Silberstein oli valmis luovuttamaan vastuun lehdestä eteenpäin, harkitsin asiaa ajatuksella. Lopuksi tahto saada tehdä jotakin luovaa, mahdollisuus uusien ihmisten tapaamiseen ja tunne siitä, että voin tehdä jotakin hyödyllistä yhteisen kotikortte limme hyväksi saivat minut myöntymään. Ja työskentely tämän lehden parissa on ollut juuri tuota kaikkea! Olen tavannut ja jututtanut ihmisiä, joiden kanssa en muuten olisi tullut puhuneeksi, olen pohtinut värejä ja muotoja, leikkinyt sanoilla. Mutta ennen kaikkea olen oivaltanut miten tärkeää on, että meillä on elävä kaupunginosa ja että lehti on tärkeä osa sitä. Suurkiitos kaikille tämän numeron tekemiseen osal listuneille! Erityiskiitos teille, jotka olette auttaneet oiko lukemalla tekstejä! Ja teille, jotka mielellänne haluaisitte osallistua tuottamalla aineistoa lehteen tulevaisuudessa, tervetuloa mukaan! Glad och skön sommar, Jutta Angus Iloista ja kaunista kesää, Jutta Angus Ordförandes hälsningar Puheenjohtajan älähdyksiä En björn härjade i Liljendal! Så löd en rubrik i den lokala pressen på våren. Men så har också björnen (finska karhu) stökat i Gamla stan, nämligen stadens väghyvel, tiekarhu. Förödelsen kunde man se då snön smultit. Det var en fruktansvärd natt i december då den flera ton vägande ”vägbjörnen” plo gade kring Kyrkotorget i timmar. Husen och husgrunden skakade. Där fick sig de hundra år gamla kullerstenarna och gågatu stenarna en riktig omgång och så ser de ut. Så här tar stan vara på Gamla Borgå. Karhu mellasti Liljendalissa Näin oli uutinen otsikoitu keväällä paikallisessa lehdes sä. Karhu on mellastanut ennen joulua myös Vanhassa Porvoossa, nimittäin kaupungin tiekarhu. Tuhojen jäljet tulivat lumien sulettua esiin. Se oli hirvittävä yö kun tonnien painoinen tiekarhu höyläsi tunteja Kirkkotorin seutua. Talot tärisivät ja perustukset varisivat. Siinä sai satoja vuosia vanhat mukulakivet kyytiä ja jalkakäytäväkivet ikuiset naarmut. Näin se kaupunki hoivaa hellästi vanhaa kaupunkiaan. Är vi energislukare? Statsmakten och framförallt miljö ministeriet har, med full rätt, fäst uppmärksamhet vid hushållens energiförbrukning. Uppvärmning med direktel är den största boven. Man uppmanar invånare i egna hemshus att öka på isoleringen och byta till värmeglas och framförallt övergå till förnybar energi. Den av görande siffran nu är energitalet, ju lägre den är desto bättre. Uppvärm ning med direktel har den högsta koefficienten, 1,7. Detta energital är av stor betydelse i framtiden vid t.ex. försäljning av bostad. Hur går det med oss som bor i 100–200 år gamla hus och inte får/inte kan öka på isoleringen eller ändra på energikäl lan? Statsmakten borde kompensera priset på el och energitalet för oss som värnar om och håller Gamla Borgå levande. Gå inte över ån efter vatten! Vi är verkligt lyckligt lottade här i Gamla stan för att vi har så stort utbud av affärer och tjänster inom vår stadsdel. Det är viktigt att vi också använder oss av deras tjänster, de är en viktig del av Gamla Borgå. En efterlängtad vår tog kål på den långa och kalla vintern. Nu är det dags att njuta av den kommande sommaren i vår fantastiska stadsdel och komma med i evenemangen arrangerade av föreningen. Håll portarna öppna! Ha det så bra Timi Rajakaltio Ordförande 050 1339 Olemmeko sähkösyöppöjä? Valtiovalta ja etenkin ympäristömi nisteriö on, oikeutetusti, kiinnittä nyt erityistä huomiota kotitalouk sien sähkön kulutukseen. Etenkin suorasähkölämmitys saa huutia. Omakotitaloasukkaita kannuste taan lisäämään eristystä, vaihtamaan ikkunansa lämpölaseihin ja eten kin siirtymään uusiutuvaan lämpö energiaan. Nyt ratkaisee energia luku, mitä pienempi luku sen pa rempi. Suoran sähkölämmityksen kerroin, 1,7, on tietenkin kaikkein ”pahin”. Tämä energialuku on tu levaisuudessa ratkaiseva tekijä mm asunnon myynnissä. Miten meidän käy, meidän jotka vaalimme 100–200 vuotta vanhojen talojen ilmettä ja arvoja. Ei meillä ole mahdollista lisätä seinien paksuutta, vaihtaa lämpölaseihin tai muuttaa uusiutuvaan energiaan. Valtiovallan pitäisi kompensoida vanhojen säilytettävien talojen suorasähkönhintaa ja energialuvun kerrointa ja näin tulla vastaan meitä jotka pidämme Vanhan Porvoon elävänä kaupunginosana. Ei merta edemmäksi kalaan! Olemme siinnä onnellisessa asemassa Vanhassa Porvoos sa että täällä meillä on suuri valikoima niin kaupan kuin palvelujen tarjoajaa ja lisää on tulossa. He pitävät alueen elävänä, he ovat oleellinen osa Vanhaa Porvoota. Käyttä käämme siis heidän tarjoamiaan palveluita. Upea kevät voitti pitkän ja lumisen talven. Nyt on aika nauttia upeasta kesäisestä kaupunginosastamme ja otta kaa osaa yhdistyksen järjestämiin tapahtumiin. Pitäkää portit avoimena! Kaikkea hyvää Timi Rajakaltio Puheenjohtaja 050 1339 Årsmötet 2013 Kari Hällström till vänster och Timo Rajakaltio inledde diskussionen om trafiken i gamla stan U nder årsmötet behandlades årsberättelsen och bokslutet. Det konstaterades att det största kastet i bokslutet utgjordes av obetalda medlemsavgifter. Summan på tjugo euro per hushåll och femtio euro för understödande medlemmar kvarhålls med hopp om ett aktivare understödande från medlemmarna detta år. infopunkt för turister och andra besökare på den nuva rande sandplanen. Bussarna flyttar till de ställen som nu reserverats för privatbilar och privatbilarna flyttar i sin tur till parkeringsplatser som inkommande sommar ska byg gas vid gamla järnvägen. Planen för begravningsplatsen och andra sidan bron styr arbetet men målet är att det ska vara trevliga promenadstråk på bägge sidor om ån. Styrelsen blev omvald i sin helhet förutom två medlem mar från år 2012 som inte längre stod till förfogande. Styrelsen presenteras på följande sidor. Enkäten som gjordes år 2012 angående trafikarrange mangen utgjorde en stor del av mötet. Femtiotvå hushåll besvarade enkäten och 63 % av dem ville att Ågatan och Mellangatan skulle vara helt bilfria. Önskemålen hade först vidare och på plats under årsmötet fanns Kari Hellström, planeringschef för trafikfrågor på Borgå stad. Hällström konstaterade allra först att gamla stan är en besvärlig plats då man ser på kartan, området bildar en triangel och diskussioner om trafiken har först i decen nier. För tillfället finns det en rapport som ligger som grund för många av de trafikbeslut som görs idag, vissa förslag i rapporten väntar ännu på att bli genomförda. Hällström medger att besluten i rapporten ibland är mera politiska än rent trafikmässigt logiska. Trafikarrangemangen väckte diskussion och bl.a. dis kuterades genomfartstrafiken, parkeringsfrågor, invånar nas körrättigheter och tungtrafiken. De trafikförändringar som i det här skedet är på kom mande är t.ex. att bussparkeringen på andra sidan ån ska bort och i stället bygger man en ordentlig service- och Jutta Angus Carl-Henrik Stråhlmann och Ritva Hornamo studerar gamla tidningsurklipp Hallitus 2013 Styrelsen Annoimme hallitukselle tehtäväksi vastata seuraaviin kysymyksiin, toimivan perinteen mukaan – jokainen omalla äidinkielellään. 1. Nimi 2. Asun osoitteessa… 3. Olen mukana asukasyhdistyksen hallituksessa kos ka… 4. Toimin hallituksessa… 5. Lempipaikkani vanhassa kaupungissa on… koska… 1. Heikki Kotsalo 2. Asun osoitteessa Itäi nen Pitkäkatu 9 3. Olen mukana asu kasyhdistyksen hal lituksessa koska haluan olla mukana kehittämässä kau punginosaamme sen asukkaiden parhaak si. 4. Toimin hallituksessa jäsenenä 5. Lempipaikkojani vanhassa kaupun gissa on useita, mm. vanha silta, koska jokimaisema siltä on niin upea. 1. Eva Utter-Lindfors 2. Kaivokatu 48/Myllykuja 11 3. Olen mukana asukasyhdistyksen hallituksessa koska näin saan paremmin tietoa asuinpaikkani asioista ja pääsen myös paremmin vaikuttamaan alueen varjele miseen ja säilyttämiseen 4. Toimin hallituksessa jäsenenä 5. Vanha kaupunki on ihana ja rauhallinen paikka muun muassa kävelyretkille koirani Cassun kanssa. Lempi paikkaa on vaikea nimetä, lista olisi todella pitkä. 1. Catrine Volanen 2. Gengränd 1 3. Intresse för vad som händer i min närmiljö. Jag vill delta och påverka utvecklingen här, samt vara med och upplysa be slutsfattare om hur vår stadsdel bättre kunde utvecklas så att besluten verk ligen skulle gynna oss som bor eller idkar affärsverk samhet här. 4. Medlem 5. Det finns många! Det bästa med gamla stan är det att den är så mångsidig, här finns allt. Lugna små parker, torg med affärer, mysiga cafeer och restauranger, ån med gamla bron, kullerstensgrän der. 1. Lotten Lindborg Suhonen 2. Östra Långgatan 26 3. Eftersom vi är rela tivt nya invånare i Gamla stan i Borgå tänkte jag att det kunde vara ett bra sätt att lära känna omgivningen och invånarna. Och så klart är det alltid in tressant att få vara med och påverka ut vecklingen i de nya hemtrakterna. 4. Jag är medlem 5. Hela området är min favorit. Jag blir glad bara jag går ut genom dörren. Lycklig över att få bo någonstans var det är så vackert och lugnt. Men om jag måste välja ett ställe blir det den lilla parken ‘Parkbacken’ mellan Östra Långgatan och kyrkan. Perfekt ställe för en liten picknick i solen i lugn och ro. 1. Maria LindborgWigert 2. Östra Långgatan 26 3. Vi hade bott bara ca ett år i Gamla stan då jag blev medlem i styrel sen. Min tanke var att lära känna invånarna i sta den och kunna vara med och göra “bra saker” för vår stadsdel. Det är roligt att vara med och tillsammans organisera olika händelser och via dem träffa nya människor. 4. Jag är medlem 5. Hela Gamla stan gör mig lycklig! En promenad bland alla de fina gamla husen och de pittoreska kuller stensgatorna gör en glad! Att strosa omkring en solig sommardag bland de fotograferande turisterna i kom mersen på Mellan- och Ågatan är fantastiskt. Något man en snöig vinterdag kommer ihåg med värme. Man behöver inte åka bort från sina hemtrakter för att uppleva något skoj! 1. Andreas “ Anton” Frankenhaeuser 2. Ågatan 24 3. För att jag blev värvad av vår ti digare ordförande Jocke Silberstein och jag hänger med så länge jag behövs. 4. Jag fungerar som viceordförande, förrådsansvarig samt webmaster. 5. Jag har ingen spe ciell favoritplats men tycker om att gå omkring och se på alla detaljer som husen har. Om man tar lite tid på sig så hittar man nya detaljer varje gång. Timi Rajakaltio Olemme vaimoni Arjan kanssa paluumuuttajia. Asuimme lastemme kanssa Jämppärissä 1970–80 luvun vaihteessa ja silloin kuljimme päivittäin Vanha kaupungin läpi ja kävimme mm. Itäisellä Pitkäkadulla ruokaostoksilla. Jo silloin oli halu muuttaa Vanhaan kaupunkiin mutta vasta 2003 se toteutui kun talo löysi meidät! Nyt asumme on nellisina Kirkkotori 2:a. Olemme molemmat innokkaita entisöijiä ja vanhan tavaran kerääjiä. Asukasyhdistys toiminnassa olen myös ”paluumuuttaja”. Olin mukana toiminnassa jokunen vuosi sitten ja toissa vuonna lupau duin uudestaan mukaan ja heti napsahti puheenjohtajan pesti. Toivottavasti ensi vuonna löytyy uusia ehdokkaita. 1. Christian Tallsten 2. Ågatan 24 3. Det är roligt att få vara med och planera samt för verkliga olika evenemang och att i samma veva få möjlighet att ta ställning till saker som berör invånarna i gamla stan. 4. Sekreterare 5. Maren och Borgbacken som är natursköna områden och därtill ypperliga ställen för barnen att cykla/åka pulka på. Vi har återvänt till Borgå med min hustru Arja. Vi bodde med barnen i Jernböle på 1970–80 talet och då vandrade vi dagligen genom Gamla stan och gjorde våra matupp köp på Östra Långgatan. Redan då ville vi flytta till Gamla stan men det blev inte av förrän år 2003 då huset vi bor i hittade oss. Nu bor vi lyckliga vid Kyrkotorget 2. Vi är båda ivriga sanerare och samlar gärna på gamla saker. Jag är med i invånarföreningens verksamhet för andra gången och blev genast vald till ordförande. Hoppas det finns flera kandidater nästa år. Så klämtar klockorna! D et är en dimmig vårförmiddag och jag går längs ån med barnvagnen. Kyrkklockorna klämtar medan vi går mot Maren. När vi kommer tillbaka efter vår promenad börjar klockorna slå igen och jag hinner knappt innanför dörren innan ännu en serie klämtningar drar igång. Jag kollar kalendern för att se om det är en kyrklig helg på kommande men ingenting avslöjar klockornas aktivitet och jag bestämmer mig för att reda ut det hela. Ibland verkar det som om kyrkklockorna slår i tid och otid, vad beror detta på? ”Kyrkklockorna ringer då förrättningar börjar. Om ing enting är på gång vid Domkyrkan så hålls det en förrätt ning vid begravningsplatsen. Kapellet där har inga egna klockor så ringningarna sköts vid Domkyrkan. Då ett begravningsfölje lämnar kapellet ringer klockorna ända tills kistan sänkts ner i jorden”, berättar Björn Ståhl som är vaktmästare på Domkyrkan. Jan Sahlberg som är chef för begravningsväsendet bekräftar detta och fyller i: ”Detta betyder att klockorna kan ringa i femton, tjugo minuter eftersom kyrkogården är så stor. Även om kistan ska kremeras ringer klockorna efter förrättningen. Ringningen styrs från kyrkogården via ett fjärrsystem som infördes på 1970-talet. Men då det blåser från Helsingforshållet är hörbarheten så gott som obefintlig och därför har det tidvis funnits planer på att skaffa egna klockor till begravningsplatsen. I dagens läge finns ändå inga sådana planer.” Finns det tider då klockorna alltid slår? ”Klockorna slår alltid klockan arton på lördag kväll då vilan enligt gammal sed påbörjas. Detta gäller även kväl len innan en högtid inleds. Dessutom ringer klockorna varje söndag kl. 9.55 inför den finska gudstjänsten och kl. 11.55 inför den svenska gudstjänsten. Därtill är olika högtiders ringningar återkommande. Ringningarna sköts idag elektroniskt och vaktmästaren behöver endast trycka på en knapp”, säger Björn Ståhl. Jutta Angus Benita Ahlnäs är bibliotekarie, frilansjournalist och mångårig skribent i WanhaPorvoo/Gamla Borgå Råttpojken i Gamla stan Katten ger katten i råttan. Kattbilden, som inte har något med Råttpojken att göra, är fotad av Maria W Boström. Han finns där, ståndaktigt, i ett uthus i Gamla stan. Det var i höstas en grupp möss tog den gamla byggnaden i besittning. Av de oinbjudna gästerna finns bara en kvar. Vi kallar honom för Råttpojken fastän han egentligen är ett möss. Känns scenariet igen för läsarna av Wanha Porvoo/Gamla Borgå som bor i Gamla stan och tampas med samma problem? Vår första åtgärd var att placera ut fällor med namnet Super Cat av schweiziskt märke. Dyra var de också. Kanske för att en 100 procentig garanti utlovades. På förpackningen med bilden av en katt stod det att fällorna skulle vara ”superverksamma och absolut hygieniska”. För ”betjäningen” av fällorna behövdes ”2 fingrar”. Fäl lorna var också ”ofarliga för barn och husdjur”. Vi lade ut sex fällor, försedda med ost, i uthuset. Alla fällorna oskadliggjordes av mössen efter att de först hade petat ut osten. Tydligen föll inte osten ”gästerna” i smaken eftersom den fanns bredvid fångstredskapen. Däremot gick de lös på diverse mattor och kartonger och ett ben till en antik stol som av misstag hade hamnat i uthuset. Vid senare manövrar fick några av mössen sätta livet till. Någon hade tydligen hittat nya revir i Gamla stans gränder och uthus. Osökt gick tankarna till sällskapsleken ”hela havet stormar”som går ut på att man placerar ut en stol mindre än antalet deltagare. Musiken knäpps på och när tonerna har tystnat gäller det att snabbt sätta sig. Men för en finns det ingen plats och han/hon eller hen som det nuförtiden visst ska heta faller ur leken. Råttpojken var förlorare men samtidigt vinnare. Tappert fortsatte vi med att placera ut också andra fällor för Råttpojken. Varje gång samma scenario! Fällan oskad liggjord, osten ratad men inte Råttpojken som tydligen med katten har sju liv. Vi kände oss överbemannade och misslyckade. Varje gång vi går in i uthuset är det som om ett par ögon illmarigt skulle titta på oss. Vi har förlorat kampen och inväntar nu våren med förhoppning om att Råttpoj ken skall söka sig till sällare jaktmarker. Text Benita Ahlnäs och foto Maria W Boström Louis Sparre och Borgå den fyra år gamla Louis permanent i Paris med fadern. Han uppfostrades av familjens svenska barnsköterska fram till tonåren då han inledde sina studier i Stockholm. Efter studenten arbetade han till en början vid sin fars verkstad i Paris. År 1887 inledde Sparre sina studier vid Académie Julian. Kamratskapen med de nordiska konstnärerna blev av högsta betydelse och då konstkosmopolen Paris höll på att förlora sin dragning hittade Sparre genom vän nen Axel Gallén det nya, exotiska och äkta i den finska vildmarken. Efter två omvälvande sommarvistelser i den karelska ödemarken bosatte han sig sommaren 1891 per manent i Finland. Han blev snabbt en del av det finska konstnärssamhället, lärde sig finska och hörde till Ung finnarna. För att livnära sig illustrerade han för Tilgmanns Litografiska Aktiebolag. Han gjorde bl.a. illustrationer för cigarettaskar, bryggerietiketter, och böcker. Han ställde ut i Finland, Sverige och Paris, målade porträtt och altar tavlor. Vid Finska konstnärernas andra höstutställning år 1892 träffade han sin blivande fru, bokbindaren och konstnären Eva Mannerheim. Paret gifte sig året därpå och bröllopsresan gick till Karelen. Konstnärsparet och deras två söner Pehr och Clas bodde i Borgå under en intensiv period mellan åren 1897 och 1905. Louis Sparre I år har det förflutit 150 sedan Louis Sparres födelse. Jubileumsåret till ära arrangerar Borgå museum utställningen Louis Sparre och Borgå – De bästa åren i mitt liv. Utställningen berättar om eldsjälen och mångsysslaren Louis Sparre och hans strävanden att såväl bevara som att utveckla småstaden Borgå. Konstnären och mångsysslaren Louis Sparre (1863–1964) var son till den svenska universaluppfinnaren greve Pehr Ambjörn Sparre af Söfdeborg och italienskan Teresita Barbavara di Gravellona. Barndomens somrar tillbringade han på sin mors gods Villa Teresita ytterom Milano, vint rarna i Paris. Släkten Sparre härstammade från Karlskro natrakten i Sverige. Efter moderns tidiga död bosatte sig 10 Louis Sparre, Etikett 1903 AB Iris Louis Sparre intresserade sig allt mer för den tillämpade konsten. Ödemarksintrycken gav år 1894 upphov till hans förslag till ”matsalsmöbel i finsk stil” och på uppmuntran av vännen Gallén grundade han år 1897 med en grupp unga djärva affärsmän företaget AB Iris i Borgå. Det är främst för denna konstindustriella gärning han är känd. Sparre fungerade som AB Iris’ direktör och konstnärliga ledare för snickeriavdelningen fram till slutet av år 1900. Interna intriger och alltför stor arbetsbörda ledde till att han lämnade företaget. Vid årsskiftet 1901 grundade han med frun Eva företaget Konstindustriell Ritbyrå Eva och Louis Sparre. Liksom vid AB Iris planerade han vid ritby rån möbler, hela inredningar, men även mindre föremål som framställdes av lokala hantverkare eller andra sam arbetspartners. Efter AB Iris’ konkurs år 1902 grundade han ett snickeri vid Ågatan med tre f.d. snickerianställda från Irisfabriken. Uppdragen från St. Petersburg var de mest inkomstbringande, varför den politiska situationen år 1904 ledde till en minskning i beställningar. Paret Sparre beslöt år 1905 att sälja sin andel i snickeriet och flytta till Helsingfors. stadsplanen. Stadsplanen från år 1911 hade som mål att bevara Gamla Borgås karaktär. Området skyddades slut ligen genom den år 1936 fastställda stadsplanen. Frivilliga brandkåristernas möte i Tammerfors, fr.v. Gustaf Söderström, Harald von Hellens och Louis Sparre Louis Sparre, ur affischen Det gamla Borgå, tusch 1898 Det Gamla Borgå Den kulturhistoriskt mest betydelsefulla bragd som Louis Sparre ihågkoms för i Borgå är dock bevarandet av Gamla Borgå. Bebyggelsen runt domkyrkan hade redan vid första besöket gjort ett djupt intryck på honom och eftersom C.L. Engels stadsplan från 1832 fortfarande var i kraft var han genuint orolig för stadsdelens framtid. Hans år 1898 i lyceets solennitetssal hållna föredrag Det Gamla Borgå var ett lyckat försök att även väcka stadsbornas uppskattning för denna unika omgivning. I fall att Engels rätlinjiga empirestadsplan hade förverkligats skulle såväl tomter som byggnader ha förstörts. Endast kyrkan hade återstått av den historiska stadsstrukturen. Sparres tal gavs samma år ut i skrift och försågs med illustrationer utförda av honom själv. Av de totalt 550 exemplaren trycktes 50 numrerade exemplar på tjockare handgjort papper. Samma år tillsattes även en kommitté vars uppgift var att utarbeta ett förändringsförslag till Tiden i Borgå Åren i Borgå var av stor betydelse för såväl Louis Sparre som för staden Borgå. Sparres engagemang i den nya hemstadens kultur- och föreningsliv var omfattande. Han var bl.a. en av eldsjälarna i Borgå museiförening, där han fungerade både som ordförande och intendent. Han var även en av Borgå FBK:s ivrigaste aktörer, samt involverad i de flesta tillställningar som arrangerades och var allmänt känd som en glad och humoristisk festprisse. Till familjens sociala umgänge i staden hörde familjerna Segerstråle, von Etter, Ekblom, Edelfelt, Gulin, Neovius och Strömborg. Med sina närmaste vänner bildade paret Sparre T-klubben, en grupp kulturellt likasinnade som sporadiskt möttes på konditoriet Tårtan. Då familjen år 1897 flyttade till Borgå köptes Villa Wil helmsberg några kilometer ytterom staden. Villan re noverades och omdöptes snart till Orrela. Två år senare såldes dock villan och familjen hyrde en centralt belägen lägenhet vid Fredsgatan. Från och med den tiden tog familjen även för vana att hyra en stuga för sommaren; först från Kullo, men då närheten till havet var viktig för Sparre hyrdes senare sommarstugor på Vessö och Emsalö. Sparre hyrde även 1905 en ateljé av fyrvaktaren på Söderskär för några somrar. 11 Mångsysslaren Som formgivare var Louis Sparre mångsidig och drog sig inte för att prova på nya områden. Förutom möbler planerade han under sin finlandsvistelse bl.a. tapeter för Sandudds Tapetfabrik AB, kakelugnar för flera finländ ska företag och textilier för Tammerfors linnespinneri och Finska Handarbetets Vänner. Till hans mera udda meriter hör BB-logon som han planerade för Borgå Bryggeri, likkistorna som han planerade för Victor Långs Likkistmagasin och Begravningsbyrå i Helsingfors, samt hans regissörsarbete år 1907 för landets första fiktiva film Lönnbrännare. Efter flytten till Helsingfors återupptog Sparre på allvar sitt arbete som porträttmålare och illustratör. Paret Sparre arbetade även för ritbyrån fram till år 1908 då familjen flyttade till Stockholm. I Sverige blev Sparre främst känd som porträttmålare. Louis Sparre levde ett långt och produktivt konstnärsliv men mindes på sitt livs höst ännu tiden i Borgå med sann värme. I en intervju på sin 100-årsdag uppmanade han reportern: ”Åren i Finland! Skriv att de var de rikaste och vackraste i mitt liv…” Lillemor Jordas Foto Borgå museum Louis Sparre, Kalenderillustration, 1908, Liliuis & Hertzberg Utställningen Louis Sparre och Borgå – De bästa åren i mitt liv pågår 6.5.– 17.11.2013 i Holmska gården. VANHA KAPPALAISENTALO – GAMLA KAPLANSGÅRDEN 26.4. – 19.5. Carl Wargh 4.10. – 27.10. Sini Anttila-Rodriguez akvarelleja / akvareller maalauksia / målningar 7.6. -4.8. Kukan kieli – Blomsterspråk Tuula Lehtinen, Heikki Marila, Mikko Paakkola, Eeva Pesonen, Marjukka Vainio Porvoon Taideyhdistyksen kesänäyttely / Borgå Konstförenings sommarutställning 9.8. – 1.9. Sanna Kauppinen, Helena Pokkinen, Ina Jaakkola, Malla Peura 1.11. – 24.11. Christer Åberg maalauksia / målningar 29.11. – 22.12. Sanna Majander, Ulla Sinkkonen, tekstiilitaidetta / textilkonst erilaisia taidelajia / olika konstgrenar ti-su 10–16 ti-sö 6.9. – 29.9. Maikku Huovila, Jenni Iivonen, Heli Maristo, Paula Salmela erilaisia taidelajia / olika konstgrenar 12 Välikatu 13 / Mellangatan 13 019-52 300 52 [email protected] Tapahtumakalenteri – Evenemangskalender 25.5. Pihakonsertti Itäinen Pitkäkatu 26 – Gårdskonsert Östra Långgatan 26 4.8. Puutarhapäivät & Avoimet portit klo 10–16 – Trädgårdsdagar & Öppna portar kl. 10–16 Porvoon puutarhavuoden sivustot: http://www.visitporvoo.fi/fi/puutarhojen_puistojen_ja_taiteen_vuosi Borgås sidor för trädgårdens år: http://www.visitporvoo.fi/se/tradgardens_parkens_och_konstens_ar 17.8 Pihakirppis tapahtuma klo 10–17 – Gårdsloppis kl. 10–17 13.12 Luciapäivän glögitarjoilu Vanha Raatihuoneentorilla – Glöggbjudning på Luciadagen på Gamla Rådhustorget 14–15.12 Brankkiksella vanhanajan joulumarkkinat klo 10–16 – Gammaldags julmarknad på Brandkårshuset kl. 10–16 Seuratkaa tapahtumia osoitteella www.vanhaporvoo.org! Följ med evenemangen på adressen www.vanhaporvoo.org! Colmio galleria Kevään ja kesän näyttelykalenteri 2013 15.5.– 2.6. Inge Löök – Fifi ja Alli puutarhassa 5.6. – 30.6. Satu Montanari – Unikko, iiris ja orvokki – tekstiiliteoksia 3.7. – 21.7. Paul Envalds – keramiikkareliefejä 24.7.–18.8. Marja Hepo-aho ja Kari Alakoski – taidelasia 20.8. – 8.9. Jussi Valtakari – puuveistoksia 13 Räddningsdirektören blev författare Boris med hustru Marléne Aarnio. Foto Benita Ahlnäs Vem? Boris Aarnio Född 1944 Bor i Borgå Fältväbel Brandchef 1982–2004 Räddningsdirektör 2004–2005 Skrivit tre böcker: Från trumslagargosse till räddningsdirektör 2007 Brandchefens tomathandbok 2009 En tvättäkta Borgåpojke berättar om livet i staden 2012 –D et började med några franska streck, avslöjar Boris Aarnio. Efter att ha arbetat för brandkårsväsendet i femtio år grydde så en dag då pensioneringen var ett faktum. Året var 2005. Ortstidningarna var på alerten med avskedsintervjuer. En av de klassiska frågorna som ställdes Boris Aarnio var vad som ska hända efter pensioneringen. På den svarade Boris att det har han ingen aning om. Men i 14 bakhuvudet fanns ett förslag som någon hade kommit med på Finlands brandkårsförbunds avskedsfest om att hur det skulle vara med en bok om det som har timat under en lång yrkeskarriär. Förslaget föll i god jordmån. Boris började med handskrivna anteckningar efter några franska streck. Detta har resulterat i tre böcker. Den senaste med den beskrivande titeln En tvättäkta Borgåpojke berättar om livet i staden. Boken utkom i november 2012. Den blev i likhet med de föregående böckerna en omedelbar försäljningsframgång. Under sin yrkesverksamma tid var tankarna på en fram tida författarkarriär fjärran från Boris Aarnio. Han var helt fokuserad på sitt arbete och sin familj bestående av hustrun Marléne, som dåvarande stadsdirektören Per-Eric ”Pegi” Nyholm hade tvingat honom att gifta sig med och de två ätteläggen Catharina och Christian. Äktenskapet var en förutsättning för att få ett gemensamt hem i bostadsbristens Borgå. Om tid blev över ägnade sig Boris åt fritidssysselsättningar inom brandkårens musikkår och dansorkester och ”undervattensliv”. Det sistnämnda handlade om ett aktivt deltagande i sport dykarklubben Murena rf. Den första tiden efter pensioneringen fylldes tiden av att bara ha det skönt, njuta av bordets håvor uppdukade av hustrun Marléne och så på med ”länkskorna” och träningsdräkten för att minska på midjemåttet. Det blev långtråkigt att inte längre ha en fullproppad kalender att gå efter. Utan att Boris riktigt visste hur så började han skriva i den ena anteckningsboken efter den andra. Han drog sig till minnes händelser från sin långa yrkeskarriär som hade inletts med att han som tioåring hade anslutit sig som trumslagargosse vid Borgå frivilliga brandkår. Det var början till en karriär som fortsatte som brandman, brandmästare, brandchef och slutligen räddningsdirektör vid Östra Nylands Räddningsverk. Titeln på den första boken Från trumslagargosse till räddningsdirektör var given. Det blev en välmatad foliant på dryga 300 sidor. Sonen Christian svarade för formgivningen och ombryt ningen och P-H. Nyman var korrekturläsare. Svenska Kulturfonden sträckte till med ett ekonomiskt bidrag. Bokprojektet var ett faktum och första upplagan slut såldes innan det förra räddningsdirektören hade hunnit blinka. Tomatodling blev ett av Boris Aarnios intressen som han för övrigt delade med Radio Vega Östnylands nyligen pensionerade redaktör, Erik Gestrin. Också den boken blev en försäljningsframgång samtidigt som den förra räddningsdirektören blev en flitigt anlitad föreläsare. Boris brukade medföra egenhändigt odlade tomater som smakprov åt åhörarna varpå de inte kunde motstå frestelsen att köpa boken. Så till den tvättäkta Borgåpojkens minnen från sin hem stad från början av 1940-talet fram till dagens Borgå. Utvecklingen från en efterkrigstida småstad till dagens Stor-Borgå med över 50 000 invånare har varit hisnande. Också språkförhållandena har förändrats. I Boris barn dom var svenskan det förhärskande språket som gradvis har blivit undanträngt av finskan. År 1972 fick Borgå finsk majoritet. Idag uppgår den svenskspråkiga minori teten till ca 33 %. Boris bok är unik. Han är den första som har skildrat Borgå under den aktuella tidsepoken. Visst finns det andra samtida memoarförfattare som t.ex. Pär Stenbäck som har berättat om sin barndom och ungdom i Borgå men inte så utförligt och mångfacetterat som Boris Aar nio. Incitamentet till det som från början inte var tänkt som en bok fick Boris då han med sin hustru började gå igenom gamla fotografier som fanns i mängd och massa i papplådor. Bland bilderna fanns ett stort antal från ett svunnet Borgå innan grävskoporna och grynderfirmorna på 1960-talet hade skövlat den gamla bebyggelsen till förmån för asfalt och betong. Det handlade om de centrala kvarteren i Borgå innefattande det ärevördiga Societetshuset som revs år 1972 och vattentornet som sprängdes i luften två år tidigare för att ge plats åt ett tilltänkt vägprojekt. Grovt sagt ”förstördes” det som hade skonats under vinter- och fortsättningskriget i Borgå. Medan Boris såg på de gamla bilderna insåg han att de måste dokumenteras på samma sätt som Tom Eklöf hade dokumenterat Borgåvykort från sekelskiftet 1800– Försvunnen miljö vid Vävaregränd, den Backmanska fastigheten, som revs på 1970-talet för att ersättas med ett nybygge. Foto Boris Aarnio 1900 i sin, dessvärre för länge sedan slutsålda bok, Carte Postale. Ett, för många välbekant problem är, att bilderna i Boris gömmor saknade uppgifter om platser och personer och årtal. Här vidtog ett veritabelt detektivarbete under uppbåd av släktingar och andra gamla Borgåbor. Gnistan tändes för den borne brandmannen som började dra sig till minnes händelser från flydda tider som han kopplade ihop med bilderna. Inspirationen växte medan han skrev ner sina minnen i rutiga häften enligt beprövade metoder med franska streck och vidhängande text. Boris visar på sina arbetsböcker. De är många och fulltecknade. Nästa skede var att föra över det handskrivna till datorn. Allt gick i ett flygande fläng. Det ena kapitlet efter det andra växte fram. Boris berät tade om sitt första hem i Borgå på Kvarnbacken som ett av nio barn med föräldrar i ett rum och kök. Grannfa miljen hade tio barn i en bostad, också den på ett rum och kök, i samma hus. På Kvarnbacken fanns många så kallade legender som har stannat kvar i Boris minne. Och i sällskap med legenderna fanns de gamla Borgå originalen som dagens nivellerade samhälle inte längre vill vidkännas. Stadens företagare, både stora och små, får sin beskärda del. För att inte tala om postiljoner, tid ningsutdelare, poliser, politiker och tidningsskribenter. Boris Aarnios skildrar med pregnans, humor och värme. Elak blir han aldrig utan att för den skull hemfalla till ett uttryck ”ängladrägel” som kanske inte lämpar sig i ärevördiga Svenskbygden. I det sista kapitlet träffar Boris Aarnio mitt i prick efter som vår intervju görs strax efter president Sauli Niinistös nyårstal där han uppehåller sig vid girigheten som också är slutvinjetten för En tvättäkta Borgåpojke berättar om livet i staden. Benita Ahlnäs 15 Kevätterveisiä Pienestä Kynsisalongista Minulta kysyttiin millaista on olla yrittäjä Vanhassa kau pungissa. Vastaus kuuluu siis: todella mukavaa! En ha luaisi toimia missään muualla Porvoossa, enkä missään muualla päin Vanhaa kaupunkia. Aloitin yritystoimintani vuonna 2009 vuokratuolilla Salon Tricessä Kirkkokadul la ja siirryin kesällä 2010 Jokikatu 53:een, sillä tarvitsin enemmän tilaa. Tämän 30 neliöisen kivijalkaliikkeen löysin aivan sattumalta ystäväni Anton Frankenheuserin vihjeestä, tila oli yksityisellä vuokrattavana ja tieto tästä lapussa ikkunassa. Tilassa oli valmiiksi kauniit, rauhoit tavat sävyt joten minun ei tarvinnut muuta kuin sisustaa. Taidekoulun vintiltä löytyi kassapöytä mikä on peräisin Porvoon museosta, seinälle tilasin taulun paikalliselta taiteilijalta Anna Stoltzmannilta. Halusin luoda tilaan tunnelman, jossa asiakas ja minä viihdymme. Tila on täydellinen tätä tarkoitusta varten, sillä toiminta pyörii vakioasiakasperiaatteella, silloin ei ole tarvetta olla vilk kaassa keskustassa. K evät on tullut Jokikadun Vanhan sillan puoleiseen päähän: naapurini Cellar Cafén terassi on auennut, joen jäät ovat sulaneet, mukulakivet näkyvät taas nätisti ja salongin ikkunakoreihin on päässyt helmihyasintteja ja valkoisia narsisseja. Pienen Kynsisalongin ovi käy kuitenkin niin kuin minä tahansa vuodenaikana, nyt kolmatta vuotta. Pyöräilen töihin Pappilanpellolta kesät talvet ja matkalla aistin pikkukaupungin rauhaa nauttien jokaisesta polkaisusta. Viimeistään Välikadulla Maarin pulkkamäen kohdalla muistan jälleen kerran iloita ja olla kiitollinen siitä, että minulla on työpaikka juuri tässä paikassa. 16 Mitä salongissa sitten oikein tehdään? Täällä hoidetaan naisten kynsiä vahvistamalla niitä hellävaraisella Bio Sculpturen –geelillä tuhoamatta omaa kynttä. Miljöö sopii tähän toimintaan täydellisesti, sillä ajatuksena on kauniiden ja hyvinvoivien kynsien lisäksi saada pieni breikki arkeen. Hetki hengähtää. Rauhallinen ympäristö ja luonto rauhoittaa mieltä. Kynsipöytä on sijoitettu varta vasten niin, että asiakas näkee ikkunasta ulos Jokikadulle ja Näsinmäelle. Siinä voi kynsihoitojen aikana seurata Näsinmäen puiden lehtien värin muuttumista ja milloin satunnaista sadekuuroa ja milloin lumimyrskyä, ja näin keväällä auringon pilkahteluja. Asiakkaat arvostavatkin suuresti Vanhan kaupungin miljöötä, kuinka naapureita tervehditään ja kuinka postimies-Matilla on useimmiten aina aikaa tuoda posti sisään asti tai vilkuttaa ikkunasta, niin kuin vanhaan kunnon aikaan. Myös salongin rauhaa on kiitelty, useimmiten ollaan kahdestaan asiakkaan kanssa ja se antaa mahdollisuuden hyviin keskusteluihin, joissa on molemminpuolinen luottamus. Usein asiakas käy samalla muissa putiikeissa, ”kun on kerta tänne asti tullut”. Kun talvella kadunpätkä on todella hiljainen, tuo kesä mukanaan kivan kontrastin. Silloin ihmetellään turistien määrää, kuinka niitä ryhmiä tulee virtanaan! Mukavaa arvioida minkä maalaisia salongin ikkunasta milloinkin kurkkii sisään. Salongin julkisivu on lähes päivittäin valokuvauskohteena, kerran aasialainen turisti nappasi katuharjani ja alkoi siivota ovenedustaa ja muut poru kasta kuvasivat, silloin nappasin minäkin kännykkäni ja hyppäsin ulos nappaamaan kuva tästä hauskasta ta pahtumasta. Myös kukkakorini ja Joponi ovat päässeet rekvisiitaksi! Ilkivaltaa tässä rauhallisessa kaupunginosassa on onneksi erittäin vähän. Ainoastaan kerran joku oli napannut mukaansa kukkakoreista narsissit ja kerran oli katu luuta hävinnyt, mutta löytyi pienen matkan päästä. Se oli aikaa ennen pääsiäistä ja oletan vain noitien vähän kenkkuilleen. Kesällä näkee myös enemmän porvoolaisia Vanhassa kaupungissa, mikä on kiva juttu. Haluan kuitenkin muis tuttaa kaikkia kaupungin asukkaita siitä, kuinka Vanhan kaupungin liikkeistä saa lahjatavaroiden lisäksi paljon muutakin ja vuoden ympäri, myös siis kauneus- ja hyvin vointipalveluita! Eivätkä liikkeet lopu Raatihuoneentorin kohdalla! Tervetuloa tutustumaan salonkini tarjontaan, putiikkiini ovat tervetulleita vakioasiakkaiden lisäksi myös kaikki muut. Kesän lähestyessä on hyvä muistaa kuinka kädet ovat käyntikorttisi! Tavallisimmin olen työn touhussa klo 9-18. Myynnissä on laadukkaita käsien- ja kynsienhoitotuotteita, lahjakortteja sekä Bagladyn koru ja, laukkuja sekä huiveja, joita löytyy salongista ainoana kaupungissa. Myös Bio Sculpturen geelikynsiä saa Por voossa ainoastaan Pienestä Kynsisalongista, aiheeseen voit halutessasi tutustua lisää: www.kauniitkynnet.com. Kaunista kevättä ja kesää kaikille! terveisin Mirja Ilander Kuvakilpailu lapsille ja nuorille – Fototävling för barn och unga Ottakaa kuvia vanhasta kaupungista, tutuista ja vähän vähemmän tutuista paikoista! Ottakaa kuvia kun nautitte kesän tunnelmasta ja lähettäkää ne Vanhan Porvoon Asukasyhdistyksen Facebook-sivustoon viimeistään 30.6.! An takaa kuvillenne nimet ja kirjoittakaa sekä kuvan nimi että oma nimenne ja ikänne viestiruutuun kuvan yläpuolelle. Äänestäkää mielestänne parhaat kuvat painamalla Like-näppäintä kuvan yhteydessä. Tuomaristo päättää lopuksi kilpailun voittajan – voittajan ottama kuva tulee seuraavan asukaslehden etukannelle. Tuomariston puheenjohtajana toimii Oskar Lindell Studio Lindellistä. Ta foton från gamla stan, från kända och mindre kända platser! Ta foton medan ni njuter av sommaren och ladda upp dem på invånarföreningens Facebook-sida senast den 30.6! Ge era bilder namn och skriv både bildens namn och ert eget namn och ålder i meddelanderutan ovanför bilden! Rösta fram er favoritbild genom att trycka på Like i samband med bilden. En jury väljer den slutliga vinnaren i tävlingen – första pris är pärmbilden på nästa upplaga av denna tidning. Som juryns ordförande fungerar Oskar Lindell från Studio Lindell. Vanhan Porvoon Asukasyhdistys ry. 17 Ebba – en nostalgisk nykomling – Vår styrka är att våra kunder ofta kommer tillbaka och vi kan ge personlig service. Då vet vi också vad våra kun der vill ha och kan ge personliga råd. Dessutom är jag mån om att alla som jobbar i Ebba-butikerna ska kunna ge service på både svenska och finska, berättar Anne. På Mellangatan tittar givetvis turisterna flitigt in men kläderna är inhandlade och valda med tanke på Borgå borna. Dessutom är kläderna och skorna som säljs på Lundagatan och på Mellangatan inte de samma. Stilen och atmosfären påminner givetvis om varandra eftersom samma person ligger bakom affärerna men endast några enstaka, speciellt populära plagg finns på båda ställena. Några av de märken som endast finns på Mellangatan är t.ex. Noa Noa och Creamie. Förutom de vanliga öppethållningstiderna arrangeras stamkundskvällar och kundkvällar. Under en kundkväll kommer t.ex. ett kompisgäng tillsammans för att handla under avslappnade former. Då bjuds även på något smått tilltugg för att ytterligare höja på stämningen. Dessa kvällar ordnas i båda affärerna beroende på kundernas önskemål. Stamkundskvällarna igen har ofta ett visst tema, t.ex. färganalys. Ebba Lifestyle har fått sitt namn efter Annes farmor Ebba som var en ståtlig kvinna hela livet ut. Det är den nos talgiska biten av namnet. Den mera trendigt medvetna kanske förknippar namnet med Ebba von Sydow som är en känd modebloggare i Sverige. Anne Nordberg-Henttala på trappan till Ebba E – Om jag en dag öppnar en affär med herrkläder måste den väl heta Paul efter min farfar då, skrattar Anne. bba Lifestyle är en av de nyaste affärerna på Mellangatan. Dörrarna slogs upp strax efter nyår och en dröm gick då i uppfyllelse för innehavaren Anne Nordberg-Henttala. Jutta Angus – Jag har alltid velat ha en butik i gamla stan. Det är mil jön här som är så unik. Dessutom började det bli trångt i affären på Lundagatan och jag ville öka utbudet av kläder här i Borgå, berättar Anne. I affären på Mellangatan finns både dam- och flick kläder medan det i affären på Lundagatan endast finns damkläder. Och eftersom konceptet uttryckligen har en tyngdpunkt på ordet Lifestyle finns det t.ex. även skor i affärerna. Man ska kunna bli ekiperad från topp till tå under samma tak. 18 Ebba säljer även skor Kahvila kirkon kupeessa J uuri näinä viikkoina Lisa Giraldo-Gerdt avaa uuden kioski-kahvilan Kirkontorin laidalle. – Olen pienestä pitäen unelmoinut omasta kahvilasta, Lisa kertoo. Nyt unelma toteutuu, kun oman kodin yhteydestä löytyy sopivaa tilaa tähän. Samassa tilassa on aiemmin toiminut esim. Elanto jo 1960-luvulla. – Olen ollut kotona pitkään ja kun muutimme Madridista takaisin Suomeen ja Porvooseen ajattelin, että ryhdyn toteuttamaan unelmaani. Nyt oli sopiva hetki siihen, Lisa toteaa. Kioski-kahvilassaan Lisa myy erikoiskahvit ja –teet, hän myös jauhaa kahvinpavut itse niin, että kahvi taatusti aina on tuoretta ja hyvänmakuista. Sen lisäksi hän myy pientä purtavaa ja virvokkeita. Kahvilassa voi istua alas hetkeksi mutta Lisan ajatuksena on myös, että ihmiset hakevat juomansa ohi mennessään. Ammatiltaan hän on lasitaiteilija ja kahvilassaan hän myy yksittäisiä lasikoruja ja joitakin matkamuistoja turisteille. – Kesällä olemme auki joka päivä kymmenestä viiteen ja talvisin ainoastaan viikonloppuisin. Valikoima kasvaa ja vaihtuu ihmisten toiveiden mukaan, Lisa hymyilee. Lisa Giraldo-Gerdt on aina haaveillut omasta kahvilasta Lisa on espanjalainen mutta on asunut yli kaksikymmen tä vuotta Suomessa. Hän on aina ollut ihastunut Porvoon vanhaan kaupunkiin ja on perheineen asunut täällä viime marraskuusta lähtien. Jutta Angus Kioski-kahvila avautuu toukokuussa 19 På Zum Beispiel är kärleken till mat den viktigaste ingrediensen P å affischen utanför den nyligen öppnade restaurangen Zum Beispiel på Mellangatan kan man läsa att det serveras mat för själen. – Mat för själen är mat som är lagad med kärlek. Den är gjord av rena råvaror och fastän maträtten inte ens skulle vara speciellt komplicerad så är den genomtänkt från början till slut. Det handlar helt enkelt om mat från oss till er, beskriver Leena Simojoki den bärande idén bakom restaurangen. Bakom idén står ett sammansvetsat gäng som alla älskar god mat, de drivande krafterna i gänget utgörs av Leena, hennes make, köksmästare Georg Simo joki och deras samarbetspartner Anton Frankenhaeuser. Paret Simojoki har redan i ett antal år drivit caterings företaget Makutakuu och konferenshotellet Kokousmylly i Illby, vilka fortsätter som förut men under det gemen samma namnet Zum Beispeil. I tankarna har de ändå länge haft en restaurang närmare centrum. När de väl kom till skott tog det sin tid att hitta den rätta platsen men företagarna tycker att det var väl värt att vänta. En bättre plats för sin restaurang kan de inte tänka sig och glädjen var stor då de godkändes som hyresgäster. Restaurangen öppnade i början av maj och är under säsongstid öppen sju dagar i veckan. I början serveras morgonmål, lunch och enklare middagsrätter men fö retagarna följer med kundernas önskemål och utvecklar konceptet enligt dem. Att hitta ett namn för restaurangen var en process i sig. Tanken var att namnet skulle berätta någonting väsentligt om företagsidén. Olika namn både på finska och på tyska var på tapeten innan man slutligen fastnade för Zum Beispiel som betyder till exempel på tyska. Den direkta kopplingen till det tyska språket är Georg som är född och uppvuxen i Tyskland. – Namnet ger oss frihet att utveckla nya idéer. Vi är ny fikna och försöker se saker med nya ögon, namnet binder oss inte till någonting specifikt utan vi kan utveckla vår verksamhet i de riktningar vi känner för, konstaterar Leena. 20 Zum Beispiel ligger i hörnet av Krämaregatan och Mellangatan. (Foto Zum Beispiel) Inspirationen och kärleken till mat syns främst i me nyn, men också i inredningen. Enligt Leena ska maten avspegla både det som varit, nutid och till och med en gnutta framtid medan inredningen ska hjälpa kunderna att trivas och slappna av. – Vi uppskattar traditionell god mat, som till exempel ett gott bröd, men vi vill också bjuda på spännande smak kombinationer och ge våra kunder nya smakupplevelser, avslutar Leena. Jutta Angus Ota opas, niin kuulet, mitä näet! Kesällä 2013 järjestävät Porvoon Matkailuoppaat opastettuja kiertokävelyjä Porvoossa. Teemoina tänä kesänä ovat hautausmaakierrokset, vanhojen talojen kertomuksia sekä taide. Teemaopastukset tapahtuvat tiistai-iltaisin kello 18 sekä sunnuntaisin kello 14, kesä-, heinä- ja elokuussa. Katso teemojen aikataulut, lähtöpaikat ja kielivaihtoehdot (suomi tai ruotsi) tee maesitteestä tai oppaiden tai kaupungin kotisivuilta. Vanhan Porvoon kiertokävelyt kertovat Porvoon histo riasta, kaupungin tärkeistä tapahtumista sekä Porvoos sa eläneistä henkilöistä. Kaupunkikävelyitä järjestetään 24.6.- 9.8. välisenä aikana ma – pe kello 14 , (suomi – englanti) sekä lauantaisin 8.6. – 31.8. välisenä aika na (ei juhannus), kello 14, (suomi, ruotsi ja englanti). Kaikki kaupunkikiertokävelyt lähtevät Raatihuoneen torilta Vanhasta kaupungista. Toivotamme kaikki porvoolaiset tervetulleiksi kuulemaan kotikaupunkinsa tarinoita. Opastuksen hinta 7€/ aikuinen, alle 16 v. ilmaiseksi. Ei ennakkoilmoittautumista. www. porvoonmatkailuoppaat.fi Näsinmäen tarinoita Porvoon historia ja sen merkkihenkilöt käyvät tutuiksi Näsinmäen hautausmaan muistomerkkien keskellä. Vanhojen talojen tarinoita Porvoon talovanhukset kertovat tarinoita mennei syydestä ja vuosien aikana rakennuksessa eläneistä ihmisistä. Talot ovat kokeneet monia muutoksia myös käyttötarkoituksessaan, kestikievarista apteekkiin. Taiteilijoiden Porvoo Kaupungissa on asunut ja vieraillut vuosien aikana paljon kuvataiteilijoita, kirjailijoita ja musiikin taitajia. He ovat jättäneet seuraajilleen kulttuuriperinnön, jota nykyajan taiteilijat seuraavat inspiroivassa kaupunki miljöössä. Vanhan Porvoon kävelykierrokset Käveltäessä Vanhan kaupungin katuja ja kujia tutus tutaan sekä historiaan että kaupungin nykypäivään. Opastuksella kuullaan myös tarinoita kaupungissa asuneista mielenkiintoisista henkilöistä ja suurista tapahtumista. Gamla stan med barnaögon 1. Vad är det bästa med att bo i gamla stan? 2. Vilket är ditt favoritställe? Edith Frankenhaeuser, 5 år 1. Att kunna cykla till Riimikko och titta på Mumintrollen i fönstret. 2. Maren för där kan man cykla. Och kanske simma. Olivia von Koskull, 10 år 1. Sommarmarknaden på torget är rolig för de har ibland roliga saker. Butikerna är trevliga. 2. Maren för där kan man ha picknick. Lukas Frankenhaeuser, 8 år 1. Att åka pulka på Borgbacken. 2. Att cykla till Maren. Alma Tallsten, 2,5 år 1. Man kan cykla och åka pulka. 2. Maren och Borgbacken. Matilda Tallsten, 4,5 år 1. Det bästa är att cykla. 2. Maren är mitt favorit ställe. Matilda Tolsa, 7 nästan 8 år 1. Det är lugnt. 2. Den lilla parken nära kyrkan. Där finns det bra klätterträd och jag tycker om att ha picknick. Ida Tolsa, 5 år 1.Det är lugnt. 2.Jag tycker lika som Matilda. 21 Gabriel Hagertin talo Jokikatu 20 täynnä uutta elämää Vuonna 1899. Valokuva John Granlund – www.helenius.net/vykort/borga/ J okikatu 20 kiinteistö on nähnyt 250-vuotisen olemassaolonsa aikana lukuisia Porvoon historiassa merkittäviä vaiheita. Nyt, uusien omistajien myötä, on alkamassa taas uusi vaihe ja uudet tarinat, kun ns. Hagertin talon 250v.- juhlavuotena päärakennus sekä kaikki pihan rakennukset on kunnostettu vanhaa kunnioittaen. Porvoon palon 1760 jälkeen, v. 1762–63, pormestari Gab riel Hagert rakennutti linnoitusarkkitehti Gotthard Flens borgin suunnitelmien mukaan itselleen asunnoksi kome an kivirakennuksen. Hänen kunnianhimoisena visionaan oli synnyttää Raatihuoneentorista edustava kaupunkitila, jota reunustaisivat kivestä rakennetut julkiset (raatihuo ne, kappalaisen talo) sekä yksityiset (Holmin ja Hagertin) rakennukset. Suurin ja komein oli tietenkin raatihuone, joka sai 1771 vielä katolleen pienen kellotornin. Kaikki torin varren rakennukset olivat alunperin taitekattoisia ja muut rakennukset alistuivat massallisesti raatihuoneelle. 22 Elävän kaupunkilegendan mukaan raatihuonetta ja por mestari Hagertin taloa samanaikaisesti rakennettaessa pääurakoitsijana toiminut pormestari olisi toimittanut hyvät työmiehet ja rakennustarpeet omalle työmaalleen ja huonot raatihuoneen työmaalle. Tästä johtuisi, että raa tihuonetta on jouduttu sen olemassaolon aikana useasti ja perusteellisesti korjaamaan. Hagertin oma talo on sen sijaan rakenteiltaan vieläkin varsin kunnollinen. Tätä vuosien mittaan ulkonäöltään ja sisätiloiltaan ko vakätisiä muutoksia kokenutta rakennusta pidetäänkin yhtenä arvokkaimmista Suomen vanhojen kaupunkita lojen joukossa. Rakennuksen valmistuessa ensimmäinen kerros käsitti varsinaisen asunnon. Toinen kerros oli erityinen juh lakerros, joka lämmitettiin vain juhlina ja muissa eri tyistilanteissa. Päärakennus koki jo 1700-luvulla suuria muutoksia ja on ”pilattu” interiööreiltään , osin tulipa lossa 1776 ja sitten1784 , rakennuksen käytön muuttuessa sokeritehtaaksi. So keritehdas toimi aina vuoteen1820, jonka jälkeen rakennus on ollut oletettavasti taas asuinkäytössä. Hyvässä muistissa on viimeisten 50 vuoden ajan alakerrassa toiminut Henriksson Järn. Koko Jokikadun katutaso-kerros on ny kyisessä käytössään liiketilaa. Rautakau pan paikalla on viime kesänä aloittanut rakennuttajan nimeä kantava Pizzeria Gabriel 1763. Kulmassa toimii jo vuosia siinä ollut lahjatavaraliike Sadunhen ki naapurinaan toukokuussa avautuva antiikkiliike Antiikki Valle. Toinen kerros on asuinkäytössä ja koko kolmas kerros tulee olemaan uutta asuintilaa. Kiinteistön edellinen omistaja ,1955-2010 , oli Porvoos sa tunnettu legendaarinen ”makkara-keisari” Harry ”Frysarn”Gustafsson. Hän itse asui sisäpihalla sijaitsevas sa kivitalossa. Ko. rakennusta nyt peruskorjattaessa pal jastui välipohjasta sahanpurujen alta kreivi Louis Sparren signeeraamia, v. 1902 päivättyjä huonekalupiirustuksia. Löytö tukee toista ”kaupunki-legendaa”, jonka mukaan Vanhan Porvoon pelastajana tunnetun Sparren (18631964) huonekalutehtaan sijainti oli Hagertin talossa, joko toisessa kerroksessa tai ullakolla. Piharakennuksessa on myös ollut verstastiloja ja mm. puusepänkuivaamo. Tämä kivirakennus ja siihen liittyvät joen rantaan jatkuvat ra kennukset , rapattu puinen osa sekä kokonaan uudelleen rakennettu osa joen rannassa, on nyt kauniisti peruskor jattu 1–2 asunnoksi. Osa Sparren huonekalupiirustuksista on korjattu Porvoon museon huomaan mutta osa säilyy edelleen tallessa välipohjan muhissa… Ehkä vanhin rakennus tontilla on keltainen piharaken nus, jonka rakennusvuosi on vain arvailtavissa; se on mahdollisesti selvinnyt Porvoon palosta 1760. Se on alunperin toiminut leivintupana ja pesutupana, sitten renkitupana , ja viimeksi tupana ja kamarina sekä hella huoneena, vuokra-asuntoina aina vuoteen 2010. Huonekalu-design Jokikadun tontilla elää edelleen; ta lossa toimii nyt taide- ja designliike Colmio galleria, näyttelytila erilaisille vaihtuville taidenäyttelyille, samalla kun se on “pääkonttori” Colmio Oy:n puu-huonekaluille. Colmion keskeiset tuotteet, modernit keinutuolit, ovat löytäneet kotinsa vanhasta Porvoosta. Ja mikä sopisikaan Vuonna 2013. Valokuva Jutta Angus paremmin keinutuolien filosofiaan. Onhan designe rin, arkkitehti Päivi Mikolan tavoitteena luoda talosta rauhallinen, slow-life-tunnelmainen uuden ja vanhan kohtaamispaikka. Rannan punaiset hirsi- ja puurakenteiset rakennukset on myös peruskorjattu ja otettu osin ympärivuotiseen käyt töön. Ravintola Frysarinranta sisätiloineen ja terasseineen joen rannalla on avoinna Vapusta elokuun loppuun, mutta modernein huoltotiloin ja keittiöin varustettuna palvelee tilausravintolana talvellakin. Pääsuunnittelijana peruskorjaustöissä on toiminut ark kitehti Lauri Rissanen, joka on työn puitteissa joutu nut selvittämään kiinteistön historiallista arvoa ja eri rakennusvaiheita mittavan lähdekirjallisuuden ja mm. kaupungin arkistoista löytyneiden piirustusten pohjalta. Eikä toki kaikesta tämän ikäisissä kohteissa dokument teja löydykään. Uudet suunnitelmat ja korjaustyöt on tehty nykyisen, kaikkia historiallisia kerrostumia vaalivan restaurointi periaatteen mukaisesti, alkuperäistä arvostaen, mutta rakennuskustannukset ja kaupunkikuvalliset nykyiset olosuhteet huomioiden. “Tärkeää on, että saadaan kor jatuksi se, mikä täytyy korjata…” Päivi Mikola 23 Uusia restaurointipalveluja Porvoossa Ennen restaurointia Restauroinnin jälkeen O len 27-vuotias Porvoolainen huonekalurestauroija sekä puuseppä. Asuttuani kymmenisen vuotta poissa Porvoosta palasin takaisin perustaakseni oman yrityksen kotipaikkakunnalleni. Paluu kotipaikkakunnalle alkoi kypsymään mielessä tehdessäni opinnäytetyötä Porvoossa 1600-luvulta lähtien toimineista käsityöläisistä. Perustin vuoden alussa oman yrityksen nimeltä Antiikki & Restaurointi Laurila. Jokaisella huonekalurestauroijalla on oman vahvuutensa ja mieltymyksensä tiettyihin ai kakausiin sekä tyyleihin. Oma vahvuuteni ja intohimoni löytyy talonpoikaisesineiden –ja huonekalujen parista. Verstaalta löytyy tietenkin kaikenlaisia töitä ikkunoista rouheaan talonpoikaiseen ja puleerattuihin lakkapin toihin. Taustaltani löytyy lyhyestä iästäni huolimatta paljon. Kuvataideopintoja, opetustyötä, kaksi artesaani tutkintoa sekä työtä antiikin parissa. Olen ajan kanssa ja kovalla työllä oppinut kulttuurihistoriaa kunnioittavan taidon restauroida. Kuten sanotaan, parhaiten tekijäänsä opet taa tekeminen. Vanhojen huonekalujen kanssa tärkeintä on ollut oppia tekemään mahdollisimman vähän. Alku peräistä ei saa takaisin tekemällä. Antiikki & Restaurointi Laurila järjestää kevään ai kana huonekalurestaurointi kursseja Vanhan Porvoon idyllisessä ympäristössä. Kurssit eivät vaadi aiempaa ko kemusta restauroinnista. Pelkästään oman restaurointia tarvitsevan esineen ja kiinnostusta käsillä tekemiseen. Toivon kurssien antavan ihmisille myös ymmärrystä siihen, mikä käsintehdyssä työssä vie aikaa. Tämä lisää myös kunnioitusta nykymaailmassa työskenteleviä kä sityöläisiä kohtaan ja saa samalla monen antamaan vanhalle huonekalulle uuden mahdollisuuden. Lisää tietoa tulevista kursseista ja restaurointipal veluista löytyy Domargård – Villa Olivia –blogista sekä Antiikki & Restaurointi Laurilan facebook-sivuilta. Sanna Laurila Huonekalurestauroija, Huonekalupuuseppä Artesaani tuomarinkartano.blogspot.fi 24 Maailman hienoin leikkimökki Ensin oli nainen vailla taloa, otti ja siirsi hirsitalon 300 kilometriä ja rakensi pystyyn. Naiselle syntyi taloon lapsi ja lapsi tarvitsi leikkimökin, äiti teki lapselle leikkimökin ja halusi että se on talon kopio ja pikkusisko. Ensimmäinen pikkusisko syntyi talon oikealle puolelle ja siihen tuli myös ihan oikea yksihorminen piippu ja se on vaaleanharmaa niinkuin talo itsekin. Siitä tuli ensimmäinen Maailman Hienoin Leikkimökki . Sitten tuli tarve toiselle leikkimökille ja se on porsaanvaaleanpunainen ja on Janakkalassa Mannerheimin Lastensuojeluliiton lasten ilona, ja äiti teki sen talkootyönä. Kolmantena kesänä äidin kunnianhimo kasvoi ja halusi rakentaa kolmannen leikkimökin joka olisi vielä hienompi tietämättä mihin se sijoittuisi. Hän teki siihen haasteellisen pyöreän ikkunan ja ajatteli se voisi olla jollekin myyntimökki ja se voisi sopia vanhanaikaisen mansardikattoisen talon pihaan niinkuin äidin ja lapsen omakin talo on. Mökki jäi niille sijoilleen talon sisarukseksi odottamaan uutta omistajaa, erityishienona ja erityiskorkeana. Mökki on kooltaan pohja 190 kertaa 3 metriä ja sen korkeus harjaan on noin 350 cm. Sisällä mahtuu lyhyt aikuinen seisomaan ja nukkumaan. Sen katto on umpilaudoitettu mutta päällystämätön ajatuksena että sen voi uusi omistaja päällystää oman talonsa kattomateriaalilla oli se sitten pelti tiili tai huopa. Toivottavsti mökki löytäisi uuden huolehtivan kodin jostain kauniista pihapiiristä. Mökistä voi tiedustella äidiltä: Noona Hentilä puh 044-9952110, [email protected] DORIS & DUKE SECOND HAND £ SELECTED GARMENTS VINTAGE AND MODERN VALIKOIDUT ASUSTEET VINTAGEA JA MODERNIA KIRKKOKATU 3 PORVOO www.dorisdukeshop.com PUHELIN 040 7653 999 EMAIL [email protected] Gustafsons Taxi Hyvät asukkaat! Bästa invånare! Lehden toimitus ottaa mielellään vastaan apuanne erilaisten kirjoitusten, pakinoiden, runojen, kuvien tai muun materiaalin muodossa. Tidningens redaktion tar gärna emot er hjälp i form av olika skriverier, kåserier, dikter, bilder eller annat material. Pålitlig och vänlig service sedan 1956 Ota yhteyttä: Henriettas blommor Henriettan kukat Tervetuloa wanhan kaupungin omaan kukkakauppaan! Jokikatu 37 Åborgintori 06100 Wanha Porvoo puh. 040 139 3344 www.henrietta.fi ma-pe 10–17 la 10–16 su 12–15 Tätä mainosta vastaan tarjoamme Kaksi cappuccinoa yhden hinnalla Tag kontakt: s4AXIPERSONER [email protected] s)NVALIDTAXIRULLSTOLAR s"ËRTAXI ✆ s"USSPERSONER ✆ BAR & CAFE Porvoon Paahtimo Mannerheiminkatu 2 PORVOO Puh. (019) 617 040 www.porvoonpaahtimo.fi Olemme auki aamusta iltaan TERVETULOA! www.gustafsonstaxi.fi 25 Vanha Porvoo Säätiö Lainaa ja tukea kulttuurihistoriallisesti arvokkaiden rakennusten kunnossapitoon Kysy lisää Aktian Porvoon konttorista! Fråga mera i Aktias Borgå kontor! Tervetuloa – Välkommen Stiftelsen Gamla Borgå Lån och stöd för underhåll av kulturhistoriskt värdefulla byggnader 26 Mannerheiminkatu 9-11 Mannerheimgatan Porvoo 06100 Borgå � 010 247 5700 27 Stiftelsen Gamla Staden i Borgå Porvoon Vanhan Kaupungin Säätiö 1972–2013 Kuvassa Säätiön hallitus ja toimihenkilöt: Vasemmalta Tony Granström, varainhoitaja, Pekka Hornamo, joka omasta pyynnöstä ei enää jatka asiamiehenä, Kaj Rosendahl puheenjohtaja, Jussi Sairanen, varapuheenjohtaja, Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas Eklöf puuttuu kuvasta. På bilden Stiftelsens styrelse och funktionärer: Från vänster Tony Granström, skattmästare, Pekka Hornamo som på egen begäran inte längre fortsätter som ombudsman, Kaj Rosendahl, ordförande, Jussi Sairanen, viceordförande, Bodil Lund, Olavi Kailari, Kimmo Kajaste. Niklas Eklöf saknas ur bilden. Säätiön perustaminen: Säätiön perustivat vuodenvaihteessa 1972/73 ensimmäise nä tämänlaatuisena säätiönä Suomessa Pro Borgoa Seura (25 %), Porvoon kaupunki (50 %) ja Porvoon Kiinteistöyh distys (25 %). Stiftelsens grundande: Stiftelsen grundades vid årsskiftet 1972/73 såsom den första stiftelsen av detta slag i Finland av Samfundet Pro Borgoa (25 %), Borgå stad (50 %) och Borgå Fastighetsförening (25 %). Säätiön organisaatio: Säätiön neuvoa-antavana elimenä toimii valtuuskunta, johon kuuluu vähintään 10 ja enintään 20 jäsentä. Jäsenistö koostuu paikkakunnan sekä valtakunnan tason vaikuttajista. Säätiön päättävänä elimenä toimii 6-jäseninen hallitus, joka edustaa säätiötä ja hoitaa sen tehtäviä. Stiftelsens organisation: Såsom rådgivande instans i stiftelsen verkar en delegation till vilken hör minst 10 och högst 20 medlemmar. Medlemskåren består av påverkare både på riks- och lokalnivå. Stiftelsens beslutande organ är en styrelse, som består av 6 medlemmar. Styrelsen representerar stiftelsen och sköter dess angelägenheter. Säätiön toimihenkilöt: Säätiön sihteerin, varainhoitajan ja asiamiehen nimittää Sää tiön hallitus Stiftelsens funktionärer: Stiftelsens styrelse utser stiftelsens sekreterare, skattmästare och ombudsman. Säätiön toiminta ja tavoitteet yleisesti: Säätiön tarkoituksena on toimia Vanhan Porvoon kulttuuri historiallisesti ja kaupunkikuvallisesti arvokkaan rakennus kannan ja ympäristön säilyttämiseksi. Stiftelsens verksamhet och målsättning: Stiftelsen har som ändamål att verka för att Gamla Stans kul turhistoriskt och stadsbildmässigt värdefulla byggnadsbestånd och miljö bevaras. 28 Säätiön tämänhetkiset tärkeimmät käytännön toimintasektorit ovat: – Ulko- ja talousrakennusten johdettu pitkäntähtäyksen kohennus- ja korjaustoiminta valtion varoilla vuodesta 1986 lähtien. – Omien kirvesmiestyökuntien toiminta sekä kohennusja korjaustöiden kehittely vuodesta 1986 lähtien. – Vuonna 1986 perustetun kiinteistörahaston rahavarojen kartuttaminen toisen korjattavan kiinteistön ostoa varten. – Pienimuotoisen kohennus- ja korjaustoimintaan liittyvän rahoituksen järjestäminen valtion lainoitustoiminnan lisäksi ja tueksi. – Vuokra-asuntokannan säilyttäminen kaupunginosalle ominaisena erityispiirteenä. – Ulko- ja talousrakennusten kohennus- ja korjaustöiden jatkaminen valtion varoin nk. ”Talousrakennus-2000” projekti, jolloin em. rakennuskantaa korjattaisiin vielä noin 500.000 :lla tontinomistajien osuus mukaan lukien. – Korjaus- ja kohennustyöt työllisyysprojekteina vuosina 1999–2001. – Säätiö myöntää pienimuotoista korjauslainaa kohtuullista vuotuista korkoa vastaan. De viktigaste verksamhetssektorerna för stiftelsen i detta nu är: – Ledd sanerings- och reparationsverksamhet på lång sikt av uthus och ekonomibyggnader med statens medel från och med år 1986. – Den verksamhet som bedrivits av stiftelsens egna timmermansarbetslag samt en utveckling av saneringsoch reparationsarbetena från och med år 1986. – Förkovrandet av penningmedlen i den år 1988 startade fastighetsfonden för att kunna köpa en annan reparationsduglig fastighet. – Anskaffning av lånemedel för reparationsverksamhet i mindre skala i form av tilläggslån eller understöd. – Fortsatt upprustning och reparation av uthus- och ekonomibyggnader med hjälp av statsmedel. Det s.k. projektet ”Ekonomibyggnad 2000” syftar till att reparera byggnadsbeståndet ytterligare med ca 500.000  inkluderat med tomtägarnas andel. – Reparations- och upprustningsarbeten som sysselsättningsprojekt åren 1999–2001 – Stiftelsen beviljar lån mot skälig årlig ränta för smärre reparationer. Vanhan Porvoon selvitysraportti Vanhan Porvoon tärkeätä kehitystyötä on Säätiön aloitteesta käsitelty arviointityöryhmässä, jonka työskentelyyn ovat osal listuneet Porvoon kaupunki, Porvoon Museo, museovirasto, Tampereen teknillinen yliopisto ja Säätiö. Työryhmässä on käsitelty mm. seuraavia asioita: Utredningsrapporten om Gamla Stan På iniativ av Stiftelsen har det viktiga utredningsarbetet i Gamla Stan behandlats i en bedömningsarbetsgrupp i vars arbete deltagit Borgå stad, Borgå Museum, museiverket, Tam merfors tekniska universitet och Stiftelsen. I arbetsgrupp har behandlats bl. a. följande ärenden: – – – – – – – – – Vanhan Porvoon tietomallin luominen Vanhan Porvoon rakennussuojelun edistäminen Vanhan Porvoon rakennushistoriallinen arvottaminen Vanhan Porvoon täydennysrakentaminen ja sen kehittäminen – Vanhan Porvoon rakennuskannan tekninen kuntoarviointi Tue Porvoon Vanhan Kaupungin Säätiötä lahjoituksin ja testamentein Skapande av en datamodell för Gamla Stan Befrämjande av byggnadsskyddet i Gamla Stan Den byggnadshistoriska värderingen i Gamla stan Tilläggsbyggandet och dess utvecklande i Gamla Stan Den tekniska bedömningen av byggnadsbeståndets skick i Gamla Stan Stöd Stiftelsen Gamla Staden i Borgå med gåvor och testamenten Yhdistys kiittää tukijäseniään ja mainostajiaan Föreningen tackar sina understödsmedlemmar och annonsörer 29 VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ Hallitus 2013 Styrelsen Timo Rajakaltio Puheenjohtaja – Ordförande Kirkkotori 2 Kyrkotorget puh/tel. 050-1339 Andreas Frankenhaeuser Varapuheenjohtaja – Viceordförande Jokikatu 24 Ågatan Christian Tallsten Sihteeri – Sekreterare Jokikatu 24 Ågatan Juha Kaitaranta Varainhoitaja – Kassör Rauhankatu 43 Fredsgatan Heikki Kotsalo Itäinen Pitkäkatu 9 Östra Långgatan Lotten Lindborg-Suhonen Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan Maria Lindborg-Wigert Itäinen Pitkäkatu 26 Östra Långgatan Eva Utter-Lindfors Kaivokatu 48 Brunnsgatan Catrine Volanen Oikokuja 1 Gengränd Asukasyhdistys lainaa/vuokraa Invånarföreningen lånar / hyr ut Boss alumiininen rakennusteline 10 /vrk Boss byggnadsställning av aluminium 10/dygn Speedheater maalinpoistolaite 3 /vrk Speedheater färgborttagnings apparat 3 /dygn Oksasilppuri 10 / 2 vrk Fliskvarn 10  / 2 dygn Oksasakset pitkällä varrella Kvistsax med långt skaft Punamultavärin keittovälineet Utrustning för att koka rödmylla Kaikki lainattavat esineet haetaan ja palautetaan lainaa jan toimesta VPAY:n varastosta Adlercreutzink. 20, jollei muuten sovita. BOSS- telinettä on syytä varata hyvissä ajoin ennen maalaussesongin alkua. Alla föremål som lånas ut levereras och returneras till IFiGB:s lager på Adlercreutzg. 20, i fall icke annat överenskommits. BOSS-ställningen är det skäl att reservera i god tid före målningssäsongen börjar. Anton Frankenhaeuser 040 5027326 Yhteystiedot/kontakt: [email protected] Ilmottautuminen tapahtumiin/anmälan till evenemang: [email protected] VANHAN PORVOON ASUKASYHDISTYS FÖRENINGEN INVÅNARNA I GAMLA BORGÅ 30 Liity yhdistyksen henkilöjäseneksi tai kannatusjäseneksi. Jäsenmaksu on 20  kotitaloudelta. Kannatusjäsen 50 . Suorita maksu yhdistyksen pankkitilille Aktia Porvoo 405010-47451. Anslut dig till föreningen som personmedlem eller understödande medlem. Medlemsavgiften är 20  per hushåll. Understödande medlem 50 . Betala avgiften till föreningens konto Aktia Borgå 405010-47451. Muista kirjoittaa tiedotussarakkeeseen nimesi ja osoitteesi! Glöm inte att skriva ditt namn och adress i meddelanderutan! Foto: Olli Ilander www.fotoilander.fi 31 Foto: Olli Ilander www.fotoilander.fi Julkaisija Publicerad av Vanhan Porvoon Asukasyhdistys ry. Föreningen Invånarna i Gamla Borgå rf. Paino: Oy Painotalo tt-urex Ab Lehden seuraava numero ilmestyy marraskuussa 2013. Tryckeri: Oy Painotalo tt-urex Ab Tidningens nästa nummer utkommer i november 2013. Porvoon Vanhan kaupungin Säätiö ja Vanhan Porvoon Säätiö ovat tukeneet lehden ilmestymistä. Stiftelsen Gamla Staden i Borgå och Stiftelsen Gamla Borgå har understött tidningens utgivande. . Seuraa myös yhdistyksen kotisivua: Följ också med föreningens hemsida: www.vanhaporvoo.org Ilmoitushinnat – Annonspris: 1/8 s. 45 , 1/4 s. 85 , 1/2 s. 170 , 1/1 s. 340  Sivun koko A4 / Sidan A4 Kansikuva / Pärmbild: Anna Huitula, Borgå Konstskola