Nr 5 - Epilepsiföreningen

synapsen
Epilepsiföreningens medlemstidning
Nr 5 2014 Årgång 33
Professionen måste bli fler
Flera tusen av världens främsta
experter på epilepsi samlades till
kongress i Stockholm.
Hur kan man tidigt upptäcka
språkliga nedsättningar hos
barn? Logopeden ger svar.
Emmy började med LCHF-kost
för att gå ner i vikt. Det gjorde
hon – och blev anfallsfri.
Innehåll 5/2014
3
Landstinget efter valet
4–6
Stockholm växer, vården
krymper, pengarna sinar…
6
Ljusbehandling ger hopp om bot
7–9
Tusentals forskare möttes i
Stockholm
13
Allt finns i hennes
anteckningsblock
14–16
En kväll om språk och inlärning
17
Insänt: Bästa beslutet jag tagit
Viktors dikt om hopp
19
Läsvärt: Jag läste boken...
synapsen
kalendarium
krönika
sidan 10–12
sidan 18
Nästa nummer av Synapsen utkommer i
vecka 11. Manusstopp 16 februari
Nästa medlemsblad nr 1/2015 kommer i
din brevlåda i mitten av januari.
Synapser är kontaktpunkter på hjärnans
nervceller och de hjälper till att fånga upp
signaler från andra nervceller. Synapserna
är alltså nödvändiga för att nervcellerna
ska kunna kommunicera.
Medlemstidning för Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm
Omslagsbild Katarina Nyberg
Kansli St Göransgatan 84, 3 tr, 112 38 Stockholm
Telefon 08-650 81 50
Postgiro 701342-8
Bankgiro 5667-4344
E-post [email protected]
Hemsida www.epistockholm.nu
Ansvarig utgivare Katarina Nyberg
Redaktör Katarina Nyberg
E-post till redaktionen [email protected]
Foto, där annat ej anges Katarina Nyberg
Grafisk produktion Hallonlandet Kommunikation
Tryck Hallvigs Reklam, Morgongåva
ISSN 1403-2554
aktuellt
Tredje steget för Alliansens framtidsplan
Landstinget efter valet
Ett förslag på nästa steg i utvecklingen av
hälso-och sjukvården i länet har presenterats av Alliansen, det så kallade tredje
steget.
En tillgänglig vård med hög kvalitet
och en ekonomi i balans är vägledande
för de förslag som presenteras.
Anna Starbrink blir Epilepsiföreningens
nya kontakt i landstinget efter Lars Joakim Lundquist (m). Hon är 39 år, har
rötter i Dalarna och är numera bosatt på
Södermalm. Landstingsledamot sedan
2006 och under föregående mandatperiod ordförande i färdtjänstnämnden
Ω Kommande investeringar ska säker-
kommer att krävas blocköverskridande
överenskommelser.
– Sjukvården står inför stora utmaningar, säger Dag Larsson.Trots en stor
tillbakagång styr Moderaterna vidare, jag
hoppas det leder till en omprövning av
de senaste åtta årens politik. Jag har svårt
att tro att Moderaterna är nöjda med den
oreda som präglar stockholmsvården
idag. Vi är beredda att föra samtal över
blocken om en ny inriktning för vården
med bland annat satsningar på personalen, utbyggnad av förlossningsvården
och kortare köer till akuten.
– Hur vi ska klara framtidens personalförsörjning inom vården tror jag kommer bli en av denna mandatperiods viktigaste frågor att lösa, säger Jens Sjöström,
oppositionslandstingsråd med ansvar för
regionplanering och personal. π
ställa vården för länets växande antal invånare. De tidigare två stegen i framtidsplanen har innefattat målbilder och
konkretisering av strategier för att uppnå
en ännu bättre vård för länets invånare.
Målbilden för vården 2025 har inte
ändrats, och i det tredje steget ligger fokus
på det hittills genomförda arbetet och de
utmaningar och områden som nu måste
prioriteras. Att planera för, och genomföra, utbyggnaden av vården på och utanför
akutsjukhusen blir fortsatt viktigt.
Ekonomi i balans
När nu tredje steget ska tas ligger fokus
på att fortsätta planera för, och genomföra, utbyggnaden av vården på och utanför akutsjukhusen. Arbetet med att renodla akutsjukhusens uppdrag och
koncentrera den högspecialiserade vården till Nya Karolinska Solna fortsätter.
Införandet av nätverkssjukvården är ett
prioriterat område i tredje steget.
Omfattande investeringar, befolkningsökningen och förändringar i vårdutbudet påverkar ekonomin. Att stärka intäkterna och samtidigt ha kontroll på
kostnaderna krävs för att nå målet om en
ekonomi i balans samtidigt som vården
ska utvecklas.
Investeringar och nya samarbetssätt
i vården är en viktig del i utvecklingen
mot en mer effektiv vård. I Framtidsplanens tredje steg lyfts också fram att
vårdens nuvarande resurser måste ansynapsen 5/2014
vändas på det mest effektiva sättet, med
patientens behov i fokus.
Förslaget till tredje steget i genomförandet av framtidsplanen beslutas vid
landstingsfullmäktiges budgetdebatt den
16–17 december. Innan dess behandlas
dokumentet tillsammans med förslaget
till budget 2015 av landstingsstyrelsen
den 25 november. Slutlig budget för hälso- och sjukvårdsnämnden 2015 beslutas i januari.
Tuff mandatperiod väntar oppositionen
Socialdemokraterna gick framåt i landstingsvalet och utökar antalet landstingsråd från tre till fyra. Erika Ullberg blir ny
gruppledare och oppositionslandstingsråd med ansvar för finans och styrning.
Dag Larsson fortsätter på sin nuvarande
position som oppositionslandstingsråd
med ansvar för hälso- och sjukvårdsfrågorna.
– Denna mandatperiod blir extra tuff,
säger Erika Ullberg. Väljarna gav inget
block majoritet i landstingsvalet och Sverigedemokraterna blir vågmästare. Det
Text: Katarina Nyberg
Foto: Anna Molander
Mandatfördelningen för Stockholms
läns landsting: Alliansen har 72 mandat, de rödgröna 68 och sd 9. Totalt
149 mandat.
Landstingsråd Finanslandstingsråd
Torbjön Rosdahl (m)
Hälso- och sjukvårdslandstingsråd
Anna Starbrink (fp)
Sjukvårdslandstingsråd Marie
Ljungberg Schött (m)
3
Stockholm växer,
vården krymper,
pengarna sinar…
Hur det ska bli med hälso- och sjukvården i Stockholm? Det är en stor och viktig framtidsfråga.
Nya Karolinska sjukhuset blir mindre
än det gamla. Räcker pengarna till personal?
Synapsen får ett samtal med Magnus
Andersson, verksamhetschef för neurologiska kliniken sedan ett och ett halvt år.
Ω Idag svarar neurologiska kliniken på
Karolinska Sjukhuset för en stor del av
Stockholms neurosjukvård. Hit kommer
de svårare fallen. En tredjedel av landets
350 neurologer finns i på kliniken. Fler
skulle behövas.
– Tanken på att dra ner på neurologin här är oroande, säger Magnus Andersson. Det positiva är att neurologdelen på övriga sjukhus i Stockholm byggs
ut. Södersjukhuset hade en utmärkt fungerande neurologklinik. Det fanns en
stor neurologklinik på Danderyd som
stängdes för ett antal år sedan. Nu vill
man öppna den igen. Stockholm växer
och alla goda krafter behövs.
På specialistsidan finns ett 15-tal neurologer i träning på Huddinge och ett tiotal neurologer i Solna.
4
– Det betyder att vi har ungefär 25 specialistneurologer på ingång. Pensionsavgångarna är stora, en föryngring behövs. Här på neurologkliniken har vi
nyligen utlyst en epileptologtjänst.
Neurologi är att finnas på plats
Vårdvalet trädde i kraft i april. Hur många
finns att välja på?
– Sofiahemmet har flera neurologer
och i Vällingby finns en mottagning. Här
på kliniken finns fyra neurologer men
ingen av dem arbetar heltid med epilepsi, de arbetar mest inom den slutna
vården.
– Inom universitetssjukvården ska vi
påverka hur sjukvården blir i framtiden.
Forskning och undervisning är viktigt. De
stora sjukdomsgrupperna MS, epilepsi,
hjärntumörer, ALS och Parkinson kräver
ett speciellt engagemang. Många unga läkare upplever det som påfrestande.
Enligt Magnus Andersson är det inte neurologi att akut träffa någon på jouren och sedan aldrig mer. För honom är
neurologi att finnas på plats och följa
patienten under lång tid.
– Jag har MS-patienter som jag följt
i nästan 20 år. Det blir en annan relation.
Magnus Andersson ser ett generellt
problem i svensk sjukvård och det är att
det är få långvariga kontakter.
– Många klagar också över att det byts
läkare hela tiden. Det måste finnas bra arbetsvillkor för de läkare som är beredda
att jobba långsiktigt, det måste bli hållbart.
Det är något vi försöker uppnå här.
Han framhåller att i många andra
länder tar primärvården ett större ansvar för kroniskt sjuka.
– Vi borde ha ett bättre samarbete mellan specialistvården och primärvården.
Hitta modernare arbetssätt
Ett sätt att arbeta på är att ha kunniga sjuksköterskor som är teamansvariga. Men då
är problemet sjuksköterskebristen.
– Bland sjuksköterskor är det attraktivt att arbeta med mottagningstjänst,
att slippa arbeta nätter och helger. Det kan
vi erbjuda, säger Magnus Andersson Vi
har väldigt skickliga och erfarna epilepsisjuksköterskor men det finns mer att
göra där. En intresserad och välutbildad
sjuksköterska kan lösa många frågor.
En sådan avlastning innebär att vi
kan använda epileptologens kompetens
maximalt.
synapsen 5/2014
Magnus Andersson med porträttet på
professor Per Johan Wising, nervklinikens,
som det hette då, förste chef 1887-1890.
Per Johan Wising var även morfar till
Raoul Wallenberg.
– Vi behöver hitta mer moderna arbetssätt, som att använda digital kommunikation på ett bättre sätt. Inom Parkinsonvården har vi ett projekt där man
kan se varann på bild och bestämma medicinering. Det är effektivt och underlättar för patienter som av olika skäl har
svårt att ta sig till sjukhuset.
Pengar till vården behövs
Hur är det med helhetsperspektiv? Med
alternativa behandlingsmetoder och samarbete med psykiatrin?
– En del av behovet av psykolog och
psykiater är när man tidigt utreder någon
för att konstatera om det är epilepsi. Patienten ligger då inne för anfallsregistrering med videoövervakning och EEG.
Tyvärr har vi haft uppehåll i den verksamheten, vi har inte kunnat hålla
vårdplatser öppna. Men nu är det igång
igen och i den processen ingår psykologbedömning. Vi skulle behöva mer av
det, att det ingår i teamverksamheten.
– I universitetsdelen Karolinska Institutet finns en stor psykologenhet där
det utbildas och forskas. Här på den kliniska delen borde det göras mycket mer,
vi borde ha psykologer anställda. För det
synapsen 5/2014
behövs pengar och just nu är det ekonomisk kris i landstinget. Akutsjukvården i Stockholm går en halv miljard minus. Stockholms läns landsting är djupt
skuldsatt och är för närvarande den största enskilda låntagaren i Europa.
– Det nya sjukhuset, som blir mindre än det gamla, kostar uppemot 20 miljarder. Samtidigt bygger man om alla
andra sjukhus och till enorma kostnader.
Det blir inte mycket pengar kvar till den
vanliga sjukvården och det är problematiskt.
– Vi försöker verkligen arbeta effektivare. Mycket går att effektivisera men
ska vi ha mer pengar, till exempel för att
anställa psykologer, så måste det finnas
ekonomiska resurser för det. Just nu är
det tvärstopp för alla nyanställningar.
Annonseringen efter en epileptolog är
den första läkartjänst som utannonserats sedan jag blev chef.
Öppen attityd till alternativ
Det kommer alltfler alternativ som kan
vara gynnsamma för den som har epilepsi. Lågkolhydratkost, D-vitamin, att
lyssna på viss musik, yoga, mindfullness
med mera. Hur ser du på alternativ?
– Självklart ska vi ha en öppen attityd
till alternativa behandlingar. Men här på
kliniken måste vi i första hand gå på det
som är evidensbaserat. Forskning får visa om nya förslag på behandlingar fungerar eller inte.
Hur blir det mellan Solna och Huddinge?
– Just nu finns det fler yngre epileptologer på Huddingesidan. Bra verksamhet växer runt duktiga människor
så det gäller att skapa livskraftiga miljöer. Nu satsar vi de resurser vi har på epilepsivården.
Hur många av de 25 som går specialistutbildning ägnar sig åt epilepsi?
– Vi kan styra det till viss del, försöka påverka dem att ägna sig åt områden
där det finns brist. En stor del av våra yngre läkare deltog i den europeiska epilepsikongressen som hölls i Stockholm i
somras, något som kan väcka intresset
för epilepsi.
– I Stockholms län finns 80 neurologer, sju avdelningar och ungefär hundra vårdplatser. Bara det kräver en hel del
läkare. Ett par tre läkare på varje avdelning varje dag. Vi har två neurologer i
jour dygnet runt i Solna och i Huddinge.
5
På dagtid har vi ett par tre neurologer på
varje akutmottagning för att ta emot akuta strokefall och annat på neurologsidan.
Blir det fler vårdvalskliniker?
– Varje år har vi 60 000 besök på samtliga mottagningar i länet. Vi har 6 000
inläggningar per år.
Stroke är en stor grupp med 30 000
nyinsjuknade varje år i landet. I Stockholm finns ett par tusen MS-patienter.
Parkinson. Flera hundra hjärntumörer.
ALS. Alla ryggmärgsskadade och så cirka 10 000 personer med epilepsi.
– Det är en stor grupp människor
som vi ska hjälpa. Med de resurser vi
har gör vi ett bra arbete. Jag är stolt över
kliniken och personalen. Sedan är ju behovet mycket större än vad vi kan tillgodose. Det blir intressant att se nu om
det kommer några fler vårdvalskliniker.
– Vi har planer på samarbete med
Neurocentrum på Danderyd inom den
slutna vården men det är många frågor
om ekonomi och administration som
ska lösas först. Med tanke på det nya
sjukhuset, som ju blir mindre, skulle vi
vilja att vi snabbt kan flytta över patienter till Danderyd för fortsatt rehabilitering. Där finns en stor och välfungerande klinik.
De svåraste fallen prioriteras
Vad är det största bekymret? Vad vill du
åstadkomma?
– Det första är återväxten av epileptologer. Den nya tjänsten här är viktig. Jag
vill satsa mer på teamen. Att de är tillgängliga för patienterna. Vi försöker ständigt förbättra rutiner och satsar mer på
de väldigt kompetenta mottagningssjuksköterskorna.
– Jag vill få bra verksamhet i det nya
sjukhuset för de svåraste utredningarna
och inför epilepsikirurgi. Vi behöver ha
gott om utrymme i det nya sjukhuset för
att göra videoregistreringar och för anfallsövervakning så att så många som
möjligt kan få den behandlingen.
– En god samverkan mellan neurologenheterna i Stockholm gör det möjligt att ta hand om alla patienter. Vi behöver bygga ut kontakten med psykologer
och psykiatrin.
– Forskningen om medicinering i
samband med graviditet som professor
Torbjörn Tomson gjort här är världsledande och den ska fortsätta. Även den väldigt betydelsefulla forskningen om plötslig död i epilepsi fortsätter.
– Vad vi kan göra här på kliniken är
att hushålla med de resurser vi har så att
de svåraste fallen får en yppersta kompetensen.
En tanke framåt är att bygga separata epilepsicenter, sådana finns i andra
länder. Och satsa på att utbilda husläkare om epilepsi.
– När det gäller epilepsins orsaker så
kommer det nu upp data som tyder på
att en stor del av det som är epilepsi beror på inflammationer i nervsystemet. Sådan forskning bedrivs också här.
Nationella riktlinjer tydliggör
En viktig sak som Svenska Neurologföreningen länge arbetat för är att få socialstyrelsen att anta nationella riktlinjer
för olika neurologiska sjukdomar.
– Till att börja med ska det nu kom-
ma riktlinjer för MS och Parkinson som
slår fast vad som ska vara standard i den
svenska vården. Det bestäms till exempel vad som ska ingå i en MS-utredning.
Hur ofta man ska träffa neurologen. Att
det ska göras magnetröntgen och så vidare. Det blir ett krav på sjukvården, på
landstinget, att det måste finnas resurser för detta.
– Människor med neurologiska sjukdomar får tydliga besked om vad de kan
förvänta sig av sjukvården. Det är en väg
framåt både för vården och för patienterna.
Utökat samarbete i EU
Magnus Andersson berättar att Torbjörn
Tomson tillsammans med ILEA, International League Against Epilepsy, försöker få till stånd ett utökat samarbete om
epilepsiforskning i Europa och söker nu
EU-bidrag för detta.
– Om vi har ett forskningssamarbete
med andra länder så kan olika specialister komma till Sverige och se vad vi har.
– Ska vi ingå i ett europeiskt forskningssamarbete om epilepsi så krävs en
noggrann utredning av alla nya fall och
det förutsätter metoder som vi kanske inte har idag. Då kan jag gå till min huvudman och framföra vilka resurser som
måste till.
De stora frågorna är: Hur vanligt är
det med epilepsi? Vilka är orsakerna?
Hur ska man bäst behandla? Samverkan mellan flera center i Europa. Ett
forskningssamarbete innebär utveckling.
Mycket kan bli bättre. π
Text och foto: Katarina Nyberg
Ljusbehandling ger hopp om bot
Forskare vid Lunds universitet hoppas i
framtiden kunna bota patienter med allra svårast epilepsi med hjälp av en ny
teknik som kallas optogenetik.
Med ljusets hjälp och genförändrade proteiner styrs vissa celler som påverkar epilepsianfallen. Än så länge sker experimenten bara med möss och råttor.
6
För första gången kan forskare gå in och
styra vissa celler i hjärnan med hjälp av ljus.
Därmed påverkas inte hela hjärnan.
Cirka 70 procent av alla som har epilepsi kan få god behandling med hjälp
av mediciner, även om medicinerna också leder till biverkningar.
I de fall där mediciner inte hjälper
hoppas professor Merab Kokaia, Lunds
centrum för experimentell epilepsi, att
hans grundforskning ska leda ända fram
till bot.
Optogenetik fungerar genom att forskarna med ljusets hjälp sätter på eller
stänger av de utvalda cellerna i hjärnan,
ungefär som via en ljusknapp.
Källa: Vetandets värld, SR P1
synapsen 5/2014
Tusentals forskare
möttes i Stockholm
Första veckan i juli möttes 2 500 av världens främsta experter på epilepsi på
Älvsjömässan i Stockholm. Svenska Epilepsisällskapet, den svenska grenen av
den internationella vetenskapliga sammanslutningen ILAE, International League Against Epilepsy, var värd för kongressen.
Det var den elfte kongressen i ordningen. Förra kongressen hölls i London
2012 och nästa kongress äger rum i Prag
i september 2016.
Ω ILAE-kongresserna är mötesplatser
för personer verksamma inom forskning
och klinisk verksamhet. Det byggs broar mellan läkare, forskare, sjuksköterskor, psykologer, biomedicinska analytiker,
representanter för läkemedelsmyndighet och läkemedelsindustrin.
Programmet i Stockholm redovisade
banbrytande forskning inom epilepsiområdet, bland annat genom föreläsningar av framstående forskare om olika aspekter på epilepsi. Kongressen
innefattar också ett samordnat klinisk
undervisningsprogram med en kurs om
farmakologisk behandling av epilepsi
samt en kurs för epilepsisjuksköterskor
och EEG-tekniker.
Kongressen inleddes med ett symsynapsen 5/2014
posium om möjligheter att förebygga att
epilepsi utvecklas efter hjärnskador, att
förebygga biverkningar av läkemedelsbehandling och att förebygga allvarliga
konsekvenser av epilepsi, så som stigma
och förtida död.
Fyra huvudteman
Grundforskningstemat hade titeln ”Ändra epileptisk hjärna: translation utmaningar och möjligheter”.
Kirurgitemats titel var ”Vem tjänar
på epilepsikirurgi?” och det var inriktat
mot behandlingsresultat.
På barnsidan var temat ”Epilepsisyndrom: Från barndom till vuxenliv” och
spänner över utvecklingen från barn till
vuxen.
Det framåtblickande temat om farmakologisk behandling hade titeln ”Farmakoterapi i framtiden: Nya molekyler,
ny målsättning, nya mål”.
Målet med kongressen var att förbättra situationen för personer med epilepsi. Bättre läkemedel, hur man hindrar att sjukdomen uppkommer samt
möjligheter för skräddarsydd epilepsikirurgi stod på agendan.
Kongressen tar bl a upp ”Epilepsikirurgi – för vem?”,”Förändringar av den
epileptiska hjärnan – pågående forsk-
ning, framtidens behandling?” och ”Nya
läkemedel – kan nya molekyler leda till
skräddarsydd behandling?” och ”När
hjälper kost vid epilepsi?”.
Att som lekman försöka ta del av all
denna kunskap och pågående utveckling var inte helt lätt med en så hög vetenskaplig nivå. Ett 40-tal vetenskapliga
sessioner med föreläsare från 33 olika
länder hölls. Delegaterna presenterade
egna nya forskningsresultat i ett hundratal föredrag och det fanns 650 posterpresentationer att ta del av.
Synapsens utsända försöker spegla
kongressens stora utbud genom ett axplock.
Okunskap leder till fördomar
Turkiska forskare ställde sig frågan ”Vad
vet de som själva har epilepsi om epilepsi?”.
330 personer ingick i studien. Såväl
högutbildade som personer med lägre utbildning ingick i studien och mellan dessa grupper kunde man se en skillnad
vad gäller kunskap.
I hela gruppen trodde tre procent att
epilepsi är en mentalsjukdom. 19,1 procent trodde att sjukdomen är relaterad till
utvecklingsstörning. 20,6 procent svarade ”vet ej”.
7
27,6 procent menade att anfall kan utlösas av en på något sätt hotfull eller
skrämmande situation.
11,5 procent visste inte om det var tilllåtet att gifta sig om man har epilepsi. 4,2
procent trodde att det är förbjudet för
personer med epilepsi att skaffa barn.
44,2 procent visste inte om man skulle
ta medicin under graviditet eller inte.
Det fanns också okunskap om vad
man ska göra när någon får ett anfall,
som till exempel att föra in en sked i
munnen. Slutsatsen av studien blev att
ländsk studie om modifierad Atkinsdiet
för personer med epilepsi.
Vem har nytta av epilepsikirurgi?
Den frågan ställdes i huvudsessionen
om kirurgisk behandling. Det är av stor
vikt att patienter som ska ta ställning till
epilepsikirurgi får en realistisk bild av
möjligheter och risker.
Långtidsstudier visar att cirka hälften
av dem som genomgår den vanligaste typen av kirurgi är anfallsfria tio år efter ingreppet. Risken för allvarliga komplika-
tioner är två till tre procent.
Alla blir inte anfallsfria efter kirurgisk
behandling. Av dem som fortsätter ha anfall kan några drabbas av minnesproblem. Man bör i förväg kunna identifiera vilka som löper den risken.
Fler sjukdomar samtidigt
En norsk nationell studie om barns samsjuklighet, det vill säga att man har flera sjukdomar, presenterades. Tack vare
det norska patientregistret, NPR, så kunde 5 969 barn ingå i undersökningen.
Andra sjukdomstillstånd var mer frekventa hos barn med utvecklingsstörning, andra neurologiska diagnoser och
barn med epilepsi. Slutsatsen är att barnepilepsi är högt belastad av andra sjukdomar, både icke-neurologiska och neurologiska sjukdomstillstånd. Detta är
viktig kunskap för att kunna optimera anfallskontroll.
En brittisk studie om förhållandet
mellan epilepsi och typ1-diabetes redovisades. Den grundar sig på ett flertal
studier som visar på en ökad förekomst
av epilepsi hos diabetespatienter.
Jämfört med studier på barnsidan så
visar denna studie att fokal epilepsi är mera vanlig hos vuxna, kopplat till diabetes.
Är kirurgi underutnyttjad?
Få behandlingsmetoder har visat sig vara så effektiva som epilepsikirurgisk behandling av medicinskt refraktär epilepsi. I en svensk studie av patienter med
temporallobsepilepsi jämfördes resultaten av kirurgisk behandling med läkemedelsbehandling.
58 procent av de opererade patienterna var anfallsfria efter ett år, jämfört
med åtta procent i gruppen som enbart
behandlats med läkemedel. Mer än varannan patient blev anfallsfri. Att resultaten av kirurgi är bestående har visats i
flera studier. Bästa resultat uppnås för
temporallobsepilepsi där hälften av patienterna förblivit anfallsfria i upp till tio
år efter operation.
En studie från Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg har undersökt hur personer
Vården utanför vården
Vid en av posterstationerna fanns Tove
Hallböök, överläkare på barnneurologen, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i Göteborg, med en presentation av ”vården utanför vården”,
hur skolan kan hantera elever med epilepsi bättre.
– Det finns väldigt lite skrivet om hur
man ska bete sig i skolan när en elev får
anfall. Vi har duktiga epilepsisjuksköterskor men tyvärr inte tillräckligt många.
De är ute och informerar i skolor men
ändå visar det sig att lärarna känner att
”det är inte mitt område, jag ringer efter
ambulans”.
– För de barn som riskerar att få status epilepticus räcker inte det. Barn som
får långa anfall ska behandlas så fort
som möjligt. Det måste finnas en indi-
Det fanns mingelstunder mellan sessionerna för prat och fika och möjlighet att
besöka informationsdiskar.
personer med epilepsi inte vet så mycket om sin sjukdom. Mer behöver göras
för att motverka felaktiga uppfattningar
som leder till fördomar, stigmatisering
och felaktig behandling.
Hjälper kost vid epilepsi?
Ett återkommande tema på kongressen
var ketogen kost, en diet med lågt kolhydratintag, tillräckligt med protein och
högt fettintag. Denna kost har sedan
1920 använts för att efterlikna fastans antiepileptiska effekter.
Ketogen kost kan dramatiskt hjälpa
barn med svår epilepsi. Idag kan man
även diagnostisera flera ämnesomsättningssjukdomar som kan leda till epilepsi
och utvecklingspåverkan och där fettrik
kost är den enda möjliga behandlingen.
Det finns också kunskap om att ketogen kost motverkar inflammation i
hjärnans nervceller och skyddar dem
mot energibrist.
I framtiden är det troligt att fettrik
diet kommer att användas vid flera andra neurologiska sjukdomar.
På kongressen fanns även en hol-
8
som genomgått epilepsikirurgi mår före och två år efter operationen. Studien
omfattar totalt 141 patienter. 96 av dem
genomgick epilepsikirurgi. Studien fokuserar på livskvalitet.
Medan livskvaliteten för patienter
som var anfallsfria normaliserades så
blev det ingen skillnad bland patienter
som har anfall och som inte opererats.
Majoriteten av patienterna var nöjda med
den kirurgiska behandlingen.
synapsen 5/2014
viduell självvårdplan som säger vad skolans personal ska göra. Att våga ge akutvårdsmedicin. Det måste finnas tid för
samarbete med sjukvården, med epilepsisjuksköterskan.
– Här kan patientföreningarna gå in
och trycka på om självvårdsplaner.
Epilepsi och depression
En polsk studie tar upp sambandet mellan epilepsi och depression hos ungdomar. Sambandet uppskattas till 33 procent
jämfört med sex procent hos normalbefolkningen. Epilepsipatienter uppvisar
oftast svårare symtom. Det har framförts
att depressionssjukdomar är mer förekommande hos patienter med dåligt kontrollerad eller svår epilepsi.
Syftet med studien var att bedöma förekomsten av depression bland ungdomar med epilepsi. 115 ungdomar med
epilepsi ingick i studien och det fanns en
frisk kontrollgrupp. Förekomsten av depression i gruppen var hög, 23 procent,
jämfört med tre procent i kontrollgruppen. Men det är inte nödvändigtvis så att
epilepsins svårighetsgrad är en förutsättning för depression
Lyssna på Mozart
Sista kongressdagen handlade ett forum
om livsstilsfaktorer, ”Epilepsi är mer än
ett neurologiskt tillstånd”.
– Livsstilsfaktorer är inne i USA, sa
Alan Yuen, Storbritannien, en av ordförandena för forumet. Många utbildningar
har anammat det.
Att Omega 3 och magnesium kan ha
gynnsam påverkan på epilepsi redovisades från Kanada. En forskare från Brasilien visade på att fysisk aktivitet kan
minska antalet anfall. Inte minst intressant i detta forum var en kinesisk studie
som visar att sonat K448 av Mozart kan
ha god effekt när det gäller epilepsi. Men
det ska inte vara piano utan stråkar och
man ska lyssna åtta minuter varje kväll.
Vissa stycken av Brahms kan också ha
god inverkan.
Så det fanns mycket nytänkande att inspireras av för den grupp unga svenska
neurologer under specialistutbildning
som tog till vara tillfället att lära sig mer
om epilepsi av internationella experter. π
Text och foto: Katarina Nyberg
synapsen 5/2014
Några röster i vimlet
Kongressen närmar sig sitt slut. Synapsens utsända fångar
några röster om förväntningar och sådant som väckt intresse.
Ingmarie Ruuth, epilepsisjuksköterska
från Linköping.
Jag är särskilt intresserad av läkemedelsbehandling och om vad som händer
när man har flera mediciner, hur de samverkar. Jag har deltagit i utbildning som
också funnits med här. Kongressen är
även ett tillfälle att byta erfarenheter och
bygga nätverk.
Arton Baftiu, farmacevt från
Läkemedelsverket Norge.
Här finns mycket spännande att hämta
om farmakologi och behandling. Om
hur tillgänglig epilepsimedicin är i EU.
Intressant är hur mediciner interagerar
och om behandlingsstrategier.
Ley Sander, neurolog från London.
Jag är intresserad av de allra svåraste fallen. Det är en liten men viktig grupp. Jag
arbetar bland annat med patienter som
Dravets syndrom. Här på kongressen
finns mycket om nya koncept. Om att ha
flera sjukdomar. Om genetik och om ny
teknik för kirurgi.
Lucia Fusco, barnneurolog från Italien.
Jag uppskattar särskilt ECE-forumen som
är sessioner om särskilt intressanta frågor som diskuteras lite mer informellt i
forumen än vid sessionerna. De handlar
till stor del om epilepsikirurgi.
9
kalendarium
Torsdag 29
November
Torsdag 20
Caféträff, VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17–19
Måndag 24 Öppet hus, föreläsningar ”Epilepsi, utvecklingsstörning och autism” och ”Behandlingsalternativ vid epilepsi”, kl 18–21
Söndag 30
Julmarknad på Skansen
December
Malena Sjöberg berättar om boken om sitt liv,
ÅttiotvåAn kl 16.30
Februari
Torsdag 5
Träffpunkt för unga vuxna, VeteKatten,
Kungsgatan 55, kl 17–19
Onsdag 18
Yogakurs startar.
Torsdag 19
Caféträff, VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17–19
Minneskurs startar
Tisdag 2
Prova-på-gympa, Sandhamnsgatan 63A,
Gärdet, kl 14.30–15.30
Måndag 23
Torsdag 4
Träffpunkt för unga vuxna, VeteKatten,
Kungsgatan 55, kl 17–19
Mars
Torsdag 5
Föreningens julfest med julbord, kl 18–21,
Courtyard by Marriott Stockholm
Träffpunkt för unga vuxna, VeteKatten,
Kungsgatan 55, kl 17–19
Torsdag 19
Caféträff, VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17–19
Caféträff, VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17–19
Onsdag 24
Årsmöte
Torsdag 8
Träffpunkt för unga vuxna, VeteKatten,
Kungsgatan 55, kl 17–19
Om ingen annan plats anges så är mötet i ÅttiotvåAn,
St Göransgatan 82A i Handikappföreningarnas lokaler,
T-bana Fridhemsplan.
Vecka 3
Nytt nr av Synapsen, medlemsbladet,
utkommer
Anmälning till aktiviteter sker till kansliet.
Telefon 08-650 81 50 eller [email protected]
Torsdag 15
Caféträff, VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17–19
Du är välkommen att anmäla dig även om kursen har börjat.
Onsdag 10
Torsdag 18
Januari
Malenas levnadsberättelse
Malena Sjöberg, medlem i föreningen,
berättar om sitt liv med epilepsi och förvärvad hjärnskada.
Hon har också skrivit en bok där hon
vill förmedla att man kan leva ett meningsfullt liv med sin skada. En levnadsberättelse som hjälp för sitt minne.
Boken berättar också om det viktiga
samspelet mellan Malena och hennes
assistenter.
Ni är välkomna att lyssna på Malena
torsdagen den 29 januari kl 16.30.
Föreningen bjuder på fika.
Bytt mailadress?
Synapsen på Facebook
Har du bytt mailadress? Glöm inte att
meddela Epilepsiföreningen den nya
adressen. Mailen underlättar vår kommunikation åt båda hållen.
Du kan söka på Facebook efter Synapsen.
Välkommen att bli medlem i gruppen
för kontakt med andra och för aktuell information.
10
ÖPPET HUS
Epilepsiföreningen inbjuder till en föreläsningskväll.
Vuxenneurolog Lisa Gordon, Karolinska Universitetssjukhuset, talar om
”Epilepsi, utvecklingsstörning och autism”.
Barnneurolog Monica Dolik-Michno,
Habiliteringscentrum i Jönköping, talar
om ”Behandlingsalternativ vid epilepsi”.
När: Måndag 24 november, kl 18–21
Plats: ÅttioåttAn, St Göransgatan 82A,
rum 1
Kostnad: Gratis för medlemmar, 100
kronor för icke-medlemmar.
Övrigt: Bli medlem för resten av året
samt 2015 på plats för 300 kronor.
synapsen 5/2014
kalendarium
Julfest
Epilepsiföreningen i Stor-Stockholm inbjuder till julfest onsdagen den 10 december.
I år blir det en förändring i vår julfesttradition så tillvida att vi intar julbordet
med den goda julmaten på hotell Courtyard by Marriotts festvåning.
I övrigt är allt som det brukar med julsånger och sedvanligt lotteri med
fina vinster.
Vi träffas onsdag 10 december, kl 18–21, på Courtyard by Marriott
Stockholm, Rålambshovsleden 50, Kungsholmen.
Kostnaden är 150 kronor. Barn under femton år gratis. Sätts in
på föreningens bankgiro 5667-4344 i samband med anmälan.
Anmäl till kansliet senast torsdagen den 24 november,
telefon 08-650 81 50 eller via e-post till [email protected]
Kort om vårens kurser
Mer information om kurserna kommer i medlemsbladet Synapsen i januari 2015.
Österländsk gymnastik
Österländsk gymnastik för barn och ungdomar med epilepsi. Claes Kente, förälder, leder verksamheten i en särskilt inredd lokal i Kallhäll. Start januari 2015.
För mer information och anmälan
ring: Claes Kente, telefon 08-583 58 380
eller mobil 070-673 67 88
Träslöjd
I en fullt utrustad träslöjdslokal i Jakobsberg, erbjuder vi ungdomar med epilepsi lektionsstyrt arbete och individuell tillverkning. Vi går igenom alla typer av
träarbete, form, färg, ritningsteknik, arsynapsen 5/2014
betar med olika verktyg. Vi har det roligt
och trevligt tillsammans i gruppen.
För mer information och anmälan
ring: Claes Kente, telefon 08-583 58 380
eller mobil 070-673 67 88
Minnesträningskurs
Sex måndagar, varannan vecka med början den 23 februari.
Kursinnehållet kommer i möjligaste
mån att anpassas och utgå ifrån kursdeltagarnas behov.
Kursledare är Veronica Vacker, omsorgspedagog med neuropsykiatrisk inriktning.
Kom i balans med Hatha Yoga
Tio onsdagar, varje vecka med början
den 18 februari.
Hatha Yoga är den klassiska lugna
yogan som skonsamt hjälper en att hitta balans i kropp och sinne. Våra sinnen
och kroppar är ofta stressade och vi har
egentligen få erfarenheter av verklig djup
avslappning. När vi är stressade förändras även andningen och blir mer ytlig och
snabb.
Kursledare är Daniel Ek, leg psykolog
och yoga-instruktör.
11
kalendarium
JULMARKNAD PÅ SKANSEN
Söndagen den 30 november besöker vi
Skansens Julmarknad.
Här dignar bodarna av mat, godsaker
och julpynt. Brasorna tänds i de kulturhistoriska husen, där det också dukas
julbord, pysslas och pyntas och granarna kläs.
Utflyktsansvarig är Malin Thor.
När: Söndag 30 november, kl 13
Plats: Skansen
Kostnad: Föreningen betalar
inträdesavgiften.
Anmälan: Senast den 28 november till
kansliet på telefon 08-650 81 50.
Övrigt: Vi samlas utanför Skansen, huvudingången kl 13.
Julbord i Delsbostugan på
Skansen. Foto: Anna Yu
PROVA-PÅ-GYMPA – anmälan krävs
Välkommen till ett pröva-på-tillfälle på
”Form och hälsa” på Gärdet. Föreningen
planerar att framöver erbjuda rörelseträning i grupp. En träning som kan anpassas till de flesta människors förutsättningar, med syfte att belasta skelettet och
förbättra styrka, cirkulation, koordination
och balans. Det är en allsidig träning där
alla deltar efter sin egen förmåga.
I träningen har man vissa hjälpmedel
och redskap till sin hjälp och om man vill
kan man sitta ned under träningen. Man
avslutar med att stretcha och göra avslappningsövningar.
Ledare är Elba Gustafsson som specialiserat sig på träning med ett mjukare innehåll. Hon är träningsinstruktör
med lång erfarenhet av träning för människor i olika åldrar och med olika behov
och förutsättningar.
När: Tisdag 2 december, kl 14.30–15.30
Plats: Sandhamnsgatan 63A, Gärdet.
Buss till Östhammarsgatan eller
tunnelbana till Gärdet
Kostnad: Föreningen betalar
Anmälan: Till kansliet, tel 08-650 81 50
eller via e-post till
[email protected]
Årsmöte 2015
Föreningens medlemmar inbjuds till
årsmöte tisdagen den 24 mars. Kallelse,
föredragningslista och övrig information kommer i medlemsbladet Synapsen nr 1/2015.
12
Motioner till årsmötet
Har du förslag på hur föreningen ska
agera och arbeta? Nya verksamheter?
Skicka din motion som brev eller mail till
kansliet, senast den 31 januari.
Ungdom
Första torsdagen i varje månad träffas
ungdomar och unga vuxna medlemmar
på Café VeteKatten, Kungsgatan 55, kl 17.
Ring Malin Thor om du har frågor,
mobil 070-496 08 73.
Ingen förhandsanmälan krävs.
Caféträffar för dig
med epilepsi
Du som lever med epilepsi – kom och
umgås en eftermiddag med andra medlemmar som är i liknande situation.
Föreningen bjuder på fika, kl 15–17 på
Café VeteKatten, Kungsgatan 55, Stockholm, tredje torsdagen varje månad.
Anmäl dig till kansliet.
Har du frågor? Ring kansliet, telefon
08- 650 81 50.
Välkommen!
synapsen 5/2014
Allt finns i hennes
anteckningsblock
Det började med en stroke 2005. Christina Jacobsson
var då 49 år. Efter stroken kom anfallen.
Förutom typ1-diabetes, som hon haft sedan hon var fem år, fick hon nu epilepsi.
Och minnesproblem.
– Mitt liv har blivit så annorlunda efter
stroken, säger hon.
Hon har varit med från början, det är
tredje omgången nu.
– För mig är det viktigaste att träffa
gelikar, säger hon. Kursledaren Veronica
Vacker hjälper oss och det uppskattar vi
jättemycket.
Ω Vi träffas på ett café på Centralstationen. Christina har kommit med pendeltåget från Upplands Väsby. Hon beskriver livet innan stroken.
– Jag var en vanlig människa. Jag älskade mitt arbete som socialbidragshandläggare. Jag var sekreterare i kyrkokören. Jag körde bil. Jag hade en
insulinpump som reglerade mina blodsockersvängningar, diabetesen skötte sig.
Problemen med minnet förändrade
allt. Christina kunde inte fortsätta arbeta. Hon kunde inte köra bil. Nu hoppas
hon på att få färdtjänst eftersom hon har
svårt att orientera sig, att hitta.
Fick lämna kören
Hon har sjungit i en kyrkokör under
många år.
– Så hade jag ett anfall i samband
med ett genrep. Efter det fick jag sluta.
De andra i kören blev rädda.
– Jag blev ledsen för jag har ju varit
med i kören i många år. Men jag hade
också fått svårt att hänga med i texterna
på grund av minnet. Nu sjunger jag i en
seniorkör istället.
Christina är en av deltagarna i Epilepsiföreningens minnesträningskurs.
synapsen 5/2014
Skriver upp allt
Det lilla anteckningsblocket har blivit
Christinas ständiga följeslagare. Där skriver hon upp allt som inte ryms i hennes
eget minne.
– Åh, vad jag skriver! Jag skriver upp
allt om hur jag ligger i sockret och hur
många enheter insulin jag tagit. Annars
kommer jag inte ihåg det.
– Jag har en ApoDos, en rulle med alla mina mediciner, för att det ska bli rätt.
Min man håller koll på ändringar i dosen. Han får ta mycket ansvar för mig och
mitt dåliga minne.
Christinas anfall är inte kramper, hon
bara försvinner.
– Jag måste till sjukhus på grund av
diabetesen. Det händer i samband med
anfall att jag får för mig att jag ska ta insulin när jag vaknar. Då har man hindrat mig, tack och lov.
Hon har ingen neurolog utan det är
husläkaren som gäller. Fast hon funderar på att försöka få tid hos en neurolog.
– Jag går i stödsamtal hos en neuropsykolog för jag behöver prata om min
rädsla för olika saker, som att få anfall eller att inte hitta. Som tur är har jag inte
anfall så ofta. Jag har också kontakt med
en arbetsterapeut som kommer hem till
mig när det behövs.
Tatuering kan hjälpa
Maskiner av olika slag är något som
Christina har svårt med numera. Diskmaskinen, datorn, mobilen.
Här har arbetsterapeuten fått rycka in.
– Jag har glömt bort hur man lagar
mat så det sköter min man nuförtiden.
Men jag plockar undan!
Hon har svårt för höger och vänster
men har hittat en lösning på det problemet.
– Jag tänker vara lite tuff och tatuera
in höger och vänster på mina händer.
Hennes kulturella intresse har alltid
varit stort och hon har läst mycket.
– Nu får jag inget sammanhang när
jag försöker läsa en bok, veckotidningar
är vad jag klarar av.
När hon är trött och sockret krånglar,
då blir det ännu sämre med minnet.
Christina upplever ibland att omgivningen har svårt att förstå hennes minnesproblem. En del av hennes gamla
vänner har försvunnit.
– De tycker nog att det är jobbigt att
jag inte kommer ihåg så mycket. Men jag
försöker hålla igång med olika aktiviteter och vara ute på egen hand och känna att jag ändå klarar mig hyfsat. π
Text och foto: Katarina Nyberg
13
En kväll om språk
och inlärning
I samarbete med epilepsiteamen bjöd Epilepsiföreningen in till denna föreläsningskväll
med neuropsykolog Yvonne van de Vis Kaufmann och logoped Fritjof Norrelgen.
Epilepsisjuksköterskor fanns också på plats för att svara på frågor.
behandling så att jag har samtalsstöd
med föräldrar och barn.
Kognition, inlärning och
känslor vid epilepsi
Ω En stor del av Yvonne van de Vis Kaufmanns arbete som psykolog vid Astrid
Lindgrens Barnsjukhus, ALB, handlar
om utredning.
– Vi får remisser när det finns oro
kring något barn, till exempel från skolan. Forskningen säger att man ska utreda så tidigt som möjligt och det är väl
ganska självklart. Många barn med epilepsi kan få svårigheter. Så om det finns
oro, begär utredning.
En annan del av hennes tjänst innebär att hon efter utredningen har många
kontakter med skolor.
– Vanligtvis har vi ett skolinformationsmöte med all skolpersonal som har
med barnet att göra. Någon från ledningen och en specialpedagog ska vara
med. Vi informerar utifrån utredningen
och ger råd och stöd.
Informerar skolpersonal
Det är många äldre barn och ungdomar
med epilepsi, på högstadiet och gymnasiet, som har svårigheter i skolan.
– Då åker jag ut och träffar hela lärarlaget och informerar om epilepsi i
14
Fritjof Norrelgen, logoped, och Yvonne
van de Vis Kaufmann, neuropsykolog,
föreläste.
största allmänhet och även om den elev
det handlar om, säger Yvonne van de Vis
Kaufmann. Alla får del av vad det kan vara som är svårt.
Tillsammans med epilepsisjuksköterskorna på ALB hon börjat hålla informationsmöten för skolor och förskolor i upptagningområdet.
– Jag arbetar också till viss del med
Hjärnans utveckling pågår
Hjärnan utvecklas ända upp till 30-årsåldern.
– Den är plastisk. Om den upptäcker en skada någonstans så tänker hjärnan ”okej, jag kopplar om mig”.
– Vi delar in hjärnan i olika områden, lober, som har olika funktioner. Synen till exempel, sitter längst bak. Förmågan att planera sitter lite längre fram.
Det är viktigt att veta vad för slags anfall barnet har och vad det gör med hjärnan. Det kan vara anfall som bara påverkar en del av hjärnan. Att barnet
plötsligt har svårt att tala eller att en arm
åker upp. Även sådana begränsade anfall
kan påverka minnet och inlärningen.
– Barnen kan ligga normalt på våra
IQ-tester men ändå ha svårt att prestera
på samma nivå som klasskompisarna.
Hjärnan orkar inte, trots att man är normalbegåvad.
Absenser, korta frånvaroattacker, de
syns inte men kan vara väldigt påfrestande. Ett barn kan ha många sådana
under en skoldag. Barnet blir trött, uppmärksamheten brister och det är svårt att
hänga med i undervisningen.
synapsen 5/2014
Rörelse/motorik
Läsförmåga/
Läsförståelse
Känsel
Tal och språk
Lukt
Smak
Hörsel
Anfallstyperna säger en del om ifall
det blir en påverkan på hjärnan eller inte. Hur ofta man har anfall påverkar hjärnan, hur svåra anfallen är och hur långa.
– Medicinering är viktig för att få bort
anfallen och för att den kognitiva förmågan ska vara stabil.
Svårt filtrera intryck
Vanligt förekommande kognitiva nedsynapsen 5/2014
sättningar: Uppmärksamhetsgraden kan
ligga på upp till 60 procent. Arbetsminnet, barnet hinner inte bearbeta informationen. Arbetstempot är långsamt.
Hjärntrötthet är en trötthet som slår
till, även om man har sovit som man ska.
Barnet måste hela tiden anstränga sig.
Begåvningsprofilen kan vara ojämn.
Man är duktig på vissa saker men har
svårt att klara andra.
Syn
Ljud- eller ljuskänsligheten kan vara
stor. Barnet kan inte filtrera bort allt. Det
kan till exempel inte fokusera på vad läraren säger utan hör även allt runt
omkring.
– Det här med att kunna filtrera gäller
också att ta in känslor, säger Yvonne van
de Vis Kaufmann. Allt bara kommer in,
det blir svårt med impulskontrollen.
15
Hjärnans dirigent
De exekutiva funktionerna finns längre
fram i hjärnan, det är hjärnans dirigent
som styr handlingar, tankar och känslor
och är viktig för all nyinlärning. Exekutiva funktioner påverkar hur man klarar
att vara självständig i vardagen.
Att fokusera på viktig information
och utestänga ovidkommande information är sådant som hjärnan styr. Att planera, organisera och sätta upp mål. Att
komma igång med något, ta initiativ,
börja och sluta.
– Dirigenten styr vad vi gör, hur vi gör,
den styr självregelering och impulskontroll. Den styr också uppmärksamheten
och förmågan att växla fokus. Att göra en
sak i taget går bra för de här barnen, att
växla fokus är svårt.
Hur kan skolan underlätta?
Om dirigenten i hjärnan inte riktigt gör
sitt jobb så kan barnet ha svårigheter
med att skynda sig och med tidsuppfattning.
– Och med problemlösning, oavsett
om det är små eller stora problem som
ska lösas. Barnen behöver guidning, någon som gör saker tillsammans med
dem så att de så småningom lär sig att
göra allt det här själva.
Skolan kan underlätta genom att ge
flervalsfrågor vid prov. Det blir en hjälp
för barnet att minnas och plocka fram
kunskapen. Barn med epilepsi behöver
extra tid. Det kan också vara bättre med
muntliga prov.
– Barnen behöver vila, göra ingenting, så att hjärnan får hämta energi.π
Logopedi är arbete med tal,
språk och kommunikation.
Ω – På Astrid Lindgrens Barnsjukhus ingår logopeder i multidisciplinära utredningsteam, bland annat för barn med
svårbehandlad epilepsi, säger Fritiof Norrelgen, logoped som sedan 20 år arbetat
vid Karolinska institutet med utredningar
av barn med neuropsykiatriska tillstånd.
Under senare år har utredningarna rört
barn med svårbehandlad epilepsi.
Hur kan man tidigt upptäcka språkliga
nedsättningar hos barn?
16
För det lilla barnet kan jollret vara begränsat. Det finns inget reduplicerat joller vid tio månader. Reduplicerat joller består av serier av konsonanter och vokaler
som upprepas, som ”baba” och ”mamama”.
– En viktig markör att ha koll på, säger
Fritiof Norrelgen. Barnet börjar tala sent
och långsamt och har även en långsam utveckling av ordförståelse och av ordförråd. En sen språkutveckling innebär risk
för försenad läs- och skrivinlärning.
Vad visar användingen av språket?
– Man kan märka att kommunikationens innehåll är udda eller vagt. Uttal och
meningsbyggnad kan verka bra men det
är någonting i kommunikationen som är
otydligt. Det är svårt att förstå vad barnet
menar.
Frågor missförstås ofta och det ger
ospecifika svar. Barnet har svårt att hålla tråden i ett samtal.
Kommunikation med kroppsspråket,
att med mimik, gester och ögonkontakt
förstärka och förtydliga och att själv tolka, fungerar inte så bra.
– Det blir många missförstånd i kommunikation och samspel, säger Fritiof
Norrelgen. Det ska också sägas att de
här symptomen även kan ingå i autismspektrumstörningar.
Hjärnan och språkfunktionerna
– I våra utredningar tittar vi på det verbala arbetsminnet, det vill säga förmågan
att hålla kvar något i minnet en stund för
att kunna utföra en uppgift. Till exempel
att komma ihåg ett telefonnummer som
man strax ska ringa.
Verbalt arbetsminne är generellt en
viktig del för språkutvecklingen hos barn.
Mer för hjärnan att jobba med är att
koppla ord till betydelse, att förstå och formulera meningar, att kunna uttrycka sig.
Språkligt och kommunikativt processande är beroende av att hjärnan kan arbeta mycket snabbt.
Ljud ska tolkas och förstås
– När jag står och pratar inför en publik
hör åhörarna en ström av ljud som de har
förmågan att tolka och förstå med hjälp
av det verbala arbetsminnet.Han tar ett
exempel. ”Min bror far” och ”Min fars
bror”, är det samma sak?
– För att svara på den frågan behöver
åhörarna kunna hålla i minnet alla ord
jag sa. Man måste ha uppfattat meningen från början till slut.
– I vilket sammanhang vi säger något
är av betydelse för hur vi pratar och hur
vi förstår. Vi hanterar hela tiden många
olika faktorer som påverkar vad vi säger
och när vi säger det. Allt detta sker otroligt snabbt och det ställer stora krav på
hjärnans arbetskapacitet.
Epilepsins fokus inverkar
När det gäller ordprocessande så har
forskning visat att nästan hela hjärnan
är aktiv. Det finns områden i hjärnan
som är särskilt viktiga för att språket ska
fungera men från ett övergripande perspektiv så är många funktioner sammanflätade.
– Någon form av skada någonstans
kan ge effekt på språket, på att uppfatta
tal och på ordförståelsen.
Var den epileptiska aktiviteten startar
påverkar vilka symptom man har men alla delar av språk och kommunikation
kan vara påverkade. Nästan alla som har
epilepsi har svårare att hitta ord. Det går
långsamt att formulera meningar, att berätta något.
– Det finns en faktor till som man behöver ha koll på och det är biverkningar
av medicineringen. Vid medicinbyte kan
tal och språk påverkas och symptomen
kan plötsligt visa sig på ett annat sätt.
Brist på logopedresurser
Vid misstanke om språkliga nedsättningar gör teamet en utredning.
– Alla i teamet gör sin egen bedömning och har sedan en diskussion som
leder till en gemensam bedömning eller
till beslut om en diagnos.
Resultatet delges föräldrar och barn
och även skola eller förskola. Målet är att
få en bild av svårigheter, behov av stöd
och anpassningar för en fortsatt god utveckling.
Vilka behandlingsmetoder finns?
– Tyvärr finns det inte tillräckligt med
logopedresurser för barn och vuxna med
epilepsi. Det är närmast obefintligt med
specialistfunktioner för utredning och
behandling. π
Text och foto: Katarina Nyberg
synapsen 5/2014
insänt
Bästa beslutet jag tagit
Emmy vill gärna dela med sig om det fantastiska hon genomgått under det här året.
Hon gick ner 55 kilo och blev både medicin- och anfallsfri.
Ω När jag var yngre så var jag en frisk,
glad och normalviktig tjej. Men när jag
var 12 år så fick jag epilepsi.
Jag blev snabbt en helt annan person. På grund av anfall som kom tätt, oftast flera gånger i veckan, och mediciner
med väldigt jobbiga biverkningar blev
jag en tjej som var konstant deprimerad, trött och jag ökade kraftigt i vikt.
Under åtta års tid levde jag mitt liv i
ett väldigt påtagligt mörker och helt utan
energi eller livslust.
I början på 2014 fick jag besked ifrån
mina läkare att det inte fanns något de
kunde göra för mig och att de hade provat allt för att få mig att bli anfallsfri, de
sa att det enda jag kunde göra var att
hoppas på att min epilepsi skulle försvinna med tiden.
Vid den tidpunkten fick jag anfall tre
till fyra gånger i veckan, jag var ordentligt överviktig och eftersom jag var så
dålig fick jag inte heller jobba. Dessutom
hade denna ohållbara situation redan
fått mig att försöka ta livet av mig en
gång och jag visste att om ingen förbättring skedde snarast så skulle jag försöka igen.
Jag bestämde mig för att ta saken i egna händer, tänkte att jag kan ju i alla fall
försöka gå ner lite i vikt. I slutet på februari
i år så började jag med LCHF-kost.
Det är absolut, helt utan tvekan, det
bästa beslutet jag har tagit! Redan första
veckan försvann mina anfall. Efter tre månader med LCHF hade jag trappat ut alla mediciner och var fortfarande anfallsfri.
Idag har jag gått ner 55 kilo, jag äter
inga mediciner alls och jag har äntligen
blivit den där glada, friska och pigga tjejen igen. Så länge som jag håller mig till
LCHF märker jag inte av min sjukdom
alls och energin tar inte slut.
Tänk att något så enkelt som att dra
ner på kolhydraterna kunde ge mig hela livet tillbaka och att få uppleva hela denna resa har dessutom fått mig att växa
som person oerhört mycket.
Nu är planen att plugga till kostrådgivare och jag hoppas på att kunna hjälpa människor som befinner sig i liknande situation.π
Emmy Frisk, 20 år, Eksjö
Foto: Emilie Martinsson
Emmy började med LCHF-kost för att
gå ner i vikt och upptäckte då att hennes anfall försvann. Den som är intresserad av LCHF bör pröva i samråd med
behandlande läkare/neurolog. Nedtrappning av medicinering ska naturligtvis också ske i samråd.
Viktors dikt om hopp
Viktor Hiljebäck står inför en
operation och det väcker tankar som han fångat i en dikt.
synapsen 5/2014
Det blir bara värre
Jobbigt är det,
Därför ska läkarna försöka
med min epilepsi.
men jag är positiv!
att operera mig snart,
Anfallen blir flera
För en del av hjärnan säger:
så kanske hela hjärnan
och inte får jag va’ fri.
”Du har ett så bra liv!”
blir nöjd när allt är klart.
Jag får inte cykla,
En annan del av hjärnan
åka kommunalt eller gå.
är inte nöjd alls.
Måste alltid ha en bekant
Där startar mina anfall,
så att vi blir två.
till vänster, ovanför min hals.
Foto: Linnéa Hiljebäck
17
krönika
Jag ger mig inte!
Till skillnad från många andra politiker så
har jag egna verklighetsförankrade erfarenheter av skolan. Och jag pratar om
nutid.
Jag har läst till lärare och jag har jobbat med elever med funktionsnedsättningar. Jag har levt med epilepsi under hela min uppväxt. Min hjärtefråga är att
skolan ska vara en plats där unga har
möjlighet att utvecklas, lära och växa.
Namn: Felicia Liu
Ålder: 32 år
Intressen: Modern dans, fotboll, sportnörd, läsa böcker och samhällsfrågor.
Utbildningsnämnden och fritidsnämnden. Styrelseledamot i Folkpartiet
Vallentuna.
Ω I skollagen står det tydligt att alla elever har rätt till särskilt stöd. Elever ska ges
den ledning och stimulans som de behöver i sitt lärande och för sin personliga utveckling så att de utifrån sina egna
förutsättningar kan utvecklas enligt utbildningens mål.
För att detta ska bli verklighet måste
skolorna rikta särskild uppmärksamhet
mot elever med dold funktionsnedsättning. Skolan ska vara en plats där en elev
har möjlighet att utvecklas, lära och växa.
Men i skolinspektionens rapport från
i våras framgår att elever som behöver
hjälp att nå kunskapskraven inte alltid får
det stöd de behöver. Så är det i min kommun, Vallentuna.
Åtgärder och respekt
För elever med funktionsnedsättning
spelar skolan en avgörande roll.
En god skolunderbyggnad ger en extra
skjuts för den som redan från början riskerar att få en svag ställning på arbetsmarknaden.
Omkring 14 procent av eleverna i
grundskola och gymnasieskola har någon
form av funktionsnedsättning. Elever
med dold funktionsnedsättning har det
ofta tufft i skolan då många har inlärningssvårigheter.
En bra och framgångsrik skola får
man med kompetenta och engagerade
lärare och närvarande och engagerade
18
skolledare. I de skolor där förståelsen är
låg för elever med dolda funktionsnedsättningar behövs åtgärder och respekt för
olikheter. Elever med funktionsnedsättning har egna personligheter och är lika
unika som alla andra. Därför ser också behoven av behandling och stöd olika ut.
Mina förslag på insatser
Stärk personalens kunskaper om hur funktionsnedsättningar påverkar inlärning.
Kommunen ska ge en heltäckande
utbildning till all personal i syfte att öka
kunskapen om funktionsnedsättningar.
Inrätta mobila speciallärartjänster i
kommunen. Mobila speciallärare kan
snabbt och flexibelt röra sig mellan olika skolor. Där hjälpen är som mest behövd ska insatserna göras. Ibland handlar det också om att vistas på skolor för
att öka medvetenhet och kunskap hos
lärarkåren om funktionsnedsättning.
Kommunen ska ge ändamålsenligt
och individanpassat stöd till elever med
dold funktionsnedsättning.
Föräldrar ska kunna följa sina barns
skolarbete och i samråd med skolan hitta
en optimal lösning för det enskilda barnet.
Håll en temadag en gång per läsår där
lärare och elever deltar i aktiviteter så att
de får kännedom om hur det är att leva
med en funktionsnedsättning.
Kommunens och skolornas uppföljning och utvärdering av insatser och resultat behöver förbättras.
Ger mig inte!
Jag minns mina svårigheter i skolan med
ämnen som krävde koordination och balans, som bild och idrott, och som gjorde mig frustrerad.
Jag är politiskt aktiv sedan fyra år och
har vid ett flertal tillfällen blivit kontaktad av anhöriga till barn med dold funktionsnedsättning. Alla har en sak gemensamt, de är oroliga över att barnet inte
får stöd och hjälp i skolan. Den främsta
orsaken till oron är bristande kunskaper
om dolda funktionsnedsättningar hos
huvudmännen och personalen.
Alla unga ska ha möjlighet att skapa
det liv de vill ha. Jag ger mig inte förrän
alla elever med dolda funktionsnedsättningar får den hjälp och det stöd de har
rätt till.π
Felicia Liu
Foto: Privat
synapsen 5/2014
läsvärt
Inger Karlsson hade svårt att
släppa boken ”Fisken i snön”.
Jag läste boken...
Inger Karlsson, administratör på kansliet, läste boken ”Fisken i snön”.
– När jag väl börjat läsa så var det
svårt att lägga ifrån sig boken. Spänning.
Människoöden. Upprördhet.
Ω Handlingen utspelar sig på 1860-talet. Huvudpersonen är Elin. En ung kvinna som växer upp på landsbygden i Småland. Hennes familj består av mor och
mormor.
Elins lillasyster Ida har nyligen dött.
Ida var Elins enda verkliga vän. Elin känner stor saknad och även skuld för systerns död. Elin har fallandesjukan, alltså epilepsi.
Blir satt på hospital
Folk i bygden undviker Elin. Man tror att
fallandesjuka smittar. Många spottar efter henne för att inte blir smittade. Hon
får flytta till släkten på prästgården för att
få bättre omvårdnad. Men så blir det nu
inte. Elin skickas till hospitalet i Växjö.
Dåtidens ”dårhus”. Hon ska botas från
syndigt beteende.
”Jag sitter fast. Hindra mig från att
synapsen 5/2014
åter begå det hemska som jag en gång
har gjort. Bota. Inte straffa”.
Möter kärleken
Elin lär känna nya människor som tagits
in på hospitalet, alla med sin egen historia. Varje kväll spänns hon fast i sängen. Till sist så anses hon botad från sitt
syndiga beteende. Friskförklaras och
skickas hem. Hem till gården.
Nu möter Elin en kärlek, Frans. Spänning och förälskelse. Och ett slut som
överraskar!
… och sedan kom
författaren på besök
I oktober fick föreningen besök av författaren Malin K Eriksson som har skrivit boken ”Fisken i snön”.
Malin är uppväxt i Småland. Hon har
jobbat som lärare, administratör, skribent, missionär och föreläsare. Idag jobbar hon som lärarvikarie och skriver och
ger ut egna böcker. Hon har tidigare givit ut romanen ”När minnen får liv” samt
barnbilderböcker om Kalle Frågvis.
Malin har själv upplevt en form av
utanförskap, att hon inte är som andra, hon passade helt enkelt inte in.
Lyfter fram människor
Hon älskade folkmusik. Något som
var vardag hemma hos henne. Hon
är kristen och intresserad av andlighet. Malin tycker inte att det är konstigt att hon upplevs som annorlunda.
Hon lyfter fram människor som
sällan får ta plats i samhället och litteraturen. Hon underhåller och roar. Hon berör och lyfter upp behoven
som finns i samhället. Hon ger marginaliserade människor en plats i litteraturen.
Har synen på epilepsi förändrats?
Hur? Hur bemöts du med epilepsi
idag? När ska du berätta att du har
epilepsi? Avslutningsvis på en trevlig kväll blev det diskussion och erfarenhetsutbyte.π
Text: Inger Karlsson
Foto: Katarina Nyberg
19
SVERIGE
Avsändare:
Epilepsiföreningen
i Stor-Stockholm
S:t Göransgatan 84, 3 tr
112 38 Stockholm
POSTTIDNING
B
PORTO BETALT
Har ditt barn ingen diagnos?
ondens J
Julk
11 st för 100 k
kr,, 25 st
Armband 50 kr
o
fö att barnen ska få
för
å
en diagnos
ond
för
ö barn som har en
odiagn
nostiserad
sjukdom
Stöd Willefonden
n, tack!
Wille
efonden
fo
Guldkant att söka
Guldkant
till ditt barn
o
S
Sluten
föräldragrupp
ö
ace
Några barn är svårt sjuka frå
ån födseln
fö
andra insjuknarr senare
www.willefonden.s
willefonden
fo
s
se • shop.willefonden.se
willefonden
fo
se